UTVÄRDERING AV PROJEKT NÄTVERK FÖR ERFARENHETSUTBYTE OCH GEMENSAMT LÄRANDE INOM BO BRA PÅ ÄLDRE DAR

Transkript

1 UTVÄRDERING AV PROJEKT NÄTVERK FÖR ERFARENHETSUTBYTE OCH GEMENSAMT LÄRANDE INOM BO BRA PÅ ÄLDRE DAR Juni 2012 Contextio Ethnographic AB Cornelia Björk Lena Kulin

2 Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund Projektorganisationen Projektets genomförande Utvärderingens metod och genomförande Måluppfyllelseanalys Datainsamling Dataanalys Studiens disposition Resultat av webbenkäten till deltagare Deltagarnas medverkan i projektet Organiseringen av nätverket och nätverksträffarna Om projektets mål Nätverken i framtiden Måluppfyllelseanalys Måluppfyllelse Framgångsfaktorer Utmaningar och hinder Diskussion om nätverkens framtid Avslutande ord Referenser Bilaga 1. Deltagarnas yrkestitlar Bilaga 2. Intervjuguide för telefonintervjuer med nodledare Bilaga 3. Nodledarnas Uppdragsbeskrivning

3 SAMMANFATTNING Contextio Ethnographic AB har utfört en utvärdering av projekt Nätverk för erfarenhetsutbyte och gemensamt lärande. Projektet finanseras av Hjälpmedelsinstitutet (HI) och ingår i programmet Bo bra på äldre dar. Fyra nodledare har anlitats med uppdrag att samordna och leda var sitt regionalt nätverk. 18 kommuner har tilldelats medel för att medverka i något av nätverken, och ytterligare ett 30-tal kommuner har bjudits in för att delta. Deltagarna är främst personer som arbetar med frågor som rör bostäder och boende för äldre. Varje nätverk har träffats vid ett antal nätverksträffar. Fokus vid dessa träffar har legat på att deltagarna ska utbyta kunskaper och erfarenheter, men även delges ny kunskap genom föreläsningar och studiebesök. Projektets mål är att bygga upp kompetens, verka för ökad samverkan inom och mellan kommuner och att underlätta ett strategiskt arbete i frågor som rör boende och bostäder för äldre. Utvärderingen är en måluppfyllelseanalys där deltagarnas reflektioner och åsikter om sin medverkan i projektet står i centrum. Datamaterial har insamlats genom en webbenkät som skickades ut till projektets samtliga 76 deltagare och telefonintervjuer med de fyra personer som anlitats som nodledare. Utvärderarna har även tagit del av projektdokumentation i form av lägesrapporter och en del av nodledarnas utskick till deltagarna. Utvärderarna konstaterar att målen är mycket ambitiösa i förhållande till projektets omfattning vad gäller tid och avsatta medel. Utvärderingen visar dock att projektet har lyckats skapa bättre förutsättningarna för de deltagande kommunerna att nå de uppsatta målen. Deltagarna har fått en ökad kunskap och entusiasm inför de aktuella frågorna. De har även knutit nya kontakter vilket främjar framtida kunskapsutbyte och samverkan. Flera exempel ges på aktiviteter och åtgärder som har vidtagits till följd av kommuners medverkan i ett nätverk. En majoritet av deltagarna arbetar inom omsorgsförvaltningar, medan en mindre andel arbetar inom en förvaltning med ansvar för samhällsplanering. Såväl deltagare som nodledare skulle gärna se att fler personer från förvaltningar med ansvar för samhällsplanering rekryterades till nätverken. Deltagare uttryckte att det har varit värdefullt att få kontakt med personer som arbetar inom andra förvaltningar i samma kommun som de själva. Medverkan i ett nätverk har i flera fall bidragit till att det startats en dialog mellan förvaltningarna i frågor som rör boende och bostäder för äldre. Den enskilt viktigaste framgångsfaktorn har varit att deltagarna, tack vare sina olika kunskaper, erfarenheter, yrkesområden och perspektiv, har haft stor utbyte av varandra. Contextio konstaterar att deltagarna överlag är mycket nöjda med sin medverkan i projektet. Såväl deltagare och nodledare skulle gärna se att nätverken får en fortsättning. Contextio ser att en förutsättning för nätverkens fortlevnad är en långsiktig finansiering och att en huvudman åtar sig ansvaret att äga och administrera nätverken. 3

4 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund Projektet Nätverk för erfarenhetsutbyte och gemensamt lärande inom Bo bra på äldre dar genomfördes med medel från Hjälpmedelsinstitutet (HI) inom ramen för programmet Bo bra på äldre dar. Detta program syftar till att stödja nytänkande och utveckling av bostäder och boendemiljöer för äldre 1. Vid den andra ansökningsomgången inom programmet Bo bra på äldre dar beviljades 18 kommuner medel från HI för att medverka i ett av fyra regionala nätverk kring frågor som rör boende och bostäder för äldre. Dessa kommuner hade tidigare ansökt om medel för att genomföra projekt som de själva utformat, men erbjöds istället kr för att medverka i ett nätverk. Ytterligare ett trettiotal kommuner, vilka ansökt om medel från HI vid en tidigare ansökningsomgång, erbjöds att delta i de regionala nätverken. Inom projektet bildades fyra regionala nätverk; Nätverk Norrland, Nätverk Öst, Nätverk Väst och Nätverk Syd. Fyra nodledare anlitades med uppdrag att samordna var sitt nätverk och arrangera nätverksträffar. I denna rapport presenteras resultatet av den summativa utvärdering som genomförts av Contextio Ethnographics AB. Rapporten utgör en måluppfyllelseanalys och redogör för i vilken mån projektet har uppfyllt sina mål. 1.2 Projektorganisationen Projektorganisationen har utgjorts av fyra nodledare. Vid sidan av uppdraget som nodledare arbetar de vid olika organisationer som har sina säten på olika platser i Sverige, såsom Länsstyrelsen i Stockholms län, Konsultföretaget Wikman-Konsult AB, Institutionen för designvetenskaper vid Lunds universitet och FoU i Väst/GR. Nodledarnas primära uppgift var att samordna sina respektive regionala nätverk och arrangera nätverksträffar för nätverkens deltagare. Vidare ålades nodledarna att delta vid en introduktionsutbildning, medverka vid uppstart av nätverken samt att tillsammans med HI planera tillvägagångssättet för arbetet i nätverken. I uppdraget ingick även att finna former för hur arbetet i nätverken ska fortsätta efter det att projektperioden löpt ut. 1.3 Projektets genomförande Nodledarna träffades i augusti 2011 för att diskutera formen för genomförandet av nätverk och nätverksträffar. I augusti 2011 hölls en kickoff för projektet där HI, Boverket och Arbetsmiljöverket deltog. Vid mitten av projektperioden (januari 2012) träffades nodledarna en andra gång för att utbyta erfarenheter och tala om projektets återstående period. En nodledarträff kommer att hållas i april för strukturering av gemensam rapport och planering av gemensamt nätverksmöte hösten I juni sker en nodledarträff där den gemensamma rapporten färdigställs och det gemensamma nätverksmötet programsätts. 1 Om Bo bra på äldre dar S2010/5354/ST, regeringsuppdrag, Socialdepartementet 4

