15 barn per barngrupp och ökad personaltäthet kostnadsberäkning samt möjligt genomförande.

Transkript

1 (10) 15 barn per barngrupp och ökad personaltäthet kostnadsberäkning samt möjligt genomförande. Bakgrund I budget för 2015 har barn- och utbildningsförvaltningen, från både kommunfullmäktige och förskolenämnd, fått i uppdrag att utreda förutsättningarna för maximalt 15 barn per barngrupp 1 och en ökad personaltäthet samt att beskriva konsekvenserna av dessa. Barn per avdelning och personaltäthet I riket har nyckeltalen över personaltäthet och barn per avdelning i stort sett varit konstanta. Personaltätheten har legat runt 5,3 barn per årsarbetare och det har varit runt 17 barn per avdelning. Detta samtidigt som antalet inskrivna barn under perioden ökat från cirka till cirka (40 %). Som tabellen och diagrammet nedan visar så ligger Sundbybergs stad i närheten av rikets siffror. I Sundbyberg har personaltätheten legat runt 5,5 barn per årsarbetare, vilket är något högre än riksgenomsnittet. När det gäller barn per avdelning så har det varierat lite mer, men flertalet år har Sundbyberg legat på rikssnittet eller precis i närheten. Under perioden har barnen i Sundbyberg ökat från till (94 %) Personaltäthet*, antal barn per årsarbetare i Sundbyberg Barngrupp, antal barn per avdelning i Sundbyberg Personaltäthet, antal barn per årsarbetare i riket Barngrupp, antal barn per avdelning i riket Personaltäthet*, antal barn per årsarbetare i Sundbyberg 5,7 5,7 5,5 5,1 5,6 5,5 5,5 5,5 5,6 5,5 5,7 5,4 Barngrupp, antal barn per avdelning i Sundbyberg 18,9 16,4 16,8 16,5 16,6 16,2 17,4 17,2 16, ,9 17,9 Personaltäthet, antal barn per årsarbetare i riket 5,4 5,4 5,2 5,1 5,2 5,3 5,3 5,4 5,3 5,3 5,3 5,3 Barngrupp, antal barn per avdelning i riket 17,2 17, ,7 16,7 16,9 16,8 16,9 16,8 16,9 16,8 16,9 *Personaltätheten avser endast den kommunala förskoleverksamheten. 1 Barngrupp som begrepp avser i detta sammanhang det vi vardagligen benämner som avdelning och framöver i skrivelsen kommer avdelning att användas istället för barngrupp. Sundbybergs stad, Sundbyberg Besöksadress: Östra Madenvägen 4, Hallonbergen Telefon: Organisationsnummer: forskolenamnden@sundbyberg.se

2 (10) Befintlig lokalsituation i Sundbyberg Utgångsläget för förskoleverksamheten i staden när det gäller målet om 15 barn per barngrupp är den befintliga lokalsituationen samt hur många inskrivna barn denna tillåter. För att vara framåtsyftande i denna beräkning men ändå utgå från rådande förhållanden har beräkningen utgått från det faktiska barnantalet på de kommunala förskolorna i april Utifrån april 2015 såg det ut enligt tabellen nedan när det gäller antal inskrivna barn samt antalet barn per avdelning. Tabellen visar även hur många barn respektive förskola kan ha inskrivna utifrån 15 barn per avdelning samt hur många ytterligare avdelningar som i så fall skulle behövas. Antal avdelningar Antal inskrivna barn april 2015 Barn per avdelning april 2015 Möjligt antal inskrivna barn om 15 barn per avdelning Inskrivna barn som måste ha annan placering Motsvarar antal avdelningar Avrundat om utökning sker i närområdet Centrala Sundbyberg/Storskogen , ,7 9 Viggen , ,9 Vargen , ,6 Lekplatsvägen , ,9 Hagabergsgården , ,7 Ekbacken , ,9 Ekorren , ,5 Dimslöjan , ,9 Bävern , ,5 Karusellen , ,9 Lilla Alby , ,6 5 Klippan , ,7 Kullen , ,9 Kringlan , ,5 Stamgårdparken , ,5 Rissne , ,7 6 Eddagård , ,1 Saturnus , ,9 Pluto , ,8 Polaris , ,2 Sleipner , ,5 Neptunus , ,7 Pjäsbacken , ,1 Opalen , ,5 Brotorp/Järvastaden , ,6 2 Västra Brotorp , ,6 Hallonbergen , ,9 1

