Innehåll. Inledning 5. Resultatredovisning. Forskningsstöd 7 Forskningskommunikation 25 Strategi, utvärdering och analys 29 Organisation 39

Transkript

1 2012 ÅRSREDOVISNING

2

3 Innehåll Inledning 5 Resultatredovisning Forskningsstöd 7 Forskningskommunikation 25 Strategi, utvärdering och analys 29 Organisation 39 Finansiell redovisning Resultaträkning 43 Balansräkning 44 Anslagsredovisning 45 Redovisning mot bemyndiganden 45 Tilläggsupplysningar och noter 49 Sammanställning över väsentliga uppgifter 55

4 4 u ÅRSREDOVISNING 2012

5 Inledning Formas uppgift är att främja och stödja grundforskning och behovsmotiverad forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Forskningen som stöds ska ha hög vetenskaplig kvalitet och relevans för rådets ansvarsområden. Formas forskningsstrategi för åren har varit en utgångspunkt för verksamheten under En annan central utgångspunkt har varit den förra forskningspolitiska propositionen ett lyft för forskning och innovation (prop 2008/09:50). Fokus ligger på att forskningen ska bidra till att stärka Sveriges och svenskt näringslivs internationella konkurrenskraft. Årets forskningspolitiska proposition forskning och innovation (prop 2012/13:30), som sträcker sig över åren , presenterades i oktober. Enligt propositionen kommer Formas anslag att öka med drygt 300 miljoner kronor under de kommande åren fram till En stor del av ökningen avser bland annat forskning om hållbart samhällsbyggande samt forskning om skogsråvara och biomassa. Den under 2011 genomförda analysen av miljöforskningen, samt den under året utarbetade strategin för forsknings- och utvecklingsinsatser för en biobaserad samhällsekonomi är andra viktiga utgångspunkter för vår framtida verksamhet. Strategin redovisar vilka behov av ny kunskap som finns för att en sådan samhällsekonomi ska kunna förverkligas. Biobaserad samhällsekonomi definieras som en ekonomi som arbetar aktivt för att öka användningen av biomassa inom en rad olika samhällssektorer samt för en ökad förädling av biomassa. Syftet är bland annat att minska klimatpåverkan och användningen av fossila råvaror. Som ett led för att stödja rekryteringen av unga forskare och att möjliggöra forskarnas fortsatta karriär inom forskningen har Formas under flera år satt av särskilda medel. I årets öppna utlysning fanns två modeller för finansiering av unga forskare, dels ett så kallat mobilitetsstöd, som ersätter tidigare postdoktorala stipendier, dels medel för forskningsprojekt speciellt avsatta för unga forskare. Ambitionen är att minst trettio procent av tillgängliga medel ska fördelas till unga forskare. I december fördelades 604 miljoner kronor för åren till 150 nya projekt i den öppna utlysningen. Elva procent av de sökta projekten fick stöd, vilket betyder att många goda projekt inte har kunnat få medel. Samtidigt har vi genomfört ett antal riktade utlysningar under året och beslutat om 506 miljoner kronor för perioden Ett stort tack till ledamöterna i våra beredningsgrupper som gör ett utomordentligt arbete med att välja ut de bästa ansökningarna. Ett stort tack även till våra ledamöter i Forskarrådet för ett förtjänstfullt och givande samarbete under året, och ett särskilt tack till de ledamöter vars mandattid går ut Stockholm i februari 2013 Rolf Annerberg generaldirektör ÅRSREDOVISNING 2012 t 5

6 6 u ÅRSREDOVISNING 2012

7 Forskningsstöd Formas har till uppgift att främja och stödja grundforskning och behovsmotiverad forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Den forskning som stöds ska vara av högsta vetenskapliga kvalitet och relevans för rådets ansvarsområden. Formas får också finansiera utvecklingsverksamhet i begränsad omfattning. Vetenskaplig kvalitet och relevans Formas tar emot projektansökningar inom rådets samtliga ansvarsområden efter utlysning, dels i den årliga öppna utlysningen, dels i ett antal riktade utlysningar. Varje ansökan bedöms utifrån såväl vetenskaplig kvalitet som den nytta forskningsresultaten kan få i samhället. I den vetenskapliga kvaliteten ligger också bedömning av hur frågeställningen och forskargruppen förhåller sig till den internationella forskningsfronten. Forskningens vetenskapliga kvalitet samt nytta och relevans för samhället säkras genom att anlita externa ledamöter, såväl sakkunniga med hög vetenskaplig kompetens normalt verksamma utanför Sverige som företrädare från samhälle och näringsliv. De beredningsgrupper som varit verksamma under året har bedömt och prioriterat inkomna ansökningar. Den breda kompetens som finns i beredningsgrupperna ska också säkerställa att ämnesövergripande forskningsansökningar får kvalificerade bedömningar. Forskningsresultatens samhällsnytta För att kunna uppfylla uppdraget att nyttiggöra forskningsresultaten stimuleras forskarna redan i ansökningsfasen att beskriva relevansen. Två av kriterierna för att bedöma ansökningar Frågeställningens samhällsnytta och Kommunikation med intressenter/slutanvändare syftar till att stimulera forskarna att formulerar forskningsfrågor som inkluderar användarperspektiven. För att ytterligare stödja forskarna i detta arbete har det i samband med riktade utlysningar arrangerats inspirationsseminarier. Syftet har bland annat varit att ge forskarna möjlighet att möta användare (näringsliv, myndigheter, etc) för att ta del av deras behov av kunskap och etablera kontakter för förmedling av forskningsresultat. Beredningsorganisationen De åtta beredningsgrupper, som har verkat under 2012 i den årliga öppna utlysningen, täcker följande problemområden: klimatförändring, naturmiljön, nyttjande av naturresurser, resurseffektiva produkter och processer, miljöföroreningar, ÅRSREDOVISNING 2012 t 7

8 livsmedel och djurs välfärd, stads- och landsbygdsutveckling, den byggda miljön. I varje beredningsgrupp ingår ledamöter såväl aktiva forskare som användare med forskningserfarenhet, där majoriteten är aktiva forskare. Beredningsgrupperna har sammansatts så att de ska kunna bedöma ansökningar inom gruppens hela sakområde och såväl vetenskaplig kvalitet som nyttan för samhället. Resultaten från en under året genomförd utvärdering av beredningsorganisationen presenteras under avsnitt Strategi, utvärdering och analys. Strategiska satsningar I den forskningspolitiska propositionen ett lyft för forskning och innovation (prop 2008/09:50) tilldelades Formas medel för fyra strategiska forskningsområden om totalt 300 miljoner kronor för åren : hållbart nyttjande av naturresurser (20 milj kr per år), effekter på naturresurser, ekosystemtjänster och biologisk mångfald (25 milj kr per år), klimatmodeller (10 milj kr per år), havsmiljöforskning (20 milj kr per år). I propositionen pekade regeringen också ut 24 strategiska forskningsområden inom medicin, teknik och klimat samt vissa områden inom humaniora och samhällsvetenskap i syfte att stärka Sveriges och svenskt näringslivs internationella konkurrenskraft. Efter förslag från forskningsråden fördelades medlen till universitet och högskolor. Enligt regeringsbeslut har Formas, tillsammans med övriga forskningsfinansiärer, i uppdrag att göra årliga uppföljningar och att utvärdera dessa satsningar efter fem år. I likhet med fjolåret har uppföljning av hittills genomförda satsningar gjorts av forskningsråden tillsammans med Statens energimyndighet och vinnova (se avsnitt Strategi, utvärdering och analys). Återrapporteringskrav Formas ska redovisa insatserna för att öka långsiktigheten och förbättra förutsättningarna för forskning genom att stöd till forskare utvecklas mot genomsnittligt högre bidragsbelopp och mot genomsnittligt längre stödperioder. Rådet ska säkerställa att detta inte resulterar i att förutsättningarna för unga forskare att få stöd försämras, och att jämställdhet mellan kvinnor och män beaktas. Starka forskningsmiljöer Formas började redan år 2004 att satsa på starka forskningsmiljöer inom ramen för det så kallade formel-exc-programmet. Programmet pågick mellan åren och omfattade totalt 126 miljoner kronor. I samverkan med Vetenskapsrådet har två projekt beviljats medel för åren inom ramen för det så kallade Linnéstödet. Det ena projektet avser klimatforskning vid Stockholms universitet och det andra avser forskning inom kemisk ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet. Till gruppen vid Stockholms universitet har också knutits en forskarskola. Finansieringen i denna samverkan uppgår totalt till 264,6 miljoner kronor, varav 33 miljoner kronor under I enlighet med de prioriterade områdena i Formas forskningsstrategi genomfördes en utlysning I utlysningen efterfrågades bland annat projekt som baseras på djärva och nydanande frågeställningar, 8 u ÅRSREDOVISNING 2012

9 samt av ämnesövergripande karaktär. Totalt beviljades 178,3 miljoner kronor för perioden inom områdena Hållbar utveckling, Markanvändning i ett nationellt och globalt perspektiv samt Nanoteknik risker med nya material, varav 35 miljoner kronor Under åren 2010 och 2011 genomfördes ytterligare två utlysningar för starka forskningsmiljöer. I utlysningen 2010 var avsikten att tilldela en stark forskningsmiljö i vart och ett av Formas problemområden (beredningsgrupp). Forskningen skulle företrädesvis vara ämnesövergripande och bygga på djärva och nytänkande frågeställningar. Syftet var att stödja forskargrupper som bedöms ha stor utvecklingspotential och förmåga till nytänkande inom strategiskt viktiga forskningsområden. Totalt tilldelades medel i dessa utlysningar om 348,8 miljoner kronor. Under 2011 beviljades även stöd till två forskningsmiljöer inom arkitekturforskningen om 50 miljoner kronor. Sammanfattningsvis har Formas under perioden beviljat 967,7 miljoner kronor till starka forskningsmiljöer, varav finansieringen under 2012 uppgick till 147,8 miljoner kronor. Riktade satsningar Riktade satsningar är utlysningar inom avgränsade områden med särskilt angelägna forsknings- och kunskapsbehov. Behoven kan identifieras av Formas, som ett resultat av utvärderingar, från andra myndigheter och intressenter eller av regeringen. Många av de riktade satsningar som genomförs sker i samverkan med andra finansiärer. Under 2012 har 14 utlysningar för riktade satsningar genomförts. Livsmedel Enligt regeringens uppdrag har Formas och vinnova, i samverkan med Livsmedelsföretagen (Li), Svensk dagligvaruhandel och Stiftelsen lantbruksforskning (slf), satsat medel i ett tvärvetenskapligt forskningsprogram inom livsmedelsområdet (TvärLivs). Målet med TvärLivs är att stärka svensk livsmedelsforskning, branschens förmåga till innovation och kostnadseffektivitet samt att skapa hållbar utveckling i en konkurrenskraftig livsmedelssektor. Totalt omfattar TvärLivs 200 miljoner kronor under åren , där Formas andel uppgår till totalt 50 miljoner kronor. Samtliga projekt innefattar 50 procents medfinansiering från näringslivet. Under våren 2012 bjöd TvärLivs programråd in ca 50 aktörer från hela livsmededelskedjan till en workshop utifrån vinnovas koncept utmaningsdriven innovation, vilken utmynnade i exempel på framtida forskningsbehov. I en utlysning under året beviljades 15 projekt för idéutveckling och projektgruppsuppbyggande. Under 2013 öppnar steg 2, där etablerade projektgrupper med relevant kunskap och erfarenhet ska utveckla lösningar som svarar mot ett tydligt och efterfrågat behov relaterat till vald utmaning. Formas del i utlysningen kommer att uppgå till 20 miljoner kronor för åren Barns och ungdomars psykiska hälsa Kungliga vetenskapsakademin (kva) har analyserat svensk och internationell forskning inom området barns och ungdomars psykiska ÅRSREDOVISNING 2012 t 9

