Anna Ledin, huvudsekreterare Katarina Abrahamsson, ledamot av Formas Forskarråd

Transkript

1 Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Anna Ledin, huvudsekreterare Katarina Abrahamsson, ledamot av Formas Forskarråd

2 Om Formas Statligt forskningsråd Verksamheten styrs av en instruktion och två regleringsbrev Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande har till uppgift att främja och stödja grundforskning och behovsmotiverad forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Den forskning som stöds ska vara av högsta vetenskapliga kvalitet och av relevans för rådets ansvarsområden Ur: Förordning (2009:1024) med instruktion för Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande

3 Formas uppdrag - Fördela medel till forskning - Stödja tvärvetenskaplig forskning - Utvärdera forskning och utveckling - Identifiera forskningsbehov - Initiera och stödja nationella och internationella samarbeten - Kommunicera forskning och forskningsresultat - Nyttiggöra forskningsresultat - Främja en hållbar utveckling i samhället (enligt Instruktion från Regeringen)

4 Fem övergripande prioriterade områden enligt Formas strategi Klimat och Energi 2. Naturresurser och Miljö 3. Miljöteknik och Nya material 4. Stads- och Landsbygdsutveckling 5. Livskvalitet för människor och djur Beslut i Formas Forskarråd hösten 2007 Ny strategi för

5 Formas budget Totalt ~ 900 MSEK per år Finansiering från två departement: Miljödepartementet (55%) Landsbygdsdepartementet (45%)

6 Former av finansiering Öppen utlysning bottom up Riktade satsningar program, strategiska, internationellt samarbete - områden med identifierade forskningsbehov Löpande finansiering konferenser (anordnande), akut uppkomna forskningsbehov samt informationsprojekt

7 Budgetfördelning Stödform Fria projektmedel (inkl öppna starka fo miljöer, postdok, forskarskolor) (63 %) Program/strategiska satsningar (23 %) (61 %) (27 %) (62 %) (27 %) (55 %) (34 %) (53 %) (35 %) (49 %) (38 %) Samfinansierad forskning enl regl brev (Skogforsk, JTI, växtförädling, trädgård samt IVL) Övrigt (information, internationellt, utvärderingar, akutbidrag mm) (8 %) (6 %) (7 %) (5 %) (6 %) (5 %) (7 %) (4 %) (7 %) (5 %) (7 %) (6 %) Totalt Förändringen mellan 2008 och 2009 beror på uppdraget att öka de strategiska satsningar enligt Forskningspropositionen 2008 bl a med öronmärkta medel (75 MSEK)

8 Ändringar i Formas beredningsprocess Utgångspunkt i vad vi fått i uppdrag att förändra: Ur Forskningspropositionen: Formas har ett stort antal ämnesinriktade beredningsgrupper för beredning av rådets forskningsansökningar. Regeringen anser att Formas bör överväga att effektivisera beredningsorganisationen och att öka inslagen av problemorientering. Ur 2009-års regleringsbrev: Rådet ska redovisa hur beredningsorganisationen har förändrats och effektiviserats Ur 2011-års regleringsbrev: Rådet ska redovisa erfarenheter av det nya systemet med färre beredningsgrupper

9 Ändringar i Formas beredningsprocess Utgångspunkt i utvärdering av verksamheten: Utredningen Forskningsfinansiering kvalitet och relevans genomförd av M Sandström: Det finns ett stort antal beredningsgrupper med förhållandevis snäva ansvarsområden. Detta kan verka konserverande och förefaller också göra att Formas har svårt att hantera tvärvetenskapliga ansökningar inom den ordinarie utlysningen och ser sig nödgat att utlysa och hantera dessa projekt i särskild ordning. Sammansättningen och inriktningen på beredningsgrupperna bör ses över, så att de i större utsträckning organiseras efter problem- och behovsområden snarare än vetenskapliga discipliner.

10 Ändringar i Formas beredningsprocess Utgångspunkt i internt identifierade behov: Ledamöterna i beredningsgrupperna under ett antal år efterlyst kriterier för hur de ska bedöma relevans för Formas sektorer och samhället.

11 Ändringar i Formas beredningsprocess Behov att åtgärda/ Problem att lösa: 1. Ökat inslag av problemorientering 2. Snäva ansvarsområden för beredningsgrupperna, behov för egen utlysning av tvärvetenskap 3. Oklara kriterier för bedömning av relevans 4. Effektivisering av beredningsorganisationen

12 Ändringar i Formas beredningsprocess Genomförd aktivitet: A) Åtta problemorienterade och därmed tvärvetenskapliga beredningsgrupper inrättades B) Ökat inslag av bedömare med kompetens att bedöma samhällsnyttan i beredningsgrupperna C) Reviderade kriterier för bedömning av samhällets nytta av forskningen D) Införande av 2-stegs förfarande i bedömningen