3 (10) Vitsippan , ,9 Ör , ,7 1 Blåklockan , ,7 Ursvik , ,9 0 Granatäpplet , ,2 Kymlinge , ,2 Milot , ,9 Lilla Ursvik , ,7 Totalt Sundbyberg , ,4 24 Utifrån detta visar ovan beräkning på två scenarior. (1) Bortses från familjernas önskan om direkt närhet till sin förskola visar beräkningen att 22 (21,4) nya avdelningar behövs. (2) Läggs närhetsprincipen in som en parameter, vilket innebär att de nya förskolorna placeras i rätt stadsdelar, behövs 24 nya avdelningar. Kostnadsberäkning Utifrån Vargens förskola, som är en av de senast genomförda nybyggnationerna av förskolor i staden, är en rimlig investeringskostnad per ny avdelning tkr. Detta ger i sin tur en ökad hyreskostnad motsvarande 550 tkr per avdelning. Totalt skulle de två olika scenarierna alltså ge en ökad hyreskostnad om tkr per år. Utgår vi från det senare, det vill säga 24 avdelningar och tkr i kostnadsökning, motsvarar detta en ökning av den kommunala hyreskostnaden med cirka 30 procent. Då staden samtidigt, genom lagstiftningen Offentliga bidrag på lika villkor, är skyldiga att ersätta den fristående verksamheten motsvarande stadens genomsnittliga hyreskostnad skulle detta innebär ytterligare en kostnadsökning om tkr, utifrån budgeterade inskrivna barn i den fristående verksamheten för Den faktiska ökningen i hyreskostnad för staden blir således cirka 755 tkr per avdelning. Totalt skulle alltså genomförandet av 15 barn per avdelning kosta tkr per år i utökade lokalkostnader utifrån den befintliga lokalsituationens begränsningar, och därmed krav på utökat lokalbestånd. Inomhusyta per barn Utifrån den befintliga lokalsituationen som visas i tabellen ovan, avseende april 2015, var inomhusytan per barn cirka 11m². I det nya lokalprogrammet för stadens förskolor ligger riktvärdet för inomhusyta på 8-10 m²/barn. Riktvärdet kommer från stadens antagna generella lokalprogram. Vidare beskriver förskolans lokalprogram att det ska vara en öppen och flexibel planlösning med stora gemensamma ytor som erbjuder ett rikt utbud av pedagogiska miljöer för många olika typer av aktiviteter samtidigt. Det bygger även på att det är inomhusytan som är kostnadsdrivande, dels utifrån den kommunala hyreskostnaden men då även utifrån det som staden betalar till den fristående verksamheten. Skulle 15 barn per avdelning gälla utifrån befintlig lokalsituation skulle inomhusytan bli ca 14m²/barn.