5 Ett antal nätverksträffar genomfördes under perioden september 2011-maj Nätverk Norrland har haft fyra träffar. Nätverk Syd har haft fem nätverksträffar, varav ett tillfälle genomfördes tillsammans med en referensgrupp bestående av äldre personer som är bosatta i södra Sverige 2. En sista träff är planerad till maj Nätverk Väst har träffats vid tre tillfällen. Ett fjärde tillfälle var planerat men ställdes in. 3 Nätverk Öst har träffats vid fyra tillfällen. En konferens för alla fyra nätverk planeras till november Deltagarna vid nätverksträffarna har representerat 51 kommuner vilka redovisas i tabell 1 nedan. Förutom kommunala förvaltningar har deltagarna representerat fem bostadsbolag 4, två kommunförbund 5, två föreningar 6, ett konsultbolag 7 och FoU i Väst/GR. Ett fåtal av de kommuner som var inbjudna att medverka i nätverken har valt att inte delta och några nya kommuner har tillkommit under projektets gång. Tabell 1. Deltagande kommuner i de fyra regionala nätverken Nätverk Norrland Nätverk Syd Nätverk Väst Nätverk Öst Arvidsjaur kommun Borlänge kommun Gävle kommun Hedemora kommun Härnösand kommun Luleå kommun Nordanstig kommun Orsa kommun Umeå Kommun Skellefteå kommun Örnsköldsvik kommun Burlövs kommun Helsingborgs kommun Hässleholm kommun Höganäs kommun Karlskrona kommun Kristianstad kommun Lomma kommun Nässjö kommun Sölvesborgs kommun Vellinge kommun Älmhults kommun Markaryd kommun Vaggeryd kommun Ängelholm kommun Tomelilla kommun Ale kommun Alingsås kommun Dals Eds kommun Falkenbergs kommun Färgelanda kommun Hylte kommun Härryda kommun Karlstads kommun Kungälvs kommun Laholms kommun Lidköpings kommun Mölndals kommun Trollhättans kommun Tjörns kommun Tierp kommun Stockholms stad Upplands Väsby kommun Botkyrka kommun Enköping kommun Surahammar kommun Linköping kommun Mjölby kommun Gullspång kommun Oxelösund kommun Haninge kommun 2 Nodledaren Britt Östlund har även kontakt med Referensgrupp Syd i samband med ett pågående forskningsprojekt. 3 Under denna tidsperiod pågick ett annat projekt inom programmet Bo bra på äldre dar som involverade många av nätverksdeltagarna i Nätverk Väst, vilket minskade deras behov av att träffas. 4 Orsalokaler, Falkenbergs Bostads AB, Alingsåshem, Gullspång bostäder AB och Micasa Fastigheter 5 Kommunförbundet i Skåne och Göteborgsregionens Kommunalförbund (GR) 6 Föreningen Pensionärsallinasen i Oxelösund och Bo i gemenskap 7 Konsultbolaget Kaboom 5

6 2. UTVÄRDERINGENS METOD OCH GENOMFÖRANDE 2.1 Måluppfyllelseanalys Contextios uppdrag består i att utföra en summativ utvärdering av projektet i form av en måluppfyllelseanalys. Att utvärderingen är summativ betyder att utvärderingen genomförs i slutet av projektet och att uppgiften är att summera projektets resultat. Syftet med en måluppfyllelseanalys är att undersöka och bedöma i vilken mån projektet har uppnått sina mål. Utvärderingen fokuserar således på genomförda aktiviteter och resultatet av dessa i relation till de mål som formulerats för projektet. Denna utvärdering uttalar sig dock främst om huruvida deltagarna själva anser att målen har uppnåtts och drar slutsatser utifrån detta. Projektet har tre mål: att verka för ökad samverkan inom och mellan kommuner att bygga upp kompetens kring bostäder och boendemiljö för äldre att underlätta ett strategiskt arbete med boendefrågor för äldre Contextio konstaterar att målen är ambitiöst satta, särskilt med tanke på att projektperioden är kort. Denna utvärdering genomförs under våren 2012, dvs. drygt ett halvår efter projektets kick-off i augusti Möjligen kan det vara så att utvärderingen genomförs vid en tidpunkt då projektets alla effekter ännu inte har visat sig. Det gäller i synnerhet målet att underlätta ett strategiskt arbete med boendefrågor för äldre. Utvärderingens frågeställningar Denna utvärdering besvarar frågeställningar: 1) Hur uppfattar deltagarna sin medverkan i nätverken? 2) Har målen nåtts? - Har projektet verkat för ökad samverkan inom och mellan kommuner? - Har projektet byggt upp kompetens kring bostäder och boendemiljö för äldre? - Har projektet underlättat ett strategiskt arbete med boendefrågor för äldre? 3) Vad har gynnat respektive hindrat måluppfyllelse? 4) Vilka förväntningar finns när det gäller nätverkens framtid? Utvärderingens anspråk och begränsningar De uppsatta målen innehåller ett flertal nyckelbegrepp såsom kompetens, samverkan och strategiskt arbete. Dessa begrepp är alla öppna för tolkning. Contextio har inte tagit del av någon vidare beskrivning som förtydligar hur dessa mål bör tolkas. I brist på ett sådant förtydligande blir det möjligt att tolka målen på många olika sätt. Detta innebär att målen kan komma att tolkas på olika sätt av deltagare, projektorganisation och projektägare. Därmed begränsas även Contextios möjligheter att dra precisa slutsatser om huruvida projektet har nått de uppsatta målen. Denna utvärdering gör därför endast anspråk på att beskriva i vilken mån projektets deltagare anser att målen har uppnåtts. Vi menar att kunskap om målgruppens åsikter i denna fråga är relevant för beslut om de regionala nätverkens eventuella fortlevnad. Dessutom kan den tjäna till att lyfta fram intressanta idéer och visioner om hur man kan arbeta vidare mot dessa mål i framtiden. 6

