PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Transkript

1 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Bäckgatans förskola 2018

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Ulrika Ärlig tillsammans med förskolepersonalen. Vår vision Alla på förskolan ska känna sig trygga och respekterade. Ingen diskriminering eller annan kränkande behandling får förekomma. Vår förskola ska vara en plats där man umgås med kamrater, känner gemenskap och lär sig vara en i gruppen. Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet Tillsammans med barnen på förskolan utformar vi varje hösttermin trivselregler och håller dessa ständigt levande i verksamheten. Vi genomför samlingar/aktiviteter innehållande känslor och kamratskap varje termin och under varje ny vårtermin intervjuas även de äldre barnen om hur de uppfattar sin trivsel på förskolan. Dessa intervjuer ligger till grund för vårens utvecklingssamtal där pedagoger diskuterar barnets vistelse och trivsel tillsammans med vårdnadshavare. Verksamheten arbetar också med barns integritet där förskolan följer kommunens policy om minst 2 tillfällen för integritetsövningar tillsammans med barnen. Barngruppens intresse, behov och förutsättningar ligger till grund för arbetet kring likabehandlingens alla områden. Vårdnadshavarnas delaktighet Som en del i vår kartläggning erbjuds vårdnadshavare, varje år, att delta i en enkätundersökning rörande sitt barns vistelse på förskolan. Vårdnadshavare ges även möjlighet att vara delaktiga och därmed kunna påverka arbetet med likabehandlingsplanen genom introduktionen i förskolan, utvecklingssamtal, föräldraråd, föräldramöte och vid inbokade samt dagliga samtal med personal. Tillsammans verkar vi för barnens bästa och förväntar oss därmed att vårdnadshavare ställer sig bakom förskolans värdegrund och trygghetsarbete. Värdegrunden omfattar människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen och solidaritet mellan människor. Personalens delaktighet En personal har det övergripande ansvaret för att upprätta planen tillsammans med övrig personal. Planen mot diskriminering och kränkande behandling är en stående punkt under förskolans reflektionstid var tredje vecka.

3 Förankring av planen Planen mot diskriminering och kränkande behandling presenteras för vårdnadshavare i samband med introduktionen i verksamheten och under verksamhetens föräldramöte. Då planen uppdateras och aktualiseras inför varje nytt år presenteras också planen för vårdnadshavare i början av varje vårtermin, via mejl och på förskolans hemsida. Planen presenteras också för all nyanställd personal. Ett exemplar av likabehandlingsplanen finns även i tamburen på varje avdelning. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Planen utvärderades av personalen i den pedagogiska rapporten. Uppföljning har genomförts kontinuerligt och utvärdering av föregående plan ägde rum på utvärderingsdagen. På Bäckgatans förskola diskuterar och reflekterar vi över likabehandlingsarbetet dagligen, då vi ständigt ställs inför situationer tillsammans med barnen, som berör ämnet. Barnintervjuer har genomförts och enkät har skickats ut till vårdnadshavare. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Förskolechef, barn, vårdnadshavare och pedagoger. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Under året som gått har vi lagt stor vikt vid vårt värdegrundsarbete. Pedagogerna menar att en trygg barngrupp med trygga barn lägger grunden för allt lärande. På förskolans, dåvarande, avdelning Pyret där de yngre barnen vistades arbetade man mycket med barnens trivsel och trygghet via upprepning och igenkänning. Det fanns en tydlig grundverksamhet med rutinsituationer och aktiviteter med liknande innehåll varje dag. Pedagogerna kunde tydligt se hur barngruppen växte sig tryggare och där varje enskilt barn gavs utrymme för delaktighet och inflytande. Vi har tillsammans med barnen samtalat om hur man är en bra kompis samt hur man hanterar konflikter. På så vis har vi gjort barnen delaktiga i förskolans värdegrundsarbete. Vi har pratat med barnen om hur viktigt det är att lyssna på varandra för att visa respekt och försökt få dem att förstå innebörden i att vara mot andra som man vill att andra ska vara mot en själv. Barnen har gjorts delaktiga i våra trivselregler och har tillsammans skapat vår kompisvägg men bilder, regler och annan dokumentation där man då och då blir påmind om hur man är en bra kompis. Genom lekgrupper som sammansätts utifrån pedagogernas observationer samt barns egna önskemål, ges alla barn möjlighet att leka med varandra i olika konstellationer. Genom detta uppmärksammas barnen på att alla är olika men lika mycket värda och att man kan ha roligt tillsammans ändå.

