Kyrkbyns Förskola 2018

Transkript

1 Kyrkbyns Förskola 2018

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år Ansvariga för planen Förskolechef tillsammans med personalen på förskolan är ansvariga för planen. Vår vision Alla på förskolan ska känna sig trygga och respekterade. Ingen diskriminering eller annan kränkande behandling får förekomma. Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet I vår verksamhet läggs stor vikt vid värdegrundsfrågor. Vi har kompissamlingar där vi lär om trivsel, kamratskap, normer och värden. Kompissamlingarna leder till nya trivselregler, som vi gör tillsammans med barnen. Vi diskuterar och återkopplar till reglerna under hela året. Vi pedagoger uppmärksammar och uppmuntrar barnen när de är empatiska och hjälpsamma mot varandra. Vårdnadshavarnas delaktighet Personalen informerar vårdnadshavare om värdegrundsarbetet under barnens introduktion på förskolan men även på föräldramöten, utvecklingssamtal, husmöten med inbjudna föräldrar och genom en enkät där vårdnadshavarna har möjlighet att komma med synpunkter och förslag. Vårdnadshavarna förväntas ställa sig bakom förskolans värdegrund och trivselregler samt arbeta tillsammans med personalen för barnens bästa. I den dagliga kontakten med vårdnadshavarna diskuteras aktuella händelser, både positiva saker och när något inträffat som är emot de normer och värden vi arbetar med på förskolan. Personalens delaktighet En pedagog samt förskolechefen har det övergripande ansvaret för att upprätta planen tillsammans med övrig personal. Hela arbetslaget ska kunna förskolans likabehandlingsplan och arbeta aktivt under hela året. Vi lyfter arbetet med värdegrundsarbetet regelbundet på våra APT och vår reflektionstid. Förankring av planen Likabehandlingsplanen presenteras på Sharepoint med att vi lägger ut en kort sammanfattning om vårt fokusområde. På utvecklingssamtalen berättar vi att vi har en plan och visar var den finns, t.ex. på kommunens hemsida och i hallen på föräldrainfo-skärmen. All personal är med och upprättar planen, vilket gör att alla är delaktiga och vet vad det står i den och hur vi ska jobba med den.

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Planen har utvärderats av personalen på ett APT i januari. Personalen för ständiga diskussioner i arbetslaget och på APT och reflektionstid om vårt förhållningssätt mot barnen och varandra. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Förskolechef, barn och personal Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Genom att vi har haft kompissamlingar där barnen jobbar fram trivselregler, kan vi se att de förstår hur man använder Stopp och hur man gör sedan. Vi tycker att det är viktigt att vi fortsätter att ha ett medvetet förhållningssätt och stoppar all form av kränkningar mellan barnen och lär dem hur de ska agera istället. Vi märker att det ger resultat och att barnen lär sig hur man är mot varandra. Vi tycker att när vi är observanta och reflekterar över och delger varandra vad vi hör och ser i barngruppen, så kan vi på ett bra sätt diskutera hur vi gör för att stävja situationer som upplevs stökiga och ha ett gemensamt förhållningssätt. Genom att vi vuxna är närvarande kan vi direkt ingripa om det händer något eller hör om de säger något nedsättande till varandra. Det är viktigt att vi fortsätter att anpassa våra scheman efter barngruppens tider och behov, så att det goda arbetet bibehålls. Vi fortsätter också att utmana barnen i deras normföreställningar, då vi ser att de lär sig att man kan tänka på ett annat sätt och det ofta ger upphov till bra diskussioner. Tack vare våra lekhörnor, som barnen själva har varit med att utforma kan vi se en lugn och trygg lekmiljö där vuxna kan närvara på ett bra sätt. Barnen har själva utformat lekregler för varje hörna och stannar kvar länge i samma lek. Då vi har arbetat aktivt med grundverksamheten har vi kunnat se att även de nya barnen har gått in i gruppen på ett tryggt sätt. Alla känner sig delaktiga och vågar säga vad de känner och tycker. Vi kan tydligt se att vårt demokratiska arbetssätt, noggrannhet med förskolans rutiner samt barnens inflytande har lett till en trygg barngrupp där vi vuxna finns med som stöd och trygghet på hela förskolan. Årets plan ska utvärderas senast Hur planen ska utvärderas Pedagogerna diskuterar planen på APT och reflektionstid och utvärderar den på APT samt genom samtal med barnen i t.ex. kompissamlingar. Ansvarig för att årets plan utvärderas Personal tillsammans förskolechef.