10 hälsa. Resultaten som presenterades 2010 visade att det svenska kunskapsläget när det gäller trender i psykisk hälsa hos barn och ungdomar är tämligen begränsat. Det gäller särskilt skola, lärande och psykisk hälsa. Bland annat mot bakgrund av dessa analyser beslutade Formas, Vetenskapsrådet, fas och vinnova om en gemensam utlysning och avsatte totalt 50 miljoner kronor per år i sex år för ändamålet. Programmet syftar till att: långsiktigt stärka forskningen i Sverige inom detta område, utveckla ny kunskap om, och metoder för att studera barns och ungdomars psykiska hälsa, ge en vetenskaplig grund för insatser och åtgärder genom nyttiggörande av vunna resultat i syfte att skapa förutsättningar för en god psykiska hälsa bland barn och ungdomar, befordra interdisciplinär och, där så är lämpligt, transdisciplinär forskning och innovation. Utlysning, granskning av ansökningar samt utbetalning av medel har administrerats av Formas för finansiärernas räkning. Totalt beviljades 15 projekt om totalt 252 miljoner kronor för åren Formas andel i den gemensamma forskningssatsningen uppgår till 25 miljoner kronor, varav 4,7 miljoner kronor under GeoInfra Urban underjordisk infrastruktur Efterfrågan på mark för infrastruktur, boende, rekreation och industri ökar i samma takt som inflyttningen till våra städer fortsätter. Ett sätt att effektivisera markanvändningen kan vara att öka användningen av underjordiska anläggningar för transporter, garage, lager eller kontor. Planering och utveckling av urban, underjordisk infrastruktur måste göras utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Infrastrukturen ska bland annat kunna anpassas efter, motverka och stå emot effekter av klimatförändringar. Formas har, tillsammans med Trafikverket, genomfört en utlysning 2012, där medfinansiering även sker från industri. Totalt har tio projekt beviljats medel om totalt 41,7 miljoner kronor för perioden , varav 9,4 miljoner kronor Kemiska ämnen fokus på kombinationseffekter Samhällets kemikalieanvändning är omfattande och från ett stort antal olika källor och processer sprids dessa ämnen till miljön. Alla levande organismer exponeras för blandningar av flera olika ämnen, föroreningar och omvandlingsprodukter. Den kombinerade effekten kan vara såväl större som mindre än de individuella komponenternas toxicitet var för sig. Europeiska Unionens Råd uppmanade hösten 2009 kommissionen och medlemsstaterna att intensifiera forskningsinsatserna på detta område. Våren 2011 kom Kemikalieinspektionen med en handlingsplan för en giftfri vardag där man fokuserar på behov av forskning vad gäller hormon-störande ämnen, nano material samt kombinationseffekter av kemikalier. Formas genomförde därför under 2012 en utlysning med syfte att stödja större forskningsmiljöer med medel för att bedriva forskning som innefattar både ekotoxikologiska och toxikologiska aspekter på 10 u ÅRSREDOVISNING 2012

11 kombinationseffekter. Satsningen uppgår till totalt 45,3 miljoner kronor under åren , varav 9 miljoner kronor För att stärka spridning och implementering av forskningsresultaten i samhället genomfördes utlysningen i samarbete med Naturvårdsverket (nv) och Kemikalieinspektionen. Ombyggnad, renovering och förnyelse av bostäder Sverige står inför en stor utmaning i och med att betydande delar av byggnadsbeståndet från behöver renoveras. Det finns ca 1,3 miljoner lägenheter i flerbostadshus och ett stort antal lokaler byggda under denna period. Dessa byggnader representerar ett stort ekonomiskt värde, som det är viktigt att förvalta väl. Samtidigt kan fastighetsägare och fastighetsförvaltare stå inför potentiellt orimligt stora kostnader om inte renoveringarna genomförs på ett optimalt sätt. En konsekvens kan bli stora hyreshöjningar efter renovering. Risk finns också att frågor som berör innemiljö och fuktproblematik prioriteras bort i jakten på energibesparing. Formas har mot den bakgrunden beslutat om en riktad satsning inom området byggd miljö med fokus på byggnadsbeståndet från Satsningen görs i samverkan med IQ Samhällsbyggnad Föreningen för innovation och kvalitet och omfattar perioden Formas har beviljat medel till sju projekt om totalt 32,7 miljoner kronor, varav 7,7 miljoner kronor Beviljade projekt medfinansieras av byggbranschen med minst 50 procent. Samerelaterad forskning Enligt ett regeringsbeslut från 2010 fick Formas, tillsammans med fas och Vetenskapsrådet, i uppdrag att utforma och utlysa ett tvärvetenskapligt forskningsprogram om den samiska ursprungsbefolkningen, samerelaterade verksamheter och hälsa, arbets- och livsvillkor. Mot den bakgrunden har forskningsråden beslutat om en satsning inom området för perioden om totalt 56 miljoner kronor. Formas andel i samarbetet uppgår till 28 miljoner kronor för hela perioden, varav 7 miljoner kronor Samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning 2011 genomfördes en internationell utvärdering av den samhällsvetenskapliga miljöforskningen. Med den som grund har Formas, tillsammans med Statens energimyndighet, Riksbankens jubileumsfond, Vetenskapsrådet och Östersjöstiftelsen, beviljat medel inom området samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning om hållbar utveckling. Samhällsvetenskap och humaniora betraktas här ur ett brett perspektiv och innefattar samtliga ämnen vid samhällsvetenskaplig, humanistisk och juridisk fakultet. Utlysningen är en riktad satsning och avser stöd till forskare, som ges möjlighet att under en längre tid fokusera på sin egen forskning för att bygga upp kompetens och meritera sig för en fortsatt karriär inom respektive område. Sju forskningsmiljöer för perioden beviljades bidrag om totalt 35 miljoner, varav 8,7 miljoner under ÅRSREDOVISNING 2012 t 11

12 Kunskap och kompetens för attraktiv kollektivtrafik Initiativet till en satsning på ett nationellt centrum för kollektivtrafik togs i samverkan mellan Formas, Trafikverket och vinnova. Efter utredning föreslogs en satsning på ett centrum för kunskapsutveckling och forskning för svensk kollektivtrafik vid Lunds universitet. Formas satsar inledningsvis 2 miljoner kronor under åren Europeiska forskningssamarbeten Under året har även genomförts utlysningar inom det europeiska forskningssamarbetet: facce jpi Formas genomförde en första utlysning 2012 inom Joint programming initiative Agriculture and food security under climate change facce för att skapa en så kallad Knowledge hub med europeisk expertis inom modellering av klimatförändringens påverkan och risker för områdena grödor, betesmarker-boskap, och handel. Nationella deltagare ska representera starka forskningsgrupper och kan bidra till att koordinera nationella insatser med de behov som identifieras inom facce Knowledge Hub. För perioden satsar Formas 1,2 miljoner kronor. Urban utveckling Living Labs Urban Europe är ett så kallat Joint Programming Initiative (jpi) som syftar till att samordna den europeiska stadsforskningen. I en första pilotutlysning, där konceptet Urban Living Labs lyftes fram, har Formas beviljat medel till svenska forskares deltagande i fem projekt om totalt 14,8 miljoner kronor för perioden Core Organic II Forskningen inom Core Organic II inriktas mot ekologisk produktion och konsumtion. Växtförädling och marknad är teman i årets utlysning, som är den andra utlysningen inom det europeiska nätverket. Två projekt för perioden om totalt 6 miljoner kronor har beviljats. Tillsammans med tidigare utlysningar uppgår Formas satsning inom området till 17,6 miljoner kronor. eco-innovera Målsättning med eco-innovera är att främja miljöteknik och miljöinnovation genom forskning och implementering. Under 2012 har en första utlysning genomförts inom programmet. Utlysningens teman var Paradigm change, Sustainable processes and products och Recycling and waste re-use. Formas beviljade två projekt om totalt 4,9 miljoner kronor för perioden BioDivERsA Inom nätverket BioDivERsA, som syftar till samverkan kring forskning om biologisk mångfald, har ytterligare en utlysning genomförts. Formas har beviljat 17,7 miljoner kronor till åtta projekt perioden i denna utlysning. I tidigare utlysningar har 35 miljoner kronor beviljats, vilket gör att den totala satsningen uppgår till 52,7 miljoner kronor. 12 u ÅRSREDOVISNING 2012

13 eu planeringsbidrag Forskare kan söka bidrag för planering av projekt inom eus 7e ramprogram för forskning, Cooperation Tema Miljö (inklusive klimatförändringar) och Tema kbbe (livsmedel, jordbruk, bioteknik). Under 2012 har planeringsbidrag om 1 miljon kronor beviljats. Unga forskare I och med att Förordning om anställningar beslutade av forskningsråd (sfs 2000:1472) upphörde 2011 kan stöd till nya anställningar av forskarassistenter inte längre ges. Formas har mot den bakgrunden förändrat formerna för stöd till unga forskare, där det från och med 2012 finns två modeller för finansiering. mobilitetsstöd för unga forskare ersätter tidigare postdoktorala stipendier. Syftet är att främja den sökandes individuella vetenskapliga utveckling. Med unga forskare avses här personer som avlagt doktorsexamen tidigast tre kalenderår före ansökningsåret. Dessa projektbidrag innehåller lönemedel till den sökande samt rese- och övriga kostnader i samband med utlandsvistelse. Bidraget kan sökas för upp till tre år och baseras på en anställning vid ett svenskt universitet eller högskola. Minst ett och högst två år av de tre åren ska utgöra tjänstgöring vid ett utländskt universitet eller forskningsinstitut. forskningsprojekt för unga forskare ersätter de tidigare anställningarna som forskarassistent. Unga forskare definieras i detta fall som personer som har avlagt doktorsexamen tidigast åtta kalenderår före det aktuella ansökningsåret. Projektbidraget innehåller lönemedel till den sökande samt driftmedel. Medel kan sökas för upp till fyra år. Lönemedel för doktorander kan även fortsättningsvis sökas inom ramen för forsknings- och utvecklingsprojekten. I den årliga öppna utlysningen fanns 175 miljoner kronor tillgängligt för nya projekt för år Drygt 30 procent av dessa medel fördelades till unga forskare, vilket är i stort sett samma andel som tidigare år. Återrapporteringskrav Formas ska redovisa insatserna för att öka långsiktigheten och förbättra förutsättningarna för forskning genom att stöd till forskare utvecklas mot genomsnittligt högre bidragsbelopp och mot genomsnittligt längre stödperioder. Rådet ska säkerställa att detta inte resulterar i att förutsättningarna för unga forskare att få stöd försämras, och att jämställdhet mellan kvinnor och män beaktas. Unga forskare/mobilitetsstöd Tillgängliga medel för nya projekt enligt budget, tkr Medel som beviljats till unga forskare, tkr Procent beviljade medel till unga forskare, % 33,5 33,8 33,7 Forskningsetik Inom flera forskningsområden förekommer studier som rör både människor, djur och växter. Frågorna kan avse olika metoders tillämpning där såväl människors integritet som djurs välbefinnande kan vara berörda, eller där enskilda arter eller ekosystem kan hotas. Forskare som söker medel hos Formas ska alltid redovisa vilka etiska frågor som berörs och hur de kommer att hanteras i forskningsarbetet. Etiska frågor i samband med beredning av forskningsansökningar avser bland annat jävsförhållanden. I riktlinjerna för beredningsprocessen, som finns formulerade i Formas handbok, regleras hur jävsfrågor ska ÅRSREDOVISNING 2012 t 13

14 hanteras med avseende på beredningsgruppernas ledamöter. Enligt dessa riktlinjer får en ledamot inte söka forskningsbidrag i den egna beredningsgruppen. En annan åtgärd för att undvika jäv har varit att anlita vetenskapligt sakkunniga från andra länder. Genusperspektiv Formas har enligt instruktionen i uppdrag att verka för att genusperspektiv får genomslag i forskningen. De sökande uppmanas att i tillämpliga fall inkludera genusaspekter i det beskrivna forskningsprogrammet. I anvisningarna för granskarna förtydligas även detta i bedömningskriterierna till att genusperspektiv, men även klass, etnisk tillhörighet och andra sociala kategorier, ska inkluderas i frågeställningen när det är relevant för forskningen. Läsanvisningar I det följande avser uppgifter i tabeller och anslutande text i årsredovisningen det år då beredning och beslut fattats. I tidigare årsredovisningar har uppgifter i tabellerna avsett projektstart, dvs ansökningar som behandlades under året avsåg projektstart året efter. Vid jämförelse med tidigare årsredovisningar har således en förskjutning av årtalen skett. Jämställdhet Målet med jämställdhetsarbetet är att alla inkomna ansökningar om forskningsmedel ska behandlas och bedömas utifrån samma kriterier och bedömningsgrunder oavsett den sökandes kön. En jämn könsfördelning bland beredningsgruppernas ledamöter kan förväntas bidra till att uppnå detta mål. Frågan om jämställdhet ingår även som obligatorisk del i den årligt återkommande utbildningen av beredningsgruppsledamöterna. Formas arbete för att främja jämställdheten har således fokuserat på att samtliga ansökningar ska behandlas lika oavsett den sökandes kön samt att fördelningen av kvinnor och män i beredningsgrupperna ska vara jämn. Enligt riktlinjerna för beredningsgruppernas arbete får ingen diskriminering ske på grund av kön. Ansökningarnas kvalitet ska avgöra vilka sökanden som beviljas medel. Om två eller fler ansökningar bedöms ha lika kvalitet ska den sökande som tillhör underrepresenterat kön ges företräde. I beredningsgrupperna 2012 var andelen män 58 procent och andelen kvinnor 42 procent. Fördelningen män/kvinnor i beredningsgrupperna har under de senaste tre åren legat på ungefär samma nivå. Motsvarande fördelning 2011 var 59 respektive 41 procent. I den årliga öppna utlysningen 2012 var andelen ansökningar med kvinnor som huvudsökande 40 procent, medan andelen beviljade projekt med kvinnor som huvudsökande var 41 procent. Årliga öppna utlysningen, % Totalt antal ansökningar varav procent kvinnor varav procent män Antal beviljade projekt varav procent kvinnor varav procent män Under 2012 genomfördes också 14 riktade utlysningar inom olika områden, varvid 37 procent kvinnor och 63 procent män beviljades medel. 14 u ÅRSREDOVISNING 2012

