Innehåll. Inledning 5. Resultatredovisning. Forskningsstöd 9 Forskningskommunikation 31 Strategi, utvärdering och analys 35 Organisation 47

Transkript

1 2011 ÅRSREDOVISNING

2

3 Innehåll Inledning 5 Resultatredovisning Forskningsstöd 9 Forskningskommunikation 31 Strategi, utvärdering och analys 35 Organisation 47 Finansiell redovisning Resultaträkning 51 Balansräkning 52 Anslagsredovisning 53 Redovisning mot bemyndiganden 53 Tilläggsupplysningar och noter 58 Sammanställning över väsentliga uppgifter 63

4 4 u ÅRSREDOVISNING 2011

5 Inledning Formas ska enligt regeringens uppdrag (SFS 2009:1024) främja och stödja grundforskning och behovsmotiverad forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Den forskning som stöds ska vara av högsta vetenskapliga kvalitet och av relevans för rådets ansvarsområden. Finansiering av utvecklingsverksamhet får ske i begränsad omfattning. Formas forskningsstrategi för åren har varit en utgångspunkt för verksamheten under En annan central utgångspunkt för verksamheten har varit den forskningspolitiska propositionen ett lyft för forskning och innovation (prop 2008/09:50). Fokus ligger på att forskningen ska bidra till att stärka Sveriges och svenskt näringslivs internationella konkurrenskraft. Genom propositionen tilldelades Formas totalt 300 miljoner kronor för åren för fyra strategiska forskningsområden. Utöver de i forskningspropositionen tilldelade medlen har Formas, i linje med regeringens ambitioner, utlyst och beviljat medel till starka forskningsmiljöer. Redan 2004 satsade vi på starka forskningsmiljöer inom ramen för formel-exc och sedan 2006 har vi, tillsammans med Vetenskapsrådet, beviljat projekt inom de så kallade linnéstöden. Avsikten med dessa satsningar är att stödja forskargrupper som bedöms ha stor utvecklingspotential och förmåga till nytänkande inom strategiskt viktiga forskningsområden. Sammantaget har vi under perioden satsat nära 800 miljoner kronor på starka forskningsmiljöer. I vårt uppdrag ligger också att främja internationellt forskningssamarbete och erfarenhetsutbyte inom våra ansvarsområden. I det nordiska samarbetet deltar vi i Nordiska Ministerrådets olika kommittéer, särskilt inom sektorerna jord- och skogsbruk men också genom finansiering av forskningsprogram inom ramen för det nordiska forskningsrådet NordForsk. Vi deltar sedan några år tillbaka i det nordiska toppforskningsinitiativet, som syftar till att främja framstående nordisk forskning inom klimat- och energiområdet. Sedan 2010 leder vi eu-projektet Vision for Research and Development for Sustainable Development vision rd4sd. Projektet är treårigt och bedrivs tillsammans med 25 partners och åtta observatörer från ett stort antal europeiska länder. Det syftar till att ta fram verktyg för forskningsfinansiering för ny kunskap som gör att Europa kan bidra till en global hållbar utveckling. Formas har sedan 2004 deltagit i eus program European Research Areas (era-net), samt medverkat i gemensamma europeiska utlysningar inom flera områden, ofta som ett resultat av samverkan inom era-net. Det formella ansvaret att representera Sverige sker bland annat i form av ledamotskap i olika programkommittéer i eus sjunde ramprogram tema 2: Livsmedel, jordbruk och fiske, och bioteknik samt tema 6: Miljö (inklusive klimatförändringar). Formas ansvarar också för ÅRSREDOVISNING 2011 t 5

6 6 u ÅRSREDOVISNING 2011 Sveriges medlemskap i International Institute for Applied Systems Analysis (iiasa). Under året har Formas tillsammans med Vetenskapsrådet, fas, vinnova, Rymdstyrelsen och Energimyndigheten, lämnat underlag till nästa forskningsproposition till regeringen. Enligt regeringens uppdrag har Formas, i samråd med övriga forskningsfinansiärer, genomfört en analys av svensk statligt finansierad miljöforskning samt tagit fram en nationell forskningsstrategi för Sju områden är särskilt relevanta för den framtida svenska miljöforskningen, nämligen Biologisk mångfald, Effektivt och hållbart nyttjande av naturresurser (inkl vatten), Energi, Havsmiljö, Hållbara städer, Kemikalier och Klimatförändringar. De viktigaste slutsatserna i strategin och analysen är att den svenska miljöforskningen håller generellt sett god vetenskaplig kvalitet och hanterar för samhället viktiga frågor. En samordningsgrupp bestående av myndighetscheferna vid Formas, Vetenskapsrådet, fas och vinnova har under året samarbetat i en rad frågor. Enligt instruktionen är syftet med samverkan att gemensamt utarbeta analyser, strategier och forskningsprogram samt ta initiativ för att utveckla och förnya formerna för forskningsverksamheten. Som ett led i detta samarbete har det till exempel under året genomförts en gemensam forskningssatsning inom området barns och ungdomars psykiska hälsa.

7 Samverkan mellan myndigheterna har blivit ett naturligt inslag i verksamheten såväl administrativt som när det gäller forskning. På den administrativa sidan har Formas, tillsammans med Vetenskapsrådet och fas, fortsatt med att utveckla en ny gemensam projektdatabas (prisma). Formas fördelade i november 396 miljoner kronor för åren till 106 nya projekt i den årliga öppna utlysningen. Åtta procent av de sökta projekten fick stöd, vilket betyder att många goda projekt inte har kunnat få medel. Samtidigt har vi genomfört 16 riktade utlysningar under året och beslutat om totalt 448 miljoner kronor, varav 249 miljoner kronor går till starka forskningsmiljöer. Beredningsarbetet genomfördes som alltid på ett mycket tillfredsställande sätt. Ett stort tack till ledamöterna i våra beredningsgrupper som gör ett fantastiskt arbete med att välja ut de bästa ansökningarna. Stockholm i februari 2012 Rolf Annerberg generaldirektör ÅRSREDOVISNING 2011 t 7

8 8 u ÅRSREDOVISNING 2011

9 Forskningsstöd Formas ska främja och stödja grundforskning och behovsmotiverad forskning av högsta vetenskapliga kvalitet och relevans inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Forskningens kvalitet och samhällsrelevans Formas tar emot projektansökningar inom rådets samtliga ansvarsområden efter utlysning, dels i den årliga öppna utlysningen, dels i ett antal riktade utlysningar som annonserats under året. Varje ansökan bedöms utifrån såväl vetenskaplig kvalitet som den relevans forskningsresultaten kan få för en hållbar utveckling i samhället. I den vetenskapliga kvaliteten ligger också bedömning av hur frågeställningen och forskargruppen förhåller sig till den internationella forskningsfronten. Genusperspektivet beaktas när det är relevant. Forskningens vetenskapliga kvalitet samt nytta och relevans för samhället säkras genom att anlita framstående sakkunniga med hög vetenskaplig kompetens och företrädare från relevanta samhällssektorer. För detta ändamål har Formas ett antal beredningsgrupper som bedömer och prioriterar inkomna ansökningar. För att säkerställa att ansökningarna bedöms i ett internationellt perspektiv engageras utländska ledamöter i beredningsgrupperna i så stor utsträckning som möjligt. I den ordinarie utlysningen i 2011 års beredningsorganisation var andelen utländska ledamöter 62 procent. Beredningsorganisationen De åtta beredningsgrupper, som har verkat under 2011 i den årliga öppna utlysningen, täcker följande problemområden: klimatförändring, naturmiljön, nyttjande av naturresurser, resurseffektiva produkter och processer, miljöföroreningar, livsmedel och djurs välfärd, stads- och landsbygdsutveckling, den byggda miljön. I varje beredningsgrupp ingår ledamöter, såväl aktiva forskare som användare med forskningserfarenhet, där majoriteten är aktiva forskare. Beredningsgrupperna har sammansatts så att de ska kunna bedöma ansökningar inom gruppens hela ämnesområde, det vill säga ha en ämnesmässig täckning och kunna bedöma såväl vetenskaplig kvalitet som nyttan för samhället. En enkätundersökning bland ledamöterna i beredningsgrupperna visar att systemet fungerar bra men att vissa justeringar kan behöva göras. Som ett led i en utvärdering av beredningsorganisationen Återrapporteringskrav: Rådet ska redovisa erfarenheter av det nya systemet med färre beredningsgrupper. ÅRSREDOVISNING 2011 t 9

10 har forskarrådet inbjudit ordförandena samt vice ordförandena i beredningsgrupperna för diskussioner i februari Resultaten från utvärderingen kommer att presenteras senare under våren Strategiska satsningar I den senaste forskningspolitiska propositionen (prop 2008/09:50) tilldelades Formas medel för fyra strategiska forskningsområden om totalt 300 miljoner kronor som löper under åren : hållbart nyttjande av naturresurser (20 milj kr per år), effekter på naturresurser, ekosystemtjänster och biologisk mångfald (25 milj kr per år), klimatmodeller (10 milj kr per år), havsmiljöforskning (20 milj kr per år). I samma forskningsproposition pekade regeringen också ut 24 strategiska forskningsområden inom medicin, teknik och klimat samt vissa områden inom humaniora och samhällsvetenskap i syfte att stärka Sveriges och svenskt näringslivs internationella konkurrenskraft. Efter förslag från forskningsråden fördelades medlen till universitet och högskolor. Enligt regeringsbeslut (dnr ) har Formas, tillsammans med övriga forskningsfinansiärer, i uppdrag att göra årliga uppföljningar och att utvärdera dessa satsningar efter fem år. Under året har uppföljning av satsningarna genomförts, som presenteras i avsnittet Strategi, utvärdering och analys. Starka forskningsmiljöer Satsningen på starka forskningsmiljöer startade redan 2004 inom ramen för det så kallade formel-exc-programmet. Programmet omfattade totalt 126 miljoner kronor och finansierades under åren Som ett resultat av den förra forskningspolitiska propositionen forskning för ett bättre liv (prop 2004/05:80) har Formas, tillsammans med Vetenskapsrådet, satsat medel på starka forskningsmiljöer vid universitet och högskolor (de så kallade linnéstöden). Formas finansierar två stöd från den första utlysningen. Det ena stödet avser klimatforskning vid Stockholms universitet och det andra stödet avser forskning inom kemisk ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet. Till gruppen vid Stockholms universitet har också knutits en forskarskola. Inom ramen för Linnéstöden har ytterligare en utlysning ägt rum i samverkan med Vetenskapsrådet. Två projekt beviljades med finansiering från Formas, i ett första skede för åren , och efter utvärdering, fortsatt satsning av projekten fram till Därmed uppgår den totala satsningen för Linnéstöden till 196,6 miljoner kronor. Medel till starka forskningsmiljöer inom de områden som prioriteras i Formas forskningsstrategi utlystes redan I utlysningen efterfrågades bland annat projekt som baseras på djärva och nydanande 10 u ÅRSREDOVISNING 2011

11 frågeställningar, samt av ämnesövergripande karaktär. Totalt beviljades 178,3 miljoner kronor för perioden inom områdena: hållbar utveckling hela Formas ansvarsområde (102 milj kr), markanvändning i ett nationellt och globalt perspektiv (50,5 milj kr), nanoteknik risker med nya material (25,8 milj kr). Formas utlyste och beviljade medel till sex nya forskningsmiljöer Varje forskningsmiljö tilldelades totalt 15 miljoner kronor för perioden med intentionen att stöden ska ges i ytterligare två år det vill säga totalt 90 miljoner kronor inom områdena: klimatförändringar i natur och samhälle, en rik naturmiljö, hållbart nyttjande av naturresurser, föroreningar, miljö och hälsa, stads- och landsbygdsutveckling, hållbart byggande. Under 2011 har ytterligare en utlysning genomförts, där syftet är att stödja forskargrupper som bedöms ha stor utvecklingspotential och förmåga till nytänkande inom strategiskt viktiga forskningsområden. Forskningen ska företrädesvis vara ämnesövergripande och bygga på djärva och nytänkande frågeställningar. Åtta projekt har tilldelats knappt 25 miljoner kronor vardera för perioden , det vill säga 198,8 miljoner kronor. Under perioden har Formas beviljat 789,7 miljoner kronor på starka forskningsmiljöer, varvid finansieringen under 2011 uppgick till 137,5 miljoner kronor. Riktade satsningar Riktade satsningar är utlysningar inom avgränsade områden med särskilt angelägna forsknings- och kunskapsbehov. Behoven kan identifieras av Formas själv, oftast som ett resultat av utvärderingar, andra myndigheter och intressenter eller av regeringen. Många av de riktade satsningar som genomförs sker i samverkan med andra finansiärer. Under 2011 har 16 utlysningar för riktade satsningar genomförts. Forskarrådet har fattat beslut om nya satsningar från 2012, där några redan är under utlysning. Formas gick i början av sommaren ut med en inbjudan via hemsidan till forskarvärlden om att komma med förslag till framtida riktade satsningar. Gensvaret var stort och 173 förslag kom in. Arbetet med att klassificera och gruppera förslagen har inletts. Forskarrådet kommer att fatta beslut om ytterligare satsningar under Forskarskolor Stödet till forskarskolor syftar till att stimulera forskarutbildning och att främja rekrytering till angelägna forskningsområden. Stödet ska även stimulera mång- och tvärvetenskap och bidra till internationella perspektiv i forskarutbildningen samt stimulera dialog och samverkan mellan doktorander och med avnämare. Stöd ges som längst under ÅRSREDOVISNING 2011 t 11

12 fem år och med högst 1,5 miljoner kronor per år. Medlen ska i första hand täcka kostnader för utveckling, samordning och kursverksamhet, medan doktoranderna finansieras i annan ordning. Forskarrådet har beviljat ansökningar om totalt 29,5 miljoner kronor för perioden inom områdena: hortikulturell mikrobiologi, biomimetrisk fiberteknologi, hållbarhetsvetenskap, tvärvetenskaplig avfallsforskning, skogens skötsel och hållbara nyttjande. Resultat från en under 2010 genomförd utvärdering om stöd till forskarskolor antyder att modellen med att finansiera administrativa processer och kursplanering har bidragit till att utveckla undervisningen. Forskarrådet har beslutat om fortsatt finansiering fram till och med Under året har ytterligare en forskarskola inom arkitekturforskningen beviljats stöd. I anslutning till utlysningen inom arkitekturforskningen, som beskrivs i avsnittet svaga men för samhället viktiga områden, har beviljats 30 miljoner kronor för åren till en forskarskola vid Lunds universitet. Totalt har beviljade medel till forskarskolor för år 2011 uppgått till 11 miljoner kronor. Hållbar utveckling av byggd miljö Tillsammans med Föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggnad (IQS, tidigare Byggsektorns Innovationscentrum) har Formas samverkat sedan 2003 inom programmet hållbar utveckling av byggd miljö. Målet är att forskarsamhället och sektorn i gemensamma projekt ska skapa ny kunskap och nya innovativa produkter, processer och tjänster som möter brukares och kunders krav, stödjer en hållbar utveckling och tillväxt samt skapar incitament för nytänkande. Programmet har utgjort svenskt bidrag inom det internationella samarbetet (erabuild, eracobuild). För åren har sju utlysningar genomförts där det beviljade beloppet uppgår till 156,7 miljoner kronor. I den utlysning som har genomförts under året beviljades projekt motsvarande 14,3 miljoner kronor för perioden , varav 5 miljoner kronor avser En utvärdering av den forskning som utfördes under åren har genomförts under året. Resultatet av utvärderingen redogörs för i avsnittet strategi, utvärdering och analys. Miljöteknik Tillsammans med VINNOVA har en forskningsstrategi utarbetats avseende miljöteknikforskning, vilken inlämnades till regeringen I enlighet med strategin har Formas genomfört tre tidigare utlysningar i samverkan med VINNOVA och Energimyndigheten och med samfinansiering från näringslivet. Under året har en fjärde utlysning genomförts i samverkan med Energimyndigheten med inriktning mot områdena: 12 u ÅRSREDOVISNING 2011