4 Vi har under året arbetat med materialet Snick och Snack - vännerna i kungaskogen. Materialet utgår från värdegrunden i förskolans läroplan och med hjälp av materialet har vi arbetat med områden så som empati, hur man är en bra kompis och hur man visar varandra respekt. Materialet har också belyst olikheter, vikten av samarbete och att ta avstånd från alla typer av utanförskap. Handdockan Saga gjorde också besök på förskolan där hon tillsammans med barnen diskuterade olika dilemman i samma områden som ovan beskrivna. Även kompisböckerna om Kanin och Igelkott har använts som underlag i värdegrundsarbetet. Dessa böcker tar utgångspunkt i situationer som förskolans barn kan känna igen sig i vilket varit värdefullt för både de äldre och yngre i verksamheten. Under hösten har förskolan genomgått en omorganisation där två åldersindelade grupper istället blivit två åldersblandade grupper. Arbetet med grundverksamheten (rutiner och dagsstruktur), där trygghet och värdegrund tar stor plats, har därför varit extra viktig under hösten för att skapa trygga barn och vuxna i en verksamhet där vi respekterar varandra oavsett ålder och utvecklingsnivå. Vi har sett att vårt arbete har lett till att både nya och gamla barn har kommit in i gruppen och känner trivsel och trygghet. Vi upplever att barnen på förskolan är trygga med oss pedagoger, med varandra och miljön samt att de vågar uttrycka sina åsikter i den utsträckning de förmår. Utvärderingsmetoder Personalen diskuterar likabehandlingsarbetet på reflektionstiden var tredje vecka, på arbetsplatsträffar och utvärderar arbetet i den pedagogiska rapporten. Genom samtal med barnen Vårdnadshavare deltar genom enkäter. Årets plan ska utvärderas senast Ansvarig för att årets plan utvärderas Ulrika Ärlig, förskolechef.

5 Främjande insatser Främjande arbete Områden som berörs av insatserna är 1. Kränkande behandling 2. Kön 3. Könsidentitet eller könsuttryck 4. Etnisk tillhörighet 5. Religion eller annan trosuppfattning 6. Funktionsnedsättning 7. Sexuell läggning 8. Ålder Policy Vår förskola skall vara en plats där alla känner sig trygga. Alla barn ska ges lika möjligheter att delta i verksamheten oavsett behov och förutsättningar och inga typer av kränkande behandling eller diskriminering får förekomma bland såväl barn som vuxna. Främjande insatser: Närvarande och delaktiga pedagoger i barngrupperna för att vägleda och stödja barnen i deras samspel Flexibilitet och öppenhet för förändring ligger till grund för att tillsammans med barnen stimuleras och utvecklas. Vi jobbar för att på bästa sätt ge barnen inflytande och vara delaktiga över sin dag på förskolan Båda avdelningarnas barn möts dagligen i lek tillsammans på vår gemensamma utegård Medvetet delar vi in barnen i olika ute- och innegrupper, så att möjlighet ges att leka med kompisar som de vanligtvis inte väljer. Grupperna varieras också med hänsyn till barnens intressen, behov och förutsättningar. Rum med material anpassade för olika intressen och behov, både inomhus- och utomhus finns, så att barnen närhelst de vill kan leka med det som faller dem in. TSS (tecken som stöd) används för att stödja det enskilda barnets inlärningsförmåga. Pedagoger tillägnar sig kunskap om funktionshinder som vi möter i barngruppen. Personalen diskuterar värdegrundsfrågor kontinuerligt vid reflektionstiden var tredje vecka och har alltid som mål att vara närvarande i barnens lek, observera och stödja barnen vid behov.

