Formas främjar framstående forskning för hållbar utveckling. Årsredovisning 2007

Transkript

1 Formas främjar framstående forskning för hållbar utveckling Årsredovisning 2007

2

3 Innehåll Inledning 5 Resultatredovisning 7 Forskningsstöd 11 Forskningsinformation 25 Strategi och analys 29 Organisation 35 Finansiell redovisning 41 Resultaträkning 41 Balansräkning 42 Anslagsredovisning 43 Redovisning mot bemyndiganden 43 Finansieringsanalys 44 Tilläggsupplysningar och noter 45 Sammanställning över väsentliga uppgifter 52

4

5 Inledning Under 2007 har klimatfrågan fortsatt att vara den viktigaste miljöpolitiska frågan. Det gäller både i Sverige och internationellt. Både i det internationella förhandlingsarbetet och när det gäller att hantera effekterna av klimatförändringen har och kommer forskningen att ha en väsentlig roll. Den första september började jag som chef för Formas. Tiden fram till årsskiftet dominerades av arbetet med den nya strategin för vår forskning som utgör en del av underlaget till nästa forskningspolitiska proposition för åren Utgångspunkten var den skrivelse till regeringen från Formas, övriga forskningsfinansiärer och universitet om att en procent av BNP borde användas för civil forskning. Detta skulle innebära ett tillskott av medel till forskningen på cirka 8 miljarder kronor per år. För Formas skulle det innebära en ökning med 600 miljoner per år. Vårt anslag för 2007 uppgick till 676 miljoner kronor. De teman vi lyfter fram i strategin som centrala för en hållbar utveckling är klimat och energi, förvaltning av naturresurser och miljö, stads- och landsbygdsutveckling, miljöteknik och nya material samt livskvalitet för människor och miljö. Vi säger också att den svenska forskningens internationalisering måste intensifieras för att kunna höja forskningens kvalitet och bidra till att lösa storskaliga hållbarhetsproblem. Samarbete inom forskningsfinansiering med både andra statliga myndigheter och företrädare för näringslivet är fortsatt viktigt för Formas. Att det behövs mer pengar blev återigen uppenbart när Formas forskarråd i november fördelade 491 miljoner kronor till olika projekt. Endast en femtedel av de sökta pengarna beviljades. Det betyder att många excellenta projekt inte kunde få stöd. Jag vill i sammanhanget passa på att tacka Sture Blomgren som på ett utmärkt sett har lett Formas från mitten av 2006 till den 30 augusti Ett stort tack också till ledamöterna i våra beredningsgrupper som gör ett fantastiskt arbete med att välja ut de bästa ansökningarna. Slutligen; precis före nyår nås vi av beskedet att Bert Bolin har avlidit. Formas har mycket att lära av honom i flera avseenden. Det gäller till exempel hur han lyckades kombinera vetenskaplig kvalitet med att få genomslag för forskningens resultat på den politiska arenan. Stockholm i februari 2008 Rolf Annerberg Generaldirektör Årsredovisning 5