13 hållbart samhällsbyggande, miljöskyddsteknik, användande av biologiska naturresurser, energi. Formas andel av beviljade ansökningar inom denna utlysning uppgår till 15 miljoner kronor för åren De totala satsningarna inom miljöteknikområdet omfattar perioden och uppgår totalt till ca 210 miljoner kronor, varav Formas andel är 84,4 miljoner kronor. Ytterligare samarbete inom miljöteknikområdet sker, i enlighet med regleringsbrevet, med Stiftelsen Institutet för Vatten- och luftvårdsforskning (IVL). Formas har deltagit i detta samarbete sedan Det finansieras till lika delar av staten, via Formas och Naturvårdsverket, och näringslivet. Formas andel för år 2011 uppgår till 17 miljoner kronor. Djurskydd Området djurskydd innefattar forskning som syftar till att öka de grundläggande kunskaperna om djur, till exempel deras sociala behov, fysiologi, genetik, nutrition och beteende. Regeringen har uppdragit åt Formas att genomföra en särskild utlysning inom området djurskydd. I en första utlysning beviljades medel för åren om 30,1 miljoner kronor, där medlen avseende 2011 uppgår till 6,6 miljoner kronor. Ytterligare en utlysning har genomförts under året där sex nya projekt beviljades medel för perioden om totalt 17,4 miljoner kronor, där de beviljade medlen för 2011 uppgår till 5,4 miljoner kronor. Till områden djurskydd ska även inkluderas den satsning som görs inom era-net-projektet emida. Under året har en särskild utlysning genomförs inom detta samarbete, där det har beviljats medel för åren om totalt 14,7 miljoner kronor. Beviljade medel för år 2011 uppgår till 4,9 miljoner kronor. Totalt beviljade medel 2011 för området djurskydd uppgår därmed till 16,9 miljoner kronor. Livsmedel Regeringen har uppdragit åt Formas och vinnova, i samverkan med Livsmedelsföretagen (Li), Svensk dagligvaruhandel och Stiftelsens lantbruksforskning (SLF) att ta initiativ till ett tvärvetenskapligt forskningsprogram inom livsmedelsområdet (TvärLivs). Målet med TvärLivs är att stärka svensk livsmedelsforskning, branschens förmåga till innovation och kostnadseffektivitet samt att skapa hållbar utveckling i en konkurrenskraftig livsmedelssektor. Totalt omfattar TvärLivs 200 miljoner kronor under åren Under 2010 beviljades tolv projekt, där Formas andel uppgår till totalt 12,9 miljoner kronor och under 2011 ytterligare sju projekt om totalt 13,8 miljoner kronor. Samtliga projekt innefattar också 50 procents medfinansiering från näringslivet. ÅRSREDOVISNING 2011 t 13

14 Landsbygdsutveckling I enlighet med regeringens uppdrag har Formas utarbetat en strategi för att identifiera och stödja forskning inom svaga men för samhället viktiga områden. Framtidens forskningsledare inom området landsbygdsutveckling är en sådan satsning som syftar till att stödja yngre, lovande forskare som anses ha potential och ambition att bli framtida forskningsledare. En utlysning har genomförts under året, där 3 projekt beviljades medel för perioden om totalt 45 miljoner kronor, där 2011 års medel uppgår till nio miljoner kronor. Arkitekturforskning Även beslutet om stöd till svensk arkitekturforskning är ett resultat av Formas strategi om att stödja forskning inom svaga men för samhället viktiga områden. Satsningen avser perioden och uppgår totalt till 80 miljoner kronor. Satsningen innefattar dels stöd för utveckling och etablering av en nationell forskarskola om 30 miljoner kronor, dels stöd till två starka forskningsmiljöer med inriktning på arkitekturens teori och metod om 50 miljoner kronor. Det beviljade beloppet för 2011 för stöd till arkitekturforskning uppgår till 15 miljoner kronor. Övriga riktade utlysningar Utöver ovan redovisade riktade satsningar har utlysningar genomförts 2011 för informationsprojekt, starka forskningsmiljöer, samt gemensamt europeiskt forskningssamarbete. Dessa satsningar redovisas under respektive avsnitt i årsredovisningen. Barns och ungdomars psykiska hälsa Kungliga vetenskapsakademin (kva) har analyserat svensk och internationell forskning inom området barns och ungdomars psykiska hälsa. Resultaten som presenterades 2010 visade att det svenska kunskapsläget är tämligen begränsat. Det är inte minst påtagligt när det gäller skola, lärande och psykisk hälsa. Bland annat mot bakgrund av dessa analyser har Formas, Vetenskapsrådet, fas och vinnova beslutat om en gemensam utlysning och avsatt totalt 50 miljoner kronor per år i sex år med start 2012 för ändamålet. Målsättningen med forskningsprogrammet är att: långsiktigt stärka forskningen i Sverige, utveckla ny kunskap om, och metoder för att studera, barns och ungdomars psykiska hälsa, ge en vetenskaplig grund för insatser och åtgärder genom nyttiggörande av vunna resultat i syfte att skapa förutsättningar för en god psykiska hälsa bland barn och ungdomar, befordra interdisciplinär och, där så är lämpligt, transdisciplinär forskning och innovation. 14 u ÅRSREDOVISNING 2011

15 Unga forskare Formas har gett stöd till unga forskare bland annat i form av postdoktorala stipendier och anställning som forskarassistenter. Formas har genomfört en utvärdering av de postdoktorala stipendierna (se avsnitt Strategi, utvärdering och analys), som bland annat visar att nyttan av programmet för nydisputerade forskare och deras möjlighet att långsiktigt bidra till forskningen är stor. Enligt utvärderingen har såväl stipendiater som deras handledare varit mycket positiva till stödet, men har även föreslagit en del förbättringar. I och med att Förordning om anställningar beslutade av forskningsråd (sfs 2000:1472) har upphört från och med årsskiftet 2010/2011 kan stöd till nya anställningar av forskarassistenter inte längre ges. Formas har mot den bakgrunden förändrat formerna för stöd till unga forskare. I årets öppna utlysning infördes att det från och med 2012 finns två modeller för finansiering. Ett så kallat mobilitetsstöd för unga forskare ersätter tidigare postdoktorala stipendier. Syftet är att främja den sökandes individuella vetenskapliga utveckling. Med unga forskare avses här personer som avlagt doktorsexamen tidigast tre kalenderår före ansökningsåret. Projektbidraget innehåller lönemedel till den sökande samt rese- och övriga kostnader i samband med utlandsvistelse. Bidraget kan sökas för upp till tre år och baseras på en anställning vid ett svenskt universitet eller högskola. Minst ett och högst två år av de tre åren ska utgöra tjänstgöring vid ett utländskt universitet eller forskningsinstitut. Från och med 2012 har särskilda medel för forskningsprojekt avsatts för unga forskare. Projektbidraget innehåller lönemedel till den sökande samt driftmedel. Medel kan sökas för upp till fyra år. Unga forskare definieras i detta fall som personer som har avlagt doktorsexamen tidigast åtta kalenderår före det aktuella ansökningsåret. Lönemedel för doktorander kan även fortsättningsvis sökas inom ramen för forsknings- och utvecklingsprojekten. Totalt beviljade medel i den öppna utlysningen 2011 uppgår till 396 miljoner kronor. Drygt 30 procent av de medel som fördelas i öppna utlysningen avsätts till unga forskare, vilket är i paritet med tidigare satsningar. Återrapporteringskrav: Rådet ska redovisa insatserna för att öka långsiktigheten och förbättra förutsättningarna för forskning genom att stöd till forskare utvecklas mot genomsnittligt högre bidragsbelopp och mot genomsnittligt längre stödperioder. Rådet ska säkerställa att detta inte resulterar i att förutsättningarna för unga forskare att få stöd försämras, och att jämställdheten mellan kvinnor och män beaktas. Unga forskare/mobilitetsstöd Tillgängliga medel för nya projekt enligt budget, tkr Medel som beviljats till unga forskare, tkr Procent beviljade medel till unga forskare, % 33,8 33,7 34,7 ÅRSREDOVISNING 2011 t 15

16 Ekologisk produktion Ekologisk produktion syftar till att få en livsmedelsproduktion som både värnar djur och miljö och som är konkurrenskraftig på lång sikt. Regeringen har uppdragit åt Formas att finansiera stöd till forskning rörande ekologisk produktion med minst 20 miljoner kronor under Forskarrådet har för åren sammanlagt beviljat 119,9 miljoner kronor till 37 projekt. I fokus för flera av projekten står ekosystemtjänster. En forskargrupp ska bland annat studera hur ekosystemtjänsterna påverkas av en intensifiering av jordbruket och den förändring av odlingslandskapet som det innebär. För många projekt är det djurens välfärd och hälsa som står i fokus. Kunskaperna som genereras ska bidra till förbättrad biologisk bekämpning och ökad produktion på ekologiska gårdar. Totalt för 2011 har 20 miljoner kronor satsats till forskning inom ekologisk produktion. Till satsningarna inom ekologisk produktion ingår 5,1 miljoner kronor som beviljats inom eu-samarbetet core organic. Återrapporteringskrav: Rådet ska redovisa vilken strategi rådet har för att identifiera och stödja forskning inom svaga med för samhället viktiga områden. Svaga men för samhället viktiga områden Formas har utarbetat en strategi för att identifiera och stödja forskning inom svaga men för samhället viktiga områden, samt utarbetat en handlingsplan för genomförandet. Utgångspunkten för att identifiera sådana områden är till exempel utvärderingar, kunskapsöversikter och forskningsstrategier. Valet av insatser baseras i huvudsak på Formas strategi, vilken i sin tur bygger på tidigare gjorda utvärderingar, omvärldsanalyser och forskningsstrategier. För varje utpekat område upprättas en handlingsplan, som innehåller motiv, lämpliga stödformer, aktiviteter, ansvar, tidplan och uppföljning. Under året har Formas genomfört utlysningar inom följande två områden: Framtidens forskningsledare inom området landsbygdsutveckling är en satsning som syftar till att stödja yngre, lovande forskare som anses ha potential och ambition att bli framtida forskningsledare. I en första utlysning beviljades 37,1 miljoner kronor till 17 projekt. Ytterligare en utlysning har genomförts under året, där 3 projekt beviljades medel för perioden om totalt 45 miljoner kronor. Formas har också beslutat om stöd till svensk arkitekturforskning med syfte att långsiktigt säkra dess kvalitet i ett internationellt perspektiv. Satsningen avser perioden och omfattar totalt 80 miljoner kronor och innefattar dels stöd för utveckling och etablering av en nationell forskarskola, dels stöd till två starka forskningsmiljöer med inriktning på arkitekturens teori och metod. 16 u ÅRSREDOVISNING 2011

17 Etik i forskningen Inom flera forskningsområden förekommer studier som rör både människor, djur och växter. Frågorna kan avse olika metoders tillämpning där såväl människors integritet som djurs välbefinnande kan vara berörda, eller där enskilda arter eller ekosystem kan hotas. Forskare som söker medel ska alltid redovisa vilka etiska frågor som berörs och hur de kommer att hanteras i forskningsarbetet. Forskare som tilldelas medel från Formas omfattas av samma regelsystem som forskare som får sin finansiering från annat håll. Det är av stor vikt att de forskningsetiska frågorna hanteras likvärdigt inom forskarvärlden. Formas har beslutat om riktlinjer för hur rådet ska hantera forskare som har konstaterats avvika från god vetenskaplig sed eller bedriva vetenskaplig oredlighet. Motsvarande beslut har fattats inom Vetenskapsrådet och fas. Etiska frågor i samband med beredning av forskningsansökningar avser bland annat jävsförhållanden. I riktlinjerna för beredningsprocessen regleras hur jävsfrågor ska hanteras med avseende på beredningsgruppernas ledamöter. Enligt dessa riktlinjer får en ledamot inte söka forskningsbidrag i den egna beredningsgruppen. En annan åtgärd för att i möjligaste mån undvika jäv har varit att anlita vetenskapligt sakkunniga från andra länder. Genusperspektiv Formas har enligt instruktionen i uppdrag att verka för att genusperspektiv får genomslag i forskningen. Formas uppmanar de sökande inom samtliga utlysningar att beakta detta perspektiv där så är relevant. Under året har ingen sökande särskilt angett att man i sin ansökan har anlagt detta perspektiv. Jämställdhet Målet med jämställdhetsarbetet är att alla inkomna ansökningar om forskningsmedel ska behandlas och bedömas utifrån samma kriterier och bedömningsgrunder oavsett den sökandes kön. En jämn könsfördelning bland beredningsgruppernas ledamöter kan förväntas bidra till att uppnå detta mål. Enligt riktlinjerna för beredningsgruppernas arbete får ingen diskriminering ske på grund av kön. Ansökningarnas kvalitet ska avgöra vilka sökanden som beviljas medel. Om två eller fler ansökningar bedöms ha lika kvalitet ska den sökande som tillhör underrepresenterat kön ges företräde. Frågan om jämställdhet tas upp vid utbildning av ledamöterna i beredningsgrupperna. Formas åtgärder för att förbättra jämställdheten har lett till godtagbara resultat vad avser relationen kvinnor/män som söker forskningsbidrag respektive beviljas anslag och andel kvinnor/ män i beredningsorganisationen, men kan givetvis förbättras. I beredningsgrupperna i den årliga öppna utlysningen 2011 var andelen män 59 procent och andelen kvinnor 41 procent. Från och med 2010 har beredningsgrupperna indelats i åtta problemområden. ÅRSREDOVISNING 2011 t 17