7 2.2 Datainsamling Vi använde oss av följande metoder för datainsamling: 1. Projektdokumentation Projektdokumentationen, i form av inbjudningar, minnesanteckningar från nätverksträffar och halvtidsrapporter från nodledare, har främst använts för att få insikt i projektprocessen och de aktiviteter som har genomförts under nätverksträffarna. Uppgifter som lämnas i dokumenten ligger till grund för kapitlet Inledning. 2. Telefonintervjuer med nodledare Dessa intervjuer genomfördes av Contextio i mars månad 2012 och handlade om processen, arbetssätt och utfall i respektive nätverk. Ett viktigt syfte med intervjuerna var att insamla den kunskap om projektet som krävdes för att utforma en webbenkät för deltagarna. De synpunkter och reflektioner som nodledarna framförde under intervjuerna redovisas i viss mån i samband med diskussioner om projektets måluppfyllelse i kapitlet Måluppfyllelseanalys. 3. Webbenkät till samtliga projektets deltagare En webbenkät utsändes under mars 2012 via e-post till projektets samtliga deltagare, dvs. de personer som deltagit i något av de fyra regionala nätverken. Webbenkäten togs fram av Contextio i samråd med de fyra nodledarna. Webbenkätens utformning Webbenkäten är det instrument som används för att ta reda på i vilken mån deltagarna anser att projektets mål har uppnåtts. Enkäten innehöll både kvantitativa och kvalitativa frågor. De kvantifierbara frågorna låter deltagaren gradera sitt svar på en skala. De kvalitativa, öppna frågorna syftar till att fånga upp åsikter och reflektioner. Enkäten ställer frågor om i vilken mån deltagaren anser att målen uppnåtts. Dessutom ställs frågor om förhållanden som kan indikera huruvida det har skett en förändring som har att göra med målen. Enkäten innehåller även frågor om hur deltagaren upplevde sin medverkan i ett regionalt nätverk, samt hur deltagaren ser på nätverkens eventuella framtid. Webbenkätens genomförande och bortfall En inbjudan att besvara webbenkäten skickades ut till projektets samtliga 76 deltagare. 58 personer valde att besvara enkäten, vilket ger ett bortfall på 24 procent. Bortfallet på enskilda kvantifierbara frågor är 0 procent. Bortfallet på frågor med öppna svarsfält varierar mellan procent. Samtliga citat som förekommer i Kapitel 3: Resultat av webbenkät till deltagare utgörs av deltagares svar på webbenkätens öppna frågor. Språkliga fel har inte korrigerats i citaten. Vår bedömning är att det datamaterial som genererats med hjälp av enkäten håller en hög kvalitet och utgör ett bra underlag för den föreliggande utvärderingen. 2.3 Dataanalys Datamaterialet som genererats genom webbenkäten har analyserats med vedertagna metoder i programmet SPSS. De kvalitativa svaren har analyserats med hjälp av Excel, genom att sorterats i teman eller kategorier som framträder vid genomläsning. I kapitlet Måluppfyllelseanalys förs en 7

8 diskussion om dessa teman och tendenser i relation till de uppsatta målen. Telefonintervjuer med nodledarna genomfördes utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades. En tematisk analys av utskrifterna har genomförts, genom vilken relevanta och återkommande teman har lyfts fram. Utvärderingens slutsatser grundas på både kvantitativa och kvalitativa enkätsvar. Även nodledarnas reflektioner rörande projektets framgångsfaktorer, hinder och utmaningar ligger till grund för somliga av slutsatserna 2.4 Studiens disposition I det följande kapitlet Resultat av webbenkäten till deltagare ges en redogörelse för webbenkätens resultat. Därefter följer kapitlet Måluppfyllelseanalys i vilket resultatet analyseras och diskuteras under rubrikerna Måluppfyllelse, Framgångsfaktorer, Utmaningar och hinder samt Förslag inför framtiden. Det finns även tre bilagor. Bilaga 1 innehåller en fullkomlig förteckning över deltagarnas yrkestitlar. Bilaga 2 består av den intervjuguide som användes vid telefonintervjuerna med nodledarna. Bilaga 3 utgörs av nodledarnas uppdragsbeskrivning. 8

9 3. RESULTAT AV WEBBENKÄTEN TILL DELTAGARE I detta avsnitt redovisas webbenkätens resultat. Först ges bakgrundsinformation om projektets deltagare. Därefter följer ett avsnitt med fokus på deltagarnas upplevelse av sin medverkan i projektet. Av naturliga skäl står nätverksträffarna i fokus för många av dessa frågor och svar, vilka berör deltagarens personliga förväntningar, upplevelser och åsikter om organiseringen. Syftet med detta avsnitt är att ge läsaren en bild av deltagarnas upplevelse av projektet. Svaren på frågor om projektets mål redovisas i kapitlets sista avsnitt. 3.1 Bakgrundsinformation om projektets deltagare Av projektets samtliga 76 deltagare har 58 personer valt att besvara enkäten. Könsfördelningen bland respondenterna är 76 procent kvinnor och 23 procent är män, vilket i stort sett speglar könsfördelningen bland samtliga tillfrågade, vilken är 74 procent kvinnor och 26 procent män. De inkomna svaren representerar 36 kommuner och alla fyra nätverk. Antalet svar från varje nätverk varierar mellan Tabell 2. Respondenternas fördelning i de fyra nätverken Antal tillfrågade Antal svar Bortfall angivet i procent Andel procent av enkätsvaren Nätverk Norrland ,5 29 Nätverk Syd Nätverk Väst Nätverk Öst Totalt Kommentar: Bortfall: 0 % Deltagarnas yrkestitlar och verksamhetsområden 81 procent av respondenterna arbetar inom en kommunal förvaltning. En majoritet av dessa personer (71 procent) arbetar inom en förvaltning som ansvarar för vård, omsorg och sociala frågor. En mindre andel (19 procent) arbetar inom en förvaltning med ansvar för kommun- eller stadsledning, administration eller medborgarservice, och övriga (11 procent) arbetar inom en förvaltning för samhällsplanering. Tabell 3. Respondenternas fördelning mellan verksamheter Antal Procent Kommunal förvaltning Högskola eller universitet 1 2 Bostadsbolag 3 5 Kommunal samarbetsorganisation (t.ex. FoU) 3 5 Privat företag 2 3 Länsstyrelse 1 2 Ideell förening 1 2 Totalt Kommentar: Bortfall: 0 % En fjärdedel av respondenterna uppger att de är chefer. Den vanligaste enskilda yrkestiteln är projektledare (15 procent), följt av planeringssekreterare (5 procent), socialchef (5 procent) och 9