6 6 Årsredovisning

7 Resultatredovisning Måluppfyllelse Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande ska enligt regeringens uppdrag stödja forskning vid universitet, högskolor och forskningsinstitut som uppfyller höga krav på vetenskaplig kvalitet. Forskningen ska också, där så är tillämpligt, vara relevant för berörda samhällssektorer. Rådet ska svara för grundläggande forskning på initiativ av forskare och för strategiska program där sektors- eller samhällsrelevansen står i centrum. Initiativ till särskilda satsningar ska tas inom angelägna områden med speciell uppmärksamhet mot mång- och tvärvetenskaplig forskning. Rådet ska även arbeta för att samverkan med andra forskningsfinansiärer och med näringslivet kommer till stånd. Initiativ till forskning för att öka kunskapen om sådana aspekter som gagnar en hållbar samhällsutveckling och samtidigt bidrar till ekonomisk tillväxt ska tas. Ytterst handlar det om att ta fram mera kunskap till nya behov och krav. Den forskning som Formas stödjer ska bidra till att sektoriella utvecklingsmål kan uppnås. Den ska också skapa samband och samarbete mellan forskningsutförare och användare av forskningsresultat. Dessutom ska Formas verksamhet också främja internationellt samarbete. Behovet av mångfald och möjligheten att pröva nya idéer inom forskningen tillgodoses genom en öppen utlysning av forskningsmedel inom Formas samtliga forskningsområden. För att stimulera forskarsamverkan över disciplingränser har under 2007 särskilda medel utlysts för mång- och tvärvetenskapliga projektansökningar. Den av Formas utarbetade forskningsstrategin för samhällsvetenskaplig miljöforskning har legat till grund för en särskild strategisk satsning. Styrelsen/forskarrådet har också under året fattat beslut om ytterligare strategiska satsningar i form av riktade utlysningar inom särskilt prioriterade områden. Formas kan även i år konstatera att ansökningstrycket generellt legat på en hög nivå samtidigt som beviljandegraden fortfarande är besvärande låg. Formas har därför tillsammans med andra forskningsfinansiärer i en skrivelse till regeringen understrukit vikten av att den kommande forskningspolitiska propositionen kommer att innebära att Sverige som nation avsätter en procent av bruttonationalprodukten till civil forskning. Detta skulle innebära en betydande förstärkning av Formas forskningsbudget som i sin tur kan medföra en betydligt högre beviljandegrad. Arbetet med att långsiktigt stödja starka forskningsmiljöer inom ramen för samarbetet med Vetenskapsrådet har fortsatt under Syftet är att för Sveriges del utveckla internationellt konkurrenskraftiga och strategiskt viktiga forskningsmiljöer som gagnar såväl en hållbar samhällsutveckling som utvecklingen av berörda näringar. Den forskningsstrategi för miljöteknik som 2007 har utarbetats tillsammans med VINNOVA har legat till grund för planeringen av en utlysning. Den forskningsstrategi för landsbygdsutveckling som tidigare överlämnats till regeringen har också legat till grund för en särskild utlysning. Formas uppdrag att samverka med andra finansiärer, forskningsutförare och berörda näringar har för 2007 bedömts vara framgångsrika. Återrapporteringskrav: Rådet skall redovisa en samlad bedömning av hur rådets verksamhet bidragit till målet för verksamhetsområdet. Årsredovisning 7

8 8 Årsredovisning EUs sjunde ramprogram för forskning och teknikutveckling har under 2007 starkt påverkat Formas verksamhet eftersom för Formas viktiga forskningsfrågor nu fått en mer framskjuten plats i ramprogrammet. Formas har 2007 deltagit i elva ERA-NET projekt som befinner sig i olika utvecklingsstadier. Det senaste exemplet är ett projekt för stadsutvecklingsfrågor Urban- NET. Formas har också på olika sätt medverkat i gemensamma europeiska utlysningar inom för Formas strategiska områden. Utlysningar av den karaktären har genomförts inom miljö-, bygg-, jordbruks- och skogsforskningsområdena. Formas har också ansvar för att på övriga områden öka forskningens bidrag till Sveriges internationella konkurrenskraft. Detta uppfylls genom medverkan inom skilda delar av det internationella nätverket. I det nordiska samarbetet deltar Formas i Nordiska Ministerrådets olika kommittéer, särskilt inom sektorerna jord- och skogsbruk samt också i det nyligen upprättade forskningsrådet NordForsk. Inom byggsektorn har 2007 inneburit att ytterligare steg tagits i riktning mot att skapa en nordisk teknologiplattform. Arbetet syftar till att utveckla och stimulera nordiskt samarbete för att vinna synergieffekter och skapa en stark nordisk position i Europaprogrammen för forskning. Formas har under 2007 aktivt bevakat utvecklingen i de teknologiplattformar som vuxit fram inom de andra industrigrenar som är relevanta för Formas verksamhet. Det formella ansvaret att representera Sverige sker bland annat i form av ledamotskap i olika programkommittéer i EUs sjunde ramprogram. Formas ansvarar också för Sveriges medlemskap i International Institute for Applied Systems Analysis (IIASA). I en alltmer globaliserad värld krävs mer kunskap bland annat om de viktigaste globala miljöhoten. Dessa kräver stora internationella satsningar och ett utvecklat forskningssamarbete mellan länder. I enlighet med 2002 års FN-konferens deltar Formas i programmet HÅLLBAR UTVECKLING I FATTIGA LÄNDER, bland annat genom en gemensam utlysning tillsammans med Sida/SAREC. Satsningen syftar till att stödja och öka samverkan mellan svenska forskare och forskare i u-länder. Därutöver har Formas, tillsammans med övriga forskningsråd, fortsatt medverkat i utvärderingen av Sida/SAREC-ansökningar inom forskningsprogrammet Swedish Research Links. Formas ansvar att föra ut forskningsresultat till relevanta målgrupper har resulterat i en rad engagemang. Här ingår bidrag till och deltagande i olika nationella och internationella konferenser och seminarier, utgivning av publikationer, presskontakter med mera. Förutom kontinuerlig utgivning av Formas tidskrifter har under året två nya debattböcker utgivits i serien FORMAS FOKUSERAR. Formas webbplats har utvecklats och förbättrats och genom samverkan med andra webbportaler publiceras och sprids forskningsresultat. Formas bedömning är att dessa aktiviteter på ett positivt sätt bidrar till att sprida forskningsresultaten till näringsliv och allmänhet samt också utgör underlag till beslutsfattare inom olika delar av samhällsorganisationen. Avslutningsvis konstaterar Formas att de av regeringen erhållna uppdragen har genomförts på ett tillfredsställande sätt och att verksamheten har kunnat bedrivas i enlighet med givna instruktioner och direktiv.