18 Under år 2009 var antalet beredningsgrupper sex, varför jämförelsetal för alla grupper och år inte kan presenteras. Inriktningen är att ytterligare öka andelen kvinnor i beredningsgrupperna. Andel kvinnor per beredningsgrupp, procent Klimatförändring Naturmiljön Nyttjande av naturresurser Resurseffektiva produkter och processer Miljöföroreningar Livsmedel och djurs välfärd Stads- och landsbygdsutveckling Den byggda miljön Totalt I den årliga öppna utlysningen 2011 var andelen ansökningar med kvinnor som huvudsökande 41 procent, medan andelen beviljade projekt med kvinnor som huvudsökande var 42 procent. Könsuppdelad statistik årliga öppna utlysningen Totalt antal ansökningar varav procent kvinnor varav procent män Antal beviljade projekt varav procent kvinnor varav procent män Under 2011 genomfördes 16 riktade utlysningar inom olika områden. I utlysningarna 2011 har 44 procent kvinnor och 56 procent män beviljats medel. Könsuppdelad statistik riktade utlysningar Totalt antal ansökningar varav procent kvinnor varav procent män Antal beviljade projekt varav procent kvinnor varav procent män Samfinansierad forskning Formas ska, enligt Landsbygdsdepartementets regleringsbrev, stödja samfinansierad forskning inom jordbruks- och miljöteknik, skogsforskning, trädgårdsforskning samt forskning inom växtförädlingsområdet med lägst 44 miljoner kronor per år. Verksamheten regleras genom särskilda avtal med berörda näringar. Avtalen innebär att Formas och Stiftelsen Jordbruks- och Miljöteknisk forskning 18 u ÅRSREDOVISNING 2011

19 (sjmf) respektive Stiftelsen skogsbrukets forskningsinstitut (Skogforsk) finansierar viss del av verksamheten vid jti Institutet för jordbruksoch miljöteknik samt Skogforsk med 50 procent vardera. Inom ramen för den samfinansierade forskningen har, i samarbete med slf, medel utlysts till forskning inom växtförädling. Forskningen avser icke kommersiell växtförädling samt växtförädling och tillämpningar av växtbioteknik som kan höja konkurrenskraften i svensk vegetabilieproduktion eller kan möta specifika miljömål för denna. Programmet är treårigt och omfattar totalt 24 miljoner kronor, där Formas andel uppgår till tolv miljoner kronor för perioden Ytterligare två miljoner kronor från vardera Formas och slf utgör medfinansiering för en särskild satsning på växtförädlingsområdet inom slu. Tillsammans med lrf/gröna näringens riksorganisation (gro) och slf har en gemensam utlysning genomförts med inriktning mot trädgårdsforskning inom klimatområdet. Forskningen avser hela kedjan från grundforskning till tillämpning, samt att främja en ekologisk och ekonomisk hållbar utveckling inom trädgårdsnäringen. Formas finansierar fyra projekt under åren om totalt 6 miljoner kronor. Internationellt forskningssamarbete Det internationella samarbetet har ökat både i betydelse och omfattning. Det gäller såväl eu-samarbetet som andra samverkansformer i Europa (inkl Norden). Det gäller också olika utom-europeiska satsningar (Japan, Kina, Indien, USA, m m) såväl bilateralt som multilateralt. Bredden på åtagandena, behovet av aktiva insatser samt kopplingen till policyfrågor i många fall gör att kravet på samverkan i det svenska systemet ökar. För att uppnå en bättre samordning och fördjupa samrådet i internationella frågor mellan de fyra forskningsfinansierande myndigheterna finns finsam - Forskningsmyndigheternas internationella samverkansgrupp. Nordiskt samarbete Toppforskningsinitiativet De nordiska statsministrarna beslutade 2007 att forskning på nordisk basis inom klimat-, energi- och miljöområdena ska främjas. Med anledning av beslutet skapade Nordiska ministerrådet (nmr) Toppforskningsinitiativet (tfi). Initiativet innebär att ett nordiskt forskningsprogram etableras inom energi, klimat och miljö med fokus på klimatrelevanta problemställningar och lösningsmodeller. Ett nära samarbete med näringslivet är en viktig del för att säkra att resultaten kommer till användning. Budgeten för programmet är ca 500 miljoner kronor, där Formas andel uppgår till 10 miljoner kronor per år för perioden ÅRSREDOVISNING 2011 t 19

20 Nordic Centre of Excellence Nordic Centre of Excellence är olika program initierade av Nordforsk där syftet är att främja samnordisk forskning av internationellt hög kvalitet med fokus på områden där de nordiska länderna har en stark ställning. Food Nutrition and Health är ett sådant program inom livsmedelsområdet som löper under perioden Svenska deltagare i programmet är vinnova och Formas, där Formas andel uppgår till åtta miljoner kronor för åren Nordisk skogs- och jordbruksforskning I det nordiska forskningssamarbetet har Formas deltagit inom skogsoch jordbruksområdet genom Samnordisk skogsforskning (sns) och Nordiskt kontaktorgan för jordbruksforskning (nkj). Deltagandet i nkj finansieras av de samverkande länderna, medan nmr står för kostnaderna inom sns. Inom ramen för nkj-samarbetet har sju projekt finansierats 2011 om 5,2 miljoner kronor. Europeiskt samarbete EUs sjunde ramprogram för forskning och teknikutveckling Inom eus sjunde ramprogram för forskning och teknikutveckling är Formas huvudansvarig svensk myndighet för tema 2 Livsmedel, jordbruk och fiske och bioteknik samt tema 6 Miljö (inklusive klimatförändringar). Verksamheten syftar till att koordinera och förbereda utlysningar av eu-medel för forskning. Formas har även deltagit i eus Standing Committee for Agricultural Research (scar), där olika former av samarbeten i Europa diskuteras, initieras och implementeras. eus sjunde ramprogram har interimutvärderats av en av eukommissionen utsedd expertgrupp. Rapporten ger en detaljerad utvärdering av genomförandet av ramprogrammet och presenterar ett antal rekommendationer. Horizon 2020 the Framework Programme for Research and Innovation är det europeiska ramprogrammet för forskning och innovation som träder i kraft Horizon 2020 tar vid när det sjunde ramprogrammet avslutas. VISION RD4SD Sedan 2010 leder Formas eu-projektet Vision for Research and Development for Sustainable Development vision rd4sd. Projektet är treårigt och bedrivs tillsammans med 25 partners och åtta observatörer från ett stort antal europeiska länder och syftar till att ta fram verktyg för forskningsfinansiering, som kan säkerställa att den forskning som finansieras, utöver att vara av högsta vetenskapliga kvalitet, också kommer att bidra till en global hållbar utveckling. Huvudaktiviteten inom projektet är att arrangera workshops och konferenser för att därigenom skapa en plattform för utbyte av tidigare erfarenheter och strukturerad dialog om framtiden mellan policymakers och forskningsfinansiärer i Europa. 20 u ÅRSREDOVISNING 2011

21 Joint Programming Formas deltar också, tillsammans med företrädare för utbildningsdepartementet, i samarbetet i högnivågruppen för Joint Programming (gpc Groupe pour la Programmation Conjointe) som har identifierat ett tiotal områden för samarbete mellan nationella finansiärer i Europa. Under 2009 tog Konkurrenskraftrådet beslut om fyra teman som hanterar bland annat Neurodegenerativa sjukdomar (främst Alzheimer); Livsmedelssäkerhet, jordbruk, och klimatförändringar (facce); Kulturarvet; samt Hälsosam föda för ett hälsosamt liv. I december 2011 tog Konkurrenskraftsrådet beslut om ytterligare sex teman i den så kallade andra vågen, vilka handlar om Antibiotikaresistens; Klimatkunskap för Europa; Friska och produktiva hav och oceaner; Vattenutmaningar i en föränderlig värld; Det urbana Europa; samt Mer år bättre liv (demografiutmaningen). Formas deltar i styrelsen för Klimatinitiativet men arbetar också tillsammans med andra svenska finansiärer inom Det urbana Europa och i viss mån Friska och produktiva hav och oceaner. Formas deltar också i styrelsen för facce. European Research Area Sedan 2004 deltar Formas i European Research Area (era net). Samarbetet syftar till att identifiera framtida strategiska forskningsprogram och att få till stånd gemensamma europeiska utlysningar inom prioriterade forskningsområden. eu bidrar till nätverksbyggandet, men inte till själva forskningsfinansieringen som sker med nationella medel. För närvarande finns ett femtiotal era-net samarbeten, där Formas har varit med som partner i tolv under år Pågående samarbeten biodiversa syftar till samverkan kring forskning om biologisk mångfald. Som ett resultat av denna samverkan startade gemensamma forskningsprojekt Fem projekt med svenska deltagare finansieras med totalt 13,6 miljoner kronor från Formas och Naturvårdsverket fram till I projekten samarbetar de svenska forskarna med forskare från bland annat Frankrike, Norge, Spanien, Storbritannien och Tyskland. Under året har ytterligare en utlysning genomförts, där nio projekt om totalt 21,5 miljoner kronor har beviljats medel för perioden Samarbetet inom nätverket Climate Impact Research and Response Coordination for a Larger Europé circle ii rör forskning kring effekter av klimatförändringar och anpassningsstrategier och har pågått sedan En fortsättning av nätverket startade 2010, där inriktningen mer fokuserar på policyskapande och tillämpning av forskningsresultat. Formas har finansierat ett projekt om drygt en miljon kronor under core organic ii syftar till att öka samarbetet mellan nationella forskningsaktiviteter i Europa inom området ekologisk produktion och konsumtion, och består av 29 parter från 21 länder. core ÅRSREDOVISNING 2011 t 21

22 organic II startade i mars 2010 och är en fortsättning av ett tidigare nätverk. Nätverket genomför minst två utlysningar, varav den första annonserades hösten 2010 och den andra hösten Totalt beviljades fyra projekt om 5,1 miljoner kronor för Tillsammans med den andra utlysningen uppgår den totala satsningen till 11,6 miljoner kronor. era cobuild startade 2008 som en fortsättning av det tidigare era build, och syftar till att etablera en plattform för forskningssamarbete inom bygg- och fastighetssektorn. Formas deltar tillsammans med Energimyndigheten och Föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggnad (iqs). Tre utlysningar har genomförts inom programmet, den senaste under Totalt har inom ramen för nätverket har sex projekt beviljats om totalt 9,3 miljoner kronor. emida syftar till att stödja forskning inom området djurhälsa och att bygga upp en forskningsinfrastruktur samt påverka policyarbetet inom området. Två gemensamma utlysningar har genomförts, där Formas har beviljat medel för perioden om totalt 17,8 miljoner kronor, där medel för 2011 uppgår till 4,9 miljoner kronor. eco innovera startade 2010 och ska pågå till 2014, I programmet ingår 25 partners från 20 länder och dess målsättning är att främja miljöteknik och miljöinnovation genom forskning och implementering. I programmet ingår också att ta fram strategier för policyarbete samt att genomföra gemensamma utlysningar. En första utlysningar har genomförts under året. Samarbetet i nätverket ruragri startade hösten 2009 och ska pågå fram till Syftet är att stärka forskningen kring jordbruk och hållbar utveckling inom landsbygden. Formas är ansvarig för att ta fram en gemensam strategisk forskningsplan inom projektet och har även avsatt medel för att delta i gemensamma utlysningar under kommande år. Formas och vinnova deltar tillsammans i wood wisdom net. Formas har beviljat totalt 15 miljoner kronor för åren till sex projekt inom trä- och fiberforskning. Programmet sker i samverkan med ett antal europeiska forskningsfinansiärer och har beviljats en andra fas med fler deltagande länder än tidigare. För perioden har ytterligare 14,9 miljoner kronor beviljats under året. Under 2011 startade ett nytt era-net sus food Sustainable Food Production and Comsumption som ska arbeta för att öka forskningens bidrag till hållbara livsmedelssystem. Nätverket består av 25 partners från 16 länder och ska under projektets 36 månader bland annat genomföra gemensamma utlysningar inom området. Som en fortsättning på det under 2011 avslutade projektet urbannet startade det nya nätverket urban nexus. Projektet är ett urbant nätverk med inriktning mot kunskapsspridning. Inom Urban-Nexus har Formas ansvar för området Sustainable Urban Land Use. Avslutade samarbeten marifish startade 2006 och rörde forskning kring fisk och fiskeförvaltning och syftet var att skapa ett nätverk mellan finansiärer av fisk- och fiskeriforskning i Europa. Nätverket representerades av 22 u ÅRSREDOVISNING 2011

23 forskningsfinansiärer från 16 länder. Inom Marifish, som avslutades 2011, har Formas inte deltagit i någon finansiering av forskningsprojekt. Samarbetet inom urban-net syftade till att koordinera och finansiera transnationell forskning om uthållig stadsutveckling i Europa. I nätverket ingick sammanlagt 16 partners från 13 olika länder. Under perioden finansierar Formas forskning om totalt 35,2 miljoner kronor. Övriga EU-projekt Formas deltar som partners i environmental ncp together, som är ett eu-finansierat nätverk för nationella kontaktpersoner (ncp) inom det tematiska området Miljö (inklusive klimatförändringar). Varje tematiskt område inom FP7 har en ncp i respektive land, som arbetar med information och rådgivning till forskare som deltar i ramprogrammet. Syftet med nätverket är att stärka samarbetet mellan Europas ncp och därigenom öka kvaliteten på servicen och stödet till forskare som deltar i eus sjunde ramprogram. Formas deltar även som observatör inom motsvarande nätverk för området kbbe (Knowledge Based Bio-Economy). bonus eeig organiserar forskningsprogrammet bonus+ som handlar om Östersjöns miljö och förvaltning med deltagare från länderna runt Östersjön. Under perioden finansierades 16 projekt, varav 15 med svenskt deltagande omfattande 280 miljoner kronor. eu-kommissionen har bidragit med en tredjedel och resterande finansiering kommer från de deltagande länderna. Bidrag till svenska forskare kommer från Formas (32,2 miljoner kronor), Naturvårdsverket (15 miljoner kronor) samt eu (34 miljoner kronor). Under 2010 har eu beslutat om ett nytt forskningsprogram inom området bonus-185, ett gemensamt program för Östersjöregionen under artikel 185 i eg-fördraget. bonus bygger på bonus+-programmet. snowman är ett nätverk av europeiska forskningsfinansiärer och utgör en plattform för mark- och grundvattenforskning. Snowman era-net avslutades under 2009 men har fortsatt som ett självfinansierat nätverk efter projekttiden. Nätverket består numera av fyra partnerorganisationer från fyra europeiska länder. Formas medverkar i nätverket genom finansiering av utlysningar. Övrigt internationellt samarbete International Systems Analysis Formas är svensk medlem i International Institute for Applied Systems Analysis (iiasa), där ett 20-tal länder ingår. Utöver den svenska medlemsavgiften 2011 om knappt 6 miljoner kronor har avsatts medel för forskarstuderandes deltagande i iiasas sommarskola i Wien. iiasa är ett internationellt forskningsinstitut beläget i Laxenburg, Österrike, som arbetar med att forska och utveckla verktyg för studier av framför allt globala miljöfrågor, som långsiktiga förändringar av klimat, demografi och markanvändning. Forskning som rör energisystem, gränsöverskridande luftföroreningar och allmänna riskfrågor står också i fokus. ÅRSREDOVISNING 2011 t 23

