PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Brandstorps förskola/fritidshem

Transkript

1 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Brandstorps förskola/fritidshem

2 Vår vision: Vår förskola och fritids ska vara en trygg miljö och alla barn ska känna sig välkomna. Alla som vistas här ska ha förståelse för att vi är olika. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Brandstorps förskola/fritidshem är en kombinerad förskola och fritidshem. I förskolan har vi barn i åldrarna 1-6 år och på fritidshemmet barn i åldrarna 6-12 år. Ansvariga för planen: Förskolechef i samarbete med arbetslaget Planen gäller från: Planen gäller till: Barnens delaktighet: De äldre barnen är med och skriver trygghetsregler. Vi samtalar och arbetar kontinuerligt med barnen kring värdegrundsfrågor. Vårdnadshavarnas delaktighet: Vårdnadshavarna förväntas ställa sig bakom förskolans värdegrund och ordningsregler samt arbeta tillsammans med personalen för barnens bästa. Vi samtalar kring dessa frågor på utvecklingssamtalen. Personalens delaktighet: Arbetslaget skriver planen tillsammans och följer upp den på APT. Förankring av planen: Planen finns med som en stående punkt på våra APT. Personalen informerar vårdnadshavare om den på föräldramöte och hänger upp den i tamburen. Planen finns även på hemsidan. Vi tar upp delar av planen vid veckosamlingar med barnen. Den presenteras alltid för nyanställd personal. Utvärdering Utvärdering av föregående plan: Uppföljning och utvärdering av föregående plan äger rum på APT. Delaktiga i utvärderingen av föregående plan: Personal. Resultat av utvärderingen av föregående plan: Vi anser att vi uppnått delar av vår vision med likabehandlingsplanen. Under året som gått har stor personalomsättning skett och det har påverkat tryggheten i barngruppen negativt. Vi vill utveckla vårt sätt att samtala med barnen kring frågor som rör kränkningar och ordningsregler. Vi är bra på att ordna upp våra lekmaterial och litteratur på ett könsneutralt sätt. Barnen leker med alla material vi har att erbjuda. Under året har vi tillsammans med barnen lämnat julklappar till flyktingbarnen på Hökensås. Då får barnen möjlighet att dela med sig av sina egna leksaker och se att alla barn inte har samma förutsättningar som vi har i Sverige. Som ett resultat av vårt fortlöpande arbete med trygghetsregler och kompisböcker ser vi att barnen fått en ökad förståelse för varandra. De kan sätta gränser för sig själva och andra i leken. När konflikter uppstår har barnen kommit till personalen för att få stöd. Då barnen fått upprätta sina egna trygghetsregler kan de påminna varandra om hur man är mot varandra. Vi kan bli bättre på att återkoppla till dessa regler när konflikter uppstår. Denna plan ska utvärderas senast: nov 2017 Hur planen ska utvärderas: Personalen diskuterar på APT och utvärderar i pedagogiska rapporten. Vårdnadshavare svarar på en föräldraenkät. Personalen genomför kartläggning över otrygga platser på förskolan/fritidshemmet tillsammans med barnen. Ansvarig för att årets plan utvärderas: Arbetslaget tillsammans med förskolechef.

