PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Gullvivans förskola

Transkript

1 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gullvivans förskola

2 Vår vision: På vår förskola skall alla känna sig välkomna, trygga och ha lika rättigheter. Förskolan ska vara fri från diskriminering och annan kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5 år. Ansvariga för planen: Förskolechef tillsammans med personal på förskolan. Planen gäller från: Planen gäller till: Barnens delaktighet: I den dagliga verksamheten håller vi värdegrundsfrågor och våra trivselregler levande genom samlingar och samtal med barnen. Vårdnadshavarnas delaktighet: Vårdnadshavarna förväntas ställa sig bakom förskolans värdegrund och trivselregler, samt arbeta tillsammans med personalen för barnens bästa. Detta sker genom daglig kontakt och vid utvecklingssamtal. Personalens delaktighet: Tillsammans arbetar vi fram Likabehandlingsplanen och följer upp den på arbetsplatsträffar. Vi utser målvakter för varje område. Närvarande pedagoger i barnens lek som kan stötta barnen då konflikter uppstår. Förankring av planen: Planen finns med som en stående punkt på våra arbetsplatsträffar. Likabehandlingsplanen presenteras på våra informationsmöten för nya föräldrar. Planen läggs ut på förskolans hemsida och finns tillgänglig för föräldrar och nyanställda.

3 Utvärdering Utvärdering av föregående plan: Uppföljning och utvärdering av föregående plan har gjorts på våra arbetsplatsträffar. Ständiga diskussioner sker dagligen i arbetslaget och tillsammans med barnen om vårt förhållningssätt mot varandra. Delaktiga i utvärderingen av föregående plan: Förskolechef och personal Resultat av utvärderingen av föregående plan: Vi upplever att barnen känner tillit till oss pedagoger och är trygga på förskolan. Vårdnadshavarna uttrycker att de är nöjda med vår verksamhet och att deras barn är positiva till att vara på förskolan. Barnen på avdelningen Fjärilen har varit med att utforma trivselreglerna tillsammans med pedagogerna. Trivselreglerna hölls levande i början av året av både barn och pedagoger. Vi kan bli bättre på att samtala och hålla våra trivselregler levande med barnen. Barnen anammade att säga stopp/visa stopphanden vilket har lett till att de själva kan säga ifrån vid konflikter med andra barn. Vi ser att barnen fortfarande använder sig av stopp. Vi pedagoger upplever att barnen är välkomnande mot nya barn, då de bjuder in dem i leken. Det har varit svårt att hitta böcker på biblioteket som främjar mångfald och motverkar traditionella könsmönster Denna plan ska utvärderas senast: nov 2017 Hur planen ska utvärderas: Planen diskuterar och utvärderas på arbetslagsträffar. Barnen på avdelningen Fjärilen får gå en trygghetsvandring både inne och ute med pedagogerna. Ansvarig för att årets plan utvärderas: Personalen tillsammans med förskolechef. Främjande insatser Främjande arbete som ständigt pågår Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling, könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning och ålder. Mål och uppföljning: Alla barn och vårdnadshavare ska känna sig trygga och välkomna på vår förskola. Uppföljning sker kontinuerligt på våra planeringar och arbetsplatsträffar. Insats: Genom vårt förhållningssätt mot barn och vuxna blir vi förebilder för hur man är mot varandra. Genom att dela in barnen i olika lek-/aktivitetsgrupper kan pedagogerna justera lekkonstellationer. Detta leder till att barnen ges möjlighet att leka med olika barn. På vår förskola är vi närvarande pedagoger i barnens lek. Förskolan har gemensamma trivselregler. Pedagogerna pratar och visar dagligen barnen hur man är en bra kompis. Skulle det vara så att det har hänt ett barn något tar vi upp det med vårdnadshavarna direkt. Ibland kan det räcka med ett samtal i tamburen, annars sätter vi oss ner med vårdnadshavarna i ett längre samtal i lugn och ro. Vi har en tydlig rutin hur vi delger varandra den information som vi får från vårdnadshavarna till alla pedagoger i arbetslagaget. Ansvarig: Arbetslagen Målvakter: Linda och Sophia.