24 En utvärdering av de svenska insatserna inom iiasa har genomförts. Syftet med utvärderingen var bland annat att säkerställa att iiasamedlemskapets fulla potential tas tillvara och att arbetet bedrivs på ett effektivt sätt. Utgångspunkten inför utvärderingen var också att Sverige ska kvarstå som medlem i iiasa. Som ett resultat av utvärderingen har Formas avsatt medel för 2012 till informationsoch seminarieverksamhet i syfte att sprida information om iiasa och systemanalys i Sverige. Environmental Earth System Sciences Många svenska forskare verkar i den absoluta frontlinjen inom detta forskningsfält, men det svenska deltagandet i de internationella forskningsprogrammen är fortfarande begränsat. Med avsikt att på ett mera strategiskt och därmed kraftfullare sätt relatera svenska forskningsinsatser inom global utveckling har ett samarbetsavtal om inrättande av Swedish Secretariat for Environmental Earth System Sciences (sseess) tecknats mellan forskningsfinansiärerna (Formas, Vetenskapsrådet, fas och vinnova) och kva. sseess ska arbeta för att öka det svenska engagemanget i internationell tvärvetenskaplig forskning inom globala miljö- och resursfrågor, och samtidigt vara en pålitlig informationskälla för svenska beslutsfattare. Under den första treårsperioden satsar finansiärerna gemensamt 3,5 miljoner kronor per år. Sustainable Development in Developing Countries Under 2011 har samarbetet med Sida via ett samfinansierat forskningsprogram om svenskt forskarstöd för hållbar utveckling i fattiga länder fortsatt. Målet är att bidra till global hållbar utveckling genom ett ökat samarbete mellan svenska forskare och forskare i utvecklingsländerna. Programmet har pågått sedan 2007 och har omfattat 45 miljoner kronor. För åren finansieras projekt om 16,7 miljoner kronor, där Formas och Sida tillsammans står för finansieringen. Swedish Research Links Tillsammans med övriga forskningsråd har medverkan i Sidas forskningsprogram swedish research links fortsatt. Programmet syftar till att främja forskningssamarbetet mellan forskare i Sverige och forskare i ett antal utvalda länder i Afrika, Asien, Europa, Mellanöstern och Latinamerika. Administrationen sköts av Vetenskapsrådet och Formas medverkar i beredningsgruppen. International Energy Agency Formas deltar i samverkan med Energimyndigheten i International Energy Agencys (iea) forskningsprogram Energy Conservation in Buildings and Community Systems. I programmet är ett 25-tal länder medlemmar. Svenska forskare deltar i flera av programmets pågående samarbetsprojekt. Formas deltar som svensk representant i programmets styrelse. 24 u ÅRSREDOVISNING 2011

25 Global Research Alliance I samband med cop15-mötet om klimatet i Köpenhamn 2009 skrev drygt 20 länders regeringar under ett avtal om att koordinera den globala forskningen om jordbruk och växthusgaser i form av en allians global research alliance. Fler länder har anslutits senare och 30 länder är nu medlemmar i alliansen. Formas deltar i styrelsen council of senior officals. Ansökningsbehandling Behandlingen av inkomna ansökningar presenteras dels efter den årliga öppna utlysningen, dels efter utlysningar för riktade satsningar. Huvuddelen av de ansökningar som inkommer i den årliga öppna utlysningen 2011 avser projekt som startar 2012, medan ansökan och projektstart ofta är samma år för de riktade utlysningarna. I årets öppna utlysning kom 1299 ansökningar in, varav 106 nya projekt om 396 miljoner kronor har beviljats. Ansökningar årliga öppna utlysningen Antal inkomna ansökningar Antal nya beviljade ansökningar Totalt ansökt belopp, miljoner kronor Totalt beviljat belopp, miljoner kronor Genomsnittlig projektstorlek, miljoner kronor 1,18 1,09 1,08 Beredningsgrupperna har bedömt ansökningarna i två steg. I ett första steg har varje ansökan lästs och poängsatts av fyra sakkunniga med avseende på den vetenskapliga kvaliteten och nyttan för samhället. De högst rankade ansökningarna har därefter bedömts i ett andra steg, där ytterligare fyra sakkunniga har bedömt den vetenskapliga kvaliteten och samhällsnyttan. Beviljningsgraden i den årliga öppna utlysningen var åtta procent om man jämför antal inkomna ansökningar med antal ansökningar som har beviljats medel. Det innebär att många excellenta projekt inte har kunnat finansieras. Utöver den årliga öppna utlysningen har 16 utlysningar för riktade satsningar (inklusive starka forskningsmiljöer) genomförts under året. Den stora volymen beviljade projekt under 2009 avser beslut om såväl de strategiska satsningarna som starka forskningsmiljöer. Återrapporteringskrav: Rådet ska redovisa: - antalet beviljade ansökningar i förhållande till det totala antalet ansökningar, - beviljade bidrag i förhållande till sökta bidrag och genomsnittlig bidragsstorlek, - hur forskningsstödet fördelat sig mellan nya bidragsmottagare och mottagare som mottagit forskningsstöd även året innan, - hur forskningsstödet fördelat sig mellan olika lärosäten samt mellan projektmedel, anställningar och andra stödformer, samt - fördelningen mellan programsatsningar och öppen utlysning av projektmedel. Ansökningar riktade utlysningar Antal inkomna ansökningar Antal nya beviljade ansökningar Totalt ansökt belopp, miljoner kronor Totalt beviljat belopp, miljoner kronor Genomsnittlig projektstorlek, miljoner kronor 1,29 1,80 5,10 Utfallet för de olika satsningarna redovisas i ansökningstabellen på sidan ÅRSREDOVISNING 2011 t 25

26 26 u ÅRSREDOVISNING 2011

27 Forskningsmedlens fördelning Av beviljade medel har 91 procent fördelats till universitet, högskolor och forskningsinstitut. Bidragens fördelning på bidragsmottagare respektive år framgår nedan. Bidragsmottagare Utbetalda forskningsmedel, tkr Sveriges lantbruksuniversitet Lunds universitet Göteborgs universitet Stockholms universitet Uppsala universitet Kungl tekniska högskolan Umeå universitet Chalmers tekniska högskola Linköpings universitet Luleå tekniska universitet Karolinska institutet Övriga universitet och högskolor SMHI Övriga statliga myndigheter Forskningsinstitut EU, internationella organisationer, mm Postdoktorala stipendier Vetenskapsakademier Övriga Totalt Forskningsmedel fördelat på forskningsområden, tkr Miljö och natur Areella näringar, djur och livsmedel Samhällsbyggande Övrigt Totalt Miljö och natur 38% Areella näringar, djur och livsmedel 43% Samhällsbyggande 16% Övrigt 3% ÅRSREDOVISNING 2011 t 27

28 Ansökningstabell Pågående och nya beviljade forskningsprojekt, tkr Forskningsområde Öppna utlysningar (beredningsgrupper tom 2008) Nya Pågående Nya Pågående Nya Pågående Totalt Klimat och biogeokemi Miljörelaterad toxikologi Ekologi och biodiversitet Naturvård och biodiversitet Akvatisk ekologi, biodiversitet, fiske Växtbiologi för de areella näringarna Skogsbruk och skogens primärprodukter Jordbruk och trädgård Djur och veterinärmedicin Livsmedel Ekonomi, samhälle och regional utveckling Samordnad stadsutveckling Människor och byggd miljö Anläggningar och tekniska system Byggnader, byggande och förvaltning Byggmateral och komponenter Information Mång- och tvärvetenskap 1) Utrustning 2) Delsumma Beredningsgrupper fr o m 2009 Klimatförändring Naturmiljö Hållbar användning av naturresurser 3) Nyttjande av naturresurser 4) Produkter och processer baserade på förnybara resurser Föroreningar, miljö och hälsa 3) Miljöföroreningar 4) Livsmedel och djurs välfärd 4) Stads- och landsbygdsutveckling Den byggda miljön Forskarassistenter Unga forskare -projektstöd Postdoktorala stipender Postdoktorala stipendier - utländska Mobilitetsstöd Delsumma Summa årliga utlysningar Strategiska satsningar enligt fo propen (2008/09:50): Klimatmodeller Havsmiljö Hållbart nyttjande av naturresurser Effekter på naturresurser, ekosystemtjänster och biologisk mångfald Summa Strategiska satsningar u ÅRSREDOVISNING 2011

29 Forskningsområde Riktade utlysningar / Programsatsningar Nya Pågående Nya Pågående Nya Pågående Totalt Linnéstöd 1 5) Linnéstöd 2 5) Starka fo miljöer - hållbar utveckling (hela Formas ansvarsområde) Starka fo miljöer - markanvändning Starka fo miljöer - nanoteknik Hållbar utveckling m inriktn klimat Miljögifter och könsskillnader Arkitekturforskning Landsbygdsutveckling Ekologisk produktion Trädgårdsforskning m inriktn klimat Växtförädling BIC-samverkan (Hållbart byggande) Sida 5) Stadsutveckling 5) Hästforskning Djurskydd Miljöteknik 5) Bergteknik (BEFO) Hållbar butik Livsmedel ( Tvärlivs ) Hållbar vattenhantering (SVU) Forskarskolor NKJ Informationsprojekt 6) INRA IIASA-sommarstipendier (bidrag till resa och uppehälle) EU-stöd planeringsbidrag BONUS 5) ERA-net Biodiversa ERA-net Build/ERACoBuild ERA-net Core Organic ERA-net EMIDA ERA-net Urban ERA-net Wood Wisdom ERA-net SnowMan Summa riktade utlysningar / programsatsningar TOTALT Uppgifter från motsvarande tabell i Årsredovisning 2010 kan skilja sig åt på grund av händelser som inträffat under 2011, exempelvis kan ytterligare medel ha tillförts. 1) Nya projekt inom mång- och tvärvetenskap är inkluderade i beslut inom ramen för problembaserade beredningsgrupper fr o m ) Särskild utlysning ) Beslut ) Nya beredningsgrupper fr o m beredningen ) Inkl samfinansiär. 6) Löpande utlysning under året. ÅRSREDOVISNING 2011 t 29

30 30 u ÅRSREDOVISNING 2011

31 Forskningskommunikation Formas ska ansvara för kommunikation om forskning och forskningsresultat samt till popularisering av den forskning som finansieras av rådet. Under 2010 genomförde Formas, med hjälp av Gullers Grupp Informationsrådgivare AB, en översyn av kommunikationsverksamheten. Informationsaktiviteterna har, som en följd av bland annat denna översyn, organisatoriskt integrerats med övrig verksamhet inom myndigheten. Stora delar av informationsverksamheten har inordnats i forskningsenheten, webbansvaret samt tidskriftsredaktionen ligger inom samordningsenheten, och aktiviteter inom press och media sorterar under staben. Översynen resulterade också i att produktionen av böcker kommer att avvecklas från och med utgången av Pocketbokserien formas fokuserar kommer emellertid att behållas och vidareutvecklas. Formas kommer också att satsa mera på snabb digital kommunikation samt på möten, seminarier och konferenser. Spridning av forskningsresultat Webbplatsen är en viktig informationskanal med cirka besökare i månaden. Här ges information om verksamhet och forskningsprogram, utlysningar, pågående och avslutade projekt, aktuella seminarier och konferenser samt publikationer. Webbenkäter har visat att formas.se behöver uppdateras vad avser design, navigering och struktur. En projektgrupp med uppdrag att ta fram en ny webbplats har dels tagit fram en strategi för webben och för sociala medier, dels genomfört en del förändringar under våren i enlighet med strategin. Formas har bidragit till att finansiera av ett antal populärvetenskapliga dokumentärfilmer. Tillsammans med övriga forskningsråd och vinnova har en dokumentär om svensk forskning livsviktigt samt ett antal forskarporträtt producerats. Kontinuerligt produceras också korta populärvetenskapliga webb-tv inslag. Under 2011 har sju inslag färdigställts, varav fem inom ramen för samarbetet urban-net. Totalt har 19 filmer producerats som presenterar olika frågeställningar och forskningsresultat. Under året har ett presseminarium arrangerats om pocketboken återvinna fosfor hur bråttom är det? Aktiviteten var välbesökt och resulterade i inslag i radio och TV samt flera artiklar i dags- och fackpress. Tidskriften miljöforskning har från och med 2011 övergått till en webbtidskrift, som har utkommit med fem nummer under året. Tidskriften ger en bred och aktuell bild av Formas ansvarsområden. Ett 100-tal artiklar har publicerats och ett 90-tal forskare har medverkat. Varje nummer har översatts till engelska och publicerats i webbtidskriften sustainability, som redan 2008 övergick till att enbart finnas på webben. Under året har Miljöforskning haft över ÅRSREDOVISNING 2011 t 31

32 besökare på webben och Sustainability närmare besökare. Det webbaserade nyhetsbrevet, med drygt 6000 prenumeranter, har utkommit med sju nummer under året. Debatt och popularisering Publikationer Pocketbokserien formas fokuserar är ett debattforum där forskare redovisar sin syn på dagens kunskaps- och debattläge i viktiga samhällsfrågor. Sedan 2003 har totalt 22 böcker publicerats i serien och de ämnen som tagits upp spänner över Formas samtliga ansvarsområden. Årets pocketböcker genteknik som tar skruv och återvinna fosfor hur bråttom är det? tar upp frågor om den snabba utvecklingen inom gentekniken respektive vår hantering av den ändliga resursen fosfor. Nyutgivning av böcker på Formas Förlag kommer att upphöra i och med årets utgång. Under 2011 har tre publikationer getts ut bostaden i staden, takstolsboken samt arkitekturteoriernas historia. Intäkterna av försäljning av böcker har de senaste åren legat på cirka 2,5 miljoner kronor, men förväntas minska i takt med att nyproduktion upphör och existerande boklager minskar. Årets intäkter uppgår till 1,6 miljoner kronor. Formas producerar också rapporter (forskningsprogram, utvärderingar, kunskapsöversikter) och broschyrer. Under 2011 har 6 rapporter och 6 broschyrer och 7 projektblad publicerats. Informationsaktiviteter Under 2011 har Formas arrangerat 15 egna konferenser och seminarier. Formas har dessutom medverkat med bokbord eller som föredragshållare vid ett flertal andra seminarier och konferenser. I början av februari arrangerade Formas tillsammans med Naturvårdsverket och Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra) forum för miljöforskning - tema maten. Övriga större satsningar under året har varit medverkan vid energiutblick, vetenskapsfestivalen i Göteborg och samspråk under Almedalsveckan tillsammans med Vetenskapsrådet, fas och Riksbankens jubileumsfond, samt medverkan på forskartorget under Bok & Biblioteksmässan, där flera seminarier arrangerades med forskare som finansieras av Formas. Under året har Formas medverkat vid 6 utställningar. De stora satsningarna har varit World Sustainable Building i Helsingfors, Energiutblick, Sustainability Day och Skolforum. 32 u ÅRSREDOVISNING 2011