3 Främjande insatser Främjande arbete som ständigt pågår Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning. Mål och uppföljning: Alla barn ska känna sig trygga och välkomna på förskolan/fritidshemmet. Uppföljning sker kontinuerligt på våra APT. Insats: -Vi arbetar kontinuerligt med att förskolans och fritidshemmets atmosfär präglas av uppmuntran, värme och öppenhet. Genom att som personal vara goda förebilder hjälper vi barnen att må bra och visar på hur man kan hjälpa varandra. -Vi har återkommande samtal om trivselsregler, olika kränkningar och samtalar om vad man kan göra åt det. -Vi visar tydligt att vi inte accepterar någon form av kränkningar. -Förskolan och fritidshemmet präglas av ett förhållningssätt där alla får vara med, men att möjlighet finns att få delta i aktiviteter i mindre grupper. -Barnobservationer -Daglig kontakt med vårdnadshavare Ansvarig: Arbetslaget Granska lekmateriel och böcker Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Mål och uppföljning: Barnen ska mötas av lekmateriel och böcker som visar på mångfald och förmedlar en fördomsfri bild av olika grupper i samhället med hänsyn till de olika diskrimineringsgrunderna. Uppföljning sker vid inköp av materiel och boklån. Insats: -Personal går igenom befintligt materiel och är särskilt uppmärksam vid nyinköp av böcker. -Vi lånar böcker från biblioteket som berör olika områden. Ansvarig: Arbetslaget Målvakt: Mia Ekblom Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet Områden som berörs av insatsen: Etnisk tillhörighet Mål och uppföljning: Utveckla barnens förmåga att leva sig in i och respektera andra kulturer. Uppföljning sker på våra APT. Insats: Samtal i samlingar om att vi alla är olika, men ändå lika. Vi planerar att lämna julklappar till röda korset (vi diskuterar detta i arbetslaget). Ansvarig: Arbetslaget Målvakt: Kajsa Gustafsson

4 Främja likabehandling oavsett kön Områden som berörs av insatsen: Kön Mål och uppföljning: Alla ska känna att man är lika mycket värda och får komma till tals och ta plats i barngruppen. Uppföljning sker på APT. Insats: Personalen tar upp ämnet och diskuterar på APT. Vi har ett gemensamt förhållningssätt gentemot barnen. Ansvarig: Arbetslaget Målvakt: Elin Aronsson Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela perioden Kartläggning Kartläggningsmetoder: -Samtal i arbetslaget -Enkäter till vårdnadshavare. -Löpande barnobservationer, samt samtal med barnen. -Daglig kontakt med vårdnadshavare samt utvecklingssamtal. -Kartläggning över otrygga platser. Barnen fotograferar trygga/otrygga platser med lärplattan. -Tillbudsrapporter. Områden som berörs i kartläggningen: Kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning. Hur barnen har involverats i kartläggningen: Barnen är delaktiga genom att de fått ta med sig lärplattan och fotografera trygga och otrygga platser i vår förskole- och fritidsmiljö. Personalen och barnen utvärderar och samtalar sedan om bilderna. Vårdnadshavarna är delaktiga genom den dagliga kontakten med personalen, samt vid utvecklingssamtalen och genom enkäterna. Hur personalen har involverats i kartläggningen: Personalen genomför barnobservationer, trygghetsvandring med lärplatta, sammanställning av enkäter och har daglig kontakt samt utvecklingssamtal med vårdnadshavare. Resultat och analys: Barnen i förskolegruppen upplevs ha landat efter en tid med mycket personalomsättning på förskolan. Barnen kräver vuxennärvaro hela tiden. Barngruppen är i en ny grupprocess och behöver tydliga ramar och struktur under hela dagen. Vi har en aktivitetstavla och dagsschema som barnen visuellt kan se. Många barn påverkas negativt när det kommer okända vikarier. Fritidsgruppen förändras under året när några slutar och nya börjar, vilket gör att personalen hela tiden arbetar med gruppstärkande aktiviteter. Efter att tillsammans med barnen utvärderat deras fotografier kan vi se att barnen känner sig trygga i våra miljöer på förskolan och fritidshemmet.