6 Mål och insatser Nedan beskrivs förskolans mål inom de olika områden likabehandlingsplanen berör samt vilka insatser som görs för att uppnå målen. 1. Kränkande behandling Förskolans mål: Förskolans mål är att förhindra all form av kränkande behandling. Barnen ska känna sig välkomna och trygga med sina kamrater, med personalen och miljön. Barnen ska uppmuntras att bli självständiga och respekterade individer, som vågar sätta gränser, då de på något sätt känner sig kränkta. Insats Närvarande och delaktiga (direkt och indirekt) pedagoger i leken, inomhus och utomhus, för att vägleda och stödja barnen i deras konflikthantering. Personalen föregår med goda exempel genom att visa hur man förhåller sig mot varandra, stora som små. Personalen uppmuntrar positiva och empatiska handlingar. När kränkande behandling uppstår mellan barn informeras berörda vårdnadshavare. All personal dokumenterar händelser som vi anser kan vara kränkande, dokumentationen används sedan som underlag att följa upp och diskutera på våra veckoplaneringar. 2. Kön (man/kvinna/transsexuell) Förskolans mål: Förskolan ska arbeta för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska ges lika stort inflytande över hur den pedagogiska miljön ser ut där barnens intressen, behov och förmågor ligger till grund för miljöns utformande. Insats: För att könsneutralisera inomhusmiljöerna används färgnamn för förskolans olika rum. Ex regnbågsrummet, blåa rummet, bron osv. Personalen kartlägger lekmiljöerna genom observationer för att se hur de används av barnen. Efter behov förändrar personalen lekmiljöerna så att de tilltalar alla barn, oavsett kön. Vi ställer frågor till barnen om miljön och material för att få reda på deras intresse, erfarenheter och önskemål. Förskolan tillhandahåller ett varierat lekmaterial som kan tilltala både flickor och pojkar.

7 Förskolan lånar litteratur från biblioteket med varierat innehåll som kan tilltala barnen oberoende av vilket kön de har. Personalen tänker på att använda ett könsneutralt språkbruk. 3. Könsidentitet eller könsuttryck Förskolans mål: Förskolan ska arbeta för att alla barn ska känna stolthet över sin person, oavsett kön. Insats: Personalen uppmuntrar alla barn i förskolan oberoende av kön. 4. Etnisk tillhörighet Förskolans mål: Vi strävar efter att varje barn utvecklar förståelse och respekt för varandra oavsett etnisk tillhörighet och kulturell bakgrund. Insats: Förskolans personal belyser och uppmärksammar flerspråkighet, kulturalitet och levnadssätt på ett positivt sätt genom att, vid behov/intresse, skapa tillfällen för samtal med barnen kring att vi har olika språk, kulturer och utseende och att vi oberoende av detta har ett lika värde. All pedagogisk personal ska känna till vilket land alla barn kommer ifrån och vilket modersmål barnen har. Vid behov, delas informationsblad ut på olika språk. Vid samtal/föräldramöte erbjuds tolk vid behov. 5. Religion eller annan trosuppfattning Förskolans mål: Vi strävar efter att varje barn utvecklar förståelse och respekt för varandra oavsett religiös åskådning eller trosuppfattning. Insats: Vid behov/intresse/frågor skapar personalen tillfällen för samtal med barnen kring olikheter i trosuppfattningar, religiösa högtider, seder och vanor. Vi strävar efter att stimulera varje barns förmåga att respektera samt skapa förståelse för andra människors kulturella bakgrund, religiösa åskådning och- eller annan trosuppfattning. Vi vill

8 utveckla barnens förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av trosuppfattning/religion. Vid samtal med barnen kring ämnet värderas inte deras tankar och frågor inom ämnet utan möts med öppenhet och respekt att vilja lära och veta mer. Vid våra högtider belyser vi traditioner utifrån de religioner och trosuppfattningar som förekommer på förskolan. Genom samtal med vårdnadshavare, eventuella fortbildningar och läsning av relevant litteratur/internetinformation tillägnar sig pedagogerna, vid behov, ökad kunskap inom området. Om barn/familjer har sådan trosuppfattning att specialkost erfordras informeras personalen om detta för att minimera missförstånd vid måltider, högtider och annat. 6. Funktionsnedsättning Förskolans mål: Alla barn och vuxna oavsett typ av funktionsnedsättning ska bli respekterade av samtliga inom förskolan. Ingen ska känna sig diskriminerad på grund av en funktionsnedsättning. Insats: Utefter förskolans förutsättningar anpassas lokaler och material efter alla barn oavsett funktionshinder. Vid behov ges information och handledning av specialpedagog gällande olika typer av funktionshinder som kan finnas i barngruppen och arbetssätt inom området. Kompetensutbildning inom neuropsykiatriska funktionshinder har givits personalen i förskolan. Tecken som stöd används för att förstärka språket och det enskilda barnets inlärningsförmåga. Vi upplyser barnen om att vi alla är olika men lika mycket värda. 7. Sexuell läggning Förskolans mål: Förskolan ska arbeta för förståelse och respekt för människor med olika sexuella läggningar (homosexualitet, bisexualitet, transsexualitet eller heterosexualitet) samt olika typer av familjekonstellationer. Insats: Vid behov/intressen/frågor för vi samtal kring ämnet med barnen där fokus läggs på olikheter och att vi oavsett läggning är lika mycket värda. Vid behov/intressen/frågor skapas tillfällen för samtal med barnen kring olikheter i familjekonstellationer. Oberoende av vilken typ av familjekonstellation påtalas allas lika värde.