4 (10) Ett sätt att bibehålla eller minska den nuvarande inomhusytan per barn om 15 barn per avdelning ska införas är att tänka kring möjligheten att göra om befintliga lokaler så att dessa är anpassade för mindre men fler avdelningar utan att lokalytan utökas. Det handlar då alltså om att bygga om snarare än att bygga nytt. Erfarenhetsmässigt vet vi dock att det ofta är dyrare och mer komplicerat att bygga om än att bygga nytt, vilket får som konsekvens att hyreskostnaden likväl kommer att öka drastiskt jämfört med idag, även om inte lokalytan ökar. Dessutom är möjligheterna till anpassning små i många av stadens förskolor då dessa ligger i bottenvåningen på flerfamiljshus och är fulla med bärande väggar som våningarna ovan är beroende av. Att bära av dessa väggar, om det är möjligt, spär dessutom på kostnaderna ytterligare. En annan aspekt som de facto omöjliggör en ombyggnad eller anpassning av befintliga lokaler är att alla förskolor mer eller mindre måste evakueras under tiden ombyggnation pågår. Den möjligheten finns inte utifrån att evakueringslokaler för detta saknas. Ny mark eller nya lokaler för att inrymma redan inskrivna barn Målet om 15 barn per avdelning förutsätter alltså nya förskoleavdelningar beroende på hur närhetsprincipen vägs in. Oavsett scenario så innebär det att mycket ny mark behövs och/eller att flertalet befintliga och ändamålsenliga lokaler måste hittas och omvandlas till förskolor. Detta är inte möjligt att genomföra under 2015 då de olika stegen i planering och byggnation är tidskrävande samt då investeringsmedel för detta saknas. Med bakgrund av att staden redan växer mycket och att lokal- och marksituationen är påtagligt svår är det svårt att se att detta ens skulle kunna vara genomförbart under nuvarande mandatperiod. Det kompliceras ytterligare om det är så att lokalprogram och andra kommunfullmäktigeuppdrag ska efterföljas, exempelvis att utomhusmiljön ska vara trygg, grön och inspirera till rörelse och utforskande lek, utöver att vara tillräckligt stor. I detta ärende beskrivs dock en genomförandeplan där de 24 nya avdelningarna finns på plats senast år Kommande och planerad byggnation I den senaste lokalförsörjningsplan som finns beslutad i staden visar beräkningar att 81 nya förskoleavdelningar behövs mellan år 2014 och år 2025, vilket i sig är en ökning med över 50 procent. Skulle 15 barn per avdelning gälla måste principen i lokalförsörjningsplanen göras om och behovet av avdelningar kommer att öka markant. Än så länge går det endast att spekulera i detta, men det borde innebära vissa fördyringar, även om förskolorna kan ritas och byggas annorlunda. Möjligheten att kunna använda samma lokalyta som tidigare gällde för till exempel en förskola med fem avdelningar fast nu för en förskola med sju avdelningar är beroende av att förskolor som är runda eller fyrkantiga kan byggas. Blir förskolan, utifrån tomtens karaktär och placering, mer avlång till utformandet behövs mer lokalyta i form av korridorer och andra gemensamhetsytor. Ur detta perspektiv är tillgången på ändamålsenliga tomter mycket osäker, särskilt i de centrala delarna av staden där en förtätning sker eller kommer att ske.

5 (10) Att bygga nya förskolor utifrån 15 barn per avdelning gör dessutom att staden bygger in sig i ett dyrt förhållningssätt som inte är det mest positiva ur ett verksamhetsperspektiv men framförallt kanske inte är gångbart i en framtid då den ekonomiska situationen kan se annorlunda ut. En tanke med lokalprogrammet för förskola och skola, likväl som en politisk önskan, är dessutom att nya förskolelokaler ska ha möjlighet att enkelt ställas om och istället innehålla verksamhet för förskoleklass och grundskolans tidiga årskurser. Den möjligheten minskar dramatiskt om 15 barn per avdelning är utgångspunkten i stadens förskolelokaler. De olika avdelningarna och rummen blir då för små för att kunna inrymma dagens skolverksamhet. Effekter på verksamhetens möjlighet att klara budget Skulle 15 barn per avdelning införas i staden skulle det få stora konsekvenser för förskolornas möjlighet att bedriva verksamhet och att hålla sin budget. I staden finns idag ett stort antal förskolor bestående av två-tre avdelningar. Som tidigare tabell visar har till exempel förskolorna med två avdelningar inskrivna barn. Detta barnantal ger en budget som gör att personalens schema endast precis går att få ihop, samt att det ger en personaltäthet på cirka 6,0 barn/årsarbetare. En liten förskola har ju samma krav på öppettider som till exempel en förskola med åtta avdelningar, men på en förskola med åtta avdelningar kan ett helt annat samarbete och en helt annan samordning ske utifrån att personalgruppen är större. Det krävs i stort sett lika mycket personalresurser att öppna och stänga en verksamhet på åtta avdelningar som det gör med en verksamhet på två avdelningar. Skulle maximalt 15 barn per avdelning få skrivas in i verksamheten skulle det, utifrån dagens tilldelning, innebära att ovan exemplifierad verksamhet med två avdelningar inte går att bedriva. Det skulle innebära 6-10 inskrivna barn färre, vilket motsvarar ett intäktsbortfall på uppemot tkr för aktuell förskola. Det motsvarar i sin tur en eller två anställda från den aktuella personalgruppen. En förskola med två avdelningar och 36 inskrivna barn har idag sex personal, och minst en av dessa försvinner då, vilket innebär att personalgruppens scheman inte går att få ihop, även om personaltätheten med 6,0 barn/årsarbetare i detta fall består. Även stadens förskolor med tre avdelningar kommer att få det mycket problematiskt att erbjuda verksamhet med aktuell ekonomisk tilldelning om 15 barn per avdelning införs. 5,0 barn per årsarbetare För att ens 15 barn per avdelning ska vara möjligt ur ett budget- och verksamhetsperspektiv måste bidraget per barn höjas. Rimligt i detta sammanhang är då att höja tilldelningen så att stadens genomsnittliga personaltäthet kan bli 5,0 barn per årsarbetare. En sådan utökad tilldelning skulle exempelvis nästintill ersätta en tvåavdelningsförskola motsvarande intäktsbortfallet utifrån färre antal inskrivna barn. Samtidigt är 5,0 barn per årsarbetare ett mål som kommunfullmäktige och