10 utredare (5 procent). Resterande 70 procent av respondenterna är fördelade mellan 36 olika yrkestitlar 8. En deltagare uppger sig vara pensionär. 3.2 Deltagarnas medverkan i projektet En majoritet av deltagarna uppger att de informerades om möjligheten att delta i ett av de regionala nätverken via flera olika kanaler, varav de två mest vanliga var nodledare, HI eller deltagarens chef. En fjärdedel av deltagarna uppgav att de själva var med och utformade kommunens ansökan till HI. Drygt en tredjedel av respondenterna uppger att de medverkat vid tre nätverksträffar. Något färre säger sig ha deltagit vid två tillfällen och en fjärdedel har endast deltagit vid ett tillfälle. Fyra respondenter säger sig ha deltagit vid fyra tillfällen. Tabell 4. Antal deltagare som har närvarat vid olika antal nätverksträffar Antal nätverksträffar Antal Procent En Två Tre Fyra 4 7 Totalt Kommentar: Bortfall: 0 %. Nätverkens syfte enligt respondenterna De flesta respondenterna anser att syftet med nätverken är att öka deltagarnas kompetens i frågor som rör boende och bostäder för äldre. En majoritet skriver också att kompetensen ska höjas genom insatser i form av erfarenhetsutbyte och utbyte av kunskap, tips, tankar, idéer, goda exempel samt en förbättrad omvärldsbevakning. Utöver detta nämner en stor andel respondenter även andra syften. Dessa kan sammanfattas enligt följande; att stimulera nytänkande genom att deltagarna utbyter nya metoder, tankar och idéer; att ge inspiration och stöd i det pågående arbetet; att knyta kontakter och främja samverkan och samordning; att lyfta, bearbeta och underlätta ett strategiskt arbete kring de aktuella frågorna; att förbättra dialogen med målgruppen äldre; att skapa delaktighet; att påverka politiker, samt, att undersöka på vilka sätt kommunerna kan verka för ökad tillgänglighet i de äldres boende. Deltagarnas förväntningar I syfte att mäta i vilken mån deltagarnas upplevelse av nätverksträffarna har motsvarat deras förväntningar ombads deltagarna värdera hur högt ställda förväntningar de haft, samt i vilken grad dessa införlivats, genom att ange ett värde på en skala från 1 till 6. Frågan löd: Hur högt ställda förväntningar hade du inför nätverksträffarna?. Resultatet visar att 75 procent av deltagarna valde ett värde högre än 3, vilket tyder på att deltagarna som grupp betraktat hade relativt höga förväntningar. Det vanligaste svaret var värdet 4, vilket angavs av 37 procent av respondenterna. Det bör dock noteras att deltagarna har ombetts uppskatta sina förväntningar efter det att projektet har 8 Se Bilaga 1 för en fullständig förteckning över respondenternas yrkestitlar. 10

11 genomförts, och att det är möjligt att svaren hade sett annorlunda ut om frågan ställts innan nätverksträffarna ägt rum. Deltagarna ombads även svara på i vilken mån förväntningar på nätverksträffarna införlivats. Resultatet visar att 85 procent av deltagarna valde ett värde högre än 3, vilket tyder på att deltagarna som grupp betraktat upplever att deras förväntningar har införlivats. Diagram 1. Förväntningar inför inför nätverksträffarna hos respondenter vars organisationer har erhållit medel för att medverka i nätverket respektive för att genomföra ett projekt. 0 % 2 % 24 % 37 % 29 % 9 % 1 - Låga förväntningar Höga förväntningar Diagram 2. I vilken mån respondenter, vars organisationer har erhållit medel för att medverka i nätverket respektive för att genomföra ett projekt, upplever att deras förväntningar på projektet har införlivats 0 % 5 % 10 % 30 % 36 % 19 % 1 - Inte alls I hög grad Vi kan inte se något mönster som tyder på att graden av förväntningarna varierar beroende på vilket nätverk deltagaren tillhör, eller beroende på vid hur många nätverksträffat han eller hon har deltagit. Det finns inte heller något mönster som tyder på att deltagarnas upplevelser av införlivade förväntningar varierar beroende på hur höga eller låga förväntningar de uppger sig ha haft. I enkäten ställdes även frågan För vilket ändamål har din organisation tilldelats projektmedel?. Drygt hälften av deltagarna (48 procent) väljer alternativet Min organisation har fått projektmedel för att genomföra projekt. En något mindre andel av respondenterna (42 procent) väljer alternativet Min organisation har fått projektmedel enbart för att medverka i nätverket. Två respondenter (4 procent) valde alternativet Vet ej. Resterande fyra personer valde alternativet Övrigt och svarade Genomföra förstudie, Min organisation leder nätverket, Har blivit inbjuden att delta samt Inga projektmedel är sökta (en person). Vår avsikt med frågan var att skilja på kommuner som först ansökt om medel från HI för att genomföra egna projekt, och kommuner som tilldelats medel för att medverka i nätverken utan att först ansöka om medel för egna projekt. I efterhand kan vi konstatera att avsikten med frågan och innebörden i dess olika svarsalternativ hade kunde förtydligas ytterligare gentemot respondenterna för att stärka frågans validitet. Hädanefter gör vi dock antagandet att respondenterna har uppfattat frågan såsom den var avsedd, och att de som väljer alternativet Min organisation har fått 11

12 projektmedel för att genomföra projekt också tillhör en kommun som ansökte om medel till HI för att genomföra ett eget projekt, för att därefter tilldelas pengar för att genomföra nätverksträffar. Vad gäller förväntningar inför nätverksträffarna ser vi en viss skillnad mellan de respondenter som valt alternativet Min organisation har fått projektmedel enbart för att medverka i nätverket, jämfört med de respondenter som valt alternativet Min organisation har fått projektmedel för att genomföra projekt. Andelen respondenter som på en sexgradig skala väljer värde 5 eller 6 (hög förväntningar) är något större i den förra gruppen (40 procent) jämfört med den senare (30 procent). Diagram 3. Förväntningar hos respondenter vars organisationer har erhållit medel för att medverka i respektive genomföra ett nätverk Medverkar Genomför 4 % 24 % 26 % 44 % 32 % 32 % 22 % 8 % 8 % 1 - låga förväntningar höga förväntningar Det finns även en skillnad mellan de kategorierna vad gäller införlivade förväntningar. Den kategori som uppger sig vara mest positiv är i detta fall de respondenter som valt alternativet Min organisation har fått projektmedel för att genomföra projekt. Hela 67 procent av dessa respondenter anger värdet 5 eller 6 på frågan I vilken mån har dina förväntningar på nätverksträffarna införlivats?. Motsvarande siffra för dem som valt Min organisation har fått projektmedel enbart för att medverka i nätverket är 40 procent (se Diagram 3). En möjlig förklaring till diskrepansen mellan de två kategorierna är att respondenter som tillhör en organisation som först ansökt om projektmedel för att genomföra ett eget projekt, till en början var besvikna över att inte tilldelas medel för att förverkliga detta och därför hade något lägre ställda förväntningar. Vid de regionala nätverksträffarna blev de sedan positivt överraskade och därmed införlivades deras förväntningar i hög grad. Diagram 4. Införlivade förväntningar hos respondenter vars organisationer har erhållit medel för att medverka i respektive genomföra ett nätverk Medverkar Genomför 20 % 4 % 4 % 4 % 36 % 25 % 46 % 20 % 20 % 21 % 1 - i låg grad i hög grad Sammansättningen av deltagare Respondenterna ombads även värdera i vilken grad de är nöjda med sammansättningen av deltagare vid nätverksträffarna. 64 procent av respondenterna anger värdet 5 eller 6 på en skala där 6 12