15 Riktade utlysningar, % Totalt antal ansökningar varav procent kvinnor varav procent män Antal beviljade projekt varav procent kvinnor varav procent män Internationellt forskningssamarbete Det internationella samarbetet har ökat i betydelse och omfattning. Det gäller såväl eu-samarbetet som andra samverkansformer i Europa (inklusive nordiska samarbeten). Det gäller också olika utom-europeiska satsningar (Japan, Kina, Indien, USA, mm.) såväl bilateralt som multilateralt. Bredden på åtagandena, behovet av aktiva insatser samt i många fall kopplingen till policyfrågor gör att kravet på samverkan mellan svenska aktörer ökar. Toppforskningsinitiativet De nordiska statsministrarna beslutade 2007 att forskning på nordisk basis inom klimat-, energi- och miljöområdena ska främjas. Med anledning av beslutet skapade Nordiska ministerrådet (nmr) Toppforskningsinitiativet (tfi). Initiativet innebar att ett nordiskt forskningsprogram etableras inom energi, klimat och miljö med fokus på klimatrelevanta problemställningar och lösningsmodeller. Ett nära samarbete med näringslivet är en viktig del för att säkra att resultaten kommer till användning. Budgeten för programmet är ca 500 miljoner kronor, där Formas andel uppgår till 10 miljoner kronor per år för perioden Nordisk skogs- och jordbruksforskning I det nordiska forskningssamarbetet har Formas deltagit inom skogsoch jordbruksområdet genom Samnordisk skogsforskning (sns) och Nordisk kommitté för jordbruk-och matforskning (nkj). Deltagandet i nkj finansieras av de samverkande länderna, medan nmr står för kostnaderna inom sns. Inom ramen för nkj-samarbetet har tre projekt finansierats 2012 om 2,5 miljoner kronor. International systems analysis International Institute for Applied Systems Analysis (iiasa) är ett internationellt forskningsinstitut beläget i Laxenburg, Österrike. iiasa arbetar med att forska och utveckla verktyg för studier av framför allt globala miljöfrågor, som långsiktiga förändringar av klimat, demografi och markanvändning. Forskning som rör energisystem, gränsöverskridande luftföroreningar och allmänna riskfrågor står också i fokus. Formas är svensk medlem i iiasa, där ett 20-tal länder ingår. Utöver den svenska medlemsavgiften 2012 om 5,9 miljoner kronor har medel avsatts för forskarstuderandes deltagande i iiasas sommarskola i Wien. ÅRSREDOVISNING 2012 t 15

16 Som ett resultat av en genomförd utvärdering under 2011 har Formas avsatt medel för 2012 till informations- och seminarieverksamhet i syfte att sprida information om iiasa och systemanalys i Sverige. Syftet med utvärderingen var bland annat att säkerställa att iiasa-medlemskapets fulla potential tas tillvara och att arbetet bedrivs på ett effektivt sätt. Environmental earth system sciences Med avsikt att på ett mera strategiskt och kraftfullt sätt relatera svenska forskningsinsatser inom global utveckling har ett samarbete Swedish Secretariat for Environmental Earth System Sciences (sseess) - etablerats mellan forskningsfinansiärerna (Formas, vr, fas, vinnova, och från och med 2012 sida) och kva. sseess ska arbeta för att öka det svenska engagemanget i internationell tvärvetenskaplig forskning inom globala miljö- och resursfrågor, och samtidigt vara en pålitlig informationskälla för svenska beslutsfattare. Under den första treårsperioden satsar finansiärerna gemensamt 3,5 miljoner kronor per år. Under 2012 har sseess utvärderats inför beslut om eventuell fortsättning. Utvärderingen föll väl ut och Formas avser att fortsätta detta samarbete. Science Europe och European Science Foundation Formas är medlem i de europeiska organisationerna Science Europe och European Science Foundation (esf). Science Europe består av 50 forskningsfinansiärer och forskningsutövare från 25 länder med en gemensam årlig budget på cirka 30 miljarder Euro. Syftet är att deltagande organisationer ska spela en större roll i den forskningspolitiska debatten och tala med enad röst för forskningen i Europa. ESF ska upphöra 2015 och under året har diskuterats vilka aktiviteter inom ESF som ska utvecklas och ingå i Science Europe och vilka som inte ska fortsätta. EUs sjunde ramprogram för forskning och teknikutveckling Inom eus sjunde ramprogram för forskning och teknikutveckling är Formas huvudansvarig svensk myndighet för tema 2 Livsmedel, jordbruk och fiske och bioteknik samt tema 6 Miljö (inklusive klimatförändringar). Formas deltar med en expert och en National Contact Point i eus programkommittéer inom dessa områden. Två referensgrupper bestående av relevanta myndigheter, organisationer och forskare har även funnits med som stöd i arbetet. Verksamheten syftar till att koordinera och förbereda utlysningar av eu-medel för forskning. Formas har även deltagit i eus Standing Committee for Agricultural Research (scar), där olika former av samarbeten i Europa diskuteras, initieras och implementeras. Formas deltar, tillsammans med utbildningsdepartementet och Vetenskapsrådet, i samarbetet i högnivågruppen för Joint Programming (gpc Groupe pour la Programmation Conjointe). I slutet av 2011 blev Formas generaldirektör Rolf Annerberg vald till ordförande för gpc för två år. Sedan 2011 finns tio teman för Joint Programming samarbeten mellan nationella finansiärer i Europa, som adresserar de stora samhällsutmaningarna, så kallade grand challenges. Formas deltar i styrelsen för tre initiativ; klimatinitiativet (tillsammans med 16 u ÅRSREDOVISNING 2012

17 Vetenskapsrådet), livsmedelssäkerhet, jordbruk och klimatförändringar (tillsammans med landsbygdsdepartementet) och friska och produktiva hav och oceaner (tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten). Formas deltar också aktivt i arbetet med det urbana europa (tillsammans med vinnova) och med antibiotikaresistens (tillsammans med Vetenskapsrådet). Under året har gemensamma utlysningar av forskningsmedel genomförts inom Livsmedelssäkerhet, jordbruk och klimatförändringar och inom Det urbana Europa. Sedan 2010 leder Formas eu-projektet vision for research and development for sustainable development vision rd4sd. Projektet är treårigt och bedrivs tillsammans med 25 partners och tio observatörer från ett stort antal europeiska länder. Projektet syftar till att ta fram verktyg för forskningsfinansiering, som kan säkerställa att den forskning som finansieras är av högsta vetenskapliga kvalitet och kan bidra till en global hållbar utveckling. Huvudaktiviteten inom projektet är att skapa en plattform för utbyte av erfarenheter, och att föra en strukturerad dialog om framtiden mellan policymakers och forskningsfinansiärer i Europa. Formas deltar också som partner i environmental ncp together, som är ett eu-finansierat nätverk för nationella kontaktpersoner (ncp) inom det tematiska området Miljö (inklusive klimatförändringar). Syftet med nätverket är att stärka samarbetet mellan Europas ncp och därigenom öka kvaliteten på servicen och stödet till forskare som deltar i eus sjunde ramprogram. Formas deltar även som observatör inom motsvarande nätverk för området kbbe (Knowledge Based Bio- Economy). Formas deltar sedan 2011 som partner i eu-projektet urban nexus som syftar till att sammanställa och kommunisera forskning och goda exempel som rör städer. Projektet bedrivs tillsammans med 13 partners och 25 observatörer från ett stort antal europeiska länder. Formas har ansvar för den del som rör hållbar markanvändning. Formas deltar tillsammans med Statens energimyndighet i international energy agency (iea) forskningsprogram Energy Conservation in Buildings and Community Systems. I programmet är ett 25-tal länder medlemmar. Svenska forskare deltar i flera av programmets pågående samarbetsprojekt. Formas deltar som svensk representant i programmets styrelse. Partnerskapsprogram Sedan 2004 deltar Formas i European Research Area Net (eranet). Samarbetet syftar till att identifiera framtida strategiska forskningsprogram och att få till stånd gemensamma europeiska utlysningar inom prioriterade forskningsområden. eu bidrar finansiellt till nätverksbyggandet, men inte till forskningsfinansieringen som genom-förs med nationella medel. För närvarande finns ett femtiotal era-net samarbeten, där Formas har varit med som partner i tio under Av de era-net-projekt som resulterat i forskningssamverkan har Formas för perioden bidragit med 222,7 miljoner kronor till forskning, varav 46,9 miljoner under Projekt som beviljats ÅRSREDOVISNING 2012 t 17

18 stöd ingår i samarbetena avseende BiodivERsA, Bonus, Circle, Core Organic, Eco-Innovera, Emida, EraCoBuild, Snowman, Urban Net och Wood Wisdom. Ett av de större forskningssamarbetena är Östersjöprogrammet bonus. Under har projektet bedrivits i samverkan mellan Sverige (Formas och Naturvårdsverket), Danmark, Estland, Finland och Litauen. Projektets totala kostnader har uppgått till drygt 57 miljoner kronor, varav Formas har bidragit med 32,2 miljoner kronor. Under året har ytterligare en utlysning öppnat inom bonus-programmet med medel till forskning om Östersjöns miljö och samhällsutveckling. Formas deltagande i ERA-Net 2012 ANIHWA Coordination of European Research on Animal Health and Welfare BiodivERsA2 Biodiversity Research CIRCLE-2 Climate Impact Research and Response Coordination for a Larger Europe CORE organic II Coordination of European Transnational Research in Organic Food and Farming ECO-INNOVERA Boosting eco-innovation through joint cooperation in research and dissemination RURAGRI Facing Sustainability: New Relationships between Rural Areas and Agriculture in Europe SUSFOOD Sustainable Food Production and Consumption WOOD WISDOM NET Wood Material Science and Engineering Nätverk SNOWMAN Sustainable Management of Soil and Groundwater under the Pressure of Soil Pollution and Soil Contamination Art 185 BONUS BONUS for the Baltic Sea Science Network of Funding Agencies Joint Programming Initiative AMR Antimicrobial Resistance Climate Connecting Climate Knowledge for Europe FACCE Agriculture, Food Security and Climate Change Urban Europe Creating Attractive, Sustainable and Economically Viable Urban Areas Forskningssamarbete med Kina Regeringen har uppdragit åt Formas att, tillsammans med fas, Vetenskapsrådet, vinnova, Statens energimyndighet och Rymdstyrelsen, stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet. Uppdraget innebär att gemensamt utforma och genomföra aktiviteter för att främja kunskapsutveckling och förutsättningar för tillväxt. Mot bakgrund av detta planerar Formas att stödja aktiviteter som bidrar till området Hållbar utveckling genom akademiskt samarbete. 18 u ÅRSREDOVISNING 2012