33 Samverkan med omvärlden Formas har, tillsammans med universitet och högskolor och övriga forskningsråd, medverkat i en tjänst för media som förmedlar pressmeddelanden och forskarkontakter. Frågor som inkommer till Expertsvarsportalen besvaras av informatörer på forskningsråd, universitet och högskolor. Flertalet frågor och svar har gett resultat i form av radio- och tv-program eller artiklar i dagsoch fackpress. Via Expertsvar.nu finns också tillgång till motsvarande utländska tjänster. Samarbetet kring webbportalen tillsammans med Vetenskapsrådet, fas, vinnova, Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (kk-stiftelsen), Riksbankens jubileumsfond, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra) och Vårdalstiftelsen har fortsatt. Forskning.se kan ses som en vägvisare för den som vill veta något om forskning men inte vet var man ska börja. Portalen livsmedelssverige drivs av SLU med visst bidrag från Formas. Portalen bidrar till att forskningsresultat inom livsmedelsområdet webbpubliceras. Bakom portalen står Livsmedelscentrum i Lund, Livsmedelsverket, Livsmedelsföretagen, lrf, Konsumentverket, slu samt Sveriges hotell- och restaurangföretagare. 3.4 Projektstöd Forskare och övriga kan ansöka om bidrag för att ta fram informationsmaterial eller anordna informationsaktiviteter inom Formas ansvarsområden. I samband med översynen av beredningsorganisationen har även beredningen av informationsprojekt förändrats. Ansökan om bidrag behandlas löpande under året där beredning och beslut sker inom kansliet. För 2011 har elva projekt finansierats om totalt 1,9 miljoner kronor. ÅRSREDOVISNING 2011 t 33

34 34 u ÅRSREDOVISNING 2011

35 Strategi, utvärdering och analys Formas ska utvärdera den forskning och utveckling som rådet har fördelat medel till och i utvärderingen särskilt bedöma kvaliteten, relevansen och nyttiggörandet för samhället även i ett internationellt perspektiv. Strategi Under året har Formas forskningsstrategi för varit en utgångspunkt för verksamheten. I strategin lyfter vi fram fem teman som är centrala för en hållbar utveckling inom ansvarsområdena Miljö och natur, Areella näringar, djur och livsmedel samt Samhällsbyggnad. De fem teman som verksamheten fokuserar kring är: klimat och energi, naturresurser och miljö, miljöteknik och nya material, stads- och landsbygdsutveckling, samt livskvalitet för människor och djur. Utgångspunkt för en forskningsstrategi efter 2012 kommer att utgöras av de resultat som framkommit i den nu genomförda analysen av miljöforskningen, samt de förväntade resultaten från regeringsuppdraget om en nationell strategi för utvecklingen av en biobaserad samhällsekonomi för en hållbar utveckling. Genomförda utvärderingar Utvärderingar är ett medel i det ständiga arbetet att förbättra verksamheten och utgör en vital del av nya strategier som rådet tar fram med jämna mellanrum. Formas utvärderar regelbundet hela forskningsprogram eller tematiska områden. Dessa tar då sin utgångspunkt i de enskilda projekt som finansierats inom respektive program/område. Postdoktorala stipendier Formas har utlyst postdoktorala stipendier sedan 2002 och har hittills finansierat totalt 142 stipendiater. Verksamheten har utvärderats under 2011 med syfte att ta reda på nyttan med programmet för nydisputerade forskares karriär och också för deras förmåga och möjlighet att långsiktigt bidra till forskning om hållbar utveckling. Utvärderingen genomfördes i form av enkäter till samtliga stipendiater, deras handledare i värdlandet samt handledare vid hemma-institutionen. Enkäten visade att vistelsen som post dok var mycket positiv och både stipendiater och handledare ansåg att den var betydelsefull för karriären och en viktig merit. Den har också inneburit ökad kompetens och breddat kontaktnät. Även för den personliga utvecklingen anser man att vistelsen varit mycket betydelsefull. Stipendiaterna har även utvecklats på många olika sätt förutom rent kunskapsmässigt, de har ÅRSREDOVISNING 2011 t 35

36 lärt sig nya språk, samarbetat med nya människor samt fått större förståelse för andra kulturer och tankesätt. Utvärderingens resultat har legat till grund för Formas nya satsningar för stöd till unga forskare. Hållbar utveckling av byggd miljö Programmet är ett samarbete mellan Formas och Föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggnad (iqs, tidigare bic). En utvärdering av programmet har genomförts för åren , vilken omfattar 71 projekt och belyser såväl projektens vetenskapliga kvalitet, relevans och forskningsfrågor som resultatens kvalitet och kvantitet samt dess inverkan på byggsektorn och samhället i stort. Sammanfattningsvis bedömde utvärderingsgruppen att satsningarna har varit värdefulla och att de finansierade projekten är relevanta och aktuella inom byggsektorn. Bedömningen av forskningskvaliteten visar dock på svagheter, främst vad gäller vetenskaplig publicering. Vad gäller utvärderingen av de övergripande forskningsfrågorna, kommunikationen och resultatens genomslag samt utvärderingen av fördelarna för involverade företag och samhället i stort, är projektgenomförandet i genomsnitt acceptabelt. Utvärderingsgruppen konstaterade dock att implementeringen av forskningsresultaten inte uppvisar goda resultat, vilket är särskilt nedslående med tanke på den speciella betoningen på implementering som gjordes vid utlysningarna. Utvärderingen avslutar med ett antal rekommendationer inför kommande utlysningar. projektens storlek bör beaktas och bör inte vara för små, det sätt på vilket implementeringen integreras i forskningsprojekten bör noga övervägas, tvärdisciplinär forskning bör uppmuntras, uppföljning och rapporteringsrutiner som åläggs projektledarna bör förbättras. Resultatet från utvärderingen kommer att ligga till grund för utvecklingen av fortsatt samarbete med IQS. Uppföljning av genomförda utvärderingar Marin miljöforskning Formas fick i regleringsbrevet 2009 i uppdrag att utvärdera marin miljöforskning i Sverige. Utvärderingen genomfördes i samråd med Naturvårdsverket och omfattade såväl forskningens vetenskapliga kvalitet som dess relevans och betydelse för åtgärdsarbetet i havsmiljön. Utvärderingen inkluderade projekt som finansierats av Formas och Naturvårdsverket, samt en del av den forskning som bedrevs vid dåvarande Fiskeriverket under åren I februari 2010 överlämnades en utvärderingsrapport till regeringen. Utvärderingens huvudsakliga slutsatser var att kvaliteten på forskningen generellt sett var hög eller mycket hög och på en jämförbar nivå med andra länder i Europa med stora resurser för marin forskning. 36 u ÅRSREDOVISNING 2011

37 När det gäller relevans och användarvärde, konkluderade utvärderingen att forskningen generellt sett tagit sig an viktiga miljöproblem som har hög relevans för samhället. Dock ansåg man att kommunikationen av forskningsresultaten till relevanta användare kunde vara betydligt bättre. Genomförda aktiviteter Utvärderingen har fungerat som underlag till andra utredningar och analyser. Exempelvis har den använts som underlag i analysen av miljöforskningen. Den har även fungerat som stöd för Formas beslut att fortsatt engagera sig i nationella och internationella forskningssamarbeten (exempelvis Östersjöprogrammet Bonus och Joint Programming Initiative Oceans) för att stärka samarbeten mellan svenska forskare och forskare från andra länder inom det marina området. Satsningen på mobilitetsstöd är ett led i att ytterligare öka rörligheten för unga forskare och därmed öka deras internationella kontaktnät, vilket enligt utvärderingen är av största vikt för hög vetenskaplig kvalitet. I anslutning till att utvärderingen presenterades anordnades en temadag om kommunikation mellan forskare och användare och andra intressenter. Bland annat framkom att det saknas både tid och pengar för att kommunicera forskningen inom ramen för de vanliga forskningsprojekten. För att komma till rätta med problemet krävs större program med en särskild kommunikationsfunktion inbyggd. Det framkom också att det saknas naturliga mötesplatser för forskare och användare. Deltagarna menade också att det bör ställas tydligare krav på forskarna att kommunicera sin forskning och forskningsresultaten. Forskningsfinansiärerna har här en viktig roll att fylla genom att anordna mötesplatser och att sätta upp tydliga riktlinjer för hur kommunikationen skulle kunna gå till. Inför årets ordinarie utlysning gjordes en översyn av bedömningskriterierna. Utvärderingen har tjänat som underlag för översynen när det gäller ansvaret för kommunikation. Framtida insatser De slutsatser som framkommit i utvärderingen och i seminariet om kommunikationsfrågorna kommer också att arbetas in i Formas kommunikationsstrategi. Detta arbete har startat under 2011 med en workshop och behandlade dels Formas kommunikation med omvärlden, dels hur vi i framtiden ska arbeta med att underlätta och initiera kommunikationen mellan forskare och användare. Biologisk mångfald Regeringen beslutade år 2001 om en särskild satsning på forskning om biologisk mångfald. Under åren fördelade Formas och Vetenskapsrådet över 630 miljoner kronor till området. Formas och Vetenskapsrådet genomförde en utvärdering 2010 av forskningen inom biologisk mångfald i Sverige. Syftet var att se vilka effekter och stimulanser som blivit följden av den särskilda satsningen. Utvärderingen avsåg såväl vetenskaplig kvalitet som samhällsrelevans och effekter på forskargruppernas verksamhet, inriktning och resultat. ÅRSREDOVISNING 2011 t 37

38 Utvärderingen genomfördes av två internationella expertkommittéer en för den vetenskapliga delen och en för samhällsrelevansen. Utvärderarna konstaterar att tillskottet av medel har bidragit till fördjupade kunskaper inom flertalet specialområden. Man framhöll dock att satsningarna till största delen har bidragit till att fördjupa redan existerande forskningsområden, medan verkligt integrerande tvärvetenskaplig forskning var mindre vanlig. Det fanns också få tecken på att de mänskliga dimensionerna av biologisk mångfald har blivit väl införlivade i projekten. För att underlätta att forskningsresultaten kommer till användning på ett mer effektivt och lämpligt sätt föreslog man att intressenter och användare bör göras delaktiga i projektens utveckling och styrning, där detta är möjligt. I anslutning till utvärderingen lämnades även en lista med rekommendationer. Utvärderingens slutsatser och rekommendationer behandlades vid en workshop som arrangerades av Formas och Vetenskapsrådet i februari Under denna workshop bjöds avnämare och forskare in att diskutera utvärderingens slutsatser och hur vi går vidare. En rad förslag till förbättringar framkom. Genomförda aktiviteter Utvärderingen har fungerat som underlag till andra utredningar och analyser. Exempelvis har den använts som underlag i analysen av miljöforskningen. Den har även fungerat som stöd för att Formas bör fortsätta engagera sig i internationella samarbeten (t ex era-net Biodiversa) för att stärka samarbeten mellan svenska forskare och forskare från andra länder. När det gäller tvärvetenskapen satsas det inom Biodiversa stort på detta i kommande utlysning. Formas har även föreslagit att man inom Biodiversa ska utlysa medel till unga forskare. Under den workshop som nämnts ovan diskuterades formerna för och graden av engagemang av användarintressen i forskningen. I dagsläget är ofta samhällsrelevansen av mindre betydelse, eller läggs till en redan befintlig projektidé, snarare än att forskarna tar utgångspunkt i användares befintliga behov. Formas har under hösten 2011 haft en öppen inbjudan till att föreslå kommande riktade satsningar, vilket är ett sätt att fånga upp för samhället angelägna forskningsbehov. Liksom för utvärderingen av marin miljöforskning, framkom att det saknas både tid och pengar för forskarna att kommunicera sin forskning inom vanliga forskningsprojekt. För att detta ska komma till stånd krävs större program med en särskilt kommunikationsfunktion inbyggd redan på planeringsstadiet. Framtida insatser Formas och Vetenskapsrådet har diskuterat hur samarbetet kan ökas. Det kan till exempel gälla samfinansiering av längre projekt som har både stark grundforskning och en fortsättningsfas som är mer tillämpad. Ett annat samarbete som har tagits upp handlar om skapa mötesplatser för seniora forskare. 38 u ÅRSREDOVISNING 2011

39 Samhällsvetenskaplig miljöforskning Formas har, tillsammans med Energimyndigheten, Mistra, Naturvårdsverket, Riksbankens Jubileumsfond och Vetenskapsrådet, genomfört en internationell utvärdering av den samhällsvetenskapliga miljöforskningen Expertpanelen noterar en ökning av finansieringen och antalet doktorander vilket är positivt och ser även en trend mot mer tvärvetenskaplig forskning. Panelen nämner också en snabb ökning av samhällsvetenskaplig forskning om klimat, ekosystem, miljöekonomi och miljöpolitiska styrmedel. Samtidigt finns flera spänningar inom forskningsområdet som kan hota dess potential. Naturvetenskapliga perspektiv kan försvåra identifiering av viktiga sociala och ekonomiska forskningsfrågor. Vidare förordar utvärderarna ett tydligare engagemang hos alla aktörer och menar att nya idéer och djärva satsningar behöver få mer plats. Genomförda aktiviteter För att diskutera den genomförda utvärderingen anordnade Formas, tillsammans med de övriga forskningsfinansiärerna, i september 2010 ett seminarium med ett stort antal representanter för forskare och brukare av forskning. Baserat på utvärderingen har Formas utarbetat ett internt dokument med syfte att identifiera vilka av de rekommendationer som ges i utvärderingen som är relevanta samt hur man ska kunna möta dessa rekommendationer. I samband med detta har tidigare utlysningstexter samt kriterier för vetenskaplig kvalitet och samhällsrelevans gåtts igenom för att identifiera om dessa favoriserar ett naturvetenskapligt perspektiv framför ett samhällsvetenskapligt eller humanistiskt. Arbetet kommer att fortgå för att säkerställa att så inte sker i kommande utlysningar. Utvärderingen har tjänat som underlag i arbetet med den genomlysning av Formas kriterier som genomförts inför den öppna utlysningen Som ett resultat av detta arbete kunde bedömningskriterierna vid ansökningsberedningen förtydligas, så att ansökningar med samhällsvetenskapligt och humanistiskt perspektiv, kan få en bättre ämneskompetent bedömning. I samarbete med Energimyndigheten, Riksbankens jubileumsfond, Vetenskapsrådet och Östersjöstiftelsen har Formas genomfört en utlysning 2011 av ett antal fyraåriga karriäranställningar inom området samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning med inriktning på hållbar utveckling. Satsningen syftar till att ge unga forskare inom området en möjlighet att under en längre tid få utveckla och fokusera på sin egen forskning samt att bygga nationella och internationella nätverk. Beslut kommer att fattas under Utvärderingens rekommendationer har också använts som bakgrund för utvecklingen av Formas mer generella mobilitetsstöd som riktar sig till nydisputerade forskare med syfte att öka rörligheten för unga svenska forskare och därmed öka deras internationella kontaktnät. ÅRSREDOVISNING 2011 t 39