4 Främjande insatser Områden som berörs av insatsen är Kränkande behandling Kön, Könsidentitet eller köns uttryck Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola bland barn och vuxna. I det främjande arbetet använder vi oss utav: Litteratur Samtal Närvarande vuxna som observerar barngruppen Gruppstärkande aktiviteter Vi tar upp värdegrundsfrågor kontinuerligt vid arbetslagsmöten, har alltid som mål att vara närvarande i barnens lek, observera och styra upp vid behov. Mål och insatser Så här arbetar vi: Kränkande behandling Förskolans mål: Alla barn och vuxna ska känna sig trygga och respekterade. Ingen diskriminering eller annan kränkande behandling får förekomma. Varje barn uppmuntras att själv sätta gränser, säga stopp när det upplever sig kränkt på olika sätt. Förskolan ska ha en tillåtande och öppen atmosfär för att utveckla en vilja att respektera, acceptera och visa hänsyn för varandras behov. Vi pratar mycket om att alla är olika och man får tycka och tro vad man vill! Det gäller även alla nedanstående diskrimineringsgrunder. Insats Kompiskorten fortsätter att vara en del i arbetet i kompissamlingar, där vi arbetar i små grupper. De hjälper oss att få diskussioner om hur man är en bra kompis. Vi gör nya trivselregler som genomsyrar hela vår dag på förskolan. Vi gör en pedagogisk planering där vi även skriver om hur vi ska arbeta med den nya integritetsplanen (se förebyggande åtgärder). Personalen är närvarande hela tiden och finns som stöd i leken och andra aktiviteter. Vid konflikter använder vi oss av språket och sätter ord på det som har hänt. Vi lär barnen att prata med varandra och hur. Vi samtalar med de inblandade barnen om hela händelseförloppet. Vi i personalen uppmuntrar positivt beteende och empatiska handlingar. Kön (man/kvinna/transsexuell) könsidentitet eller könsuttryck Förskolans mål:

5 Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska ha lika stort inflytande över utrymmen i verksamheten och få lika mycket uppmärksamhet. I dessa miljöer ska alla barn få utveckla sina förmågor, intressen och erfarenheter utan att bli hämmade av traditionella könsmönster. Förskolan ska arbeta för att alla barn ska känna stolthet över sin person, oavsett kön, samt medvetet motverka språkbruk som på något sätt nedvärderar något av könen. Insats: Personalen erbjuder varierat material som gagnar både pojkar och flickor utifrån deras personlighet och genusperspektiv. Förskolan tillhandahåller litteratur och lekmaterial som främjar ett jämställt könstänkande. Personalen uppmuntrar alla barn, oavsett kön och reagerar alltid på ord och handlingar som kränker något av könen och utmanar barnen i tanken. Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning Förskolans mål: Vi strävar efter att varje barn utvecklar förståelse och respekt för varandra oavsett etnisk eller religiös tillhörighet. Insats: Pedagogerna uppmärksammar barnen på att det finns olika etniska tillhörigheter/religion/annan trosuppfattning och utmanar dem i tanken när frågan kommer upp. Vi utvecklar barns förståelse för att alla människor har lika värde. Extra insatser vid behov, tex läsa böcker om religion och om seder & bruk. När förskolan har barn/familjer med annan trosuppfattning ska all personal bli informerad så att det inte blir fel med mat, högtider mm. Detta ska lyftas efter hand när nya barn eller ny personal tillkommer i verksamheten. Förskolan skall uppmärksamma flerspråkighet på ett positivt sätt genom att, vid behov, samtala med barnen kring olika språk och kulturer. Funktionsnedsättning (fysisk, psykisk eller begåvningsmässig begränsning) Förskolans mål: Inga barn eller vuxna med funktionsnedsättning ska känna sig diskriminerade på grund av sin funktionsnedsättning. Alla ska bli respekterade av alla på förskolan. Insats: Vi anpassar lokaler och material efter alla barn och vuxna. Vi använder oss utav litteratur och samtal med barnen kring funktionshinder. Vi arbetar för ett tillåtande klimat och en öppen dialog tillsammans med barnen-alla är olika med olika behov oavsett funktionshinder eller ej. Sexuell läggning Förskolans mål Det ska på förskolan finnas ett öppet och tilltalande klimat. En öppen dialog mellan barn och vuxna om olika sexuella läggningar.