19 Utgångspunkten är att Formas genomför aktiviteter i samarbete med andra finansiärer och en gemensam utlysning med Vetenskapsrådet och fas öppnades i november i år. Formas har avsatt 5 miljoner kronor per år för åren Forskningssamarbete med Indien Mot bakgrund av allt större satsningar på forskning och utveckling i Indien har regeringen uppdragit åt de forskningsfinansierande myndigheterna att utarbeta förslag till områden för förstärkt långsiktigt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Indien. Förslaget ska presenteras för regeringen i september Internationella aktiviteter, tkr Medlemskap i iiasa Medlemskap i övriga internationella organisationer Deltagande i överläggningar, seminarier, mm Summa Ansökningsbehandling I det följande presenteras beredningen av inkomna ansökningar dels efter den årliga öppna utlysningen, dels efter utlysningar i de riktade satsningarna. De ansökningar som inkommer i den årliga öppna utlysningen avser normalt projekt som har projektstart året efter beredningen. I tidigare års redovisningar har därför en förskjutning av årtalen gjorts i tabellerna för att spegla den faktiska projektstarten. I årets tabeller presenteras istället ansökningarna det år de inkommer och bereds av beredningsgrupperna, oavsett när projekten startar. I årets öppna utlysning 2012 inkom 1287 ansökningar, varav 150 nya projekt beviljades. För perioden beviljades 604 miljoner kronor, varav 243 miljoner kronor avser Ansökningar årliga öppna utlysningen Antal inkomna ansökningar Antal nya beviljade ansökningar Totalt ansökt belopp, miljoner kronor Totalt beviljat belopp, miljoner kronor Genomsnittlig projektstorlek, miljoner kronor 1,62 1,18 1,09 Beviljningsgraden i den årliga öppna utlysningen var drygt elva procent om man jämför antal inkomna ansökningar med antal ansökningar som har beviljats medel. Det innebär att många excellenta projekt inte har kunnat finansieras. Beviljningsgraden har ökat med tre procent jämfört med tidigare år, vilket förklaras av ökade anslag. Tillgängliga medel för nya projekt har därmed ökat med ca 110 miljoner kronor sedan föregående år. Utöver den årliga öppna utlysningen har 14 utlysningar för riktade satsningar genomförts under året. Beviljat belopp för nya projekt Återrapporteringskrav Formas ska redovisa: antalet beviljade ansökningar i förhållande till det totala antalet ansökningar beviljade bidrag i förhållande till sökta bidrag och genomsnittlig bidragsstorlek Återrapporteringskrav Formas ska redovisa: hur forskningsstödet fördelat sig mellan nya bidragsmottagare och mottagare som mottagit forskningsstöd även året innan hur forskningsstödet fördelat sig mellan olika lärosäten samt mellan projektmedel, anställningar och andra stödformer Återrapporteringskrav Formas ska redovisa: fördelning mellan programsatsningar och öppen utlysning av projektmedel ÅRSREDOVISNING 2012 t 19

20 avseende 2012 uppgår till 117 miljoner kronor, och 506 miljoner kronor för perioden Beviljningsgraden inom de riktade satsningarna 2012 ligger generellt på 18 procent. Något högre än inom den öppna utlysningen, men väsentligt lägre jämfört med året innan, då beviljningsgraden var drygt 28 procent. Ansökningar riktade utlysningar Antal inkomna ansökningar Antal nya beviljade ansökningar Totalt ansökt belopp, miljoner kronor Totalt beviljat belopp, miljoner kronor Genomsnittlig projektstorlek, miljoner kronor 1,50 1,29 1,80 20 u ÅRSREDOVISNING 2012

21 Forskningsmedlens fördelning Av beviljade medel har 81 procent fördelats till universitet, högskolor och övriga statliga myndigheter, vilket är en ökning med två procent sedan föregående år. Forskningsmedlens fördelning för åren framgår av nedanstående tabell. Mottagare Utbetalda forskningsmedel, tkr Sveriges lantbruksuniversitet Lunds universitet Göteborgs universitet Stockholms universitet Uppsala universitet Kungl tekniska högskolan Umeå universitet Chalmers tekniska högskola Linköpings universitet Luleå tekniska universitet Karolinska institutet Övriga universitet och högskolor SMHI Övriga statliga myndigheter Forskningsinstitut EU, internationella organisationer, mm Postdoktorala stipendier Vetenskapsakademier Övriga Totalt Forskningsmedel fördelat på forskningsområden, tkr Miljö och natur Areella näringar, djur och livsmedel Samhällsbyggande Övrigt Totalt Miljö och natur 39% Areella näringar, djur och livsmedel 31% Samhällsbyggande 27% Övrigt 3% ÅRSREDOVISNING 2012 t 21

22 Ansökningstabell Pågående och nya beviljade forskningsprojekt, tkr Forskningsområde Öppna utlysningar (beredningsgrupper före 2010) Nya Pågående Nya Pågående Nya Pågående Totalt Klimat och biogeokemi Miljörelaterad toxikologi Ekologi och biodiversitet Naturvård och biodiversitet Akvatisk ekologi, biodiversitet, fiske Växtbiologi för de areella näringarna Skogsbruk och skogens primärprodukter Jordbruk och trädgård Djur och veterinärmedicin Livsmedel Ekonomi, samhälle och regional utveckling Samordnad stadsutveckling Människor och byggd miljö Anläggningar och tekniska system Byggnader, byggande och förvaltning Byggmateral och komponenter Information Mång- och tvärvetenskap 1) Delsumma Beredningsgrupper fr o m 2010 Klimatförändring Naturmiljö Hållbar användning av naturresurser 2) Nyttjande av naturresurser Resurseffektiva produkter och processer Föroreningar, miljö och hälsa 2) Miljöföroreningar Livsmedel och djurs välfärd Stads- och landsbygdsutveckling Den byggda miljön Forskarassistenter Unga forskare -projektstöd Postdoktorala stipender Postdoktorala stipendier - utländska Mobilitetsstöd Delsumma Summa årliga utlysningar Strategiska satsningar enligt fo propen (2008/09:50): Klimatmodeller Havsmiljö Hållbart nyttjande av naturresurser Effekter på naturresurser, ekosystemtjänster och biologisk mångfald Summa Strategiska satsningar u ÅRSREDOVISNING 2012

23 Forskningsområde Riktade utlysningar / Programsatsningar Nya Pågående Nya Pågående Nya Pågående Totalt Linnéstöd 1 3) Linnéstöd 2 3) Starka fo miljöer - hållbar utveckling (hela Formas ansvarsområde) Starka fo miljöer - markanvändning Starka fo miljöer - nanoteknik Arkitekturforskning Landsbygdsutveckling Ekologisk produktion Trädgårdsforskning m inriktn klimat Växtförädling BIC-samverkan (Hållbart byggande) Sida 3) Stadsutveckling 3) Hästforskning Djurskydd Miljöteknik 3) Bergteknik (BEFO) Hållbar butik Livsmedel ("Tvärlivs") Hållbar vattenhantering (SVU) Barn och ungdomars psykiska hälsa 3) Underjordiska anläggning, Geoinfra Samerelaterade verksamheten, hälsa, arbets- o livsvillkor 3) Samhällsvetenskaplig humanistisk forskning Hållbar ombyggnad Kemiska ämnen - fokus på kombinationseffekter Attraktiv kollektivtrafik Forskarskolor NKJ Informationsprojekt 4) EU-stöd planeringsbidrag BONUS 3) ERA-net Biodiversa ERA-net Build/ERACoBuild ERA-net Core Organic ERA-net EMIDA ERA-net Urban ERA-net Wood Wisdom ERA-net ECO INNOVERA ERA-net CIRCLE-MOUNTAIN ERA-net SnowMan JPI Facce Summa riktade utlysningar / programsatsningar TOTALT Uppgifter från motsvarande tabell i Årsredovisning 2011 kan skilja sig åt på grund av händelser som inträffat under 2011, exempelvis kan ytterligare medel ha tillförts. 1) Nya projekt inom mång- och tvärvetenskap är inkluderade i beslut inom ramen för problembaserade beredningsgrupper fr o m ) Beredningsgrupp ) Inklusive samfinansiär. 4) Löpande utlysning under året. ÅRSREDOVISNING 2012 t 23

24 24 u ÅRSREDOVISNING 2012

25 Forskningskommunikation Formas ska ansvara för kommunikation om forskning och forskningsresultat samt till popularisering av den forskning som finansieras av rådet samt främja och ta initiativ till vetenskaplig publicering. Informationsaktiviteterna har, som en följd av en tidigare genomförd översyn, integrerats med övrig verksamhet inom myndigheten. Stora delar av informationsverksamheten har inordnats i forskningsenheten, webbansvaret samt tidskriftsredaktionen ligger inom samordningsenheten, och aktiviteter inom press och media sorterar under staben. Informationskanaler Webbplatsen har cirka besökare i månaden. Här finns information om verksamhet och forskningsprogram, utlysningar, nyheter, pågående och avslutade projekt, aktuella seminarier och konferenser samt publikationer. Under året har en ny webbplats lanserats. Startsidan har en nyutvecklad utlysningsmodul i centrum, där man kan följa vad som händer när det gäller Formas utlysningar. Den nya webbplatsen har fått positiv respons från våra målgrupper, men innehållet kommer att fortsätta utvecklas. Formas har bidragit till finansieringen av populärvetenskapliga dokumentärfilmer, bland annat kortfilmer om vilka naturresurser som används vid framställning av olika livsmedel. Vidare har Formas finansierat en dokumentär som visats i Vetenskapens Värld på SVT, där jordbrukets utveckling skildras. Under året har också åtta kortfilmer producerats för att illustrera delar av den forskning som Formas finansierar. Filmerna har handlat om Antibiotikaresistens (producerad med fas, Vetenskapsrådet och vinnova), Grodor som byter kön, Gröna väggar, Honungsbin, Klimatsmarta livsmedelsval, Miljonprogrammet (2 st) samt Segregation. Filmerna är publicerade på Formas YouTube-kanal och kan nås via webben. Webbtidningen miljöforskning riktar sig till personer som vill vara orienterade om utvecklingen inom Formas ansvarsområden. Tidningen har under 2012 kommit ut med tre nummer, där bioekonomi, antibiotikaresistens samt kemikaliesamhället har varit tema för respektive nummer. Webbtidningen har haft omkring besökare under året. Totalt har närmare ett 70-tal artiklar publicerats. Samtliga artiklar har översatts till engelska och publicerats i webbtidskriften sustainability. Under året har ett större utvecklingsarbete av tidningen påbörjats, vilket syftar till att ytterligare sätta läsaren i fokus samt höja den journalistiska kvaliteten i produkten. Formas har även ett webbaserat nyhetsbrev, som kontinuerligt skickas till drygt 6000 prenumeranter. Nyhetsbrevet fokuserar på att lyfta de viktiga beslut och nyheter som publiceras i sin helhet på Formas webbplats eller i miljöforskning. ÅRSREDOVISNING 2012 t 25

26 Under året har två presseminarier arrangerats ett om pocketboken miljonprogrammet utveckla eller avveckla, och ett tillsammans med fas, Vetenskapsrådet och vinnova om antibiotikaresistens. Aktiviteterna var välbesökta och resulterade i flera artiklar i dags- och fackpress. Publikationer Formas ger sedan år 2003 ut pocketboksserien formas fokuserar. Ett flertal forskare ger i varje bok sina olika perspektiv på ett visst tema. Inläggen ger tillsammans en bild av kunskaps- och debattläget i frågor inom Formas områden. Böckerna används bland annat i gymnasieskolan, i högskoleundervisning och i studiecirklar. formas fokuserar har en egen webbplats ( där lärare kan hitta tips och inspiration för sin undervisning. Hittills har 20 böcker utgivits i serien. Den senaste boken är miljonprogrammet utveckla eller avveckla? som tar upp sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter på miljonprogrammet. Under året har beslut fattats om att även ge ut ett par formas fokuserar som ljudböcker. Formas har under året gett ut två böcker; landskap för mångbruk erfarenheter från england samt svensk stadsplanering arvet från stormaktstiden resurs i dagens stadsutveckling. Två större rapporter har tagits fram under året. Den ena rapporten avser utvärderingen av hästforskningen och den andra avser strategin forsknings- och innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi. Informationsaktiviteter Formas har arrangerat konferenser och seminarier, och medverkat med bokbord eller som föredragshållare även vid andra seminarier och konferenser. Exempel på den typen av konferenser är ett arrangemang tillsammans med ksla i samband med utgivningen av boken landskap för mångbruk samt ett riksdagsseminarium som behandlade ämnet bort från kol och olja hur ska det gå till? Övriga större satsningar under året har varit medverkan vid vetenskapsfestivalen i Göteborg med bland annat ett lärarseminarium, samspråk under Almedalsveckan tillsammans med fas, Riksbankens Jubileumsfond och Vetenskapsrådet, samt medverkan på forskartorget under Bok & Biblioteksmässan. På forskartorget illustrerades innehållet i några av böckerna i serien Formas Fokuserar med hjälp av forskare och skådespelare på ett lättillgängligt sätt. På Euroscience Open Forum (esof), som är Europas största forum för vetenskap och forskning, anordnade Formas tillsammans med fas, Vetenskapsrådet och vinnova ett lunchseminarium och en gemensam monter med temat antibiotikaresistens the good. the bad. the ugly. Målet med satsningen var att öka uppmärksamheten för och kunskapen om antibiotikaresistens men också uppmana till den beteendeförändring som världen måste gå igenom för att stoppa problemen med antibiotikaresistens. 26 u ÅRSREDOVISNING 2012