13 motsvarar mycket nöjd. 19 procent väljer värde 4, vilket innebär att totalt 83 procent anger ett positivt värde. Mest nöjda var deltagarna i Nätverk Väst där 89 procent angav värdet 4 eller högre. Minst nöjda var Nätverk Syd, där 60 procent angav värdet 4 eller högre. Deltagarna ombads också motivera sitt svar på frågan. Dessa motiveringar visar på en tydlig samstämmighet i fråga om vad som utmärker en bra respektive mindre bra sammansättning av deltagare. Mest nöjda är de som upplever att sammansättningen var heterogen vad gäller deltagarnas verksamhetsområde och yrke, samt den varierande storleken på kommuner och kommuners sätt att arbeta med frågorna. Skälet till detta är att heterogeniteten medför ett intressant utbyte. En deltagare skriver: Det är en bra mix av personer från äo och samhällsbyggnad. Att privat sektor/ andra än kommuner deltar tillför en ytterligare dimension. Gruppen är lagom stor och det är lätt att diskutera/ställa frågor. Storleken på gruppen gör också att delaktigheten är stor. Alla bidrar. Minst nöjda är de som upplever att sammansättningen av deltagare var alltför homogen. Flera av dem beklagar att olika yrkesgrupper och verksamheter som har en viktig roll i arbetet med boende för äldre inte fanns representerade. Flera menar att de hade velat se fler deltagare som arbetar med fysisk planering. Det var endast repr för kommuner med vid nätverksträffarna, utom vid ett tillfälle då var det även en repr för länsstyrelsen. Hade varit intressant med rep för t.ex.bostadsföretag. Ambitionen var sådan, men av någon anledning dök aldrig någon repr för bostadsföretag upp Somliga menar att heterogeniteten är på gott och ont då den tillför en mångfald av kunskaper och perspektiv, men försvårar en fokuserad diskussion. Var nätverksträffarna meningsfulla? Deltagarna är överlag mycket positivt inställda till upplevelsen av närverksträffarna. Frågan som ställdes löd: I vilken grad deltagarna anser att nätverksträffarna var givande och meningsfulla för dem personligen. 86 procent angav värdet 4 eller högre och hela 21 procent valde det högsta värdet. Diagram 5. I vilken grad deltagarna anser att nätverksträffarna var givande och meningsfulla för dem personligen 0 % 3,5 % 12 % 29 % 36 % 21 % 1 - inte alls i hög grad Frågan som redovisas i diagrammet ovan följdes av en öppen fråga där deltagarna ombads motivera sitt val av värde. Denna fråga besvarades av 37 personer. Drygt hälften av svaren uttrycker att 13

14 nätverksträffarna har varit meningsfulla därför att de har inneburit utbyten av exempelvis erfarenheter, kunskap om sakfrågorna, information om hur andra kommuner arbetar, omvärldsbevakning, tips och goda exempel. En deltagare skriver: Större kunskap om denna komplexa fråga samhällsplanering/boendeplanering för målgruppen äldre, att den berör så många samhällsfunktioner Somliga deltagare uttrycker att nätverksträffarna har gett dem stöd och/eller inspiration i deras arbete. De har fått nya idéer, ny drivkraft eller känner sig stärkta av att möta personer som arbetar med samma frågor. Jag kände mig inspirerad att jobba vidare och att jobba ännu mer än jag gör idag, med frågan om äldre och det framtida boendet. En annan deltagare säger sig ha fått draghjälp i att förankra frågan. Flera deltagare säger sig också ha knutit nya kontakter, men preciserar inte närmare hur de tänker sig att dessa kontakter kan komma till nytta i framtiden. Ett fåtal anser att nätverksträffarna främst har bekräftat redan vedertagna kunskaper och metoder. 3.3 Organiseringen av nätverket och nätverksträffarna Av 58 personer svarade 57 ja på frågan Har organiseringen av nätverket och nätverksträffarna överlag fungerat tillfredställande?. 36 personer har valt att motivera varför de svarade ja. Dessa svar är sammantaget mycket positiva. Många säger sig vara nöjda med organisering, administrering och genomförande av nätverksträffar. Val av plats och lokal, information inför träffarna och upplägg vid träffarna beskrivs i positiva ordalag. Somliga beskriver att det varit intressant och givande att besöka olika kommuner. Deltagare i Nätverk Norrland menar att det var bra att träffarna förlades till Arlanda. Positiva åsikter om innehållet vid föreläsningarna är att föredragshållarna var mycket intressanta att lyssna till och att det var intressant att höra om hur andra kommuner arbetar med frågorna. Att det fanns tid för diskussion och reflektion uppskattades. Somliga hade velat ha ännu mer tid för detta. Deltagarna beskrivs generellt som aktiva, kreativa och intressanta att lyssna på och samtala med. Samtalsklimat och stämningen beskrivs som god. Deltagare ger nodledarna positiva omdömen. Ord som används är: strukturerad, tydlig, ansvarstagande, kompetent, serviceminded och bra på att skicka ut information. Flera deltagare säger att utbytet med andra kommuner varit långt mer givande än de hade föreställt sig. Somliga säger sig ha varit skeptiska till idén och upplägget med nätverken från början, men ändrat sig efter att ha deltagit vid en stimulerande nätverksträff. En person skriver: Som sagt jag var kritisk från början, vad hade en kommun på invånare gemensamt med t ex Stockholm? Jag har dock omvärderat detta och ser att vi har mer gemensamt än vad som skiljer oss åt. Denna erfarenhet har varit bra tillsammans med tips hur man kan tänka i sin planering. Den deltagare som svarade att organiseringen av nätverket och nätverksträffarna överlag inte har fungerat tillfredställande motiverar sitt svar så här: 14