6 (10) förskolnämnd har satt upp för verksamheten, och där en kostnadsberäkning efterfrågats i budget för Ett beräknat genomsnitt av stadens personaltäthet 2013 och 2014 ger ett utgångsläge med 5,49 barn per årsarbetare. Med en rimlig genomsnittlig månadslön skulle detta innebära en kostnadsökning med närmare tkr för att uppnå 5,0 barn per årsarbetare. Varje förbättring av personaltätheten med 0,1 barn per årsarbetare kostar cirka tkr utifrån dagens befintliga barnantal och antal personal. Skulle personaltätheten ökas succesivt, vilket är ett rimligare scenario, så skulle den totala kostnaden bli något högre. Detta då antalet personal inom förskolan som grundbemanning ökar i takt med att barnantalet ökar. Om grunden för personaltätheten blir större krävs det något mer resurser för att öka själva personaltätheten. Avgörande för förskolans kvalité och möjligheter att organisera sig på bästa sätt för barn utveckling och lärande, blir personaltäthet och personalens utbildningsbakgrund. För att bedriva förskoleverksamhet och undervisning finns utifrån skollagen krav på legitimerade förskollärare. Att se förskoleverksamheten utifrån avdelningar är inte längre en relevant beskrivning av verkligheten. Antalet avdelningar är bara ett sätt att beskriva hur förskolan är strukturerad rent organisatoriskt. Mer och mer arbetar förskolan utifrån bas eller hemvister, en bas kan vara uppemot 40 barn. Arbetet och undervisningen organiseras i olika mindre grupper utifrån barns förutsättningar behov och intressen. Möjligt genomförande Som tidigare redovisats innebär 15 barn per avdelning samt en förbättrad personaltäthet en kostnadsökning som innebär att förskoleverksamhetens ram måste utökas. Rimligt ur en verksamhetssynpunkt är att detta då sker successivt. Det tar tid att rekrytera ny personal, särskilt förskollärare, och för att uppnå 5,0 barn per årsarbetare samtidigt som förskolan växer kraftigt visar beräkningar att det behövs 165 nya årsarbetare inom förskolan. Parallellt med att personaltätheten ska förbättras visar befolkningsprognosen att barnantalet kommer att öka med 560 barn fram till 2018, vilket motsvarar en ökning med närmare 20 procent jämfört med idag. Det innebär samtidigt att nuvarande personalstyrka inom förskolan ska öka motsvarande. Dagens cirka 570 årsarbetare måste bli 735 årsarbetare till år 2018 om befolkningsprognosen stämmer samt om 5,0 barn per årsarbetare ska uppnås.