27 Samverkansprojekt Formas har, tillsammans med universitet och högskolor och övriga forskningsråd, medverkat i en tjänst för media som förmedlar pressmeddelanden och forskarkontakter. Frågor som kommer in till Expertsvarsportalen besvaras av informatörer på forskningsråd, universitet och högskolor. Flertalet frågor och svar har gett resultat i form av radio- och tv-program eller artiklar i dags- och fackpress. Via Expertsvar.nu finns också tillgång till motsvarande utländska tjänster. Samarbetet kring webbportalen tillsammans med fas, Naturvårdsverket, Riksbankens jubileumsfond, Statens energimyndighet, Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (kk-stiftelsen), Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra), vinnova, Vetenskapsrådet och Vårdalstiftelsen har fortsatt. Forskning. se kan ses som en vägvisare för den som vill orientera sig i olika forskningsfrågor. Projektstöd Forskare och övriga kan ansöka om bidrag för att ta fram informationsmaterial eller anordna informationsaktiviteter inom Formas ansvarsområden. Under år 2012 har 12 projekt finansierats om drygt 2 miljoner kronor. ÅRSREDOVISNING 2012 t 27

28 28 u ÅRSREDOVISNING 2012

29 Strategi, utvärdering och analys Formas ska utvärdera den forskning och utveckling som rådet har fördelat medel till och i utvärderingen särskilt bedöma kvaliteten, relevansen och nyttiggörandet för samhället även i ett internationellt perspektiv. Strategier Formas forskningsstrategi för har varit en av flera utgångspunkter för verksamheten under året. Miljöforskning Den under 2011 genomförda analysen av miljöforskningen, samt den under året utarbetade strategin för forsknings- och utvecklingsinsatser för en biobaserad samhällsekonomi är andra viktiga utgångspunkter. Biobaserad samhällsekonomi I strategin definieras biobaserad samhällsekonomi som en ekonomi som arbetar aktivt för att öka användningen av biomassa inom en rad olika samhällssektorer samt för att öka förädlingen av biomassa. Syftet är att minska klimatpåverkan och användningen av fossila råvaror samt att optimera ekosystemtjänsternas värde och bidrag till ekonomin. Fyra huvudområden har identifierats där forskning och utveckling behövs: ersättning av fossila råvaror med biobaserade råvaror, smartare produkter och smartare användning av råvara, ändrade konsumtionsvanor och attityder, prioritering och val mellan åtgärder. Svaga men för samhället viktiga områden Formas har också utarbetat en strategi för att identifiera och stödja forskning inom svaga men för samhället viktiga områden. Strategin antogs vid forskarrådets möte i april Strategin innehåller en systematisk process för att identifiera sådana områden och de stödformer som kan bli aktuella beroende på vilket sätt ett område är svagt. En avgörande utgångspunkt är att stöden ska vara långsiktiga och att satsningarna prioriteras av relevanta avnämare och forskningsutförare. Formas har redan tagit initiativ för satsning inom två svaga områden landsbygdsutveckling där satsningen uppgår till 90 miljoner kronor för perioden samt arkitekturforskning för perioden om 80 miljoner kronor. Återrapporteringskrav Rådet ska redovisa vilken strategi rådet har för att identifiera och stödja forskning inom svaga men för samhället viktiga områden Angelägna forskningsbehov För att kunna identifiera och prioritera relevanta och angelägna områden inom vilka det behövs särskilda forskningsinsatser inbjöd Formas under 2011 forskare och intressenter att presentera goda idéer. Totalt inkom 173 förslag till så kallade riktade satsningar. Förslagen bearbetades inom kansliet och diskuterades i forskarrådet, vilket resulterade i fem utlysningar under hösten 2012: ÅRSREDOVISNING 2012 t 29

30 diffusa källor, en biobaserad samhällekonomi, marina föroreningar, samhällsplanering för en hållbar samhällsutveckling, säkra livsmedel. Några av de inkomna förslagen håller också på att realiseras genom utlysningar i samverkan med europeiska forskningsfinansiärer inom ramen för era-net och jpi-er. Här kan till exempel nämnas frågor rörande utveckling av miljöteknik inom eco-innovera, forskning om invasiva arter inom BioDivERsA. Formas har också medverkat i framtagandet av forskningsstrategier inom ramen för en lång rad av internationella samarbeten. Här kan till exempel nämnas forskningsstrategin för landsbygdsutveckling som tagits fram inom ramen för era-net Ruragri, och facce-jpi strategiska forskningsagenda. Utvärderingar Utvärderingar är ett medel att förbättra verksamheten och utgör också en vital del av nya strategier som rådet tar fram med jämna mellanrum. Formas utvärderar regelbundet hela forskningsprogram eller tematiska områden. Dessa tar då sin utgångspunkt i de enskilda projekt som finansierats inom respektive program/område. Återrapporteringskrav Formas ska redovisa erfarenheter av det nya systemet med färre beredningsgrupper. Beredningsorganisationen Formas har under året genomfört två utvärderingar av det system för beredning av ansökningar inom årliga öppna utlysningen som infördes Båda utvärderingarna var jämförande studier där beviljade projekt 2007 och 2008 jämfördes med de projekt som beviljades 2010 och Den ena utvärderingen genomfördes av en extern konsult, Ulf Sandström, kth, och fokuserade på eventuella förändringar i kompetensen hos de forskare som fått medel. Den visade att forskarna som får medel från Formas överlag publicerar artiklar med hög kvalitet som uppmärksammas av kollegor runt om i världen. Citeringsgraden ligger långt över vad som är normalt för forskare vid svenska universitet. Utvärderingen visar också att de forskare som beviljats medel från Formas 2010 och 2011 publicerar och citeras i lika hög utsträckning som de som fick medel 2007 och Man kan till och med se en marginell positiv förändring i materialet. En viktig slutsats är att beredningsgruppernas förändrade sammansättning, med större problemorientering och flera avnämarrepresentanter, och samhällsnyttekriteriets ökade tyngd vid bedömningen av ansökningarna inte har medfört att den vetenskapliga kompetensen hos de sökande som fått medel har sjunkit. Den andra utvärderingen fokuserade på om genomförda förändringar haft önskvärd effekt, det vill säga om de lett till mer problemorienterad forskning, om andelen tvärvetenskap ökat och om Formas bättre kan hantera ansökningar längs med hela kedjan från grundforskning via tillämpad forskning till utvecklingsprojekt. Dessutom undersöktes om processen håller hög kvalitet, är robust och om den blivit mer resurseffektiv. Denna utvärdering genomfördes av kansliet med underlag som bestod 30 u ÅRSREDOVISNING 2012

31 bland annat av två enkätundersökningar, en till forskare som fått medel från Formas och en till ledamöterna i Formas beredningsgrupper. Den senare utvärderingen visar att de förändringar som genomförts förefaller att ha haft önskvärda effekter. Tre år är självklart inte tillräckligt för att eventuella större förändringar ska ha kunnat slå igenom. Analysen visar att den forskning som Formas finansierar inom den årliga öppna utlysningen tenderar att bli mer problemorienterad och att i större utsträckning ha sin utgångspunkt i utmaningar och behov i samhället. Beredningsprocessen kan hantera ansökningar med såväl ett tvärvetenskapligt angreppssätt som hela kedjan från grundforskning, via tillämpad forskning till utvecklingsprojekt. Några större förändringar i fördelningen av medel mellan olika ämnesområden kan inte ses. Bedömningskriterierna för vetenskaplig kvalitet och samhällsnytta är, enligt granskarna i beredningsgrupperna, väl fungerande. Utbildningen av granskarna bör dock ha ett större fokus på kriterierna för samhällsnytta. Processen för att välja ut de starkaste ansökningarna som ska gå vidare till steg 2 upplever granskarna som tillförlitlig. Likaså är de tillfreds med processen som används för att ta fram en slutlig rankinglista. Analysen visar att processen är robust. Något samband mellan granskarnas angivna kompetens och utfallet har inte kunnat påvisas. Bemanningen av beredningsgrupperna bör dock även fortsättningsvis ses över varje år för att möta nya behov av kompetens. Formas beredningsorganisation har till följd av förändringarna blivit mer tidsoch kostnadseffektiv. Resurserna fokuseras nu i högre grad än tidigare på att ta fram de absolut starkaste ansökningarna. Starka forskningsmiljöer Under 2012 har de starka forskningsmiljöer som Formas finansierar och som beviljades anslag åren halvtidsutvärderats. Miljöerna ombads att rapportera statusen i projektet med utgångspunkt i ansökan enligt särskilda anvisningar. Rapporterna har därefter granskats internt på Formas kansli. Yttranden över rapporterna har också skickats till projektledarna i respektive forskningsmiljö. Rapporteringen visade att arbetet löper tillfredsställande inom samtliga 13 forskningsmiljöer. Kansliet lämnade i några fall rekommendationer främst i organisatoriska frågor. Stiftelsen Institutet för jordbruks- och miljöteknik Institutet har lämnat in en självvärdering som har analyserats av Formas kansli. Den visar att verksamheterna vid jti har utvecklats tillfredställande och att institutet har en väl fungerande samverkansforskning. Efter att ha blivit en del av Sveriges tekniska forskningsinstitut (sp) 2009 har jti fått nya förutsättningar. jti strävar efter att öka antalet vetenskapliga publikationer per disputerad forskare och har genom sp och Research Institutes of Sweden (rise) fått tillgång till resurser som i större utsträckning kan möjliggöra detta. Stiftelsen Skogsbrukets forskningsinstitut Institutet har lämnat in en självvärdering som sedan har analyserats av Formas kansli. Den visar att verksamheterna vid Skogforsk har utvecklas tillfredställande och att samverkansforskningen fungerar väl. ÅRSREDOVISNING 2012 t 31

32 Nya avtal har tecknats under året med såväl Stiftelsen Jordbruksoch Miljöteknisk forskning (sjmf) som Stiftelsen skogsbrukets forskningsinstitut (Skogforsk) avseende perioden Linnébidrag Linnébidragen är ett initiativ av Vetenskapsrådet och Formas för att utveckla strategiska och internationellt konkurrenskraftiga forskningsgrupper vid svenska universitet. Myndigheterna har under året genomfört en halvtidsutvärdering av de bidrag (20 Linnémiljöer varav åtta också bedriver en forskarskola) som 2006 beviljades finansiering för en tioårsperiod. Alla miljöer ombads skicka in en självvärderingsrapport. Fem paneler av internationella experter gjorde en bedömning av respektive miljö baserad på rapporter och intervjuer under platsbesök. Panelerna var mycket imponerade av den genomgående höga kvalitet och internationella konkurrenskraft som präglar forskningen som bedrivs inom ramen för Linnémiljöerna. I panelernas rapport formulerades även rekommendationer till Vetenskapsrådet och Formas om miljöernas fortsatta finansiering. För de två miljöer som helt eller delvis finansieras av Formas föreslogs oförändrad finansiering. Insect Chemical Ecology, Ethology and Evolution( IC-E3) vid SLU finansieras med 5 miljoner kronor årligen (100% Formas) och The Bert Bolin Centre for Climate Research (bbcc) vid SU finansieras med 10 miljoner kronor årligen (50 % Formas). Samtliga panelmedlemmar var eniga om att Linnéinitiativet är ett enastående sätt att finansiera forskning i Sverige och att det bör fortgå även efter Växtförädlingsområdet vid SLU Formas har fått i uppdrag av regeringen att genomföra en utvärdering av kvaliteten och relevansen i verksamheten inom växtförädlingsområdet vid Sveriges Lantbruksuniversitet (slu). Lärosätet har sedan 2009 erhållit särskilda medel för verksamheten. Formas har för granskningen anlitat en expertpanel som bestod av två forskare samt en rådgivare inom området. Som underlag för panelens bedömning har slu skrivit en självvärdering av verksamheten enligt anvisningar från Formas. Expertpanelen författade en rapport som lämnades till regeringen i oktober Panelen rekommenderade slu att ta fram en strategisk programplan med mätbara mål på kort och lång sikt, grundat på en analys av de speciella behov som finns när det gäller växtförädling för Svealand och Norrland kopplat till ett ändrat klimat. Vidare rekommenderade panelen att organisationen och ledningen för verksamheten bör förstärkas, och att en plan för implementering och spridning av resultaten tas fram. Stiftelsen biodynamiska forskningsinstitutet Regeringen har gett Formas i uppdrag att ge en sammanfattande redovisning av resultaten av den forskning som finansierats genom bidragen till Stiftelsen biodynamiska forskningsinstitutet samt göra en analys och bedömning av denna. 32 u ÅRSREDOVISNING 2012