9 Litteratur som belyser olikheter i familjekonstellationer har lånats och kommer framöver också att lånas. 8. Ålder Förskolans mål: Ingen ska få någon form av negativ särbehandling på grund av ålder. Insats: Alla barn, oberoende av ålder, uppmuntras inom alla områden på förskolan med hänsyn till barnets intressen, behov och förutsättningar. Ansvarig Förskolechefen och all personal på förskolan. Kartläggning Kartläggningsmetoder Planerade samtal och diskussioner i arbetslagen Föräldraenkäter som kommunen skickar ut Verksamhetsskattningen Barnobservationer Barnintervjuer Utvecklingssamtal samt daglig kontakt med vårdnadshavare Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Trygga och otrygga platser i miljön

10 Hur barn och föräldrar kommer involveras i kartläggningen Vårdnadshavare involveras genom planerade samtal och daglig kontakt. Barnen involveras genom samtal, olika typer av intervjuer samt observationer. Intervjuer med barnen enskilt- och eller i grupp. Vårdnadshavare samtalar med sitt/sina barn om trygghet på förskolan. Vi lyfter planen mot diskriminering och kränkande behandling på introduktionen av förskolan, på föräldramöten och på eventuella föräldraråd. Vi kartlägger (via observationer och närvarande pedagoger) eventuella otrygga platser i inne- och utomhusmiljön och diskuterar detta under vår reflektionstid på förskolan. Hur personalen kommer involveras i kartläggningen Personalen kommer involveras genom diskussioner på APT och planeringsdagar, daglig föräldrakontakt samt genom intervjuer och observationer. Resultat och analys Efter att ha genomfört barnobservationer och samtalat med barn och vårdnadshavare är vi överens om att värdegrundsarbete är ett område som vi alla aktivt och ständigt måste arbeta med, för att kunna trivas och må bra på förskolan. Observationerna och samtalen med vårdnadshavare visar på att barnen trivs och känner trygghet i förskolan och vi tror att vårt arbete med värdegrunden är en stor anledning till detta. För att barnen ska uppleva att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker vill vi bli bättre på att kartlägga och dokumentera vad barnen visar intresse för i lek och lärandemiljön då vi tror att en föränderlig miljö bidrar till ett meningsfullt lärande. Vi tror att vi pedagoger har en betydande roll i att vara nära barnen i deras lek för att kunna utmana dem och göra barnen mer delaktiga i utformandet av förskolans miljö men också i att kunna fånga barnens intresse i stunden och utmana dem därifrån. Detta är också ett område för oss att utveckla i vår åldersblandade verksamhet då vi kartlagt att de äldre barnen visat behov och intresse av större utmaningar i sina lärande. Kartläggningen av våra ute- och inomhusmiljöer visar att det finns platser för alla att leka och befinna sig i. Det finns möjlighet till lek i närhet av andra men också möjlighet till avskildhet. Vi har dock observerat att vissa rum inte används lika frekvent som andra. Ofta befinner sig de yngre barnen i närheten av de vuxna vilket kan betraktas ur ett trygghetsperspektiv. Därför tror vi att det är viktigt att de vuxna sprider ut sig i verksamheten och befinner sig nära barnen i deras lek för att skapa trygghet men också för att ta tillvara på de lokaler som finns i verksamheten. Efter att ha analyserat fjolårets arbete ser vi utvecklingsområden gällande barns delaktighet. Bland annat ser vi behov av att utveckla den språkliga miljön med tecken som alternativ kommunikation då förskolan har flera barn som ännu ej erövrat det talade språket, som har annat modersmål, funktionsnedsättning eller liknande. Vi tror att användandet av tecken som alternativ kommunikation kan vara ett sätt att möjliggöra barns förmågor att göra sin röst