9 Årsredovisning 9

10 10 Årsredovisning

11 Verksamhetsgren forskningsstöd Forskningen som stöds skall vara av högsta vetenskapliga kvalitet och av relevans för rådets ansvarsområden. Vetenskaplig kvalitet och relevans Bedömning och prioritering av forskningsansökningar sker i beredningsgrupper. Under 2007 fanns 18 ordinarie beredningsgrupper. Därutöver har ett antal tillfälliga grupper inrättats för att bedöma ansökningar inom särskilda strategiska satsningar. Forskningens kvalitet säkras genom att anlita sakkunniga med hög vetenskaplig kompetens. Varje beredningsgrupp består av cirka tio ledamöter, varav huvuddelen är aktiva forskare med docent- eller professorskompetens. I de grupper som behandlar behovsmotiverad forskning ingår också en eller flera representanter för avnämarna, många med doktorsexamen. Beredningsgruppernas ledamöter byts ut kontinuerligt, där varje ledamot kan delta i beredningsarbetet i högst fyra år. Bedömning i ett internationellt perspektiv Andelen utländska ledamöter i beredningsgrupperna har ökat stadigt sedan Formas bildande 2001 och under 2007 var 43 procent av ledamöterna från andra länder, främst de nordiska. Detta har varit en medveten satsning i syfte att säkerställa att ansökningarna bedöms i ett internationellt perspektiv. Beredningsgrupperna ska bedöma varje ansökans vetenskapliga kvalitet och relevans. Med vetenskaplig kvalitet avses frågeställningens vikt och nyhetsvärde, valet av metodik och den sökandes kompetens. I detta ligger också en bedömning av hur frågeställningen och forskargruppen förhåller sig till den internationella forskningsfronten. Publicering i internationella vetenskapliga tidskrifter med peer review eller motsvarande är en viktig faktor i bedömningen av den sökandes kompetens. Återrapporteringskrav: Rådet skall redovisa - hur rådet har arbetat för att säkra den vetenskapliga kvaliteten och relevansen i den forskning som stöds, - hur rådet har säkerställt att den forskning som rådet stöder bedöms i ett internationellt perspektiv, - hur behovet av förnyelse, kraftsamling och profilering inom angelägna forskningsområden samt utförda utvärderingar har påverkat fördelningen av forskningsstödet. Förnyelse, kraftsamling och profilering Förnyelse är en självklar del av forskningen. En forskare som vill vara i den internationella forskningsfronten måste ständigt förnya sig. Forskningsproblemen formuleras huvudsakligen av de forskare som söker medel. Denna "bottom up" princip, i kombination med den hårda konkurrensen, borgar för att forskarna ständigt förnyar sig. Ett medel för att främja förnyelsen i forskningen är också riktlinjerna för beredningsgruppernas arbete. Där anges bland annat att viktiga aspekter hos en projektidé är dess nyhetsvärde och originalitet. Det framhålls också att nya idéer, djärva hypoteser och nydanande metodval ska beaktas positivt i gruppernas bedömning. Inom ramen för behovsmotiverad forskning genomförs särskilda strategiska satsningar, i många fall tillsammans med en eller flera finansiärer som representerar något avnämarintresse. Detta borgar för en hög samhällsrelevans i den forskning som finansieras, och optimerar användningen av sam- Årsredovisning 11