6 Insats: Vi samtalar med barnen om hur familjekonstellationer kan se ut. Vi bemöter barnen i deras frågeställningar om olika sexuella läggningar eller familjebildande. Material att samtala om under året finns på hemsidan för riksförbundet för homosexuella, bisexuella och transpersoners rättigheter, Ålder Förskolans mål: Varken barn eller vuxna ska bli utsatta för någon form av negativ särbehandling på grund av ålder. Insats: Vi gör gruppindelningar utifrån utveckling, inte ålder. Vi namnger grupperna utefter arbetsområde inte efter ålder. Vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra och föregår med gott exempel. Vi börjar med hjälpkompisar, där två kompisar paras ihop för att hjälpa varandra och samarbeta i olika situationer på förskolan. Ansvarig Förskolechef och all personal på förskolan.

7 Kartläggning Kartläggningsmetoder Samtal i arbetslagen Föräldraenkäter Att vi vuxna aktivt tar upp, reflekterar över och diskuterar fram anpassningar och åtgärder utefter sådant som vi observerar i barngruppen. Dokumentation i infobok, egna loggböcker, barnens mappar och i reflektionsprotokoll. Samtal med barnen i lek och planerade aktiviteter. Utvecklingssamtal samt daglig kontakt med vårdnadshavare. Filma en situation. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling Kön, Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Hur barn och föräldrar kommer involveras i kartläggningen Kartläggning av aktiviteter i alla miljöer, både ute och inne på förskolan görs med hjälp av observationer och samtal med barnen. Vi lyfter likabehandlingsplanen på introduktionen av förskolan, på föräldramöten och föräldraråd. Genom att ha en öppen och rak kommunikation med föräldrarna och genom regelbundna utvecklingssamtal samt enkätundersökning som skickas ut till vårdnadshavaren. Hur personalen kommer involveras i kartläggningen Genom observationer och daglig kontakt med alla som vistas i verksamheten, samt diskussioner på APT, reflektionstid och planeringsdagar. Resultat och analys Vi upplever att föräldrarna är positiva till vårt arbetssätt med t.ex. kompissamlingar och att vi lär barnen strategier för att klara motgångar, konflikter och rutinsituationer. Vi får positiv respons från hemmen och i enkäter. Vi får ofta positiva kommentarer från andra som besöker förskolan att här är lugnt och en trevlig miljö. Vi fortsätter att arbeta aktivt med att diskutera uppkomna situationer i arbetslaget, då vi ser att det ger positiva resultat i arbetet med barnen. Eftersom vi hela tiden pratar med barnen och uppmuntrar dem till att själva prata med varandra och lösa konflikter själva, så ser vi att barnen lär sig detta. Även de minsta barnen lär sig att deras åsikt räknas och att de får säga ifrån. Vi fortsätter att förklara varför för barnen och inte bara säger stopp och nej. Att filma en situation kommer säkert att göra att vi ser andra bitar i arbetet, som vi kan reflektera över och kanske förbättra. Eftersom vi är en liten förskola (en avdelning) med få vuxna, tycker vi att de kartläggningsmetoder vi har räcker för att skapa en trygg förskolemiljö för barn och vuxna. Vi

8 har bra dokumentationsmetoder och få att delge information, som gör att det går snabbt att ta beslut och kommunicera till alla som behöver ta del av informationen. Förebyggande åtgärder Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Kön, Könsidentitet eller köns uttryck Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Mål och uppföljning Barnen ska ha lika stort inflytande över alla situationer och miljöer. All personal ingriper omgående för att stoppa en kränkning. Under verksamhetsåret implementeras kommunens Arbetsplan för förskolans integritetsarbete. Arbetsplanen medföljer som bilaga här i Planen mot diskriminering och kränkande behandling. Åtgärd Vi samtalar med barngruppen för att få alla att säga och förstå vikten av begreppen sluta, stopp, och nej, då barnen inte vill bli behandlande på det sätt som kompisen gör. All personal reagerar alltid mot all form av kränkande behandling både i ord och handling. Pedagogerna ingriper omgående. Vi genomför kontinuerliga observationer vad det gäller barns lek inne och ute samt klimatet i barngruppen under hela året. Personalen är närvarande både ute och inne och håller god uppsikt i alla utrymmen där barn vistas. Personalen samtalar med barnen och varandra, om allas trivsel och trygghet. Personalen samtalar med barnen om att det är bra att berätta för vuxna. En pedagogisk planering kommer att upprättas utifrån kartläggningens aktuella målområde. Vi gör en pedagogisk planering där vi använder oss av integritetsövningar och vi fördjupar oss i hur vi jobbar förebyggande mot kränkande behandling. Ansvarig Samtliga anställda medverkar aktivt i åtgärderna.