4 Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela perioden. Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling, könstillhörighet, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning och ålder. Mål och uppföljning: Vi strävar efter att varje barn utvecklar förståelse och respekt för varandra oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Uppföljning sker på planeringar och husmöten. Insats: Förskolan skall uppmärksamma flerspråkighet på ett positivt sätt. Lyfta och samtala med barnen kring deras frågor och funderingar om olika språk och kulturer. Uppmärksamma barnens likheter och olikheter. Ansvarig: Arbetslagen Målvakter: Sofia och Susanne Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela perioden. Främja likabehandling genom att granska lekmaterial och böcker Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling, könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och ålder. Mål och uppföljning: Förskolan skall erbjuda lekmaterial och böcker som främjar mångfald och motverkar traditionella könsmönster. Uppföljning sker på våra arbetsplatsträffar. Uppföljning sker vid beställning av lekmaterial och boklån. Insats: Vi lånar böcker på biblioteket som berör olika områden. Förskolan köper in barnböcker med teckenspråk. Personalen diskuterar utbudet av lekmaterial och inskaffar material för att främja mångfald och motverka traditionella könsmönster. Ansvarig: Arbetslaget. Målvakter: Ida och Lotta. Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela perioden. Främja likabehandlingen genom ökad självkänsla hos barn. Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling, könstillhörighet, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning och ålder. Mål och uppföljning: Att barnen ska känna sig trygga med både barn, personal och miljön. Insats: Pedagogerna delar in barnen i mindre lek-/aktivitetsgrupper där 1-2 pedagoger är närvarande i varje lekmiljö. Barnen har möjlighet vid ett flertal tillfällen att själva bestämma i vilken inne miljö de vill vistas i. Tvärgrupper med 3-åringarna två gånger i veckan där de får leka över avdelningarna. De får lära känna både barn och pedagoger från den andra avdelningen. Barnen blir sedda med andra ögon och barnen utmanas att våga leka i andra konstellationer. Storsamling var tredje vecka med alla barn och pedagoger i huset. Avdelningarna turas om att hålla i samlingen. Ansvarig: Arbetslaget Målvakter: Lotta och Susanne Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela perioden.

5 Kartläggning Kartläggningsmetoder: Samtal och diskussioner i arbetslagen. Samtal med barnen samt barnobservationer. Trygghetsvandring och intervjuer med de äldsta barnen. Utvecklingssamtal samt daglig kontakt med vårdnadshavare. Enkät/ frågor vid utvecklingssamtal till vårdnadshavare. Områden som berörs i kartläggningen: kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och ålder. Barnen involveras i kartläggningen: Närvarande pedagoger som kan bemöta barnen och samtala med dem när olika konflikter uppstår. Genom barnintervjuer har de äldre barnen fått svara på frågor om trivseln på förskolan Personalen involveras i kartläggningen: Pedagogerna har dagligen kontakt med vårdnadshavarna samt utvecklingssamtal 1-2 gånger per år. De har svarat på en enkät och även fått frågor inför utvecklingssamtalet. Diskussioner och genomgång av enkäten har skett på våra arbetsplatsträffar. Resultat och analys: Genom olika observationer, intervjuer och enkäter upplever vi att både barn och vårdnadshavare känner sig trygga på förskola. Genom den dagliga föräldrakontakten och närvarande pedagoger upplever vi att vårdnadshavarna kommer till oss direkt om de känner oro över något. Vi upplever att en del barn blir otrygga och ledsna när vi har vikarie och behöver därför extra stöd av ordinarie personal. Barnen har tagit till sig stopptecknet som hjälpmedel när de inte kan/vill säga ifrån. Förebyggande åtgärder Motverka kränkande behandling genom att hålla våra trivselregler levande. Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning och ålder. Mål och uppföljning: Alla pedagoger ska aktivt arbeta för att barnen ska känna sig trygga och välkomna på förskolan. Åtgärd: Personalen ska vara bra förebilder och visa barnen hur man är mot varandra. Närvarande pedagoger. All personal ska motverka all form av kränkande behandling. Personalen har daglig kontakt med barnets vårdnadshavare. Inför varje terminsstart har vi en genomgång med barnen om våra trivselregler. Trivselreglerna ska finnas uppsatta i barnens nivå och där barnen kan se dem dagligen. Motivera åtgärd: Trivselreglerna ska bli väl förankrade hos barnen. Ansvarig: All personal Målvakt: Linda och Sophia Datum när det ska vara klart: Fortlöpande under läsåret.