7 (10) Tabellen nedan visar hur ett möjligt genomförande skulle kunna ske utifrån vad som ska göras samt vad det innebär i kostnadsökningar under perioden : Personaltäthet 5,4 5,3 5,2 5 Kostnad (helårseffekt) 4 900, , , , ,0 Nya avdelningar utifrån 15 barn per avdelning Kostnad (helårseffekt) 0,0 0, , , ,0 Planerade nya avdelningar utifrån befolkningsökning Kostnad (helårseffekt) 5 274, , , , ,0 Total kostnad , , , , ,0 Ackumulerat , , ,0 Nämndensram enl. budget med plan för , , ,0 I tabellen ovan visas planerad nybyggnation utifrån ordinarie befolkningsökning. Utökningen av förskoleverksamheten fortsätter dock flera år efter det som visas i tabellen. Trots redovisade svårigheter och stor osäkerhet utgår föreslagen genomförandeplan från att tillskapandet av nya avdelningar, då befintliga förskolor ska uppnå målet om 15 barn per avdelning, ska kunna genomföras under perioden. När det gäller kostnaden i tabellen ovan avseende personaltäthet för 2015 (4 900 tkr) visar beloppet en helårseffekt. Då halva 2015 snart är passerad behövs endast ett tillskott om halva denna kostnad. Detsamma gäller lokalkostnaden för de nya förskolorna som byggs (5 274,5 tkr). Dessa förskolor tas i drift i augusti, vilket innebär att den faktiska kostnaden blir drygt häften av det ovanstående. För 2016 måste dock förskoleverksamhetens ram utökas med helårsbeloppen avseende Tabellen visar både årliga tillskott samt vad det innebär i ackumulerade belopp. Beloppen som tillförs under 2015 måste även tillföras under 2016, 2017 o.s.v. Det är alltså inga engångskostnader utan dessa måste läggas permanent i förskoleverksamhetens ekonomiska ramar. Totalt efter periodens slut uppgår den årliga kostnadsökningen för 15 barn per avdelning och 5,0 barn per årsarbetare till cirka 47 mnkr. Adderas, utifrån befolkningsprognos, den redan planerad nybyggnation blir den totala kostnadsökningen närmare 70 mnkr. De beskrivna kostnadsökningarna kan genom sista raden i tabellen sättas i relation till nämndensram för 2015 och plan för 2016 och 2017.

8 (10) Avslutande resonemang Utifrån ett verksamhetsperspektiv uppkommer ett antal följdfrågor kring ett uppdrag om maximalt 15 barn per avdelning. Utifrån läroplanen och målen med verksamheten har förskolan i uppgift att erbjuda varierande, stimulerande och utmanande pedagogiska miljöer. Det är viktigt att det i varje förskola finns utrymme för alla barns behov av pedagogisk stimulans. n ska lägga grunden för fortsatt lärande och således behöver förskolan organiseras utifrån kunskaps- och lärandeområden där barn ges möjlighet att erövra nya erfarenheter och kunskaper. Att utgå från antalet barn per avdelning som ett mått på hur väl det pedagogiska uppdraget kan genomföras med god kvalitet är att förenkla verksamheten. Barngruppernas storlek är endast avhängig personaltätheten, det vill säga om det finns tillräckligt med personal för att göra lämpliga eller pedagogiskt gynnsamma gruppindelningar i förhållande till yta både i stora och små grupper. Gruppindelningarna sker utifrån barnens intressen, egna val, utveckling och mognad samt personalens bedömning av barnens behov. Att sätta ett maxantal på avdelningarnas barnantal skapar i dagsläget större svårigheter än möjligheter. Sundbybergs stad växer och kön till förskolan likaså. För att kunna följa skollagen som säger att plats inom förskolan ska erbjudas inom fyra månader behövs det fler förskoleplatser. Att maximera antalet barn per avdelning till 15 ger oavkortat färre förskoleplatser. Sundbyberg har dessutom som uttalat mål att förskoleplatser ska erbjudas inom tre månader. Oavsett om 15 barn per avdelning ska vara ett genomsnitt under året eller om det är ett absolut tak innebär det svårigheter för verksamheten. Ovan finns beskrivet hur det påverkar förskolornas budget och möjlighet att få till en bemanning under de öppettider som skollagen föreskriver. Denna beskrivning är gjord utifrån 15 barn per avdelning som ett genomsnitt under året. Skulle 15 barn per avdelning vara ett absolut tak blir situationen ännu svårare. Det skulle innebära att det genomsnittliga barnantalet per avdelning blir lägre än 15. I augusti lämnar nämligen de allra äldsta barnen förskolan för att istället börja förskoleklass. De förskoleplatser som då blir lediga kommer inte att fyllas direkt, utan detta sker fortlöpande under hösten utifrån platsbehov, vilket får till följd att förskolorna får ännu mindre intäkter. Då maxantalet är 15 barn per avdelning kan förskolorna dessutom inte skriva in fler barn på våren för att parera de lägre intäkterna på hösten. Avdelningsbegreppet användes tidigare för att beskriva hur förskolan var organiserad men i takt med att nya förskolor byggs i Sundbybergs stad och i takt med att förskolan utvecklas har begreppet tappat sin betydelse. Flera av de senast byggda förskolorna i staden har helt gått ifrån det gamla avdelningstänket. Istället har begrepp som hemvist och bas tagits i bruk. En hemvist eller en bas kan innehålla uppemot 40 barn och är framförallt ett nytt sätt att beskriva den moderna förskolans organisation och arbetssätt. Utifrån barnen på varje hemvist eller bas