9 Rutiner för akuta situationer Policy: Det ska råda nolltolerans mot trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. All personal ingriper omgående för att stoppa en kränkning. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: Personalen är uppmärksam på kränkande/diskriminerande ord och handlingar och ingriper omgående när sådant inträffar. Personalen gör barnobservationer och har samtal med barnen. Personalen har daglig kontakt med barnens vårdnadshavare. Det är det utsatta barnet som avgör om beteendet eller handlingen är oönskad eller kränkande. Förskolans personal måste ibland tillrättavisa ett barn för att skapa en god miljö för hela barngruppen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening även om barnet kan uppleva det som kränkande. Arbetsgång kränkande behandling En lärare, förskollärare eller annan personal får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektor. SL 6 kap. 10 Anmäla U Da ut Kommunicera Ansvar Personal ansvarar för att anmäla om ett barn eller elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling. Rektor/förskolechef och huvudman får meddelande via Lisa om att en anmälan är registrerad och skickad. Samråd med vårdnadshavare, elevhälsa m.m. Hur Registrera och spara/skicka anmälan i programmet Lisa. Länk finns på Intranätet/självservice Ansvar Lärare ansvarar för att kontakta alla berörda vårdnadshavare per telefon. Rektor/förskolechef beslutar om vem som ansvarar för vidare utredning samt vilken personal som ska informeras om händelsen. Elevhälsogruppen? Mentor? Övrig personal inom verksamheten? Hur Noteras i Lisa i samband med anmälan eller på blanketten Dokumentation diskriminering och annan kränkande behandling

10 Utreda Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta åtgärder. SL 6 kap. 10 Ansvar Huvudmannen har enligt skollagen ansvar för att en utredning skyndsamt inleds. Rektor/förskolechef har på delegation från huvudmannen ansvaret för att en utredning skyndsamt inleds. Hur Blanketten Dokumentation diskriminering och annan kränkande behandling används. Rektor/förskolechef utser ansvarig/ansvariga för dokumentationen. Beskrivning av händelsen. Vad har skett? Vilka är inblandade? Plats och tid? Vilken är den aktuella situationen för de inblandade? Åtgärda Huvudmannen ska se till att det upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling. SL 6 kap 8 Ansvar Rektor/förskolechef har på delegation från huvudmannen ansvaret för att åtgärder vidtas. Rektor/förskolechef utser vem som genomför åtgärderna. Hur Dokumentation diskriminering och annan kränkande behandling används. Huvudmannen ska i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas.

11 Följa upp utvärdera Ansvar Rektor/förskolechef har på delegation från huvudmannen ansvaret för att en uppföljning/ utvärdering av åtgärderna sker. Uppföljningen/ utvärderingen ska innehålla: Nuläge. Hur är situationen mellan de berörda eleverna nu? Åtgärder. Vilket resultat har genomförda åtgärder haft? Vidare arbete kring åtgärder? Uppföljning med vårdnadshavare. Har uppföljning skett, när och med vilka? Huvudmannen ska årligen uppdatera föreliggande plan och sammanställa genomförda insatser i verksamheten. Hur Dokumentation diskriminering och annan kränkande behandling används. Denna blankett registreras i Lisa av rektor/förskolechef. Vad säger styrdokumenten? FN: s konvention om barns och ungdomars rättigheter, som godkändes av Sverige 1990, är en rättighetslag för barn och ungdomar. I konventionen påtalas bl. a. att ingen kränkning av barn och ungdomar får ske. Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk och en förordning. Skollagen (2010:800) kapitel 6 handlar om åtgärder mot kränkande behandling och att det ska finnas en plan mot kränkande behandling. Diskrimineringslagen (2008:567) säger att vi ska ha en likabehandlingsplan och beskriver även diskrimineringsgrunderna. Förordning (2006:1 083) handlar om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt dessa lagar råder det: förbud mot kränkande behandling. förbud mot diskriminering p.g.a. kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. förbud mot trakasserier. förbud mot repressalier. Förskolans och skolans läroplaner En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet, och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som skall hållas levande i arbetet med barnen.