6 Rutiner för akuta situationer Policy: Det ska råda nolltolerans mot trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: -Personalen är uppmärksam på kränkande/diskriminerande ord och handlingar och ingriper omgående när sådant inträffar. -Personalen gör barnobservationer och har samtal med barnen. -Personalen har daglig kontakt med barnens vårdnadshavare. Det är det utsatta barnet som avgör om beteendet eller handlingen är oönskad eller kränkande. Förskolans personal måste ibland tillrättavisa ett barn för att skapa en god miljö för hela barngruppen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening även om barnet kan uppleva det som kränkande. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till: Förskolans personal, specialpedagog eller förskolechef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn: Förskolans personal -samtalar enskilt med de berörda barnen. -informerar arbetslag, vårdnadshavare, specialpedagog och förskolechef. -överlämnar vid behov ärendet till specialpedagog. -upprättar vid behov en handlingsplan. -arbetar aktivt med de kränkningar som uppstått. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal: Ärenden som kommer till personals kännedom lämnas omgående till förskolechef. Förskolechef utreder vad som hänt och hanterar ärendet i enlighet med Skollagen 6 kap 10. Rutiner för uppföljning: När det gäller barn-barn har personalen uppföljningssamtal med de berörda barnen inom en vecka och informerar vårdnadshavare. Personalen gör även barnobservationer. Vid ärenden personal - barn har förskolechef uppföljningsansvar. Rutiner för dokumentation: Anmälan om diskriminering och annan kränkande behandling görs på blanketten med samma namn (finns på SharePoint Barn och utbildning personal Gemensamma blanketter och dokument ) av ansvarig personal och förskolechef. Åtgärder dokumenteras på blanketten Genomförda kommunikationer och åtgärder i samband med diskriminering och annan kränkande behandling (finns på SharePoint Barn och utbildning personal Gemensamma blanketter och dokument ) av ansvarig personal. Minnesanteckningar från händelseförlopp, samtal och åtgärder med datum och namn på inblandade barn ska bifogas med blanketten. Dokumentationen arkiveras hos förskolechef. Ansvarsförhållande: Ansvariga för - tidig upptäckt av trakasserier och kränkande behandling: all personal och vårdnadshavare - utredning och åtgärdande när barn kränks av annat barn: förskolans personal - utredning när barn kränks av personal: förskolechef - uppföljning: förskolans personal, specialpedagog och förskolechef - dokumentation: förskolans personal, specialpedagog och förskolechef

7 Vad säger styrdokumenten? FN: s konvention om barns och ungdomars rättigheter, som godkändes av Sverige 1990, är en rättighetslag för barn och ungdomar. I konventionen påtalas bl. a. att ingen kränkning av barn och ungdomar får ske. Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk och en förordning. Skollagen (2010:800) kapitel 6 handlar om åtgärder mot kränkande behandling och att det ska finnas en plan mot kränkande behandling. Diskrimineringslagen (2008:567) säger att vi ska ha en likabehandlingsplan och beskriver även diskrimineringsgrunderna. Förordning (2006:1 083) handlar om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt dessa lagar råder det: förbud mot kränkande behandling. förbud mot diskriminering p.g.a. kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. förbud mot trakasserier. förbud mot repressalier. Förskolans och skolans läroplaner En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet, och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som skall hållas levande i arbetet med barnen. Lpfö 98 (rev 2010) 2.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Mål Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Förskollärare ska ansvara för att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde, att förskolan tillämpar ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar, och att det utvecklas normer för arbetet och samvaron i den egna barngruppen. Arbetslaget ska visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet, stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra,