11 hörd och kunna påverka sin situation men också att kunna känna sig delaktiga och inkluderande i verksamheten. Förebyggande åtgärder Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Mål och uppföljning Vårt mål är att förhindra all form av kränkande behandling och därmed förebygga att det uppstår på vår förskola. Barnen ska känna sig välkomna och trygga med sina kamrater, med personalen och i miljön. Vår vision är att barnen ska bli självständiga och respekterade individer, som vågar säga ifrån, då kompisar eller vuxna beter sig på ett sätt som barnet ifråga inte accepterar. Barnen ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att hantera konfliktsituationer, genom att få verktyg att sätta ord på sina känslor, respektera och förstå varandras olikheter samt ta ansvar för egna handlingar. Barnens språkliga och kommunikativa förmåga ska stimuleras så att varje barn ges möjlighet till delaktighet och inflytande oavsett behov och förutsättningar. Vårt mål är att alla barn ska känna sig inkluderade i verksamheten, kunna göra sin röst hörd och kunna påverka sin situation. Under verksamhetsåret implementeras kommunens Arbetsplan för förskolans integritetsarbete. Utifrån den kommer en pedagogisk planering att utformas för det praktiska genomförandet tillsammans med barngruppen. Arbetsplanen medföljer som bilaga här i Planen mot diskriminering och kränkande behandling. Uppföljning av våra mål sker både spontant vid situationer som uppstår i verksamheten, på våra reflektionstider och APT men också mer systematiskt och kontinuerligt under planeringar och träffar under verksamhetsåret.

12 Åtgärder: När kränkande behandling uppstår ingriper personalen omedelbart och barnets berörda vårdnadshavare informeras. Samarbets-/tillitsövningar, rollspel, gruppstärkande aktiviteter, litteratur, streamat material och sånger som knyter an till att skapa samt upprätthålla goda relationer använder vi oss av i vårt arbete för att motverka kränkande behandling. All personal dokumenterar händelser som anses vara kränkande, dokumentationen används sedan som underlag att följa upp och diskutera på vår reflektionstid. Tillsammans med barnen skapar vi varje år gemensamma former för hur vi vill att det ska vara på förskolan, för att alla ska känna sig trygga, välkomna och kunna trivas. Vi vägleder barnen i deras lek och samspel om vi upptäcker att de behöver stöttning vid till exempel kontaktskapande, konflikthantering, att vänta på sin tur, att dela med sig, att lyssna på och respektera varandra samt uttrycka sin vilja och åsikt. Genom dessa konkreta upplevelser tillägnar sig barnen ansvarskänsla och social handlingsberedskap. Konflikter och missförstånd som uppstår hjälper vi vuxna barnen att reda ut, om de inte klarar av att lösa dem själva. Vi lägger inte in våra egna värderingar utan lyssnar aktivt till de barn som är inblandade i den givna situationen och vad dem har att säga. Fokus läggs på händelsen i första hand, inte på det enskilda barnet. Estetiska uttrycksformer och konkret material får ligga till grund för att barnen med alla sina sinnen ska få möjlighet att kommunicera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar i arbetet med att stärka den emotionella kompetensen. Samarbete med hemmen, när det gäller barnens fostran och med vårdnadshavare diskutera regler och förhållningssätt i förskolan. Vi pedagoger föregår med gott exempel vid användandet av tecken som alternativ kommunikation och uppmuntrar barnen att också använda sig av tecken. Vi tecknar så mycket vi kan! Pedagogerna har ett förhållningssätt där de är lyhörda för vad barnen ger uttryck för att behöva och intresserar sig för oavsett om de uttrycker sig verbalt eller kroppslig. En pedagogisk planering kommer att upprättas utifrån kartläggningens aktuella målområde En pedagogisk planering kommer att upprättas utifrån Arbetsplanen för förskolans integritetsarbete. Motivera åtgärd: Genom personalens observationer över barngruppen ser vi behov av att kontinuerligt jobba med värdegrundsfrågor. Syftet med åtgärderna är att bidra till att alla barn i förskolan ska känna trygghet och uppleva att det är roligt och lärorikt att vistas i verksamheten där de får möjlighet till delaktighet och inflytande. Ansvarig: All personal medverkar aktivt med åtgärderna. Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela perioden januari 2018 januari 2019