33 Stiftelsen biodynamiska forskningsinstitutet har tagit fram underlag för utvärderingen utifrån anvisningar från Formas. För att bedöma underlaget har en expertpanel som består av en forskare samt en rådgivare inom området anlitats. På grundval av expertpanelens uttalanden rekommenderade Formas regeringen att vid eventuell fortsatt finansiering bör mål formuleras för verksamheten, och att resultaten återrapporteras. Hästforskning På uppdrag av Stiftelsen Hästforskning (shf) har Formas utvärderat den forskning som shf stöder. Stiftelsen började sin verksamhet 2004 och har finansierats av hästnäringen i Sverige och sedan 2009 även i Norge. Sedan 2006 har Formas bidragit till forskningsverksamheten med totalt 55 miljoner kronor, varav merparten har finansierats via anslag från Statens jordbruksverk. Den utvärdering som nu har genomförts omfattar åren För uppdraget tillsatte Formas en nordisk, tvärvetenskaplig utvärderingspanel med kompetens från veterinärmedicin, jordbruksoch beteendeforskning, samhällsvetenskap samt representation från hästnäringen. Utvärderingen har omfattat vetenskaplig kvalitet, relevans för hästnäringen och spridning av forskningsresultat. Överlag fann panelen att den finansierade forskningen höll hög kvalitet, var av hög relevans och i de flesta fall även spridd på ett tillfredsställande sätt. I en mindre del av projekten observerades vissa problem och panelen rekommenderar därför att stiftelsen särskilt uppmärksammar följande i ansökningarna: Robust metodologi, medverkan av både erfarna och unga forskare i forskarlagen, plan för informationsspridning för att öka möjligheten för implementering, till exempel att resultaten sprids via utbildning av yrkesfolk, samt nordiskt och internationellt samarbete. Strategiska forskningsområden Enligt regeringsbeslut fick Formas, tillsammas med Statens energimyndighet, Vetenskapsrådet och vinnova, i uppdrag att utlysa och bedöma ansökningar inom regeringens strategiska forskningsområden (sfo). I uppdraget ingick även att genomföra årliga uppföljningar. I ett senare regeringsbeslut har myndigheterna fått i uppdrag att utvärdera satsningarna, vilket ska redovisas fas, Formas, Vetenskapsrådet, vinnova och Statens energimyndighet har, genom en gemensam enkät, följt upp verksamhetsåret 2011 inom de 43 forskningsmiljöer som ingår i de strategiska forskningsområdena. Myndigheterna ser sammantaget positivt på utvecklingen inom sfomiljöerna. Miljöernas totala resurser uppgick verksamhetsåret 2011 till miljoner kronor, varav 69 procent (699 miljoner kronor) från regeringen. Medfinansieringen från lärosätena är ungefär lika stor. Den dominerande intäkten kommer från externa finansiärer. Av totalt utbetalade medel från regeringen åren 2010 och 2011 har hittills ca 90 procent förbrukats. Miljöerna beskriver verksamhet med långsiktiga mål som spänner över alltifrån forskarutbildning till kommersialisering av forskningsresultat var ett uppstartsår, medan verksamheten 2011 ÅRSREDOVISNING 2012 t 33

34 i hög grad fokuserats på forskning. Majoriteten av miljöerna har nu hunnit långt i rekrytering av forskare. En generell notering är att sfomiljöerna omfattar eller samverkar med tidigare centrumbildningar. sfo-miljöerna rapporterar även omfattande samverkan med företag, samhällsorganisationer och andra intressenter. En prioritering som lyfts fram är arbetet med forskningskommunikation, där målet handlar om att finna nya partners, öka kunskapen om den nya miljön och spridning av forskningsresultat. Analyser Kartläggning av forskningen inom samhällsbyggnadsområdet Regeringen har gett Formas i uppdrag att genomföra en analys och inventering av forskningen inom samhällsbyggnadsområdet och då särskilt den forskning som rådet finansierar samt samfinansierar med andra parter. Formas har även i uppdrag att utvärdera kvalitet och relevans av forskningen inom samhällsbyggnadsområdet. Den genomförda kartläggningen är resultatet av uppdragets första del. Analysen visar att de svenska statliga satsningarna på samhällsbyggnadsforskning år 2011 uppgick till drygt 497 miljoner kronor exklusive fakultetsanslagen. Det finns fem stora svenska forskningsfinansiärer av samhällsbyggnadsforskning, där Formas som satsar 148 miljoner kronor är störst. Andra stora finansiärer är Trafikverket, 122 miljoner kronor, Statens energimyndighet, 59 miljoner kronor och vinnova, 52 miljoner kronor samt Svenska byggbranschens utvecklingsfond, 37 miljoner kronor. Till dessa medel kommer finansieringen från eus ramprogram som för år 2011 uppskattats till 140 miljoner kronor för forskning inom samhällsbyggnadsområdet. Samhällsbyggnadsforskning med statliga medel bedrivs även i betydande omfattning genom direktanslag av fakultetsmedel till universitet och högskolor. Hur mycket detta är totalt har inte varit möjligt att kartlägga inom ramen för detta uppdrag. Formas har under perioden anslagit totalt drygt 800 miljoner kronor till samhällsbyggnadsforskning. För områdena stadsutveckling och samhällsplanering har det under samma period skett en markant ökning av anslagen. En stor del av den senare ökningen förklaras av de riktade satsningar som gjorts på arkitekturforskningen. Utvärderingen av kvalitet och relevans i forskningen inom samhällsbyggnadsområdet pågår och kommer att lämnas till regeringen i mars Övriga uppdrag Återrapporteringskrav Formas ska redovisa hur de medel som utbetalats till Stockholm Environment Institute har använts. Stockholm Environment Institute Formas har från och med budgetåret 2012 tagit över ansvaret för regeringens basanslag till Stiftelsen Stockholm Environment Institute (sei). För året tilldelades sei 17 miljoner kronor i basanslag, vilket innebar en ökning med 5,1 miljoner kronor jämfört med 2011 och den första höjningen på närmare 20 år. 34 u ÅRSREDOVISNING 2012

35 sei är idag en organisation med ca 150 anställda i sex länder och vid nio center och kontor. Fokus ligger på frågor som i vid bemärkelse kopplar till miljö och utveckling, till exempel energi, jordbruk, vatten, klimat, biodiversitet men även förändringsprocesser (hållbar konsumtion och produktion, policyprocesser) som är nödvändiga för att uppnå ett mer hållbart samhälle. sei arbetar med forskning och policy och är verksam från hushållsnivå (hållbar energi, hållbar sanitet) ända upp till den globala nivån (klimatförändringar, vatten-mat-energi nexus). Under året har ett antal investeringar genomförts med hjälp av basanslaget. Ledningsfunktionen har reformerats och förstärkts, två nya enhetschefer samt en policychef har rekryterats. Även personalfunktionen har förstärkts och en tydligare huvudkontorsfunktion har etablerats. Samtliga åtgärder är en direkt följd av de utvärderingar som gjordes av verksamheten under 2010 och som möjliggjorts genom det ökade basanslaget. Samverkan mellan forskningsråden En samordningsgrupp bestående av myndighetscheferna vid Vetenskapsrådet, fas, Formas och vinnova har under året samarbetat i en rad frågor. Enligt instruktionen är syftet med samverkan att gemensamt utarbeta analyser, strategier och forskningsprogram samt ta initiativ för att utveckla och förnya formerna för forskningsverksamheten. Under 2012 har samordningsgruppen träffats vid sex tillfällen, där även myndigheternas ordförande deltagit vid tre av tillfällena. Arbetet i samordningsgruppen har präglats av att följa upp myndigheternas gemensamma inspel till den forskningspolitiska propositionen. Vidare har diskussion förts om gemensamma aktiviteter på nationell nivå mot eu och internationellt. Bland annat har en gemensam strategi tagits fram för forsknings- och innovationssamarbete med Kina, samt även bistått regeringskansliet med inspel till en internationell forskningsstrategi. Samordningsgruppen arbetar också för att lägga basen och vidareutveckla olika samarbeten där våra olika uppdrag och roller kan utnyttjas för att förstärka svensk forskning och innovationskapacitet. Under 2012 har bland annat följande områden berörts; Barn och ungdomars psykiska hälsa, Antibiotika resistens, Kollektivtrafikforskning, Klinisk behandlingsforskning, Grundläggande teknisk forskning. Några av dessa har utvecklats till gemensamma satsningar under 2012 som till exempel Barns och ungdomars psykiska hälsa och Kollektivtrafikforskning. Under 2013 kommer fortsatta diskussioner att föras för att säkerställa att forsknings- och innovationspropositionen implementeras på bästa sätt. Ett viktigt område som pekas ut i propositionen, där myndigheterna kommer ha en viktig roll, är förslag till en ny modell för fördelning av fakultetsbidrag till universitet och högskolor. Rutiner för utbetalning av forskningsstöd Formas har i sitt regleringsbrev för 2012 fått i uppdrag att i samverkan med vr, fas, vinnova och suhf utveckla rutiner för utbetalning av forskningsstöd så att de bättre anpassas till lärosätenas planering. ÅRSREDOVISNING 2012 t 35

36 Formas har tillsammans med övriga råd, vinnova och suhf inlett ett sådant arbete under året. Bland annat har Formas och övriga råd infört regler i anslutning till den ekonomiska slutredovisningen som innebär att nya bidrag inte kan sökas om medelsförvaltaren inte inom utsatt tid inkommit med ekonomisk slutredovisning för tidigare bidrag. Oförbrukade medel ska återbetalas till respektive råd efter ekonomisk slutredovisning. Fördelning av intäkter och kostnader per verksamhetsområde Forskningsstöd * Intäkter av anslag * Övriga intäkter * Kostnader * Medel för finansiering av bidrag * Lämnade bidrag Utfall Forskningsstöd Forskningskommunikation * Intäkter av anslag * Övriga intäkter * Kostnader * Medel för finansiering av bidrag * Lämnade bidrag Utfall Forskningskommunikation Strategi, utvärdering och analys * Intäkter av anslag * Övriga intäkter * Kostnader * Medel för finansiering av bidrag * Lämnade bidrag Utfall Strategi, utvärdering och analys Totalt för myndigheten * Intäkter av anslag * Övriga intäkter * Kostnader * Medel för finansiering av bidrag * Lämnade bidrag Verksamhetsutfall För utfallet av intäkter och kostnader har en schablonmässig beräkning tillämpats utifrån antal anställda inom respektive verksamhetsområde. För transfereringarna har faktiska utbetalningar inom respektive område fördelats. 36 u ÅRSREDOVISNING 2012

37 Prestationer I enlighet med givna bestämmelser om verksamhetsindelning och prestationer har Formas indelat sin verksamhet i tre verksamhetsområden: forskningsstöd, forskningskommunikation, strategi, utvärdering och analys. Formas uppgifter enligt instruktion och regleringsbrev är att fördela medel till forskning, utvärdera den forskning som stöds samt informera det omgivande samhället om vunna forskningsresultat. Utifrån dessa instruktioner har följande prestationer valts: ansökningsbehandling, publikationer (böcker, tidskrifter, filmer), informationsaktiviteter (seminarier, utställningar, konferenser), strategi, utvärdering och analys. Tidigare års redovisningar har skett schablonmässigt. För att få bättre precision av genomförda prestationer har från och med 2011 tidredovisning i Agresso tillämpats. Fördelningen kan ytterligare förfinas i takt med att rutinerna i tidrapporteringen förbättras. Prestation Antal Tkr Antal Tkr Antal Tkr Ansökningsbehandling Publikationer Informationsaktiviteter Strategi, utvärdering, analys Utfall Principen för fördelning av prestationer har förändrats sedan föregående år. För år 2011 och 2012 har de totala kostnaderna enligt resultaträkningen fördelats. I tidigare årsredovisningar inkluderades inte fördelning av de gemensamma funktionerna, som kostnader för forskarråd, stab, verksamhetsplanering, lokalkostnader, ekonomi- och personalfunktioner, kontorsservice, IT, m.m. Dessa over head kostnader uppgick 2012 till 43 procent, som har fördelats på prestationerna. Utfallet för 2010 gjordes schablonmässigt, då tidredovisning ännu inte hade införts, och har inte justerats i denna redovisning. Formas vill betona att såväl de valda prestationerna som volym och kostnad för dessa måste ses som ett första steg i ett utvecklingsarbete. Ambitionen har varit att genomföra en intern utvärdering av tidredovisningen under året, men kommer att ske tidigast under Utvärderingen ska ge underlag till om valda prestationer ger en rättvisande bild av Formas verksamhet. ÅRSREDOVISNING 2012 t 37