15 Träffarna har varit trevliga men inte särskilt effektiva. Teman eller tydligare syfte med varje träff hade underlättat för fokus under dagen. Det hade varit intressant om alla hade någon gemensam fråga man kunde diskuterat eller gått på djupet med vid träffarna. 3.4 Om projektets mål I fokus för denna utvärdering står frågan: i vilken mån anser deltagarna att projektets mål har uppnåtts? För att ta reda på detta ställs i enkäten tre slags frågor. För varje mål ställs frågan: I vilken mån anser du att detta mål har uppnåtts? Gradera ditt svar på en skala där 1 betyder inte alls och 6 betyder i hög grad. Därefter följer en öppen fråga som ber deltagaren motivera sin gradering. Frågor av det tredje slaget handlar om förhållanden som kan ge indikationer om huruvida projektets mål har uppnåtts. När det gäller målet att bygga kompetens ställs frågor som rör utbyte av kunskap, information, erfarenhet och idéer. Angående målet att verka för interkommunal och intrakommunal samverkan ställs frågor som rör kontaktskapande. Inga sådana frågor ställs med tanke på målet att underlätta strategiskt arbete. Det beror på att vi inte kunde identifiera någon motsvarande indikator på detta tema. Målet att bygga upp kompetens kring bostäder och boendemiljö för äldre Ett av målen med nätverket är att bygga upp kompetens kring bostäder och boendemiljö för äldre. I vilken mån anser du att detta mål har uppnåtts? Gradera ditt svar på en skala där 1 betyder inte alls och 6 betyder i hög grad. Hela 80 procent av respondenterna anger värdet 4 eller högre. Nästan hälften (44 procent) anger värdet 5 eller 6. Endast 9 procent väljer värdet 1. Att fyra femtedelar av deltagarna väljer ett värde på skalans övre halva, får anses vara ett mycket gott betyg som tyder på att en majoritet anser att målet har uppnåtts i någon mån. Diagram 6. I vilken mån deltagare anser att nätverket har uppnått målet att bygga upp kompetens om bostäder och boendemiljö för äldre 36 % 30 % 5 % 4 % 12 % 14 % 1 - Inte alls I hög grad 23 personer valde att även motivera sitt val av värde på frågan om i vilken mån projektet uppnått målet att bygga upp en kompetens. Dessa respondenter för fram en lång rad olika synpunkter. En tendens bland svaren är att respondenterna ställer sig positiva till att nätverket kan bidra till att öka kompetensen, men menar att det än så länge bara har tagits ett första steg på vägen mot ökad kompetens, att det varit alltför få nätverksträffar för att påverka deltagarnas kompetens, att det ännu är för tidigt att ställa frågan och att mycket arbete återstår. Vi är bara i början på en lång resa där många delar i samhällsaparaten måste besitta mer kunskap om denna målgrupp. Idag är frågan oftast hänförd till social/respektive omsorgsförvaltning. 15

16 Andra synpunkter är att nätverket har bidragit till ökade kontakter, nya initiativ och mer kunskap; att nätverket inte har bidragit till ny kunskap utan bekräftat befintlig kunskap. Har fått flera olika infallsviklar på hur man kan tänka kring bostäder och boendemiljöer. Både utifrån kvarboende, nybyggnation och andra former av boende för äldre personer Jag har arbetat med dessa frågor i stor omfattning under senaste åren. Min kompetens har inte höjts så mycket - och jag kan inte bedöma hur det är för de andra i nätverket. Indikator: Utbyte av kunskap, information, erfarenheter och idéer En möjlig indikator på huruvida deltagarna har närmat sig målet att bygga upp kompetens är det utbyte av kunskap, information, erfarenheter eller idéer som ägt rum deltagarna emellan. I syfte att undersöka i vilken mån ett sådant utbyte har ägt rum, bad vi deltagarna att svara på hur väl tre olika påståenden stämmer in på deras upplevelse. För varje påstående gavs följande svarsalternativ: stämmer inte alls, stämmer i låg grad, stämmer i någon grad, stämmer ganska bra samt stämmer mycket bra. Drygt fyra femtedelar (79 procent) av respondenterna uppger att det stämmer ganska bra eller mycket bra att de har tagit del av kunskap, information, erfarenheter och/eller idéer som framförts av andra deltagare i nätverket. En betydligt mindre andel (48 procent) uppger att det stämmer ganska bra eller mycket bra, att de har använt nätverket för att söka efter kunskap etc.. Drygt en femtedel (22 procent) anser att detta påstående stämmer i låg grad eller inte alls. Påståendet jag har förmedlat kunskap etc. stämde ganska bra eller mycket bra enligt 71 procent av respondenterna, medan 15 procent anser att det stämmer i låg grad. Svaren visar att deltagarna framför allt upplever sig ha tagit del av kunskap, information, erfarenheter och/eller idéer. Deltagarna har i något lägre utsträckning förmedlat kunskap och i mindre grad sökt efter kunskap etc. Diagram 7. Jag har tagit del av kunskap, information, erfarenheter och/eller idéer som framförts av andra deltagare i nätverket. 35 % 44 % 2 % 3 % 10 % Stämmer inte alls Stämmer i låg grad Stämmer i någon grad Stämmer ganska bra Stämmer mycket bra 16

17 Diagram 8. Jag har använt mig av nätverket för att söka efter kunskap, information, erfarenheter och/eller idéer som framförts av andra deltagare i nätverket. 30 % 29 % 7 % 15 % 19 % Stämmer inte alls Stämmer i låg grad Stämmer i någon grad Stämmer ganska bra Stämmer mycket bra Diagram 9. Jag har förmedlat kunskap, information, erfarenheter och/eller idéer till andra deltagare i nätverket. 44 % 27 % 3 % 10 % 15 % Stämmer inte alls Stämmer i låg grad Stämmer i någon grad Stämmer ganska bra Stämmer mycket bra Indikator: Tillvaratagandet av ny kunskap En annan indikator på huruvida målet att bygga kompetens har uppnåtts, är tillvaratagandet av nya kunskaper. Deltagarna ombads därför att gradera, på en skala från 1 till 6, i vilken mån kunskap, information, erfarenheter och/eller idéer som utbytts under nätverksträffar har tagits tillvara inom den egna organisationen. Två tredjedelar av respondenterna anger värde fyra eller högre. Diagram 10. I vilken mån deltagaren anser att kunskap som utbyts vid nätverksträffar har tillvaratagits inom den egna organisationen. 5 % 10 % 19 % 34 % 27 % 5 % 1 - I låg grad I hög grad Dessutom gavs deltagarna möjlighet att beskriva på vilka sätt kunskap, information, erfarenheter och/eller idéer som utbytts under nätverksträffar har tagits tillvara inom deras organisation. 37 personer valde att besvara fråga, som därmed har ett bortfall på 36 procent. Tre olika teman kan skönjas i deltagarnas svar. Det första temat handlar om att individen och organisationen har fått en ökad kunskap och inspiration, vilket har bidragit till att man har lyft frågorna och utvecklat arbetet med frågorna. Deltagare nämner även att det har varit värdefullt att få inblick i hur andra kommuner arbetar med frågorna, utbyta idéer och goda exempel på lyckade insatser och välfungerande metoder. Särskilt nämns metoder för medborgardialog och insamling av kunskap som krävs för att planera och arbeta vidare med frågorna. En deltagare skriver: 17