13 Öppna utlysningen Ca 1300 ansökningar inom Formas alla ansvarsområden inkl satsningar på unga forskare Öppen konkurrens (ingen budgetfördelning mellan ämnes/problemområden) 8 problemorienterade beredningsgrupper

14 Beredningsgrupper 1. Klimatförändringar 2. Naturmiljön 3. Nyttjande av naturresurser 4. Resurseffektiva produkter och processer 5. Miljöföroreningar 6. Livsmedel och djursvälfärd 7. Stads- och Landsbygdsutveckling 8. Den byggda miljön

15 Utvärderingsprocessen Tvåstegsprocess: ledamöter läser varje ansökan Kriterier: Scientific Quality Research question Method and Performance Scientific competence Societal Value Research question Communication with stakeholders / end users Formas Handbook 2011 (

16 Vetenskapliga kriterier Research question Scientific significance of the aim Originality, innovativeness and boldness of aim, theories and/or hypotheses Potential for scientifically significant outcomes Aim in line with the call for applications Method and performance Feasibility and adequacy of scientific methods Innovativeness and boldness of methodology Concrete and realistic work plan Concrete and realistic plan for scientific deliverables Coordination of project and research group Suitability of multi- and interdisciplinary approaches Ethical considerations Scientific competence Quality of scientific publications Ability to carry out the project according to plans Adequate experience of project management National and international activities, including projects, networks, assignments, commissions of trust, and participating at or arranging workshops or conferences Strength and competitiveness of the research team

17 Bedömning av nytta för samhället Societal value of research question Research question addresses important societal issues and/or issues of importance for Formas sectors Project may, in a short- or long-term perspective, contribute to sustainable development Awareness of stakeholder/end user needs when designing the project Aim in line with the call for applications Communications with stakeholders/end users Description of relevant stakeholders/end users Concrete and realistic plan for communicating results with relevant stakeholders/end users Experience and ability to communicate research results with stakeholders/end users

18 Riktade satsningar Satsningar utpekade i Regleringsbreven och genom andra direkta uppdrag från regeringskansliet dvs dem som Formas måste genomföra inklusive satsningar på Svaga men för samhället viktiga områden Satsningar inom områden där det redan finns etablerade samarbeten och långtgående planer på utlysningar inkluderar satsningar inom JPI-er, ERA- NET, ERA-NET-liknande samarbeten och bilaterala avtal Strategiska satsningar - nya och pågående strategiska satsningar dvs sådana där Formas har stora frihetsgrader

19 Riktade satsningar Utlysning för att få in förslag till riktade satsningar Utöka utvärdering, analys och strategi verksamheten Utöka omvärldsaktiviteterna (seminarier etc)

20 Styrning Formas Forskarråd: - Fattar beslut om fördelning av forskningsanslaget - Fattar strategiska beslut om forskningens inriktning inom ramen för de mål och riktlinjer som angetts av riksdag och regering -Fattar beslut om riktlinjer för sin medelsfördelning Ska redovisa sin verksamhet till myndighetschefen som är självständigt ansvarigt för de beslut som fattas enligt ovan

21 Formas Forskarråd 13 ledamöter - 7 ledamöter valda av elektorsförsamling bestående av forskare ifrån Sveriges universitet och högskolor - Ordförande + 5 ledamöter utses av regeringen. En av ledamöterna är Formas GD. Ordförande: Lars-Erik Liljelund (VD Mistra) Ordinarie ledamöter: Rolf Annerberg (Formas), Katarina Abrahamsson (GU), Runar Brännlund (UmU), Linda Hedlund (LRF), Per Jensen (LiU), Mårten Lindström (konsult), Torgny Näsholm (SLU), Agneta Oskarsson (SLU), Eva Pettersson (JTI), Henrik Smith (LU), Eva Wäckelgård (UU), Annika Åhnberg (konsult)

22 Formas Forskarråd Forskarrådet 2010 nu riktade satsningar svaga men för Sverige viktiga områden beredningsarbetet låg beviljningsgrad förhållandet mellan öppna utlysningen och riktade satsningar

23 Uppdrag Analys av miljöforskningen

24 Regeringsuppdraget Regeringen ger Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) i uppdrag att göra en övergripande analys av miljöforskningen efter samråd med berörda forskningsfinansiärer och aktörer

25 Regeringsuppdraget Genomföra en övergripande analys av miljöforskningen Föreslå nationell forskningsstrategi för perioden Genomföras i samråd med Mistra, Strålsäkerhetsmyndigheten, Naturvårdsverket, Vinnova, Energimyndigheten, Rymdstyrelsen, Vetenskapsrådet och Trafikverket

26 Strategin skulle besvara: Hur ska miljöforskningen i Sverige organiseras för att få svar på de frågor vi kommer att ställa om 5-10 år? Finns det internationellt starka forskargrupper och tillräcklig miljöforskningskompetens i Sverige? Vilka forskningsområden bör Sverige prioritera inom: - Internationellt forskningssamarbete? - EU:s ramprogram? - Nordiskt forskningssamarbete? - Nationella satsningar?