38 38 u ÅRSREDOVISNING 2012

39 Organisation Formas är en myndighet inom Miljödepartementets område, med anslag från både Miljödepartementet och Landsbygdsdepartementet. Målen för verksamheten finns i Formas instruktion (SFS 2009:1024). Formas leds av en generaldirektör som är myndighetschef. Inom Formas finns ett forskarråd som fattar strategiska beslut om forskningens inriktning och beslutar om forskningsmedlens fördelning. Forskarrådet består av en ordförande, generaldirektören samt elva ledamöter med personliga ersättare. Regeringen utser ordföranden och fyra ledamöter samt generaldirektören. Sju ledamöter ska ha hög vetenskaplig kompetens och utses av en elektorsförsamling, som i sin tur är utsedd av universitet och högskolor. Under året har nya ledamöter till forskarrådet utsetts av regeringen respektive valts av en elektorsförsamling, som tillträder i januari Vid myndigheten finns en huvudsekreterare, som utses av myndighetschefen efter förslag av forskarrådet. Huvudsekreteraren ska ha en hög vetenskaplig kompetens och bereder och föredrar ärenden inför forskarrådet. Formas ledningsgrupp, som är rådgivande till generaldirektören, består av huvudsekreteraren, senior advisor i kommunikationsfrågor, presschefen och enhetscheferna. Översynen av den interna organisationen har fortsatt. Bland annat har kansliet förstärkts med ytterligare en analytiker och bättre förutsättningar för att samordna den internationella verksamheten har skapats. Som ett resultat av översynen är kansliet indelat i tre enheter samt en stabsfunktion. Forskningsenheten ansvarar bland annat för ansökningsberedning, sekretariat i olika beredningsgrupper, projektadministration samt forskningskommunikation. Samordningsenheten ansvarar bland annat för utvärderingar, utarbetande av strategier och analyser, internationella frågor samt vissa informationsfrågor. Administrativa enheten ansvarar för ekonomi- och personalfrågor, IT, registratur och vaktmästeri, del av ansökningsberedningen samt för administrativt stöd till forskarrådet. Forskarråd General direktör Stab Forsknings enhet Samordnings enhet Administrativ enhet ÅRSREDOVISNING 2012 t 39

40 Som stöd i ansökningsprocessen finns en handbok. Handboken innehåller såväl anvisningar till de som söker forskningsmedel, som regler och rutiner för bedömning av ansökningar samt hur beslut och rapportering av forskningsprojekt hanteras. Efter avslutad ansökningsomgång analyseras och utvärderas årets process i sin helhet. Resultatet av översynen bildar grunden för ändringar i processen och anvisningarna i kommande års handbok. Ansökan om forskningsbidrag och beredning av forskningsansökningar sker helt elektroniskt i Formas registrerings-, ansöknings- och projekthanteringssystem fraps. Uppgifter om forskningsprojekt, forskare och övriga data registreras, vilket möjliggör statistiksammanställningar över forskningssatsningar, antal sökta och beviljade projekt, åldersfördelning, kön, anställningar, med mera startade ett utvecklingsarbete, tillsammans med Vetenskapsrådet och fas, om ett gemensamt system för hantering av forskningsbidragsoch ärendehantering prisma. Utvecklingsarbetet har gått in i ett intensivt skede under året och bedrivs i gemensamma arbetsgrupper. Systemet kommer att tas i bruk hösten Kompetensförsörjning För att kunna fullgöra vårt uppdrag krävs ledningskompetens, ämneskunskaper inom Formas ansvarsområden, informationskompetens samt administrativ kompetens. Formas har genomfört en översyn av framtida behov av kompetenser bland annat till följd av förväntade pensionsavgångar, ett utökat internationellt engagemang samt ett ökande antal utvärderingsoch strategiuppdrag i form av särskilda regeringsuppdrag. Under de kommande fem åren förväntas ytterligare elva personer uppnå pensionsåldern. Under året har åtta personer lämnat sina anställningar, varav fem personer har gått i pension. Samtidigt har tio rekryteringar genomförts. I december 2012 var 47 personer anställda. En person var tjänstledig på grund av annan anställning. Av de anställda var 29 kvinnor (62 procent) och 18 män (38 procent). Medelåldern för anställda inom kansliet var 50 år. Den ordinarie personalen har tillsvidareanställning, förutom generaldirektören, som utses av regeringen, och huvudsekreteraren som utses av generaldirektören efter förslag från forskarrådet för högst sex år. Enhetscheferna är tillsvidareanställda med chefsförordnande som omprövas vart tredje år. Formas sammanfattande bedömning är att myndigheten har tillräcklig kompetens för att fullgöra de uppgifter som myndigheten har och att de åtgärder för att säkerställa den kompetens som krävs under kommande år tryggas genom nyrekryteringar. 40 u ÅRSREDOVISNING 2012

41 Sjuk- och hälsovård Den totala sjukfrånvaron, sextio dagar eller mer, samt sjukfrånvaro fördelat på kön och ålder i förhållande till respektive grupps sammanlagda ordinarie arbetstid var: Sjukfrånvaro, procent Totalt 2,4 6,3 6,8 *varav kvinnor 2,6 8,0 9,6 *varav män 2,1 2,5 0,6 Anställda år 2,6 2,3 0,7 Anställda 50 år > 2,3 8,9 10,2 Andel långtidssjuka (> 60 dagar) 16,4 52,9 83,9 Minskningen av andelen långtidssjuka har sjunkit dramatiskt sedan föregående år. Anledningen är att de personer som varit långtidssjuka har dels pensionerats, dels kunnat återgå till arbetslivet. Vid en liten myndighet med få anställda blir genomslaget av sjukskrivningar förhållandevis högt när några få anställda drabbas av långtidssjukskrivning. Formas ledningsgrupp Anna Ledin Rolf Annerberg Sara Österman Emilie von Essen Britt Olofsdotter Anna-Karin Dahlen Bengt Ohlsson ÅRSREDOVISNING 2012 t 41

42 42 u ÅRSREDOVISNING 2012

43 Finansiell redovisning Resultaträkning, tkr Not Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa Verksamhetsutfall Transfereringar Medel från statsbudgeten för finansiering av bidrag Medel från myndigheter för finansiering av bidrag Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Lämnade bidrag Saldo 0 0 Årets kapitalförändring ÅRSREDOVISNING 2012 t 43

44 Balansräkning, tkr TILLGÅNGAR Not Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling Summa immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet 0 0 Maskiner, inventarier, installationer, m m Summa materiella anläggningstillgångar Varulager m m Summa varulager m m Fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter Summa fordringar Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Upplupna bidragsintäkter Summa periodavgränsningsposter Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Summa kassa och bank SUMMA TILLGÅNGAR KAPITAL OCH SKULDER Not Myndighetskapital Statskapital Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkning Summa myndighetskapital Avsättningar för pensioner och likn förpliktelser 0-40 Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder m m Lån i Riksgäldskontoret Skulder till andra myndigheter Leverantörskulder Övriga skulder Summa skulder m m Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Oförbrukade bidrag Summa periodavgränsningsposter SUMMA KAPITAL OCH SKULDER u ÅRSREDOVISNING 2012

45 Redovisning mot anslag Anslag Ingående överföringsbelopp Årets tilldelning Indragning Totalt disponibelt belopp Utgifter Utgående överföringsbelopp 20 2: (Miljö) Ramanslag Förvaltningskostnader : (Miljö) Ramanslag Forskning Insatser för skogsbruket Skogsträdsförädling : (Jordbruk) Ramanslag Forskning och samfinansierad forskning : (Jordbruk) Ramanslag Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien Summa Redovisning mot bemyndiganden Anslag Tilldelat bemyndigande Ingående åtaganden 1) Utestående åtaganden Utestående åtagandens fördelning per år Uo 20 2:2 ap 1 Ramanslag Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning Tilldelad bemyndiganderam per år Utestående åtagandenas fördelning per år Anslag Tilldelat bemyndigande Ingående åtaganden 1) Utestående åtaganden Utestående åtagandens fördelning per år Uo 23 1:30 ap 1 Ramanslag Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning Tilldelad bemyndiganderam per år Utestående åtagandenas fördelning per år Utestående åtaganden har justerats med motsvarande medel som tillförts myndigheten från andra forskningsfinansiärer som samfinansiering av vissa forskningsprojekt. ÅRSREDOVISNING 2012 t 45

46 Villkor för anslag 2:2 Miljödepartementet 1. Högst 14,5 miljoner kronor får utnyttjas för projektrelaterade kostnader och informationsinsatser. Omfattningen av projektrelaterade kostnader redovisas i nedanstående tabell. Anslag 23.2:2 Miljö Beviljad utnyttjanderam * projektrelaterade kostnader * informationsaktiviteter Summa under året utnyttjad ram Enligt överenskommelse mellan ivl Svenska miljöinstitutet AB och Formas har medel om 17 miljoner kronor utbetalats kvartalsvis under Enligt överenskommelse mellan Stockholm Environment Institute och Formas har medel om 17 miljoner kronor utbetalats kvartalsvis under Enligt överenskommelse mellan Strålsäkerhetsmyndigheten och Formas har medel om 2 miljoner kronor utbetalats kvartalsvis under I enlighet med prop Ett lyft för forskning och innovation (prop 2008/09:50) ska bidrag till forskningsprojekt vid universitet och högskola omfatta medel för de direkta och de indirekta kostnaderna i samma proportioner som beräknats för projektet i sin helhet. Avsikten är därvid inte att åstadkomma en generell höjning av statliga myndigheters finansiering av de indirekta kostnaderna, utan att den ska anpassas till den faktiska situationen i det enskilda fallet. Formas ska återrapportera omfattningen och erfarenheterna av detta. Indirekta kostnader i beviljade bidragsansökningar Under perioden beviljades totalt 449 ansökningar till Formas utlysningar. Med ledning av uppgifterna i Fraps, går i de flesta fall att fastställa hur stor andel av de sökta medlen som var ämnade för indirekta kostnader. För 57 ansökningar under den aktuella tidsperioden har det dock inte varit möjligt att fastställa storleken på de indirekta kostnaderna. Orsaken beror framför allt av eu-ansökningar där ansökan har lämnats in i ett annat land och uppgift om indirekta kostnader inte har angetts i ansökan. Ansökningar där andelen indirekta kostnader kan beräknas Storleken på de indirekta kostnaderna som beviljats kan beräknas för 346 ansökningar till 20 utlysningar under perioden I genomsnitt per ansökan utgörs 24 procent av de beviljade medlen av indirekta kostnader. Sju ansökningar redovisar indirekta kostnader mellan procent och sju ansökningar redovisar inga indirekta kostnader överhuvudtaget. 46 u ÅRSREDOVISNING 2012

47 För 18 ansökningar är den beviljade summan mellan 20 och 30 miljoner kronor. För dessa ansökningar är den indirekta kostnaden i genomsnitt 23 procent För resterande ansökningar (328 st) understiger den beviljade summan 9 miljoner kronor. Den indirekta kostnaden utgör i genomsnitt 24 procent av de beviljade medlen för dessa ansökningar. Således tycks det inte vara någon märkbar skillnad vad gäller storleken på de indirekta kostnaderna om man ser till omfattningen på det sökta projektet. 6. Formas medverkan i Nordiska ministerrådets toppforskningsprogram om klimat, miljö och energi har uppgått till 10 miljoner kronor under Medlen har utbetalats till Nordforsk. 7. Formas finansierar inte stipendier som är avsedda att vara ett alternativ till lön eller annan form av studiefinansiering för doktorander via anslaget. Villkor för anslag 1:30 Landsbygdsdepartementet 1. Under året har medel för forskningsstöd utbetalas med högst en tolftedel av anslaget före utgången av varje månad. 2. Formas finansierar inte stipendier som är avsedda att vara ett alternativ till lön eller annan form av studiefinansiering för doktorander via anslaget. 3. Högst 8,5 miljoner kronor får utnyttjas för projektrelaterade kostnader och informationsinsatser. Omfattningen av projektrelaterade kostnader redovisas i nedanstående tabell. Anslag 23.1:28 Landsbygd Beviljad utnyttjanderam * projektrelaterade kostnader * informationsaktiviteter Summa under året utnyttjad ram Till Sametinget har kronor utbetalats för informationsinsatser om forskningsresultat rörande rennäringsfrågor med särskild fokus på åtgärder med anledning av klimatförändringen. Till Kungl skogs- och lantbruksakademin (ksla) har kronor utbetalats för verksamhet som utvecklar forskningsbiblioteket vid akademin i syfte att främja forskning för en hållbar utveckling inom de areella näringarna. 4. Formas har finansierat stöd till forskning rörande ekologisk produktion under 2012 med 17,7 miljoner kronor, varav kronor har utbetalats till Stiftelsen Biodynamiska forskningsinstitutet och 6 miljoner kronor till finansiering av svenska forskares deltagande inom ramen för era-net Core Organic. ÅRSREDOVISNING 2012 t 47