18 I mitt arbete har jag försökt ta tillvara goda exempel och sedan omvandla det till någor som passar i för vår organisation. Även för framtiden har man lärt som man kan använda i det fortsatta arbetet. Ett andra tema är att kunskap tagits tillvara genom att deltagarnas organisationer har tagit initiativ till nya insatser och aktiviteter. Exempelvis nämns en konferens, ett offentligt arrangemang för allmänheten om frågorna och ett nytt arbete kring tillgänglighetsfrågor. Erfarenheter från en annan kommun har gjort att vi aktivit börjat arbeta med frågan. Vi har fått många goda tips om hur man kan gå tillväga och vilka hinder man kan stöta på. Vi ska även åka på konferens till kommunen för att få ytterligare kunskap. Då kommer även kommunens fastighetschef att delta vilket är mycket positivt så att vi får samma bild och erfarenheter. Ett tredje tema är att deltagarna vidarebefordrat och spridit kunskaper till rätt personer inom den egna kommunen. Ett fåtal deltagare uttrycker att det inom den egna kommunen har utvecklats en förståelse för att personer från olika förvaltningar och områden behöver få ta del av kunskap om dessa frågor och delta i diskussionerna om dem. Vi har helt enkelt [fått] veta vilka man kan samråda med i frågor som måste beslutas. Hur material kan tas fram och framställas. Samt att det skapar en trygghet i org och politiken att flera än vi har samma utmaningar och måste fatta strategiska beslut Nätverket har bidragit till [att] vi i vår kommun nu påpekar vikten av att alla förvaltningar tillsammans måste jobba med äldres boende, inte bara vård och omsorg. Flera föredrag har jag berättat om för mina kolleger/chef och politiker när jag kommit hem, ger ny input och bra omvärldsbevakning. Alla kommuner har olika förutsättningar och problem så allt kan inte bara "plankas" men att vara med har hittills varit väl investerad tid. Andra svar som ges är att deltagaren enbart har spridit egna kunskaper; att ingenting har tagits tillvara; att informationen inte var användbar för den egna kommunen eftersom kommunen skilde sig alltför mycket från övriga medverkande kommuner vilka var betydligt mindre. Målet att verka för ökad samverkan inom och mellan kommuner Ett av projektets tre mål är att verka för ökad samverkan inom och mellan kommuner. Vi har valt att undersöka detta mål genom att dela upp det mål i två, med fokus på samverkan inom respektive samverkan mellan kommuner. Verka för kommunal samverkan inom kommuner Deltagarna ombads besvara följande fråga genom att ange ett värde mellan 1 och 6: Ett av målen med nätverket är att öka samverkan INOM kommuner. I vilken mån anser du att målet att öka samverkan INOM kommuner har uppnåtts?. Fördelningen av svar var relativt jämn mellan skalans nedre och övre hälft. Något fler personer (55 procent) angav dock ett värde mellan 1 och 3, dvs. ett värde som ligger närmare omdömet inte alls än i hög grad. Målet om ökad inomkommunal samverkan är därmed det mål som deltagarna anser har uppnåtts i minst utsträckning. Ett mer positivt intryck ger dock svaren på frågan Upplever du att nätverket och nätverksträffarna har bidragit till att öka samverkan INOM din kommun, och i så fall på vilka sätt?. 44 personer valde att besvara frågan, varav ett antal menar att det har skett en ökad samverkan, eller att det har skapats bättre förutsättningar för en bättre samverkan i framtiden. 18

19 Diagram 11. Deltagarnas bedömning av i vilken grad målet om samverkan inom kommuner har uppnåtts. 12 % 21 % 22 % 24 % 14 % 7 % 1 - Inte alls I hög grad De som menar att samverkan har ökat talar dels om en ökad samverkan mellan kommunala verksamheter, fastighetsbolag och medborgare, och dels om en ökad kontakt och kommunikation mellan olika kommunala förvaltningar. Särskilt betonas att det är positivt att det skett en ökad kontakt mellan förvaltningar som ansvarar för omsorg respektive samhällsplanering. Här följer ett av de citat som talar om en sådan ökad samverkan: Genom arrangerade möten med personer från planeringskontor, person som jobbar med utvecklingsarbete i kommunen, kommunchef, socialchef, möte med hemtjänstpersonal, Personliga möten med ekonomichef om demografiska frågor. Skrivit dokument som nu skall presenteras i kommunstyrelsen, bostadsbolaget och i socialnämnden. Planer finns nu att ta kontakt med andra kommuner som jobbat med och byggt nya äldreboenden och då framför allt trygghetsboenden eller trygga boenden. Vi har haft möten på kommunledningnivå om denna fråga och kopplat den till "stadsplanen" och ev ny- /ombyggnation. Intresset för vilken typ av boende vi kommer att behöva har också aktualiserats. Andra svar som ges är att det fanns en samverkan inom kommunen när det gäller frågor om bostäder och boende för äldre redan före projektet och att det därför inte har skett någon ökad samverkan. Somliga skriver att de har försökt bidra till en ökad samverkan inom den egna kommunen genom att sprida information som utbyts under nätverksträffar. Andra menar att samverkan inom kommunen inte har ökat eftersom deltagaren ensam representerade sin kommun. Deltagarnas beskrivningar av samverkan uppvisar en viss variation. De nämner exempelvis gemensam planering, fler kontaktytor, gemensamma möten, samarbete med andra verksamheter och referensgrupper, samt att boendefrågan har lyft. Utifrån dessa beskrivningar kan vi se att en majoritet tolkar begreppet samverkan såsom kommunikation mellan skilda verksamheter. Verka för kommunal samverkan mellan kommuner På frågan I vilken mån anser du att målet att öka samverkan MELLAN kommuner har uppnåtts?, angav 48 procent av deltagarna ett värde på skalans övre hälft. Det betyder att deltagarna var något mer positiva i sin bedömning av måluppfyllelse gällande en ökad samverkan mellan kommuner, jämfört med inom kommuner. 19

20 Diagram 12. Deltagarnas bedömning av i vilken grad målet om samverkan mellan kommuner har uppnåtts 29 % 24 % 16 % 19 % 7 % 5 % 1 - Inte alls I hög grad Det ställdes även en öppen fråga om detta mål: Upplever du att nätverket och nätverksträffarna har bidragit till att öka samverkan MELLAN din kommun och ANDRA kommuner, och i så fall på vilka sätt?. 38 personer valde att besvara frågan. Fyra teman kan urskiljas i svaren. Ett tema är att det inte har skett någon direkt samverkan mellan kommuner men att kommuner, tack vare medverkan i ett regionalt nätverk, har fått mer kännedom om vem som arbetar med samma frågor inom andra kommuner och hur detta arbete ser ut i form av pågående projekt. Detta i sin tur kan skapa förbättrade förutsättningar för samverkan längre fram. Ett andra tema är att samverkan sker redan nu, i form av just ett sådant kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Ett tredje tema är att deltagare har tagit kontakt, blivit kontaktade eller planerar att ta kontakt med personer inom andra kommuner för att planera eventuell samverkan eller ytterligare utbyten i framtiden. Ett fjärde tema är att nätverken än så länge inte har ökat samverkan mellan kommuner. Contextio konstaterar att svaren på denna fråga uppvisar en stor variation, men att de vittnar om ett intresse för ytterligare samverkan mellan kommuner i dessa frågor. Indikator: Kontaktskapande Deltagarnas uppfattning om huruvida de har knutit nya kontakter genom att medverka i projektet, är en av flera möjliga indikatorer på huruvida projektet har skapat förbättrade förutsättningar för ökad samverkan inom och mellan kommuner. I webbenkäten ställdes därför följande fråga: Har du via nätverksträffarna knutit nya värdefulla kontakter, och inom vilken typ av verksamhet arbetar i så fall personen/personerna ifråga?. Endast 10 procent svarade att de inte har knutit några kontakter. Hela 58 procent svarade att de har knutit kontakter med person/er som arbetar inom en nämnd/förvaltning i en annan kommun. En tredjedel (34 procent) uppgav att de har knutit kontakter med person/er som arbetar inom samma kommun, men en annan typ av nämnd/förvaltning. En mindre andel säger sig ha knutit kontakter med som arbetar inom samma nämnd/förvaltning som respondenten själv (10 procent). Svaren indikerar att projektet har förbättrat förutsättningarna för samverkan mellan kommuner, och i mindre utsträckning inom kommuner. För att undersöka huruvida deltagarna har kommunicerat med sina nya kontakter ställdes frågan: Har du haft kontakt med deltagare i nätverket vid fler tillfällen utöver nätverksträffarna?. Nära hälften (47 procent) uppger att de haft kontakt med en annan deltagare via e-post, telefon, sms, Skype eller något annat kommunikationsmedium. Mindre vanligt är att träffas genom möten; 16 procent uppger att så har skett. 22 procent säger sig ha haft kontakt på något annat sätt. 42 procent svarar att någon sådan kontakt inte har ägt rum. Målet att underlätta ett strategiskt arbete Deltagarna ombads besvara följande fråga med ett värde från 1-6: Ett av målen med nätverket är att underlätta ett strategiskt arbete med boendefrågor för äldre. I vilken mån upplever du att detta mål 20