27 Referensgrupp & workshop Mistra: Lars-Erik Liljelund Strålsäkerhetsmyndigheten: Leif Moberg Naturvårdsverket: Eva Smith Vinnova: Jonas Brändström Energimyndigheten: Lars Guldbrand Rymdstyrelsen: Maria Nilsson Vetenskapsrådet: Sven Stafström Trafikverket: Malin Andersson, Anders Berndtsson Formas: Anna Ledin, Kari Stange, Viktoria Halltell, Bengt H Ohlsson Workshop med ca 40 inbjudna forskare och avnämare

28 Miljöforskning = forskning med relevans för miljömålen 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Mnkr Forskningsfinansiering Andel "miljöforskning"? Miljö A B C D E F Finansiärer Hur stor är miljösäcken? Övrigt

29 Miljöforskningens omfattning 2009 Finansiärer av miljöforskning Myndigheter: Formas, Strålsäkerhetsmyndigheten, Naturvårdsverket, Vinnova, Energimyndigheten, Rymdstyrelsen, Vetenskapsrådet, Trafikverket, Sveriges geologiska undersökning (SGU), Polarforskningssekretariatet och Sida. 1,6 miljarder SEK Statliga stiftelser: Mistra, Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF), KK-stiftelsen, Östersjöstiftelsen, Riksbankens jubileumsfond och International Institute for Industrial Environmental Economics (IIIEE). Privata stiftelser: Baltic Sea 2020, Kempestiftelserna och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (KAW). Men även... Fakultetsanslagen, U&H Direktanslag till myndigheter och institut

30 Miljöforskningens inriktning Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Övrigt Ej fördelat på miljömålen Formas Mistra Strålsäkerhetsmyndigheten Naturvårdsverket Vinnova Energimyndigheten Rymdstyrelsen Vetenskapsrådet Trafikverket SGU (som finansiär) Sida SSF Östersjostiftelsen IIIEE Riksbankens jubileumsfond Kempestiftelserna Baltic Sea 2020 SGU (som myndighet) SMHI SGI IVL Skogforsk SP (inkl. JTI)

31 Portföljprofil - 9 finansiärer kr Övrigt Ett rikt växt- och djurliv God bebyggd miljö Storslagen fjällmiljö Ett rikt odlingslandskap Levande skogar Myllrande våtmarker Hav i balans Grundvatten av god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Säker strålmiljö Skyddande ozonskikt Giftfri miljö Bara naturlig försurning Frisk luft Begränsad klimatpåverkan Formas Mistra Strålsäkerhetsmyndigheten Naturvårdsverket Vinnova Energimyndigheten Rymdstyrelsen Vetenskapsrådet Trafikverket

32 Portföljprofil - 9 finansiärer Strålsäkerhetsmyndigheten Effekt Åtgärd Rymdstyrelsen VR Formas Naturvårdsverket Mistra Trafikverket Vinnova Energimyndigheten Effektforskning syftar till att identifiera miljöproblem och få en förståelse för de bakomliggande orsakerna till miljöproblemen Åtgärdsforskning syftar att lösa miljöproblemen

33 Strategi - Prioriterade forskningsområden - Framtida organisation av svensk miljöforskning

34 Prioriterade forskningsområden Utgångspunkt i De stora utmaningarna : - Klimatförändringen - Försörjning av jordens befolkning (energi, vatten, föda) - Åldrande befolkning -

35 Prioriterade forskningsområden Identifierat följande områden av vikt för MILJÖ-området - Klimatförändringar - Energi - Effektivt och hållbart nyttjande av naturresurser (inkl vatten) - Biologisk mångfald - Kemikalier - Hållbara städer - Havsmiljön

36 Prioriterade forskningsområden Fokus på: - Forskningsfrågor - Tillgänglig kompetens (svaga - starka områden) - Angreppssätt tvärvetenskap, governance, systemtänkande, hållbar utveckling - Finansiär (nationell EU) - Typ av finansiering

37 Prioriterade forskningsområden Möjliga lösningar är mångfasetterade och komplicerade Behov av disciplinär, interdisciplinär och transdisciplinär forskning Behov för att stärka tvärvetenskaplig forskning, Behov för systemperspektiv

38 Prioriterade forskningsområden - Åtgärdsforskningen behöver stärkas men det behövs också - Effektforskning för att identifiera och kvantifiera nya utmaningar

39 Prioriterade forskningsområden - Om nya lösningar ska komma att implementeras behövs fokus på samhällsstyrning för förvaltning av komplexa system

40 Framtida organisation av svensk miljöforskning Inrättande av advisory stakeholder board som ska rådgiva Formas och andra statliga finansiärer när det gäller kommande prioriteringar inom miljöområdet Representanter från myndigheter och näringslivet

41 Vad händer nu? Gemensamt inspel till forskningspropositionen FAS, Formas, Rymdstyrelsen, STEM, Vinnova, VR Formas kommer också att ta fram en egen forskningsstrategi (?)