13 Rutiner för akuta situationer Policy: Det ska råda nolltolerans mot trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. All personal ingriper omgående för att stoppa en kränkning. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: Personalen är uppmärksam på kränkande/diskriminerande ord och handlingar och ingriper omgående när sådant inträffar. Personalen gör barnobservationer och har samtal med barnen. Personalen har daglig kontakt med barnens vårdnadshavare. Det är det utsatta barnet som avgör om beteendet eller handlingen är oönskad eller kränkande. Förskolans personal måste ibland tillrättavisa ett barn för att skapa en god miljö för hela barngruppen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening även om barnet kan uppleva det som kränkande. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till: Förskolans personal, specialpedagog eller förskolechef. Arbetsgång kränkande behandling En lärare, förskollärare eller annan personal får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektor. SL 6 kap. 10 Anmäla U Da ut Kommunicera Ansvar Personal ansvarar för att anmäla om ett barn eller elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling. Rektor/förskolechef och huvudman får meddelande via Lisa om att en anmälan är registrerad och skickad. Samråd med vårdnadshavare, elevhälsa m.m. Hur Registrera och spara/skicka anmälan i programmet Lisa. Länk finns på Intranätet/självservice Ansvar Lärare ansvarar för att kontakta alla berörda vårdnadshavare per telefon. Rektor/förskolechef beslutar om vem som ansvarar för vidare utredning samt vilken personal som ska informeras om händelsen. Elevhälsogruppen? Mentor? Övrig personal inom verksamheten? Hur Noteras i Lisa i samband med anmälan eller på blanketten Dokumentation diskriminering och annan kränkande behandling

14 Utreda Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta åtgärder. SL 6 kap. 10 Ansvar Huvudmannen har enligt skollagen ansvar för att en utredning skyndsamt inleds. Rektor/förskolechef har på delegation från huvudmannen ansvaret för att en utredning skyndsamt inleds. Hur Blanketten Dokumentation diskriminering och annan kränkande behandling används. Rektor/förskolechef utser ansvarig/ansvariga för dokumentationen. Beskrivning av händelsen. Vad har skett? Vilka är inblandade? Plats och tid? Vilken är den aktuella situationen för de inblandade? Åtgärda Huvudmannen ska se till att det upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling. SL 6 kap 8 Ansvar Rektor/förskolechef har på delegation från huvudmannen ansvaret för att åtgärder vidtas. Rektor/förskolechef utser vem som genomför åtgärderna. Hur Dokumentation diskriminering och annan kränkande behandling används. Huvudmannen ska i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas. Följa upp utvärdera Ansvar Rektor/förskolechef har på delegation från huvudmannen ansvaret för att en uppföljning/ utvärdering av åtgärderna sker. Hur Dokumentation diskriminering och annan kränkande behandling

15 Uppföljningen/ utvärderingen ska innehålla: Nuläge. Hur är situationen mellan de berörda eleverna nu? Åtgärder. Vilket resultat har genomförda åtgärder haft? Vidare arbete kring åtgärder? Uppföljning med vårdnadshavare. Har uppföljning skett, när och med vilka? används. Denna blankett registreras i Lisa av rektor/förskolechef. Huvudmannen ska årligen uppdatera föreliggande plan och sammanställa genomförda insatser i verksamheten. Vad säger styrdokumenten? FN: s konvention om barns och ungdomars rättigheter, som godkändes av Sverige 1990, är en rättighetslag för barn och ungdomar. I konventionen påtalas bl. a. att ingen kränkning av barn och ungdomar får ske. Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk och en förordning. Skollagen (2010:800) kapitel 6 handlar om åtgärder mot kränkande behandling och att det ska finnas en plan mot kränkande behandling. Diskrimineringslagen (2008:567) säger att vi ska ha en likabehandlingsplan och beskriver även diskrimineringsgrunderna. Förordning (2006:1 083) handlar om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt dessa lagar råder det: förbud mot kränkande behandling. förbud mot diskriminering p.g.a. kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. förbud mot trakasserier. förbud mot repressalier.