40 Analyser Strategiska forskningsområden Med anledning av den forskningspolitiska propositionen (prop. 2008/09:50) lämnade Formas, tillsammans med Vetenskapsrådet, fas och vinnova, rekommendationer om finansiering av de strategiska forskningsområden som regeringen utpekat i propositionen. Kriterier för val av forskningsmiljöer har tagits fram av myndigheterna gemensamt, vilka omfattar: forskning som långsiktigt har förutsättningar att vara av högsta internationella kvalitet, forskning som kan bidra till att tillgodose stora samhällsbehov och lösa viktiga problem i samhället, forskning inom områden med anknytning till det svenska näringslivet. Regeringen följde rekommendationerna och föreslog till riksdagen att besluta om stöd till 43 forskningsmiljöer inom 20 olika områden för perioden Detta innebär en nivåhöjning under en femårsperiod som år 2012 kommer att uppgå till 1,35 miljarder kronor. En satsning på 748 miljoner kronor till infrastruktur avsattes under samma period inom ramen för de strategiska satsningarna. Regeringen har därefter uppdragit åt samma myndigheter (dnr ) att genomföra årliga uppföljningar och svara för att genomföra en utvärdering som ska redovisas Myndigheterna har gemensamt tagit fram en enkät som diskuterats och förankrats med rektorerna på lärosätena. Aktuella frågeställningar har varit avsatta resurser för områdena, huvudsakliga prioriteringar, verksamhet som har bedrivits samt uppnådda resultat. Under år 2011 har varje lärosäte skickat in enkätsvaren för de forskningsområden man ansvarar för. I det följande redovisas rapportens huvudsakliga slutsatser: Myndigheternas gemensamma bedömning är att lärosätena visar höga ambitioner att uppfylla målen för initiativet och ser positivt på utvecklingen av de strategiska forskningsmiljöerna det första året. Medlen till de strategiska forskningsmiljöerna har gjort det möjligt för lärosätena att genomföra åtgärder som inte hade kunnat genomföras med ordinarie fakultetsmedel. De har till exempel skapat bredare forskningsteman som bättre svarar mot behov i samhälle och näringsliv. Många miljöer har utnyttjat möjligheten att köpa utrustning för att stärka den lokala infrastrukturen. Verksamheten det första året har i huvudsak fokuserats på att bygga upp och organisera miljöer såväl ledningsmässigt, organisatoriskt som vetenskapligt. Internationell rekrytering förekommer i många fall. Varje forskningsmiljö består i allmänhet av flera forskargrupper med hög vetenskaplig profil. Många miljöer bygger delvis på befintliga centrumsatsningar som finansieras av forskningsråd, myndigheter, strategiska stiftelser eller eu. 40 u ÅRSREDOVISNING 2011

41 Analys av miljöforskningen Regeringen har uppdragit åt Formas att genomföra en övergripande analys av miljöforskningen (dnr ), som ska ge underlag till utformningen av en nationell forskningsstrategi för perioden Samråd har skett med Mistra, Strålsäkerhetsmyndigheten, Naturvårdsverket, vinnova, Energimyndigheten, Rymdstyrelsen, Vetenskapsrådet och Trafikverket under arbetets gång. Analysen visar att de svenska statliga satsningarna på miljöforskning år 2009 uppgick till drygt två miljarder kronor exklusive fakultetsanslag. Därutöver tillkommer finansiering från eus ramprogram som för år 2009 uppskattas till 400 miljoner kronor för miljöforskningsområdet. För att illustrera inriktningen på miljöforskningen sorterades forskningsanslagen efter de 16 miljömålen. Analysen visar att den största andelen av miljöforskningsanslaget fördelas till miljömålet begränsad klimatpåverkan. Miljömålet god bebyggd miljö är ett område där Formas är den största finansiären. Stora satsningar riktas också mot miljömålet ett rikt djur- och växtliv, som fångar upp forskning orienterad mot biologisk mångfald. Andra stora områden är giftfri miljö, levande skogar, hav i balans och ett rikt odlingslandskap. Kartläggningen visar dessutom att en stor del av miljöforskningen, ca 65 procent, genomförs inom ramen för tematiskt riktade forskningsprogram. Analysen visar också att avnämare sällan involveras i utformningen av programmen. Formas bedömer att programmens nytta sannolikt skulle öka om en dialog fördes med avnämarna redan när programmen planeras. Forskarna bör dock ha ansvar för att formulera forskningsfrågorna utifrån samhällets behov av ny kunskap. Finansiärernas uppskattningar av respektive verksamhets inriktning visar att ungefär hälften av den svenska miljöforskningen kan klassas som effektforskning och hälften som åtgärdsforskning. En genomgång av ett 30-tal utvärderingar visar att den forskning som har bedrivits i de allra flesta fall har bedömts vara av god kvalitet. Flera av utvärderingarna värderar forskningens relevans för samhället och den bedöms i regel vara hög. En vanlig rekommendation i utvärderingarna är att satsa på ökad samverkan mellan forskargrupper, såväl nationellt som internationellt. I flera fall efterlyser utvärderarna ett större inslag av tvärvetenskap. Flera utvärderingar pekar på behov av att utveckla metodik för att överföra forskningsresultat till de potentiella användarna för att säkra att resultaten verkligen kommer till användning och nytta. Det är också angeläget att öka insatserna för att resultaten leder till kommersialisering. I uppdraget ingick också att identifiera svaga och starka forskningsområden i förhållande till samhällets behov. Generellt sett kan det konstateras att Sverige står starkt inom den disciplinära forskning som har relationer till miljöforskningen. Samtidigt framgår det att det finns ett behov av att stärka den tvärdisciplinära ansatsen för att ge miljöforskningen bättre förutsättningar att möta samhällets kunskapsbehov. Formas har identifierat sju områden som är särskilt relevanta för framtidens miljöforskning i Sverige, nämligen: ÅRSREDOVISNING 2011 t 41

42 biologisk mångfald, effektivt och hållbart nyttjande av naturresurser (inkl vatten), energi, havsmiljö, hållbara städer, kemikalier, klimatförändringar. Inom flera av områdena anser Formas att framför allt åtgärdsforskningen behöver stärkas, men även fortsatt effektforskning behövs för att identifiera och kvantifiera nya utmaningar. Frågor relaterade till samhällsstyrning för förvaltning av dessa komplexa system bör lyftas fram, eftersom de kan vara avgörande för om nya lösningar verkligen kommer att implementeras och därmed komma till nytta. I analysen föreslår Formas inte några ändringar i miljöforskningens organisation. Analysen har emellertid visat att avnämarna bör ges större möjligheter att medverka när det gäller att identifiera och prioritera kunskapsluckor och nya problemområden. Formas kommer därför att bilda ett avnämarforum som kan ge råd till finansiärerna av miljöforskning. Övriga uppdrag Skogsträdsförädling Skogsstyrelsen har i sitt regleringsbrev för 2011 fått i uppdrag att lämna förslag till ett samfinansierat fyraårigt program om förstärkt skogsträdsförädling. Till ändamålet anvisades 4,5 miljoner kronor, där Formas har dispositionsrätten. Enligt regleringsbrevet har medlen utbetalas till Skogforsk som ska utföra uppdraget. En slutredovisning av programmets genomförande och resultat ska inlämnas till regeringen i mars Hållbar stadsutveckling Regeringen har uppdragit (dnr ) åt Boverket att, tillsammans med Formas, Riksantikvarieämbetet och Arkitekturmuseet, medverka till en ökad samverkan inom miljö- och kulturpolitiken, i syfte att bland annat stärka förutsättningarna för en hållbar stadsutveckling. Utifrån ett sammanhållet perspektiv på hållbar utveckling ska sociala och kulturella aspekter särskilt prioriteras i det gemensamma arbetet Arkitekturens samlande och innovativa roll i processerna för en hållbar utveckling av städerna ska lyftas fram, liksom värdet av social mobilisering. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot de möjligheter som finns för en positiv utveckling i stadsdelar med utbrett utanförskap. En rapport har lämnats till regeringen i mars Nationellt samiskt forskningsprogram Regeringen har uppdragit (dnr ) åt Formas att, tillsammans med Vetenskapsrådet och fas, utforma och utlysa ett tvärvetenskapligt forskningsprogram omfattande den samiska ursprungsbefolkningen, 42 u ÅRSREDOVISNING 2011

43 samerelaterade verksamheter och hälsa, arbets- och livsvillkor. En första utlysning avser medel till forskningsprojekt och starka forskningsmiljöer i högst fyra år med start Utlysningens utformning grundar sig bland annat på den kunskapsöversikt om hållbar rennäring och övrig samerelaterad forskning som presenterades Kunskapsöversikten pekade på behovet av en bättre samordning av forskningen mellan såväl berörda forskningsfinansiärer som -utförare. Dessa behov har också identifierats av Sametinget i dess kunskapsstrategi som togs fram i samband med forskningspropositionen 2008/09:50. Forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina Regeringen har uppdragit (dnr ) åt Formas, Vetenskapsrådet, fas, vinnova, Energimyndigheten och Rymdstyrelsen att gemensamt föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina. I rapporten, som lämnades till regeringen i september, föreslås bland annat strategiska områden för forskningssamarbete och hur näringslivets samarbete kan främjas, liksom mobilitetsfrämjande åtgärder samt redovisas planerade aktiviteter och förslag till finansiering från befintliga statliga medel. Underlag till forsknings- och innovationspropositionen Formas har, gemensamt med övriga forskningsfinansiärer, lämnat underlag till regeringens kommande proposition om forskning och innovation (dnr ). De sex myndigheterna redovisar i denna rapport ett antal förslag för att öka forskningens kvalitet och användbarhet. De inledande förslagen gäller nödvändiga egenskaper hos systemet för fördelning av basanslag till universitet och högskolor respektive insatser för ökat nyttiggörande av forskning. Vidare föreslås åtgärder för att stimulera mobilitet och internationell rekrytering. Tre förslag svarar mot nya behov och specifika flaskhalsar: områden för nya riktade forskningssatsningar, inrättande av utmaningsdrivna samverkansprogram, medel för att i enlighet med en nationell eu-strategi möjliggöra proaktiv påverkan på och deltagande i framtida eu-program. Myndigheterna har sammanlagt anslag om 9,3 miljarder kronor för forskning och utveckling, varav en betydande del är uppbunden av tidigare åtaganden och särskilda uppdrag. Till en del bedöms de förslag som redovisas kunna finansieras genom ett intensifierat samarbete och fortlöpande omprioriteringar inom ramen för de resurser som myndigheterna disponerar. ÅRSREDOVISNING 2011 t 43

44 Fördelning av intäkter och kostnader per verksamhetsområde Forskningsstöd * Intäkter av anslag * Övriga intäkter * Kostnader * Medel för finansiering av bidrag * Lämnade bidrag Utfall Forskningskommunikation * Intäkter av anslag * Övriga intäkter * Kostnader * Medel för finansiering av bidrag * Lämnade bidrag Utfall Strategi, utvärdering och analys * Intäkter av anslag * Övriga intäkter * Kostnader * Medel för finansiering av bidrag * Lämnade bidrag Utfall Totalt för myndigheten * Intäkter av anslag * Övriga intäkter * Kostnader * Medel för finansiering av bidrag * Lämnade bidrag Utfall u ÅRSREDOVISNING 2011

45 Prestationer I enlighet med givna bestämmelser om verksamhetsindelning och prestationer har Formas indelat sin verksamhet i tre verksamhetsområden: Forskningsstöd Forskningskommunikation Strategi, utvärdering och analys Formas uppgifter enligt instruktion och regleringsbrev är att fördela medel till forskning, utvärdera den forskning som stöds samt informera det omgivande samhället om vunna forskningsresultat. Utifrån dessa instruktioner har vi inledningsvis valt följande prestationer: Ansökningsbehandling Publikationer (böcker, tidskrifter) Informationsaktiviteter (seminarier, utställningar, konferenser) Utvärdering, analys, m m Arbetet med att indela verksamheten efter prestationer inleddes under 2010, och kommer att fortsätta utvecklas under ett antal år framöver. Vi kan konstatera att redovisning enligt prestationsmått inte är enkelt. Redovisningen under åren 2009 och 2010 har skett schablonmässigt. Sedan 1 januari 2011 har tidredovisning i Agresso införts, bland annat för att förbättra redovisningen av prestationerna. Även omläggning av kodplanen har varit nödvändig, varför precisionen i nedlagda kostnader har förfinats. Vi förutser att fördelningen kan ytterligare förfinas i takt med att rutinerna i tidrapporteringen förbättras. Prestation Antal Tkr Antal Tkr Antal Tkr Ansökningsbehandling Publikationer Informationsaktiviteter Utvärdering, analys, m m Utfall Fördelningen på prestationer baseras på redovisade timkostnader samt faktiska kostnader som registrerats i Agresso. Myndighetens gemensamma funktioner, som till exempel lokalrelaterade kostnader, verksamhetsplanering, ekonomi- och personalfunktioner, kontorsservice, IT, m m har i sin tur fördelats på varje prestation. Kostnaderna för prestationen Utvärdering, analys, m m har sjunkit markant jämfört med tidigare år. Formas utvärderingsverksamhet har under året utvecklats och innefattar nu även regelmässig uppföljning av tidigare genomförda större utvärderingar. Kostnaderna för sådana uppföljningar är betydligt lägre än de fullständiga utvärderingar som ofta genomförs av internationell expertis. Formas vill betona att såväl de valda prestationerna som volym och kostnad för dessa måste ses som ett första steg i ett utvecklingsarbete, vilka eventuellt kan komma att justeras under kommande år. ÅRSREDOVISNING 2011 t 45