5 Förebyggande åtgärder Motverka kränkningar på förskolan Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling. Mål och uppföljning: Att inga kränkningar ska ske på förskolan. Uppföljning sker på APT. Åtgärd: Vi som personal jobbar för att vara bra förebilder som visar att vi inte tolererar vissa beteende. Motivera åtgärd: Våra observationer har visat att det ibland förekommer kränkningar på förskolan. Ansvarig: Arbetslaget Målvakt: Elin Aronsson & Mia Ekblom Motverka kränkningar på fritids Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling, kön och etnisk tillhörighet Mål och uppföljning: Barnen på fritids ska känna sig välkomna och trygga under sin vistelse hos oss. Uppföljning sker genom samtal i barngruppen och med personal på APT och veckoplaneringar. Åtgärd: De största förskolebarnen deltar i fritidsverksamheten en eftermiddag i veckan under vårterminen. De ska eventuellt även vara i fritidslokalen en förmiddag i veckan till våren. Motivera åtgärd: Vi vill att alla barnen ska känna en gemenskap och omsorg på huset. Ansvarig: Arbetslaget Målvakt: Therese Rylander & Kajsa Gustafsson Rutiner för akuta situationer Policy: Det ska råda nolltolerans mot trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling på vår förskola/ fritidshem. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: - Personalen är uppmärksam på kränkande/diskriminerande ord och handlingar och ingriper omgående när sådant inträffar. - Personalen gör barnobservationer och har samtal med barnen. - Personalen har daglig kontakt med barnens vårdnadshavare. - Det är det utsatta barnet som avgör om beteendet eller handlingen är oönskad eller kränkande. -Förskolans personal måste ibland tillrättavisa ett barn för att skapa en god miljö för hela barngruppen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening även om barnet kan uppleva det som kränkande. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till: Förskolans personal, specialpedagog eller förskolechef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn: Förskolans personal -samtalar enskilt med de berörda barnen. -informerar arbetslag, vårdnadshavare, specialpedagog och förskolechef. -överlämnar vid behov ärendet till specialpedagog. -upprättar vid behov en handlingsplan. -arbetar aktivt med de kränkningar som uppstått. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal: Ärenden som kommer till personalens kännedom lämnas omgående till ledningen. Förskolechef utreder vad som hänt och hanterar ärendet i enlighet med Skollagen 6 kap 10. Rutiner för uppföljning: När det gäller barn-barn har personalen uppföljningssamtal med de berörda barnen inom en vecka och informerar vårdnadshavare. Personalen gör även barnobservationer. Vid ärenden personal - barn har förskolechef uppföljningsansvar.

6 Rutiner för dokumentation: Anmälan om diskriminering och annan kränkande behandling görs på blanketten med samma namn (finns på SharePoint Barn och utbildning personal Gemensamma blanketter och dokument ) av ansvarig personal och förskolechef. Åtgärder dokumenteras på blanketten Genomförda kommunikationer och åtgärder i samband med diskriminering och annan kränkande behandling (finns på SharePoint Barn och utbildning personal Gemensamma blanketter och dokument ) av ansvarig personal. Minnesanteckningar från händelseförlopp, samtal och åtgärder med datum och namn på inblandade barn ska bifogas med blanketten. Dokumentationen arkiveras hos förskolechef. Ansvarsförhållande: Ansvariga för -tidig upptäckt av trakasserier och kränkande behandling: all personal och vårdnadshavare -utredning och åtgärdande när barn kränks av annat barn: förskolans personal -utredning när barn kränks av personal: förskolechef -uppföljning: förskolans personal, specialpedagog och förskolechef. -dokumentation: förskolans personal, specialpedagog och förskolechef.

7 Vad säger styrdokumenten? FN: s konvention om barns och ungdomars rättigheter, som godkändes av Sverige 1990, är en rättighetslag för barn och ungdomar. I konventionen påtalas bl. a. att ingen kränkning av barn och ungdomar får ske. Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk och en förordning. Skollagen (2010:800) kapitel 6 handlar om åtgärder mot kränkande behandling och att det ska finnas en plan mot kränkande behandling. Diskrimineringslagen (2008:567) säger att vi ska ha en likabehandlingsplan och beskriver även diskrimineringsgrunderna. Förordning (2006:1 083) handlar om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt dessa lagar råder det: Förbud mot kränkande behandling. Förbud mot diskriminering p.g.a. kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Förbud mot trakasserier. Förbud mot repressalier. Förskolans och skolans läroplaner En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet, och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som skall hållas levande i arbetet med barnen. Lpfö 98 (rev 2010) 2.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Mål Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Förskollärare ska ansvara för att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde, att förskolan tillämpar ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar, och att det utvecklas normer för arbetet och samvaron i den egna barngruppen. Arbetslaget ska visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet, stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra,