12 hällets forskningsresurser genom att samla finansiärer med gemensamma intressen. Återrapporteringskrav: Rådet skall redovisa vilka forskningsprogram som rådet finansierar till stöd för ekologisk hållbar utveckling samt hur rådet i övrigt stödjer forskning för ekologisk hållbar utveckling. Ekologisk hållbar utveckling Forskningsprogrammet EKOLOGISK JORDBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSPRODUK- TION som har finansierats under perioden om totalt 241 miljoner kronor utvärderades under 2006 (redovisades i Årsredovisning 2006). De treåriga projekt som beviljades i 2004 års utlysning ingår av naturliga skäl inte i utvärderingen. Utvärderarna rekommenderade i sin rapport mer internationell vetenskaplig publicering och mer samarbete med utländska forskare. De tryckte särskilt på betydelsen av att få till stånd bra projekt med inriktning på marknads- och socioekonomiska frågor. Ämnesövergripande forskning på systemnivå behöver också stimuleras. Under året har nya utlysningar genomförts för åren motsvarande en kostnad om 23 miljoner kronor per år, inklusive projektstöd inom ERA-net samarbetet CORE Organic. Utlysningarnas inriktning har tagit hänsyn till utvärderingens förslag, för såväl forskningens tematiska inriktning som dess behov av internationalisering. Utlysningen med inriktning mot MARKNAD, FÖRETAGANDE OCH TILLVÄXT I EKOLOGISK PRODUKTION genomfördes tillsammans med SLF. I Formas samtliga utlysningar ingår som en självklar del aspekter för ekologisk hållbar utveckling. Återrapporteringskrav: Rådet skall redovisa - hur mång- och tvärvetenskapliga projekt hanteras i rådets beredningsorganisation och hur beredningsorganisationen är anpassad för detta, - hur mång- och tvärvetenskaplig forskning har främjats, samt - i vilken omfattning rådets forskningsstöd fördelats till mång- och tvärvetenskaplig forskning. Återrapporteringskrav: Rådet skall redovisa hur och i vilken omfattning rådet bidragit till att ge nydisputerade forskare möjlighet att fortsätta sin forskarkarriär. Av återrapporteringen skall framgå åldersfördelningen för forskare som ansöker om forskningsstöd samt för mottagare av rådets projektmedel och anställningar. Mång- och tvärvetenskaplig forskning Rådet skall ha ett väl anpassat system för bedömning och prioritering av mångoch tvärvetenskaplig forskning och stödja relevant mång- och tvärvetenskap. Den forskning som stöds ska bidra till en hållbar utveckling av samhället. Frågor kring hållbar utveckling kräver ofta bredare angreppssätt än enskilda discipliner förmår att ta. För att belysa samspel och konflikter mellan ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter behöver forskningen organiseras tvärvetenskapligt. En betydande andel av de projekt som beviljas medel är av mång- eller tvärvetenskaplig karaktär. Detta gäller särskilt de strategiska satsningarna och stödet till starka forskningsmiljöer. För att ytterligare stimulera ämnesövergripande samarbeten genomförs sedan tre år tillbaka en särskild utlysning, där inkomna ansökningar bedöms enligt en särskild beredningsmodell av en beredningsgrupp för mång- och tvärvetenskapliga projekt. Intresset för denna särskilda satsning var 2007 ungefär lika stort som föregående år. Åttioåtta ansökningar kom in (80 år 2006). Tio nya projekt har beviljats till en kostnad om totalt 52,6 miljoner kronor för perioden I de senaste tre årens ämnesövergripande utlysningar har det beviljats 150,7 miljoner kronor till 38 projekt. Nydisputerade forskare Nydisputerade forskare skall ha goda förutsättningar att fortsätta sin forskarkarriär. För att förnya forskningen är det väsentligt att stödja rekryteringen av forskare via stöd till doktorandprojekt och att möjliggöra nya doktorers fortsatta karriär inom forskningen. Det kan ske i form av till exempel postdoktorala stipendier eller anställning som forskarassistent. Drygt 40 procent av de 12 Årsredovisning