12 Lpfö 98 (rev 2010) 2.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Mål Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Förskollärare ska ansvara för att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde, att förskolan tillämpar ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar, och att det utvecklas normer för arbetet och samvaron i den egna barngruppen. Arbetslaget ska visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet, stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra, lyfta fram och problematisera etiska dilemman och livsfrågor, göra barnen uppmärksamma på att människor kan ha olika attityder och värderingar som styr deras synpunkter och handlande, och samarbeta med hemmen när det gäller barnens fostran och med föräldrarna diskutera regler och förhållningssätt i förskolan. 2.7 Förskolechefens ansvar Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet och inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera förskolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland barn och anställda. Arbetsmiljölagen (AFS 1993:17) Ett systematiskt arbetsmiljöarbete skall ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten och omfatta vuxna och elever. Särskilda allmänna råd och föreskrifter om kränkande särbehandling (AFS: 1993:17) finns kopplade till arbetsmiljölagen. Dessa gäller även skolan som arbetsplats och därmed både personal och elever. Dessutom finns särskilda föreskrifter om åtgärder mot våld och hot i arbetsmiljön. Vid tillbud som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa skall Arbetsmiljöverket underrättas (2 arbetsmiljöförordningen).

13 Socialtjänstlagen Verksamheter som berör barn och ungdom är skyldiga att göra anmälan till socialtjänsten enl. 14 kap. 1 i socialtjänstlagen (2001:453). Enligt denna är alla anställda inom myndigheten skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Brottsbalken Strafflagarna i brottsbalken gäller även skolan. Det finns dock ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling som särskilda begrepp eller brottsrubricering. Men mobbning och även andra kränkningar utgör inte sällan även brott enligt brottsbalken, till exempel misshandel, olaga hot, olaga tvång, ofredande, trakasserier, förtal/förelämpning, sexuellt ofredande, hets mot folkgrupp. Förklaring av begrepp Diskriminering i förskolan innebär att ett barn missgynnas av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering kan till exempel ske genom förskolans regler eller rutiner. Direkt diskriminering är när ett barn missgynnas och det har direkt koppling till någon av de diskrimineringsgrunder som lagen omfattar. Indirekt diskriminering är när man genom att behandla alla lika diskriminerar. Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till trakasserier. Sexuella trakasserier kan vara ovälkomna beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande och upplevs som kränkande. Det kan också handla om sexualiserat språkbruk. Det kan vara svårt att identifiera sexuella trakasserier bland barn i förskoleåldern. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Anställda kan kränka ett barn genom en handgriplig och hårdhänt tillsägelse. Repressalier är när ett barn utsätts för straff eller annan form av negativ behandling av förskolans personal p.g.a. att barnet eller vårdnadshavaren anmält förskolan. Mobbning är när ett barn gång på gång under en längre tid utsätts för negativa handlingar från en eller flera personer. Diskrimineringsgrunderna Kön - pojke eller flicka. Även transsexuella personer, d.v.s. personer som ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet skyddas utifrån denna diskrimineringsgrund. Könsidentitet eller könsuttryck Alla människor har könsidentitet och könsuttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön. Skyddet blir extra viktigt för personer med en könsidentitet eller ett könsuttryck som hela tiden eller

14 periodvis skiljer sig från könsnormen. Diskrimineringsgrunden har inget samband med sexuell läggning. Etnisk tillhörighet - nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan definiera sig som både svensk och till exempel rom, same eller kurd. Var och en har rätt att definiera sin egen etniska tillhörighet utifrån sin personliga bakgrund. Religion eller annan trosuppfattning - religionsfrihet Funktionsnedsättning Funktionsnedsättningar kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Som funktionsnedsättning räknas både sådant som syns, som att man använder rullstol, och sådant som inte märks lika lätt som exempelvis allergi och dyslexi. Sexuell läggning - homosexualitet, bisexualitet eller heterosexualitet. Ålder- uppnådd levnadsålder. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla. (Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.) Ur: Lika rättigheter i förskolan - handledning (2013) Diskrimineringsombudsmannen DO