21 har uppnåtts i kommunen där du arbetar?. Svaren fördelades i stort sett jämnt mellan skalans lägre och högre värden; 51 procent av respondenterna angav värdet 4 eller högre. En majoritet (58 procent) väljer ett svar i skalans mitt (värde 3 eller 4). Diagram 13. I vilken mån deltagarna anser att målet att underlätta ett strategiskt arbete med boendefrågor för äldre uppnåtts. 29 % 29 % 5 % 15 % 17 % 5 % 1 - inte alls i hög grad Den efterföljande frågan bad respondenterna att motivera sin gradering och dessutom beskriva vad de lägger in i begreppet "strategiskt arbete". Denna fråga besvarades av 30 personer. Svar som gavs var att nätverken har bidragit med kunskap och att nätverken har underlättat eller bidragit till att sätta igång ett strategiskt arbete i de aktuella frågorna; att det ännu inte går att bedöma huruvida nätverken gett någon reell effekt på kommunens strategiska arbete i dessa frågor; att nätverken inte alls kan sägas ha bidragit till att underlätta det strategiska arbetet. Det gavs även en rad exempel på åtgärder som har vidtagits med hjälp av, eller till följd av, nätverket. Såsom utarbetande av underlag för politiker, olika former av medborgardialog, inventeringar av ordinarie boendet och bedömningar av tillgänglighet, inventeringar av kommande behov av olika boenden och utveckling av kommunala verksamheter såsom hemtjänst, kommunala bostadsbolag har fått uppdrag att utreda och analysera sitt bostadsinnehav. Så här beskriver en deltagare initiativ som tagit till medborgardialog: vi har anordnar öppet möte kring boendefrågor för äldre med erbjudan att anmäla sig till studiecirkel. vi har som extra insats i ett arbete med ortsanalys lagt särdkild vikt på äldre och inbjudat via pressen till filminspelning av gamla saker och deras historia berättad av den äldre. Filminspelningen gjordes av skolungdomar Nätverken sades även ha bidragit till att sprida en insikt om att ett strategiskt arbete kräver att flera nämnder och förvaltningar engageras i frågan. Det har skapt en förståelse att boende för äldre är mycket mer än vård och omsorgsboende utan att arbtet måste ske på flera fronter bla samhällsbyggnaden Det är flera som inser att detta är en fråga för andra än de politiker och tjänstemän som ansvarar för äldreomsorgen och att det kan gynna fler än de äldre om vi har goda bostäder. 3.5 Nätverken i framtiden Det finns en tydlig diskrepans mellan respondenternas önskan om att nätverken ska leva vidare och deras tro på nätverkens möjligheter att leva vidare. 65 procent svarar att följande påstående stämmer bra eller mycket bra: "Jag tycker att det är viktigt att nätverket finns kvar och utvecklas i 21

22 framtiden". Mindre än hälften så många, 28 procent, svarar att följande påstående stämmer bra eller mycket bra: Jag tror att nätverket har goda möjligheter att leva vidare även efter det att projektet avslutats". Den mindre positiva inställningen till nätverkens möjligheter att leva vidare har sannolikt att göra med kritiken mot sättet på vilket nätverken organiserats, vilken framkommer i den öppna frågan Vad är viktigt för att du ska vilja delta i ett nätverk framöver?. Diagram 14. Deltagarnas ställningstagande till påståendet "Jag tror att nätverket har goda möjligheter att leva vidare även efter det att projektet avslutats" 43 % 19 % 22 % 3 % 6 % Stämmer inte alls Stämmer i mindre grad Stämmer delvis Stämmer bra Stämmer mycket bra Diagram 15. Deltagarnas ställningstagande till påståendet "Jag tycker att det är viktigt att nätverket finns kvar och utvecklas i framtiden" 0 % 6 % 22 % 41 % 24 % Stämmer inte alls Stämmer i mindre grad Stämmer delvis Stämmer bra Stämmer mycket bra För att ta reda på vad som är viktigt för att i framtiden motivera deltagarna att ingå i ett nätverk ställdes följande fråga: Vad är viktigt för att du ska vilja delta i ett nätverk framöver?. Frågan besvarades av 32 personer. Svaren handlar nästan uteslutande om organiseringen av nätverksträffarna. Återkommande svar var att dessa träffar måste ha ett genomtänkt syfte och innehåll; att relevanta frågor bör tas upp på ett sätt som ger deltagarna förbättrade möjligheter att utveckla arbete med frågorna; samt att tiden som avsätts måste resultera i relevant och användbar kunskap, och gärna resultera i en process som leder till utveckling och förändring. man måste uppleva att det resulterar i att sakfrågan kommer vidare, inte bara kreativa dialoger utan handlingsplaner och möjlighet att påverka. Kanske vara ett "bollplank" till SKL, HI, politik osv. som uttrycker vad seniorgruppen i respektive del av Sverige anser. Ett flertal personer svarade att nätverket måste organiseras, finansieras och ledas på ett praktiskt och kontinuerligt sätt. Det är viktigt att det finns någon som håller ihop nätverket för att det ska bli av. Det underlättar ju alltid att det är någon som ansvarar för att sammankalla nätverket och att föreslå intressanta programpunkter för att det verkligen ska bli av att träffas. Att det finns en drivande nätverksledare (precis om nu) och att det är en bra blandning mellan föreläsningar och utbyte av tankar och erfarenheter mellan projektdeltagare (som nu). 22