46 46 u ÅRSREDOVISNING 2011

47 Organisation Formas är en myndighet inom Miljödepartementets område, med anslag från både Miljödepartementet och Landsbygdsdepartementet. Målen för verksamheten finns i Formas instruktion (SFS 2009:1024). Formas leds av en generaldirektör som är myndighetschef. Det finns ett forskarråd som fattar strategiska beslut om forskningens inriktning och beslutar om forskningsmedlens fördelning och därmed sammanhängande uppgifter. Forskarrådet består av ordförande, generaldirektören samt elva ledamöter med personliga ersättare. Ordföranden och fyra ledamöter, utöver generaldirektören, utses av regeringen. Sju ledamöter ska vara aktiva forskare och utses av en av universitet och högskolor vald elektorsförsamling. Vid myndigheten finns en huvudsekreterare, som utses av myndighetschefen efter förslag av forskarrådet. Huvudsekreteraren ska ha en hög vetenskaplig kompetens och bereder och föredrar ärenden inför forskarrådet. Formas ledningsgrupp, som är rådgivande till generaldirektören, består av huvudsekreteraren, senior advisor i kommunikationsfrågor, enhetscheferna samt presschefen. Under året har en översyn av kansliets interna organisation genomförts, med syfte att bättre integrera informationsaktiviteterna med övrig verksamhet inom myndigheten. Den analytiska kompetensen har förstärkts och bättre förutsättningar för att samordna den internationella verksamheten och övriga horisontella uppgifter har skapats. Som ett resultat av denna översyn är kansliet numera indelat i följande tre enheter samt en stabsfunktion. forskningsenheten ansvarar bland annat för ansökningsberedning, sekretariat i olika beredningsgrupper, projektadministration samt forskningskommunikation. samordningsenheten ansvarar för utvärderingar, utarbetande av strategier och analyser, internationella frågor, vissa informationsfrågor samt service åt generaldirektör och huvudsekreterare. administrativa enheten ansvarar för ekonomi- och personalfrågor, IT, registratur och vaktmästeri, del av ansökningsberedningen samt för administrativt stöd till forskarrådet. Forskarråd General direktör Stab Forsknings enhet Informations enhet Administrativ enhet ÅRSREDOVISNING 2011 t 47

48 Anna Ledin Rolf Annerberg Sara Österman Emilie von Essen Som stöd i ansökningsprocessen har en handbok tagits fram. Handboken innehåller såväl anvisningar till de som söker forskningsmedel, som regler och rutiner för bedömning av ansökningar samt hur beslut och rapportering av forskningsprojekt hanteras. Efter avslutad ansökningsomgång analyseras och utvärderas årets process i sin helhet. Resultatet av översynen bildar grunden för ändringar i processen och anvisningarna i kommande års handbok. Ansökan om forskningsbidrag och beredning av forskningsansökningar sker helt elektroniskt i Formas registrerings-, ansökningsoch projekthanteringssystem fraps. Uppgifter om forskningsprojekt, forskare och övriga data registreras, vilket möjliggör statistiksammanställningar över forskningssatsningar, antal sökta och beviljade projekt, åldersfördelning, kön, anställningar, med mera startade ett utvecklingsarbete, tillsammans med Vetenskapsrådet och fas, om ett gemensamt system för hantering av forskningsbidragsoch ärendehantering prisma. Utvecklingsarbetet har gått in i ett intensivt skede under året och bedrivs i gemensamma arbetsgrupper. Systemet kommer för Formas vidkommande att tas i bruk tidigast vid årsskiftet Kompetensförsörjning Enligt Formas instruktion är myndighetens uppdrag att främja och stödja grundforskning och behovsmotiverad forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande, att utvärdera den forskning rådet har fördelat medel till samt att informera om forskning och forskningsresultat. För att fullgöra detta uppdrag krävs ledningskompetens, ämneskunskaper inom Formas ansvarsområden, informationskompetens samt administrativ kompetens. Formas har under året genomfört en översyn av framtida behov av kompetenser bland annat till följd av förväntade pensionsavgångar, ett utökat internationellt engagemang samt ett ökande antal omfattande utvärderings- och strategiuppdrag i form av särskilda regeringsuppdrag. Arbetet har resulterat i en plan för nyrekryteringar under kommande år. Processen med nyrekryteringar har inletts. Under året har sex rekryteringar genomförts. I samband med omorganisationen av Formas kansli har nyrekrytering av två medarbetare genomförts, en analytiker och en webbansvarig. Tillsättningen av chef för den nybildade samordningsenheten har skett genom internrekrytering. Därutöver har två vikarierande forskningssekreterare samt en administratör rekryterats. En medarbetare har avgått med pension under året. Formas har hittills inte haft några svårigheter att rekrytera kompetent personal, med undantag för kompetensområdet bygg- och anläggning. Under tiden fram till 2015 förväntas 10 personer uppnå pensionsåldern. Nästan hälften av de anställda kommer att pensioneras under den kommande tioårsperioden, vilket innebär att omprövningar av anställningar samt nyrekryteringar måste genomföras. Den långsiktiga personalplaneringen utgör härvid ett underlag för de åtgärder som kommer att vidtas. 48 u ÅRSREDOVISNING 2011

49 I december 2011 var 44 personer anställda. Fyra personer var tjänstlediga dels för studier, dels annan anställning. Bland de anställda fanns 29 kvinnor (66 procent) och 15 män (34 procent). Medelåldern för anställda inom kansliet var 52 år. Den ordinarie personalen har tillsvidareanställning, förutom generaldirektören, som utses av regeringen, och huvudsekreteraren som utses för högst sex år. Enhetscheferna är tillsvidareanställda men med chefsförordnande som omprövas vart tredje år. Det bör nämnas att kompetensen hos beredningsgruppernas ledamöter är av avgörande betydelse för att uppfylla målen för verksamheten. De är dock inte anställda inom myndigheten och ligger därför utanför denna analys. Formas sammanfattande bedömning är att myndigheten har tillräcklig kompetens för att fullgöra de uppgifter som myndigheten har ålagts och att vidtagna åtgärder för att säkerställa erforderlig kompetens under kommande år har tryggats genom planerade nyrekryteringar. Britt Olofsdotter Sjuk- och hälsovård Den totala sjukfrånvaron, sextio dagar eller mer, samt sjukfrånvaro fördelat på kön och ålder i förhållande till respektive grupps sammanlagda ordinarie arbetstid har uppgått till: Sjukfrånvaro, procent Totalt 6,3 6,8 2,9 *varav kvinnor 8,0 9,6 3,8 *varav män 2,5 0,6 0,9 Anställda år 2,3 0,7 2,8 Anställda 50 år > 8,9 10,2 2,9 Andel långtidssjuka (> 60 dagar) 52,9 83,9 44,2 Redovisningen tidigare år är felaktig och har ändrats, främst avseende andelen långtidssjuka. Den stora andelen långtidssjuka hänförs till att flera personer varit helt sjukskrivna under 2010 och större delen av Avtal om företagshälsovård finns med Sophiahemmet. Medarbetarna kallas regelbundet till hälsokontroller och kan även söka vård för sjukdom och arbetsrelaterade problem. Friskvårdssatsningar i form av motion på arbetstid samt bidrag till inköp av motionskort erbjuds alla anställda. Formas bedömer att friskvårdssatsningar bidrar till att förebygga sjukskrivningar och är viktiga för såväl den enskilde medarbetaren som samhällsekonomiskt. Marianne Glass Bengt Ohlsson ÅRSREDOVISNING 2011 t 49

50 50 u ÅRSREDOVISNING 2011

51 Finansiell redovisning Resultaträkning, tkr Not Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa Verksamhetsutfall Transfereringar Medel från statsbudgeten för finansiering av bidrag Medel från myndigheter för finansiering av bidrag Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Lämnade bidrag Saldo 0 0 Årets kapitalförändring ÅRSREDOVISNING 2011 t 51

52 Balansräkning, tkr TILLGÅNGAR Not Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling Summa immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet 0 27 Maskiner, inventarier, installationer, m m Summa materiella anläggningstillgångar Varulager m m Summa varulager m m Fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter Summa fordringar Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Upplupna bidragsintäkter Summa periodavgränsningsposter Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Summa kassa och bank SUMMA TILLGÅNGAR KAPITAL OCH SKULDER Not Myndighetskapital Statskapital Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkning Summa myndighetskapital Avsättningar för pensioner och likn förpliktelser Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder m m Lån i Riksgäldskontoret Skulder till andra myndigheter Leverantörskulder Övriga skulder Summa skulder m m Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Oförbrukade bidrag Summa periodavgränsningsposter SUMMA KAPITAL OCH SKULDER u ÅRSREDOVISNING 2011

53 Redovisning mot anslag Anslag Ingående överföringsbelopp Årets tilldelning Indragning Totalt disponibelt belopp Utgifter Utgående överföringsbelopp 20 2: (Miljö) Ramanslag Förvaltningskostnader : (Miljö) Ramanslag Forskning Insatser för skogsbruket Skogsträdsförädling : (Jordbruk) Ramanslag Forskning och samfinansierad forskning : (Jordbruk) Ramanslag Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien Summa Redovisning mot bemyndiganden Anslag Tilldelat bemyndigande Ingående åtaganden 1) Utestående åtaganden Uo 20 2:2 ap 1 Ramanslag Utestående åtagandens fördelning per år Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning Tilldelad bemyndiganderam per år Utestående åtagandenas fördelning per år Anslag Tilldelat bemyndigande Ingående åtaganden 1) Utestående åtaganden Utestående åtagandens fördelning per år Uo 23 1:30 ap 1 Ramanslag Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning Tilldelad bemyndiganderam per år Utestående åtagandenas fördelning per år ) Sedan föregående år har uppgift om Utestående åtaganden justerats motsvarande de medel som tillförs myndigheten från andra forskningsfinansiärer som samfinansiering av vissa forskningsprojekt. ÅRSREDOVISNING 2011 t 53

54 Villkor för anslag 2:2 Miljödepartementet 1. Från anslaget ska finansieras forskningsbidrag och anställningar samt projektrelaterade kostnader såsom utvärderingar, beredningsarbete, konferenser, vissa resor och seminarier samt informationsinsatser. Högst 14,5 miljoner kronor får utnyttjas för projektrelaterade kostnader och informationsinsatser. Redovisning: Miljöanslaget Beviljad utnyttjanderam Projektrelaterade kostnader Informationsaktiviteter Summa under året utnyttjad ram Högst 17 miljoner kronor får användas för samfinansierad miljöteknikforskning med näringslivet inom Stiftelsen institutet för vatten- och luftvårdsforskning (SIVL) för forskning och utvecklingsverksamhet vid IVL Svenska miljöinstitutet AB. Medlen till stiftelsen får även användas för nationell finansiering av EU-projekt. Redovisning: Formas har utbetalat 17 miljoner kronor kvartalsvis till IVL (verifikation , , , ). 3. Formas ska utbetala 2 miljoner kronor till Strålsäkerhetsmyndigheten för strålskyddsforskning. Redovisning: Formas har utbetalat 2 miljoner kronor kvartalsvis till SSM (verifikation , , , ). 4. I enlighet med prop Ett lyft för forskning och innovation (prop 2008/09:50) ska bidrag till forskningsprojekt vid universitet och högskola omfatta medel för de direkta och de indirekta kostnaderna i samma proportioner som beräknats för projektet i sin helhet. Avsikten är därvid inte att åstadkomma en generell höjning av statliga myndigheters finansiering av de indirekta kostnaderna, utan att den ska anpassas till den faktiska situationen i det enskilda fallet. Redovisning: Från och med 2011 har Formas infört en ny budgetbilaga i ansökningsformuläret som ger den sökande möjlighet att lägga in den egna institutionens indirekta kostnader i form av en procentsats som en grund för projektets totala kostnader. Totala kostnader räknas ut med automatik med angivna direkta kostnader och institutionens egen procentsats för indirekta kostnader som underlag. Beräkningssättet överensstämmer därmed med lärosätenas beräkningssätt för direkta och indirekta kostnader enligt SUHF-modellen och innebär att bidrag till forskningsprojekt omfattar medel för de direkta och indirekta kostnaderna i samma proportioner som beräknats för projektet i sin helhet. 5. Formas ska medverka i Nordiska ministerrådets toppforskningsprogram om klimat, miljö och energi som pågår år Formas ska under 2011 tillsammans med Vetenskapsrådet, Verket för innovationssystem 54 u ÅRSREDOVISNING 2011

55 och Statens energimyndighet finansiera forskning inom programmet med minst 21 miljoner kronor för de fyra myndigheterna tillsammans. Redovisning: Formas har utbetalat 10 miljoner kronor till Nordiska ministerrådet (verifikation ). 6. Stipendier som är avsedda att vara ett alternativ till lön eller annan form av studiefinansiering för doktorander får inte finansieras via anslaget. Redovisning: Formas har inte finansierat stipendier som är avsedda att vara ett alternativ till lön eller annan form av studiefinansiering för doktorander via anslaget. Villkor för anslag 1:30 Landsbygdsdepartementet 1. Medel för forskningsstöd får utbetalas med högst en tolftedel av anslaget före utgången av varje månad om inget annat anges. Redovisning: Formas utbetalar forskningsbidrag i tolftedelar till bidragsmottagare före utgången av varje månad, om inget annat anges. 2. Stipendier som är avsedda att vara ett alternativ till lön eller annan form av studiefinansiering för doktorander får inte finansieras via anslaget. Redovisning: Formas har inte finansierat stipendier som är avsedda att vara ett alternativ till lön eller annan form av studiefinansiering för doktorander via anslaget. 3. Anslaget ska finansieras forskningsbidrag samt projektrelaterade kostnader såsom utvärderingar, beredningsarbete, konferenser, vissa resor och seminarier samt informationsinsatser. Högst 8,5 miljoner kronor får utnyttjas för projektrelaterade kostnader och informationsinsatser, varav kr ska överföras till Sametinget och användas till information om forskningsresultat rörande rennäringsfrågor med särskild fokus på åtgärder med anledning av klimatförändringen. Sametinget ska redovisa hur medlen använts i särskild bilaga till årsredovisningen. Redovisning: Landsbygdsanslaget Beviljad utnyttjanderam Projektrelaterade kostnader Informationsaktiviteter Summa under året utnyttjad ram Redovisning: Formas har utbetalat kr till Sametinget (verifikation ). Vidare ska kr utbetalas till Kungl skogs- och lantbruksakademin (KSLA) för verksamhet som utvecklar forskningsbiblioteket vid akademin i syfte att främja forskning för en hållbar utveckling inom ÅRSREDOVISNING 2011 t 55