9 (10) erbjuds aktiviteter i mindre grupper under hela dagen på förskolan. Det som är avgörande för hur arbetet kan organiseras och genomföras är hur mycket personal som finns på förskolan samt tillgången på legitimerade förskollärare. Tillräcklig bemanning och god kompetens möjliggör en kvalitativ verksamhet som utgår från varje enskilt barns behov och intressen samt bedrivs i mindre grupper. Vissa kommuner har helt frångått det gamla avdelningstänket och planerar exempelvis att inte lämna in uppgifter om avdelningar till den statistik som SCB årligen tar fram. En statistik som varit i stort sett oförändrad de senaste 10 åren med en genomsnittlig storlek på runt 17 barn/avdelning för hela riket. Sammanfattning Ekonomiskt perspektiv Att införa maximalt 15 barn per avdelning skulle innebära att flertalet nya förskoleavdelningar behövs i staden. För att detta ska vara genomförbart behöver samtidigt personaltätheten förstärkas. Genomförda beräkningar visar att detta skulle kosta över 48 mnkr att genomföra enligt föreslagen plan. Jämfört med förskolenämndens totala kommunbidrag för år 2015 på 373,5 mnkr skulle detta kräva ett tillskott på närmare 13 procent. Då är kostnadsökningen för de nya förskolorna som ska byggas på grund av stadens befolkningstillväxt inte medräknad. Utifrån nuvarande ekonomiska ramar är varken 15 barn per avdelning eller en förbättrad personaltäthet möjlig. Lokal-, mark- och tidsperspektiv En försvårande faktor för målet om 15 barn per avdelning är tillgången på nya lokaler eller på ny mark. Bristen på ändamålsenliga lokaler och ändamålsenlig mark är stor redan idag och förvaltningen bedömer möjligheten att bygga nya förskolor i redan etablerade områden som liten. Dessutom gör detaljplanearbetet, bygglovshanteringen, risken för överklaganden samt själva byggtiden att tidshorisonten för en sådan insats blir flerårig. Arbetet med Vargens förskola påbörjades exempelvis år 2003 och byggnaden färdigställdes under Skulle nya lokaler, mot förmodan, snabbt finnas tillgängliga kan åtgärden ändå bli svår att genomföra direkt. Det skulle med största sannolikhet innebära att befintliga förskolegrupper behöver brytas upp och att barn flyttas från sina förskolor. I värsta fall måste exempelvis syskon säras på och då måste vårdnadshavare ta sig till två förskolor för hämtning och lämning. Att undvika eller minimera denna risk tar minst 1-2 år, vilket då möjliggör att 5-åringar och en del 4-åringar hinner lämna verksamheten för grundskolan utan att nya barn tas in. Det blir hur som helst ett organisatoriskt pusslande som varken gynnar verksamheten eller vårdnadshavare. Verksamhetsperspektiv Personaltäthet och personalens utbildningsnivå är mycket viktigare för förskoleverksamheten än vad antalet barn per avdelning är. Mer och mer går verksamheten ifrån det traditionella avdelningstänket. Det märks inte minst på en del av stadens nyaste förskolor där organisationen utgår från hemvister om 40 barn,

10 (10) men där verksamheten under dagen organiseras i mindre grupper utifrån aktivitet eller tema samt barnens intressen, ålder och behov. Här blir personaltätheten och personalens utbildningsnivå avgörande för verksamhetens möjlighet att organisera sig på bästa sätt för barns lärande och utveckling. Genomförandet av 15 barn per avdelning förutsätter att personaltätheten förstärks parallellt för att alla förskolor ska kunna fortsätta bedriva verksamhet. Eftersom att personaltäthet och personalens utbildningsnivå är viktigare för verksamhetens kvalitet ser förvaltningen positivt på framtida ekonomiska tillskott som syftar till att öka förskolans personaltäthet. En förstärkt personaltäthet, om 5,0 barn per årsarbetare, möjliggör en ännu större flexibilitet i verksamhetens organiserande och erbjudande samt möjliggör samtidigt att förskolans personal kan bedriva ett ändamålsenligt utvecklings- och kvalitetsarbete. Hög personaltäthet och en hög andel förskollärare är samtidigt en konkurrensfördel när det gäller rekrytering av nya förskollärare.