13 nya projekt som beviljades forskningsmedel 2007 innehöll en doktorand som ska arbeta minst 50 procent i projektet. Det var en större andel än bland det totala antalet ansökningar, där andelen doktorander uppgick till en tredjedel. Mer än 25 procent av ansökningarna 2007, inklusive de särskilda utlysningarna av postdoktorala stipendier och anställning som forskarassistent, hade en yngre forskare (mindre än fem år efter doktorsexamen) som huvudsökande. En knapp fjärdedel av de beviljade projekten (23 procent) hade en yngre forskare som huvudsökande och projektledare. De unga forskarna har av naturliga skäl inte lyckats lika bra i konkurrensen som de äldre. I de beviljade projekten har andelen unga forskare som huvudsökande och projektledare minskat sedan föregående period ( ), medan andelen projekt med doktorand har ökat, de senare söks av äldre forskare. För att stärka de yngre forskarnas möjligheter till meritering beslutade forskarrådet att göra en särskild utlysning avseende medel för anställning som forskarassistent. Resultatet blev att beviljningsgraden hamnade på i stort sett samma nivå som för övriga ansökningar, samtidigt som man uppnådde en jämn könsfördelning bland de beviljade ansökningarna. Formas finansierar varje år ett antal postdoktorala stipendier, som riktar sig till yngre forskare. Doktorsexamen ska ha avlagts högst tre år före ansökningstillfället. Stipendierna ger möjlighet för unga forskare att vistas vid utländska lärosäten. Intresset var mindre än tidigare i årets utlysning och totalt inkom 59 ansökningar, varav 21 stipendier tilldelades medel. Antal Antal Åldersfördelning samtliga sökanden Åldersgrupp år 2007 år 2006 år 2005 Åldersfördelning projektledare för beviljade projekt år 2007 år 2006 år 2005 Jämställdhet Könsfördelningen bland rådets mottagare av forskningsmedel samt inom den egna beredningsorganisationen skall vara jämn Målet med jämställdhetsarbetet är att uppnå en jämn könsfördelning i beredningsgrupper och bland aktiva forskare. I de ordinarie beredningsgrupperna var andelen kvinnor som helhet 42 procent (40 procent 2006). Elva av de 18 ordinarie beredningsgrupperna har haft kvinnor som ordförande (61 procent). Åldersgrupp Andel kvinnliga ledamöter i ordinarie beredningsgrupper År Procent Tre av 18 beredningsgrupper hade en andel kvinnor under 40 procent Skogsbruk (28), Stadsutveckling (37) och Byggnad (33). Eftersom antalet ledamöter i beredningsgrupperna är litet (9-10), skulle ytterligare en kvinna ge andelen 40 procent. De fortsatta åtgärderna kommer att inriktas på att ytterligare öka andelen kvinnor i de beredningsgrupper som under 2007 inte nådde 40 procent. Enligt riktlinjerna för beredningsgruppernas arbete får ingen diskriminering ske på grund av kön. Ansökningarnas kvalitet ska avgöra vilka sökanden som beviljas medel. Om två eller fler ansökningar bedöms ha lika kvalitet ska den sökande som tillhör underrepresenterat kön ges företräde. Återrapporteringskrav: Rådet skall redovisa och kommentera sina insatser i förhållande till målet. Av redovisningen skall framgå: -könsfördelningen inom rådets beredningsorganisation som helhet och per kommitté -könsuppdelad statistik om forskningsansökningar, beviljandegrad och forskningsstödets fördelning, samt -vilka framtida insatser råder planerar utifrån en analys av hinder och möjligheter till ökad jämställdhet. Årsredovisning 13