8 lyfta fram och problematisera etiska dilemman och livsfrågor, göra barnen uppmärksamma på att människor kan ha olika attityder och värderingar som styr deras synpunkter och handlande, och samarbeta med hemmen när det gäller barnens fostran och med föräldrarna diskutera regler och förhållningssätt i förskolan. 2.7 Förskolechefens ansvar Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet och inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera förskolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland barn och anställda. Arbetsmiljölagen (AFS 1993:17) Ett systematiskt arbetsmiljöarbete skall ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten och omfatta vuxna och elever. Särskilda allmänna råd och föreskrifter om kränkande särbehandling (AFS: 1993:17) finns kopplade till arbetsmiljölagen. Dessa gäller även skolan som arbetsplats och därmed både personal och elever. Dessutom finns särskilda föreskrifter om åtgärder mot våld och hot i arbetsmiljön. Vid tillbud som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa skall Arbetsmiljöverket underrättas (2 arbetsmiljöförordningen). Socialtjänstlagen Verksamheter som berör barn och ungdom är skyldiga att göra anmälan till socialtjänsten enl. 14 kap. 1 i socialtjänstlagen (2001:453). Enligt denna är alla anställda inom myndigheten skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Brottsbalken Strafflagarna i brottsbalken gäller även skolan. Det finns dock ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling som särskilda begrepp eller brottsrubricering. Men mobbning och även andra kränkningar utgör inte sällan även brott enligt brottsbalken, till exempel misshandel, olaga hot, olaga tvång, ofredande, trakasserier, förtal/förolämpning, sexuellt ofredande, hets mot folkgrupp.

9 Förklaring av begrepp Diskriminering i förskolan innebär att ett barn missgynnas av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering kan till exempel ske genom förskolans regler eller rutiner. Direkt diskriminering är när ett barn missgynnas och det har direkt koppling till någon av de diskrimineringsgrunder som lagen omfattar. Indirekt diskriminering är när man genom att behandla alla lika diskriminerar. Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till trakasserier. Sexuella trakasserier kan vara ovälkomna beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande och upplevs som kränkande. Det kan också handla om sexualiserat språkbruk. Det kan vara svårt att identifiera sexuella trakasserier bland barn i förskoleåldern. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Anställda kan kränka ett barn genom en handgriplig och hårdhänt tillsägelse. Repressalier är när ett barn utsätts för straff eller annan form av negativ behandling av förskolans personal p.g.a. att barnet eller vårdnadshavaren anmält förskolan. Mobbning är när ett barn gång på gång under en längre tid utsätts för negativa handlingar från en eller flera personer. Diskrimineringsgrunderna Kön - pojke eller flicka. Även transsexuella personer, d.v.s. personer som ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet skyddas utifrån denna diskrimineringsgrund. Könsidentitet eller könsuttryck Alla människor har könsidentitet och könsuttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön. Skyddet blir extra viktigt för personer med en könsidentitet eller ett könsuttryck som hela tiden eller periodvis skiljer sig från könsnormen. Diskrimineringsgrunden har inget samband med sexuell läggning. Etnisk tillhörighet - nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan definiera sig som både svensk och till exempel rom, same eller kurd. Var och en har rätt att definiera sin egen etniska tillhörighet utifrån sin personliga bakgrund. Religion eller annan trosuppfattning - religionsfrihet Funktionsnedsättning Funktionsnedsättningar kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Som funktionsnedsättning räknas både sådant som syns, som att man använder rullstol, och sådant som inte märks lika lätt som exempelvis allergi och dyslexi. Sexuell läggning - homosexualitet, bisexualitet eller heterosexualitet. Ålder- uppnådd levnadsålder. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla. (Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.) Ur: Lika rättigheter i förskolan - handledning (2013) Diskrimineringsombudsmannen DO