8 lyfta fram och problematisera etiska dilemman och livsfrågor, göra barnen uppmärksamma på att människor kan ha olika attityder och värderingar som styr deras synpunkter och handlande, och samarbeta med hemmen när det gäller barnens fostran och med föräldrarna diskutera regler och förhållningssätt i förskolan. 2.7 Förskolechefens ansvar Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet och inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera förskolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland barn och anställda. Arbetsmiljölagen (AFS 1993:17) Ett systematiskt arbetsmiljöarbete skall ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten och omfatta vuxna och elever. Särskilda allmänna råd och föreskrifter om kränkande särbehandling (AFS: 1993:17) finns kopplade till arbetsmiljölagen. Dessa gäller även skolan som arbetsplats och därmed både personal och elever. Dessutom finns särskilda föreskrifter om åtgärder mot våld och hot i arbetsmiljön. Vid tillbud som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa skall Arbetsmiljöverket underrättas (2 arbetsmiljöförordningen). Socialtjänstlagen Verksamheter som berör barn och ungdom är skyldiga att göra anmälan till socialtjänsten enl. 14 kap. 1 i socialtjänstlagen (2001:453). Enligt denna är alla anställda inom myndigheten skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Brottsbalken Strafflagarna i brottsbalken gäller även skolan. Det finns dock ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling som särskilda begrepp eller brottsrubricering. Men mobbning och även andra kränkningar utgör inte sällan även brott enligt brottsbalken, till exempel misshandel, olaga hot, olaga tvång, ofredande, trakasserier, förtal/förolämpning, sexuellt ofredande, hets mot folkgrupp.

9 Förklaring av begrepp Diskriminering i förskolan innebär att ett barn missgynnas av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering kan till exempel ske genom förskolans regler eller rutiner. Direkt diskriminering är när ett barn missgynnas och det har direkt koppling till någon av de diskrimineringsgrunder som lagen omfattar. Indirekt diskriminering är när man genom att behandla alla lika diskriminerar. Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till trakasserier. Sexuella trakasserier kan vara ovälkomna beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande och upplevs som kränkande. Det kan också handla om sexualiserat språkbruk. Det kan vara svårt att identifiera sexuella trakasserier bland barn i förskoleåldern. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Anställda kan kränka ett barn genom en handgriplig och hårdhänt tillsägelse. Repressalier är när ett barn utsätts för straff eller annan form av negativ behandling av förskolans personal p.g.a. att barnet eller vårdnadshavaren anmält förskolan. Mobbning är när ett barn gång på gång under en längre tid utsätts för negativa handlingar från en eller flera personer. Diskrimineringsgrunderna Kön - pojke eller flicka. Även transsexuella personer, d.v.s. personer som ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet skyddas utifrån denna diskrimineringsgrund. Könsidentitet eller könsuttryck Alla människor har könsidentitet och könsuttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön. Skyddet blir extra viktigt för personer med en könsidentitet eller ett könsuttryck som hela tiden eller periodvis skiljer sig från könsnormen. Diskrimineringsgrunden har inget samband med sexuell läggning. Etnisk tillhörighet - nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan definiera sig som både svensk och till exempel rom, same eller kurd. Var och en har rätt att definiera sin egen etniska tillhörighet utifrån sin personliga bakgrund. Religion eller annan trosuppfattning - religionsfrihet Funktionsnedsättning Funktionsnedsättningar kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Som funktionsnedsättning räknas både sådant som syns, som att man använder rullstol, och sådant som inte märks lika lätt som exempelvis allergi och dyslexi. Sexuell läggning - homosexualitet, bisexualitet eller heterosexualitet. Ålder- uppnådd levnadsålder. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla. (Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.) Ur: Lika rättigheter i förskolan - handledning (2013) Diskrimineringsombudsmannen DO