14 Andel sökta respektive beviljade projekt med kvinnor som huvudsökande År Sökta projekt, procent Antal beviljade, procent Andelen ansökningar med kvinnor som huvudsökande var 37 procent i årets ordinarie utlysning. Andelen projekt med kvinnor som huvudsökande som beviljades medel var 40 procent. Kvinnor och män var således ungefär lika framgångsrika i konkurrensen om forskningsmedel. Andelen ansökningar med kvinnor som huvudsökande har successivt ökat sedan 2001, då den var drygt 20 procent. I Formas strategi 2007 sägs att det är en stor förlust för forskningen och samhället att andelen kvinnor minskar genom forskarkarriären. Universiteten och forskningsråden måste gemensamt verka för en jämn könsfördelning i forskarrekrytering och -karriär. Återrapporteringskrav: Rådet skall redovisa och kommentera genomförda och planerade insatser i förhållande till målet. Genusperspektiv i forskningen Ett genusperspektiv skall ha genomslag i forskningen där det är möjligt. Målet är att genusperspektivet ska få genomslag i forskningen. Det sker bland annat genom att i anvisningarna till beredningsgrupperna framhålla att vid bedömning av ansökningar ska vägas in om genusperspektivet har tillgodosetts på ett för frågeställningen adekvat sätt. Under året har en utlysning rörande miljögifter och könsskillnader genomförts. Satsningen syftar till att utveckla kunskaper om könsskillnaders betydelse vad gäller exponering, upptag, omsättning och effekter av hälsofarliga kemiska ämnen. Under 2007 beviljades drygt 13 miljoner kronor till nio projekt där projektledaren angivit att projektet innehöll ett genusperspektiv. Genusperspektivet i forskningen har ännu inte fått den genomslagskraft som är önskvärt. Formas avser att öka uppmärksamheten på denna fråga genom bland annat seminarier och konferenser. Återrapporteringskrav: Rådet skall i samråd med Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap och Verket för innovationssystem (Vinnova) identifiera områden inom vilka gemensamma initiativ kan tas. Rådet skall med de nämnda myndigheterna och eventuellt andra forskningsfinansiärer samordna finansieringen av forskningsområden och forskningsprojekt av gemensamt intresse. Rådet skall vidare redovisa hur samverkan skett med dessa aktörer vad gäller starka forskningsmiljöer. Samverkan med andra forskningsfinansiärer Samverkan med andra forskningsfinansiärer sker bland annat genom gemensamma utlysningar, kunskapsöversikter, strategier eller program, deltagande i andra finansiärers medelsfördelande kommittéer och i en alltmer internationell samverkan. Samverkan sker med andra forskningsfinansiärer inom flera angelägna forskningsområden. I samarbete med livsmedelsindustrierna och Svensk dagligvaruhandel, VINNOVA och Stiftelsen lantbruksforskning (SLF) har medel satsas på forskning om LIVSMEDELSMARKNADEN (Tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft i en mer konkurrensutsatt marknad) under perioden Satsningen har uppgått till totalt 18 miljoner kronor. Forskningsprogrammet kommer att utvärderas Avtal har tecknats med skogsnäringen för åren om ett gemensamt finansierat program om forskning, utveckling och forskningskommunikation inom området SKOGSFÖRYNGRING. Programmet omfattar totalt 24 miljoner kronor, som parterna finansierar med 50 procent vardera. Formas finansiering avser forskningsprojekt, medan skogsnäringen finansierar utvecklingsarbete och forskningskommunikation. 14 Årsredovisning