56 de areella näringarna. KSLA ska redovisa hur medlen använts i särskild bilaga till årsredovisningen. Redovisning: Formas har utbetalat kr kvartals till KSLA. 4. Anslaget ska finansiera stöd till forskning rörande ekologisk produktion med minst 20 miljoner kronor. Härav ska efter rekvisition utbetalas kr till Stiftelsen biodynamiska forskningsinstitutet. Redovisning av medlens användning ska ske till Formas och bifogas årsredovisningen som en separat skrivelse. Redovisning: Stöd till forskning rörande ekologisk produktion har utbetalats enligt forskarrådets beslut, protokoll 22/2010 resp 25/2011, med 14,9 miljoner kronor samt 5,1 miljoner kronor inom ramen för ERA Net Core Organic. Bidrag om kr till Stiftelsen biodynamiska forskningsinstitutet har utbetalats (verifikation ). 5. Anslaget ska finansiera stöd till samfinansierad forskning med minst 44 miljoner kronor inom jordbruks- och miljöteknik, skogsforskning, trädgårdsforskning samt forskning inom växtförädlingsområdet m.m. Medel utbetalas med högst en fjärdedel av beloppet per kvartal. Redovisning: Bidrag Jordbruks- och miljöteknikforskning Skogsforskning Växtförädlingsforskning Trädgårdsforskning Summa samfinansierad forskning Medel till stöd till samfinansierad jordbruks- och miljöteknisk forskning och samfinansierad skogsforskning ska efter rekvisition utbetalas av forskningsrådet till Stiftelsen Institutet för jordbruks- och miljöteknik (JTI) respektive Stiftelsen Skogsbrukets forskningsinstitut (Skogforsk) i enlighet med avtal mellan forskningsrådet och respektive stiftelse. Redovisning: Formas har, enligt avtal, utbetalat medlen efter rekvisition till Stiftelsen Jordbruks- och miljöteknisk forskning (SJMF) respektive Stiftelsen Skogsbrukets forskningsinstitut (Skogforsk). 7. Medel för stöd till samfinansierad forskning inom växtförädlingsområdet ska betalas ut för forskning i enlighet med avtal mellan forskningsrådet och Stiftelsen lantbruksforskning. Därav ska 2 miljoner kronor från vardera parten finansiera verksamhet vid SLU under förutsättning av medfinansiering av SLU. Redovisning: Formas har utbetalat 6 miljoner kronor till SLU i tolftedelar under året (dnr , , samt ). 8. Medel för stöd till samfinansierad forskning inom trädgårdsområdet ska betalas ut till forskningsorgan i enlighet med avtal mellan forskningsrådet och respektive företrädare för näringen. 56 u ÅRSREDOVISNING 2011

57 Redovisning: Formas har utbetalat 1,5 miljoner kronor till SLU, enligt avtal med SLF (verifikation ). 9. Av anslaget ska minst 12 miljoner kronor användas för forskning och utveckling om djurskydd enligt propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop 2008/09:50). Utlysning och utvärdering ska ske efter samråd med Jordbruksverket. Redovisning: Bidrag till forskning och utveckling om djurskydd har utbetalats, enligt forskarrådets beslut, protokoll 17/2009, till bidragsmottagare om totalt 11,9 miljoner kronor samt 4,9 miljoner inom ramen för ERA-Net EMIDA. 10. I enlighet med propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop 2008/09:50) ska bidrag till forskningsprojekt vid universitet och högskola omfatta medel för de direkta och de indirekta kostnaderna i samma proportioner som beräknas för projekt i sin helhet. Avsikten är därvid inte att åstadkomma en generell höjning av statliga myndigheters finansiering av de indirekta kostnaderna, utan att den ska anpassas till den faktiska situationen i det enskilda fallet. Redovisning: Från och med 2011 har Formas infört en ny budgetbilaga i ansökningsformuläret som ger den sökande möjlighet att lägga in den egna institutionens procentsats för indirekta kostnader som en grund för projektets totala kostnader. Totala kostnader räknas ut med automatik med angivna direkta kostnader och den institutionsegna procentsatsen för indirekta kostnader som underlag. Beräkningssättet överensstämmer därmed med lärosätenas beräkningssätt för direkta och indirekta kostnader enligt SUHF-modellen och innebär att bidrag till forskningsprojekt omfattar medel för de direkta och de indirekta kostnaderna i samma proportioner som beräknats för projektet i sin helhet. Villkor för anslag 1:31 Landsbygdsdepartementet 1. Av anslaget ska kronor utbetalas med högst en fjärdedel per kvartal till Kungl skogs- och lantbruksakademin (KSLA). Redovisning av verksamheten ska göras till forskningsrådet. Redovisning: Formas har utbetalat en fjärdedel av anslaget till KSLA efter rekvisition. 2. Av anslaget ska kr användas till arbete med det nationella nätverket Ekologiskt Forum. Medlen får användas efter beslut av regeringen. Regeringen har därefter beslutat att medlen ska utbetalas till Stockholm Environment Institute, som övertar verksamheten från KSLA. Redovisning: Formas har utbetalat kr till SEI (verifikation ). ÅRSREDOVISNING 2011 t 57

58 Tilläggsupplysningar och noter Redovisningsprinciper Myndighetens redovisning följer god redovisningssed och årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt ESVs föreskrifter och allmänna råd till denna. Bokföringen följer förordning (2000:606) om myndigheters bokföring samt ESVs föreskrifter och allmänna råd till denna. Efter brytdagen den 5 januari 2012 har fakturor överstigande 10 tkr exkl moms bokförts som periodavgränsningsposter. Tillämpade avskrivningstider: Immateriella anläggningar 3 år Datorer och kringutrustning 3 år Kontorsmaskiner 3 år Inredning 5 år Förbättringsutgift på annans fastighet 5 år Konst avskrivs ej Värderingsprinciper Anläggningstillgångar Som anläggningstillgångar redovisas egenutvecklade dataprogram, förvärvade licenser och rättigheter samt maskiner och inventarier som har ett anskaffningsvärde om minst 10 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år. Förbättringsutgifter på annans fastighet redovisas om anskaffningsvärdet är minst 100 tkr och har en beräknad ekonomisk livslängd om lägst fem år. Avskrivning sker enligt linjär avskrivningsmetod. Avskrivning under anskaffningsåret sker från den månad tillgången tas i bruk. PC tas inte upp som anläggningstillgång då livslängden beräknas understiga tre år. Varulager Myndigheten har ett boklager där Liber Distribution AB anlitas som kommissionär. Boklagret värderas enligt lägsta värdets princip. Skrifter publicerade före 2008 har åsatts värdet 0 kronor. Beräkningen av boklagrets värde görs per sista juni och sista december varje år på grundval av kommissionärens inventering. Skrifter publicerade 2008 har åsatts värdet 13 procent Skrifter publicerade 2009 har åsatts värdet 25 procent Skrifter publicerade 2010 har åsatts värdet 50 procent Skrifter publicerade 2011 har åsatts värdet 75 procent Omsättningstillgångar Fordringar har tagits upp till det belopp varmed de beräknas inflyta. Skulder Skulder har tagits upp till nominellt belopp. Avsättningar Avsättning för framtida pensionsåtaganden beräknas till det samlade värdet av samtliga beslut enligt de försäkringstekniska grunder som Nämnden för statens avtalsförsäkringar har fastställt. Värdet inkluderar särskild löneskatt. Jämförelsetal I balansräkningen 2010 avseende posterna varulager och balanserad kapitalförändring har justering gjorts sedan föregående årsredovisning, på grund av avrundningsfel som påpekades vid revision. Utgående saldo på såväl tillgångssidan som skuldsidan har påverkats. Av samma orsak har not 15 Avräkning statsverket och not 19 Avsättningar justerats. 58 u ÅRSREDOVISNING 2011

59 Noter till resultaträkningen NOT 1. INTÄKTER AV ANSLAG Förvaltninganslaget Landsbyggdsanslaget Miljöanslaget SUMMA NOT 2. INTÄKTER AV AVGIFTER OCH ANDRA ERSÄTTNINGAR Intäkter av utbildning Intäkter av avgifter enligt 4 avgiftsförordningen Övriga intäkter SUMMA NOT 3. INTÄKTER AV BIDRAG Bidrag från statliga myndigheter Bidrag från övriga SUMMA Bidrag från övriga avser bland annat bidrag för deltagande i olika EU-projekt. NOT 4. FINANSIELLA INTÄKTER Ränta på räntekonto hos RGK SUMMA NOT 5. KOSTNADER FÖR PERSONAL Lönekostnader exkl arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal - egen personal (S-kod 4111, 4119) * S-kod 4111, Övriga kostnader för personal SUMMA NOT 6. KOSTNADER FÖR LOKALER Lokalhyra Övriga lokalkostnader SUMMA NOT 7. ÖVRIGA DRIFTKOSTNADER Övriga driftkostnader SUMMA NOT 8. FINANSIELLA KOSTNADER Räntekostnader Riksgälden 20 3 Övriga räntekostnader 63 5 SUMMA 83 8 NOT 9. AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Immateriella anläggningstillgångar Förbättringsutgift på annans fastighet Maskiner, inventarier SUMMA ÅRSREDOVISNING 2011 t 59

60 NOT 10. ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING Nedskrivning av varulager SUMMA Noter till balansräkningen NOT 11. ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Balanserade utgifter för utveckling (databas för forskningsansökningar) Ingående balans anskaffningsvärde Årets anskaffningar Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Summa SUMMA IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Förbättringsutgift på annans fastighet Ingående balans anskaffningsvärde Årets anskaffningar 0 0 Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Summa 0 27 Maskiner, inventarier, mm Ingående balans anskaffningsvärde Årets anskaffningar Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Summa SUMMA MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR NOT 12. VARULAGER Ingående balans varulager (boklager) Årets förändring SUMMA NOT 13. FORDRINGAR Kundfordringar Fordringar andra myndigheter SUMMA NOT 14. PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER Förutbetalda hyreskostnader Övriga förutbetalda kostnader Upplupna bidragsintäkter SUMMA Övriga förutbetalda kostnader avser framför allt årsavgift till IIASA för år Av upplupna bidragsintäkter avser förväntade intäkter från EU för samfinansiering av projektet Bonus EEIG om 16,8 miljoner kronor. Medlen avser utbetalda bidrag för åren 2010 och 2011, där EUs andel kommer att betalas till Formas först vid projektets slutredovisning. Forskningsbidragen utbetalas löpande till respektive forskare från konto i 7-gruppen. Därefter omföres beloppet till konto 1632 Upplupna bidragsintäkter. 60 u ÅRSREDOVISNING 2011

61 NOT 15. AVRÄKNING MED STATSVERKET Anslag i icke räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag Medel hänförbara till transfereringar som betalats till icke räntebärande flöde Fordringar som avser anslag i icke räntebärande flöde Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag Anslagsmedel som tillförts räntekonto Återbetalning av anslagsmedel (indragn) Skulder avseende anslag i räntebärande flöde Fordran avseende sem löneskuld som inte redovisats mot anslag Ingående balans Redovisat mot anslag enligt undantagsregeln Summa fordran semesterlöneskuld som inte redovisats mot anslag Övr fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken Ingående balans 0 0 Inbetalningar i icke räntebärande flöde Utbetalningar i icke räntebärande flöde Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar Saldo 0 0 SUMMA AVRÄKNING MED STATSVERKET NOT 16. RÄNTEKONTO I RGK Behållning på räntekontot per enl RGK NOT 17. STATSKAPITAL UTAN AVKASTNINGSKRAV Ingående balans SUMMA NOT 18. BALANSERAD KAPITALFÖRÄNDRING Ingående balans Föregående års balanserade kapitalförändring SUMMA Ingående balans avser värdet på boklagret per Föregående års balanserade kapitalförändring avser värdeförändringen av boklagret per Det utgående saldot avser den ingående balansen 2011 på boklagret (se not 12). NOT 19. AVSÄTTNINGAR Ingående balans Avsättning pensioner Avsättning särskild löneskatt Avsättning för kompetensväxling och kompetensåtgärder SUMMA Avsättning för kompetensutveckling består av 221 tkr som upplupna kostnader samt årets avsättning på 54 tkr. Posten redovisades tidigare på konto 2719 övriga upplupna kostnader men har omförts till konto 2290 då beslut om nyttjande av medlen inte tagits. ÅRSREDOVISNING 2011 t 61

62 NOT 20. LÅN I RIKSGÄLDEN Ingående balans Årets nya lån Årets amorteringar SUMMA NOT 21. SKULDER TILL ANDRA MYNDIGHETER Arbetsgivaravgifter, m m Premier för avtalsförsäkringar Utgående moms Övriga skulder SUMMA NOT 22. LEVERANTÖRSSKULDER Leverantörsskulder SUMMA NOT 23. ÖVRIGA SKULDER Personalens källskatt Övriga skulder SUMMA NOT 24. PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER Upplupna löner och arvoden Upplupna semesterlöner Skuld sociala avgifter Övriga upplupna kostnader SUMMA NOT 25. OFÖRBRUKADE BIDRAG Oförbrukade bidrag - inomstatliga Oförbrukade bidrag - utomstatliga SUMMA Inomstatligt bidrag avser 55 tkr från Domstolsverket som använts för finansiering av konst (konto 1260). Oförbrukade utomstatliga bidrag avser EU-projekt (2 853 tkr). 62 u ÅRSREDOVISNING 2011

63 Sammanställning över väsentliga uppgifter Låneram i Riksgäldskontoret Beviljat enligt regleringsbrev Utnyttjad låneram Kontokredit hos Riksgäldskontoret Beviljat enligt regleringsbrev Utnyttjad kredit Räntekonto i Riksgäldskontoret Ränteintäkter Räntekostnader Avgiftsintäkter 1) Avgiftsintäkter som disponeras Beräknade avgiftsintäkter enligt regleringsbrev Anslagskredit Totalt beviljade anslagskrediter * anslag 20 2:1 001 Förvaltning * anslag 20 2:2 001 Forskning * anslag 23 1: Forskning och samfinansierad forskning Utnyttjade krediter Anslagssparande Utgående anslagssparande därav intecknat för framtida åtaganden Bemyndiganden Totalt gjorda åtaganden Bemyndiganderamar enligt regleringsbrev Personal Antal årsarbetskrafter 41,40 41,85 38,47 44,08 43,40 Medelantal anställda Driftkostnad per årsarbetskraft Balanserad kapitalförändring Årets kapitalförändring )Sedan 2010 redovisas avgiftsintäkter mot anslaget i enlighet med Avgiftsförordningens 4. ÅRSREDOVISNING 2011 t 63

64 Ledamöter i forskarrådet Lars-Erik Liljelund Rolf Annerberg Katarina Abrahamsson Runar Brännlund Linda Hedlund Per Jensen Mårten Lindström Torgny Näsholm Agneta Oskarsson Eva Pettersson Henrik Smith Eva Wäckelgård Annika Åhnberg Ordförande, MISTRA Generaldirektör, Formas (övriga uppdrag Transportstyrelsen års ersättning 1105 tkr) Göteborgs universitet Umeå universitet Lantbrukarnas Riksförbund Linköpings universitet More10 AB Sveriges lantbruksuniversitet Sveriges lantbruksuniversitet Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB Lunds universitet Uppsala universitet Konsult Personalrepresentanter Conny Rolén Anneli Svanberg Olsson SACO ST Lars-Erik Liljelund Katarina Abrahamsson Henrik Smith Per Jensen Eva Wäckelgård Rolf Annerberg Mårten Lindström Runar Brännlund Agneta Oskarsson Linda Hedlund Annika Åhnberg Eva Pettersson Torgny Näsholm Conny Rolén Anneli Svanberg Olsson 64 u ÅRSREDOVISNING 2011