16 Förskolans och skolans läroplaner En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet, och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som skall hållas levande i arbetet med barnen. Lpfö 98 (rev 2010) 2.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Mål Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Förskollärare ska ansvara för att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde, att förskolan tillämpar ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar, och att det utvecklas normer för arbetet och samvaron i den egna barngruppen. Arbetslaget ska visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet, stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra, lyfta fram och problematisera etiska dilemman och livsfrågor, göra barnen uppmärksamma på att människor kan ha olika attityder och värderingar som styr deras synpunkter och handlande, och samarbeta med hemmen när det gäller barnens fostran och med föräldrarna diskutera regler och förhållningssätt i förskolan. 2.7 Förskolechefens ansvar Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet och inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera förskolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland barn och anställda.

17 Arbetsmiljölagen (AFS 1993:17) Ett systematiskt arbetsmiljöarbete skall ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten och omfatta vuxna och elever. Särskilda allmänna råd och föreskrifter om kränkande särbehandling (AFS: 1993:17) finns kopplade till arbetsmiljölagen. Dessa gäller även skolan som arbetsplats och därmed både personal och elever. Dessutom finns särskilda föreskrifter om åtgärder mot våld och hot i arbetsmiljön. Vid tillbud som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa skall Arbetsmiljöverket underrättas (2 arbetsmiljöförordningen). Socialtjänstlagen Verksamheter som berör barn och ungdom är skyldiga att göra anmälan till socialtjänsten enl. 14 kap. 1 i socialtjänstlagen (2001:453). Enligt denna är alla anställda inom myndigheten skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Brottsbalken Strafflagarna i brottsbalken gäller även skolan. Det finns dock ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling som särskilda begrepp eller brottsrubricering. Men mobbning och även andra kränkningar utgör inte sällan även brott enligt brottsbalken, till exempel misshandel, olaga hot, olaga tvång, ofredande, trakasserier, förtal/förolämpning, sexuellt ofredande, hets mot folkgrupp. Förklaring av begrepp Diskriminering i förskolan innebär att ett barn missgynnas av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering kan till exempel ske genom förskolans regler eller rutiner. Direkt diskriminering är när ett barn missgynnas och det har direkt koppling till någon av de diskrimineringsgrunder som lagen omfattar. Indirekt diskriminering är när man genom att behandla alla lika diskriminerar. Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till trakasserier. Sexuella trakasserier kan vara ovälkomna beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande och upplevs som kränkande. Det kan också handla om sexualiserat språkbruk. Det kan vara svårt att identifiera sexuella trakasserier bland barn i förskoleåldern. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse.

18 Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Anställda kan kränka ett barn genom en handgriplig och hårdhänt tillsägelse. Repressalier är när ett barn utsätts för straff eller annan form av negativ behandling av förskolans personal p.g.a. att barnet eller vårdnadshavaren anmält förskolan. Mobbning är när ett barn gång på gång under en längre tid utsätts för negativa handlingar från en eller flera personer. Diskrimineringsgrunderna Kön - pojke eller flicka. Även transsexuella personer, d.v.s. personer som ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet skyddas utifrån denna diskrimineringsgrund. Könsidentitet eller könsuttryck Alla människor har könsidentitet och könsuttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön. Skyddet blir extra viktigt för personer med en könsidentitet eller ett könsuttryck som hela tiden eller periodvis skiljer sig från könsnormen. Diskrimineringsgrunden har inget samband med sexuell läggning. Etnisk tillhörighet - nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan definiera sig som både svensk och till exempel rom, same eller kurd. Var och en har rätt att definiera sin egen etniska tillhörighet utifrån sin personliga bakgrund. Religion eller annan trosuppfattning - religionsfrihet Funktionsnedsättning Funktionsnedsättningar kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Som funktionsnedsättning räknas både sådant som syns, som att man använder rullstol, och sådant som inte märks lika lätt som exempelvis allergi och dyslexi. Sexuell läggning - homosexualitet, bisexualitet eller heterosexualitet. Ålder- uppnådd levnadsålder. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla. (Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.) Ur: Lika rättigheter i förskolan - handledning (2013) Diskrimineringsombudsmannen DO