48 5. Formas ska stödja samfinansierad forskning inom jordbruksoch miljöteknik, skogsforskning, trädgårdsforskning samt forskning inom växtförädlingsområdet med minst 41,5 miljoner kronor per år. Verksamheten regleras genom särskilda avtal med berörda näringar. Avtalen innebär att Formas och Stiftelsen Jordbruks- och Miljöteknisk forskning (sjmf) respektive Stiftelsen skogsbrukets forskningsinstitut (Skogforsk) finansierar viss del av verksamheten vid jti Institutet för jordbruks- och miljöteknik samt Skogforsk med 50 procent vardera. Medfinansiering för en särskild satsning inom växtförädlingsområdet vid slu om 4 miljoner kronor sker inom ramen för den samfinansierade forskningen. Avtal med Stiftelsen lantbruksforskning (slf) har tecknats för 2012 om finansiering av trädgårdsforskning om 1,5 miljoner kronor. Bidrag Jordbruks- och miljöteknikforskning Skogsforskning Växtförädlingsforskning Trädgårdsforskning Summa samfinansierad forskning Av anslaget har 12 miljoner kronor utbetalats för forskning om djurs välfärd, samt 4,9 miljoner inom ramen för era-net emida. 7. Anslaget om 6 miljoner kronor för utveckling av djursskyddsbefrämjande åtgärder har överförts i sin helhet till Jordbruksverket enligt överenskommelse mellan myndigheterna. 8. Efter ändring av regleringsbrevet får högst 2 miljoner kronor användas för svenska laboratoriers deltagande om alternativa metoder för djurförsök. Efter samråd med Vetenskapsrådet har konstaterats att några sådana laboratorier ej varit aktuella under I enlighet med propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop 2008/09:50) ska bidrag till forskningsprojekt vid universitet och högskola omfatta medel för de direkta och de indirekta kostnaderna i samma proportioner som beräknas för projekt i sin helhet. Avsikten är därvid inte att åstadkomma en generell höjning av statliga myndigheters finansiering av de indirekta kostnaderna, utan att den ska anpassas till den faktiska situationen i det enskilda fallet. Redovisas ovan under finansiella villkor till regleringsbrev från Miljödepartementet. Villkor för anslag 1:31 Landsbygdsdepartementet 1.Utbetalning av bidrag till ksla har, enligt regleringsbrevet, gjorts kvartalsvis under u ÅRSREDOVISNING 2012

49 Tilläggsupplysningar och noter Redovisningsprinciper Myndighetens redovisning följer god redovisningssed och årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt ESVs föreskrifter och allmänna råd till denna. Bokföringen följer förordning (2000:606) om myndigheters bokföring samt ESVs föreskrifter och allmänna råd till denna. Efter brytdagen den 5 januari 2012 har fakturor överstigande 10 tkr exkl moms bokförts som periodavgränsningsposter. Värderingsprinciper Anläggningstillgångar Som anläggningstillgångar redovisas egenutvecklade dataprogram, förvärvade licenser och rättigheter samt maskiner och inventarier som har ett anskaffningsvärde om minst 10 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år. Förbättringsutgifter på annans fastighet redovisas om anskaffningsvärdet är minst 100 tkr och har en beräknad ekonomisk livslängd om lägst fem år. Avskrivning sker enligt linjär avskrivningsmetod. Avskrivning under anskaffningsåret sker från den månad tillgången tas i bruk. Bärbara datorer tas inte upp som anläggningstillgång då livslängden beräknas understiga tre år. Tillämpade avskrivningstider: Immateriella anläggningar 3 år Datorer och kringutrustning 3 år Kontorsmaskiner 3 år Inredning 5 år Förbättringsutgift på annans fastighet 5 år Konst avskrivs ej Varulager Myndigheten har ett boklager där Förlagssystem Proflog AB anlitas som kommissionär. Boklagret värderas enligt lägsta värdets princip. Skrifter publicerade före 2009 har åsatts värdet 0 kronor. Beräkningen av boklagrets värde görs per sista juni och sista december varje år på grundval av kommissionärens inventering. Skrifter publicerade 2009 har åsatts värdet 13 procent Skrifter publicerade 2010 har åsatts värdet 25 procent Skrifter publicerade 2011 har åsatts värdet 50 procent Skrifter publicerade 2012 har åsatts värdet 75 procent Omsättningstillgångar Fordringar har tagits upp till det belopp varmed de beräknas inflyta. Skulder Skulder har tagits upp till nominellt belopp. Avsättningar Balansposten avsättning för framtida pensionsåtaganden har nollställts under året i och med att den person som utnyttjat förmånen har pensionerats. Avsättningar för kompetensåtgärder görs i samband med bokslut (0,355 % av bruttolönesumman). ÅRSREDOVISNING 2012 t 49

50 Noter till resultaträkningen NOT 1. INTÄKTER AV ANSLAG Förvaltninganslaget Landsbyggdsanslaget Miljöanslaget SUMMA NOT 2. INTÄKTER AV AVGIFTER OCH ANDRA ERSÄTTNINGAR Intäkter av utbildning Intäkter av avgifter enligt 4 avgiftsförordningen Övriga intäkter SUMMA NOT 3. INTÄKTER AV BIDRAG Bidrag från statliga myndigheter Bidrag från övriga SUMMA Bidrag från övriga avser bland annat bidrag för deltagande i olika EU-projekt. NOT 4. FINANSIELLA INTÄKTER Ränta på räntekonto hos RGK SUMMA NOT 5. KOSTNADER FÖR PERSONAL Lönekostnader exkl arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal - egen personal (S-kod 4111, 4119) * S-kod Övriga kostnader för personal SUMMA NOT 6. KOSTNADER FÖR LOKALER Lokalhyra Övriga lokalkostnader SUMMA NOT 7. ÖVRIGA DRIFTKOSTNADER Övriga driftkostnader SUMMA NOT 8. FINANSIELLA KOSTNADER Räntekostnader Riksgälden Övriga finansiella kostnader SUMMA u ÅRSREDOVISNING 2012

51 NOT 9. AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Immateriella anläggningstillgångar Förbättringsutgift på annans fastighet 0 28 Maskiner, inventarier SUMMA NOT 10. ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING Nedskrivning av varulager SUMMA ÅRSREDOVISNING 2012 t 51

52 Noter till balansräkningen NOT 11. ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Balanserade utgifter för utveckling (databas för forskningsansökningar) Ingående balans anskaffningsvärde Årets anskaffningar Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Summa SUMMA IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Förbättringsutgift på annans fastighet Ingående balans anskaffningsvärde Årets anskaffningar 0 0 Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar 0-27 Summa 0 0 Maskiner, inventarier, m m Ingående balans anskaffningsvärde Årets anskaffningar Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Summa SUMMA MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR NOT 12. VARULAGER Ingående balans varulager (boklager) Årets förändring SUMMA NOT 13. FORDRINGAR Kundfordringar Fordringar andra myndigheter SUMMA NOT 14. PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER Förutbetalda hyreskostnader Övriga förutbetalda kostnader Upplupna bidragsintäkter SUMMA I posten förutbetalda kostnader år 2011 ingick en årsavgift till IIASA för år 2012 på knappt 5,9 miljoner kronor. Upplupna bidragsintäkter avser förväntade intäkter från EU för samfinansiering av projektet Bonus EEIG om tkr. Medlen avser utbetalda bidrag för åren , där EUs andel kommer att betalas till Formas först vid projektets slutredovisning. I posten ingår även förväntade intäkter för deltagandet i ERA-Net projekten om tkr. 52 u ÅRSREDOVISNING 2012

53 NOT 15. AVRÄKNING MED STATSVERKET Anslag i icke räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag Medel hänförbara till transfereringar som betalats till icke räntebärande flöde Fordringar som avser anslag i icke räntebärande flöde Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag Anslagsmedel som tillförts räntekonto Återbetalning av anslagsmedel (indragn) Skulder avseende anslag i räntebärande flöde Fordran avseende sem löneskuld som inte redovisats mot anslag Ingående balans Redovisat mot anslag enligt undantagsregeln Summa fordran semesterlöneskuld som inte redovisats mot anslag Övr fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken Ingående balans 0 0 Inbetalningar i icke räntebärande flöde Utbetalningar i icke räntebärande flöde Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar Saldo 0 0 SUMMA AVRÄKNING MED STATSVERKET Vid utgången av 2011 var anslagssparandet i SCR-flödet 27,4 miljoner kronor, medan den utgående balansen 2012 är 9,4 miljoner kronor. Under året har utbetalningarna överskridit det tilldelade anslaget för Därtill har anslagskrediten utnyttjats för förvaltningsanslaget om 835 tkr. Detta tillsammans gör att UB 2012 skiljer sig markant från UB föregående år. NOT 16. RÄNTEKONTO I RGK Behållning på räntekontot per enl RGK NOT 17. STATSKAPITAL UTAN AVKASTNINGSKRAV Ingående balans SUMMA NOT 18. BALANSERAD KAPITALFÖRÄNDRING Ingående balans Föregående års balanserade kapitalförändring SUMMA Ingående balans avser värdet på boklagret per Föregående års balanserade kapitalförändring avser värdeförändringen av boklagret per Det utgående saldot avser den ingående balansen 2012 på boklagret (se not 12). ÅRSREDOVISNING 2012 t 53

54 NOT 19. AVSÄTTNINGAR Ingående balans Avsättning pensioner Avsättning särskild löneskatt Avsättning för kompetensväxling och kompetensåtgärder SUMMA Avsättning för kompetensutveckling består av 275 tkr som upplupna kostnader samt årets avsättning på 60 tkr. NOT 20. LÅN I RIKSGÄLDEN Ingående balans Årets nya lån Årets amorteringar SUMMA NOT 21. SKULDER TILL ANDRA MYNDIGHETER Arbetsgivaravgifter, m m Premier för avtalsförsäkringar Utgående moms Övriga skulder SUMMA NOT 22. LEVERANTÖRSSKULDER Leverantörsskulder SUMMA NOT 23. ÖVRIGA SKULDER Personalens källskatt Övriga skulder SUMMA NOT 24. PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER Upplupna löner och arvoden Upplupna semesterlöner Skuld sociala avgifter Övriga upplupna kostnader SUMMA NOT 25. OFÖRBRUKADE BIDRAG Oförbrukade bidrag - inomstatliga Oförbrukade bidrag - utomstatliga SUMMA Inomstatligt bidrag avser 55 tkr från Domstolsverket som använts för finansiering av konst (konto 1260). Oförbrukade utomstatliga bidrag (1 129 tkr) avser ERA-Net-projekt där Formas deltar. Förbrukningen av medlen sker i enlighet med ingångna kontrakt i respektive projekt, där löptiden normalt är 3 år. 54 u ÅRSREDOVISNING 2012

55 Sammanställning över väsentliga uppgifter Låneram i Riksgäldskontoret Beviljat enligt regleringsbrev Utnyttjad låneram Kontokredit hos Riksgäldskontoret Beviljat enligt regleringsbrev Utnyttjad kredit Räntekonto i Riksgäldskontoret Ränteintäkter Räntekostnader Avgiftsintäkter 1) Avgiftsintäkter som disponeras Beräknade avgiftsintäkter enligt regleringsbrev Anslagskredit Totalt beviljade anslagskrediter * anslag 20 2:1 001 Förvaltning * anslag 20 2:2 001 Forskning * anslag 23 1: Forskning och samfinansierad forskn Utnyttjade krediter Anslagssparande Utgående anslagssparande därav intecknat för framtida åtaganden 2) Bemyndiganden Totalt gjorda åtaganden Bemyndiganderamar enligt regleringsbreven Personal Antal årsarbetskrafter 42,85 41,40 41,85 38,47 44,08 Medelantal anställda Driftkostnad per årsarbetskraft Balanserad kapitalförändring Årets kapitalförändring ) Sedan 2010 redovisas avgiftsintäkter mot anslaget i enlighet med Avgiftsförordningens 4. 2) Inkl. utnyttjad anslagskredit på förvaltningsanslaget. ÅRSREDOVISNING 2012 t 55

56 Ledamöter i forskarrådet Lars-Erik Liljelund Ordförande, MISTRA Ersättning 2012: 66 tkr Torgny Näsholm Professor, Sveriges lantbruksuniversitet Ersättning 2012: 33 tkr Rolf Annerberg Generaldirektör, Formas Uppdrag: Transportstyrelsen Ersättning 2012: tkr Karin Rengefors Professor, Lunds universitet Leif Andersson Professor, Uppsala universitet Christina Rudén Professor, Stockholms universitet Uppdrag: Kemikalieinspektionens insynsråd Katarina Eckerberg Professor, Umeå universitet Ersättning 2012: 10 tkr Monica von Schmalensee Verkställande direktör, White Arkitekter AB Uppdrag: White Arkitekter AB Carl-Eric Hagentoft Professor, Chalmers Uppdrag: Venotech AB, Hagentoft hus AB, Mygrad AB, 123 Student AB Marie Stenseke Professor, Göteborgs universitet Anna Jöborn Professor, Havs- och vattenmyndigheten Annika Åhnberg Konsult Ersättning 2012: 33 tkr Jan Lagerström Forskningsdirektör, Skogsindustrierna 56 u ÅRSREDOVISNING 2012