15 Formas har, tillsammans med Rymdstyrelsen och Vetenskapsrådet, genomfört en gemensam utlysning inom KLIMATFORSKNINGEN (forskning om hållbar utveckling med tyngdpunkt på klimat). Under åren satsar Formas cirka 36 miljoner kronor. NORDIC CENTRES OF EXCELLENCE är ett femårigt ( ) program på klimatområdet initierat av Nordiska ministerrådet. Syftet är att främja nordisk forskarutbildning och öka den nordiska forskningens kvalitet. Den svenska finansieringen av programmet har gjorts tillsammans med Vetenskapsrådet, där Formas andel har uppgått till totalt 9,3 miljoner kronor under perioden. Tillsammans med Lantbrukarnas riksförbund/gröna näringens riksorganisation och SLF har en gemensam utlysning med inriktning mot TRÄD- GÅRDSFORSKNING INOM KLIMATOMRÅDET genomförts. Forskningen förutsätts kunna täcka hela kedjan från grundforskning till tillämpning, samt främja en ekologisk och ekonomisk hållbar utveckling inom trädgårdsnäringen. Beslut om fördelning kommer att tas under I enlighet med den forskningsstrategi som togs fram 2006 i samverkan med övriga forskningsfinansiärer inom området SAMHÄLLSVETENSKAPLIG MILJÖFORSKNING har Formas genomfört utlysningar 2006 och Totalt har 16 ansökningar om drygt 45 miljoner kronor beviljats för åren Formas har i samarbete med Sida/SAREC utlyst medel till ett samfinansierat forskningsprogram om svenskt forskarstöd för HÅLLBAR UTVECKLING I FATTIGA LÄNDER. Målet är att bidra till global hållbar utveckling genom ett ökat samarbete mellan svenska forskare och forskare i utvecklingsländerna. Programmet pågår i en andra fas under och omfattar totalt 20 miljoner kronor, där parterna finansierar hälften var. Tillsammans med övriga forskningsråd har medverkan i Sida/SARECs forskningsprogram Swedish Research Links fortsatt. Formas och VINNOVA har haft regeringens uppdrag att utarbeta en gemensam forskningsstrategi för miljöteknik. I strategirapporten, som lämnades till regeringen i februari 2007, redovisades bakgrund, utgångspunkter och överväganden för strategin. Vidare redovisades förslag till strategiska åtgärder och satsningar inom Formas och VINNOVAs verksamhetsområden, också i samverkan med andra aktörer. På grundval av den gemensamma forskningsstrategin har Formas 2007 utlyst särskilda medel för forskning om MILJÖTEKNIK. Inom ramen för den samfinansierade forskningen har, i samarbete med SLF, medel utlysts till forskning inom VÄXTFÖRÄDLING. Forskningen avser icke kommersiell växtförädling samt växtförädling och tillämpningar av växtbioteknik som kan höja konkurrenskraften i svensk vegetabilieproduktion eller kan möta specifika miljömål för denna. Programmet är treårigt och omfattar totalt 36 miljoner kronor, där Formas andel uppgår till sex miljoner kronor per år för perioden Tillsammans med Samefonden och Svenska samernas riksförbund (SSR) har ett treårigt samarbete etablerats kring tillämpad RENNÄRINGS- FORSKNING. Satsningen beräknas till totalt sex miljoner kronor. Syftet med programmet är att främja forskning som svarar mot rennäringens aktuella behov av kunskaper till stöd för praktiska lösningar på hållbarhetsproblem. Tillsammans med Stiftelsen svensk hästforskning (SSH) och SLF påbörjades ett samfinansierat program inom HÄSTFORSKNINGEN Forskningen fokuserar på hälsa, reproduktion samt hästens betydelse för miljön, människan och samhället. Medel för denna satsning förmedlas via Statens jordbruksverk och har för Formas del uppgått till sju miljoner kronor Återrapporteringskrav: Redovisa insatser och resultat för de särskilda satsningar och verktyg som beslutats med anledning av propositionen Forskning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80). Rådet skall särskilt ta initiativ till samordning med berörda forskningsfinansiärer i frågor som rör forskning inom områdena livsmedel, skog, klimat, miljötoxikologi och samhällsvetenskaplig miljöforskning. Rådet skall redovisa hur och i vilken omfattning detta samarbete skett. Årsredovisning 15

16 Återrapporteringskrav: Rådet skall kortfattat redovisa utvecklingen av verksamheten inom den samfinansierade forskningen som bedrivs med stöd av rådet. HÅLLBAR UTVECKLING AV BYGGD MILJÖ är ett forskningsprogram gemensamt med Byggsektorns Innovationscentrum (BIC), där hälften av medlen kommer från staten via Formas och hälften från bygg- och fastighetssektorn via BIC. Avsikten är att främja forskning och utveckling och att åstadkomma en ekonomisk tillväxt i byggsektorn. Programmet finansieras till lika delar av parterna och uppgår till drygt 20 miljoner kronor för perioden Formas ska, enligt Jordbruksdepartementets regleringsbrev, stödja samfinansierad forskning inom jordbruks- och miljöteknik, skogsforskning, trädgårdsforskning samt forskning inom växtförädlingsområdet. Verksamheten regleras genom särskilda avtal med berörda näringar. Verksamheterna vid Institutet för jordbruks- och miljöteknik (JTI) och Stiftelsen skogsbrukets forskningsinstitut (Skogforsk) utvärderades under Resultaten av dessa utvärderingar låg till grund för de nya avtal som träffades för perioden Avtalen innebär att Formas och JTI respektive Skogforsk finansierar viss del av basverksamheten vid de två forskningsinstituten med 50 procent vardera. Institutens väl utvecklade samarbete med respektive näring bidrar till att vägen mellan forskningsresultat och tillämpning förkortas och att resultaten därmed kan nyttiggöras relativt snabbt. Starka forskningsmiljöer Som ett resultat av forskningspropositionen FORSKNING FÖR ETT BÄTTRE LIV har Formas, tillsammans med Vetenskapsrådet, utlyst medel till det så kallade LINNÉSTÖDET (ett långsiktigt stöd till starka forskningsmiljöer vid universitet och högskolor). Totalt beviljades 20 projekt 2006, där Formas bidrag uppgår till tio miljoner kronor per år till två forskningsmiljöer. Det ena stödet avser klimatforskning vid Stockholms universitet och är samfinansierat med Vetenskapsrådet, det andra stödet avser forskning inom kemisk ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Vardera gruppen har preliminärt tilldelats fem miljoner kronor per år i tio år. Till gruppen vid Stockholms universitet har också knutits en forskarskola som Formas finansierar med två miljoner kronor per år. Under 2007 har ytterligare en utlysning ägt rum i samverkan med Vetenskapsrådet. Tillsammans med Stiftelsen för strategisk forskning, Vetenskapsrådet och VINNOVA satsar Formas på STÖD TILL STARKA FORSKNINGSMILJÖER. Syftet är att bidra till utveckling av internationellt konkurrenskraftiga och strategiskt viktiga forskningsmiljöer, som med sin verksamhet gagnar berörda näringar och en hållbar samhällsutveckling. Inom en ram på 125 miljoner kronor under har Formas beviljat fem projekt. Det är Formas bedömning att samarbeten med såväl näringen som övriga forskningsfinansiärer dels borgar för en hög samhällsrelevans i den forskning som finansieras, dels garanterar en hög vetenskaplig kvalitet i den forskning som tar sig an för näringen viktiga frågor. Genom samverkan med andra finansiärer har satsningarna fått ett större genomslag än som annars skulle vara möjligt. Meriteringsanställningar Under 2007 har, som nämnts ovan, även utlysts särskilda medel för anställning som forskarassistent inom rådets samtliga ansvarsområden, det vill säga Miljö och natur, Areella näringar, djur och livsmedel samt Samhällsbyggande. Preliminärt beslut om tilldelning har fattats i november Årsredovisning