RAPPORT. Tågtrafik i Basprognos 2040 beskrivning av trafikering
|
|
- Ann-Sofie Lindberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 RAPPORT Tågtrafik i Basprognos 2040 beskrivning av trafikering
2 TMALL 0004 Rapport generell v 1.0 Titel: Tågtrafik i Basprognos 2040 beskrivning av trafikering, Publikationsnummer: 2018:090 ISBN: Ärendenummer: TRV 2017/58771 Utgivningsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson och författare: Lennart Lennefors Produktion: Trafikverket Distributör: Trafikverket Dokumentdatum: Version: 1.0
3 INNEHÅLL 1 INLEDNING BAKGRUND OCH SYFTE TRAFIKERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PUNKTLIGHET FÖRUTSÄTTNINGAR I BASPROGNOS LÅNGVÄGA PERSONTRAFIK DAGTÅG NATTÅG MÄLARDALEN OCH ÖSTERGÖTLAND PENDELTÅG I STOCKHOLM LÄNSÖVERSKRIDANDE PERSONTRAFIK I MÄLARDALEN ÖSTERGÖTLAND SKÅNE, BLEKINGE OCH SMÅLAND SKÅNE OCH BLEKINGE SMÅLAND OCH BLEKINGE VÄSTSVERIGE VÄSTRA GÖTALAND VÄRMLAND BERGSLAGEN OCH NORRLAND BERGSLAGEN SÖDRA NORRLAND NORRA SVERIGE GODSTRAFIK TOTAL TRAFIK OCH KAPACITET TRAFIKFÖRÄNDRING KAPACITET MED BASPROGNOS
4 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Trafikverket tar vartannat år fram prognoser för transportsystemet. Förutsättningarna är att gällande planer för infrastrukturen fullföljs. Föreliggande prognos är en Basprognos för 2040 som förutsätter utbyggnad enligt Trafikverkets planförslag för En annan förutsättning är att beslutad politik gäller, exempelvis trängselskatt i Stockholm och Göteborg. Det har inte tagits hänsyn till flygskatt. Syftet med detta PM är att beskriva järnvägstrafikens del i basprognosen med tyngdpunkt på persontrafiken. 1.2 Trafikeringsförutsättningar Av naturliga skäl finns det stora osäkerheter kring den framtida tågtrafikeringen. Det beror dels på svårigheter att bedöma den framtida efterfrågan, dels på hur trafikutövarna kommer att vilja köra med hänsyn till efterfrågan och dels på svårigheter att bedöma hur olika tåg kommer att prioriteras sinsemellan. När trafikeringen 2040 ska prognostiseras är det drygt 20 år fram till prognosåret, vilket medför svårigheter att bedöma den framtida trafikefterfrågan. Det finns heller inte några planer så långt fram i tiden. När det gäller persontrafik så är det rimligt att tro att trafiktillväxten i första hand kommer att ske i storstäderna. En av grundtankarna med trafikeringen i Basprognosen är att vid kapacitetsbrist ska kapaciteten nyttjas på ett effektivt sätt. På dubbelspåriga banor framförallt i storstadsområden antas det exempelvis vara mer optimalt att köra fler pendeltåg med liknande uppehållsbild än färre pendeltåg med olika uppehållsbilden. Att öka antal tåg genom att jämna ut medelhastigheterna är dock bara möjligt på dubbelspårssträckor, på enkelspårsträckor måste antal tåg normalt anpassas till infrastrukturen. I kapitel 2-6 görs en beskrivning av de trafikeringsantaganden som använts. Beskrivningen är geografiskt uppdelad i kapitel 3-6 och utgår från de önskemål som satts upp. I vissa fall finns samma trafik beskriven på flera olika ställen. Det är viktigt att påpeka att den åsatta trafikeringen skall ses som en av många tänkbara framtida trafikeringar med hänsyn till tillgänglig infrastruktur och gällande trafikpolitik. För att kunna bedöma efterfrågan på tågtrafik 2040 är det viktigt att utgå från trafikutövarnas önskemål på lång sikt. För den regionala persontrafiken är utgångspunkten att ta med trafikering som betraktas som relativt säker. Den långväga persontrafiken är mer svårbedömd, eftersom efterfrågan mer styrs av konjunkturen. En annan stor osäkerhet gäller avregleringen av persontrafiken som hittills endast medfört ny trafik på vissa långväga persontrafiklinjer. I Basprognos 2040 antas det alltid gå lika många turer i båda riktningar. Därför används benämningarna dubbelturer (dtr) eller tågpar när trafikeringen för persontåg beskrivs. I båda fallen avses antal tåg i en riktning. Totalt antal tåg är då antal dubbelturer multiplicerat med 2. Godståg kör oftast med olika antal tåg i olika riktningar, därför används inte benämningen dubbeltur för godståg.
5 1.3 Punktlighet Punktligheten i järnvägssystemet mäts som det antal tåg som är mer än fem minuter försenade till sin slutstation. Inställda tåg ingår inte. I tabell 1.1 visas hur punktligheten utvecklats under de senast tio åren uppdelat på olika trafiksystem samt för godstrafiken. Tabell 1.1: Punktlighet för olika tågsystem i Sverige, räknat på tåg som är minst 6 min sena. Inställda tåg ej medräknade Atrain, Arlandabanan 97,8% 98,1% 96,3% 97,1% 97,3% 96,9% 96,6% 96,3% 96,8% 97,3% 97,0% Berlintrafiken 61,0% 85,0% 61,7% 79,5% 80,4% 75,0% 75,0% 65,2% 70,2% 95,7% 74,9% Bornholmstrafiken 87,7% 84,7% 81,8% 81,6% 88,3% 91,3% 86,3% 86,7% 89,2% 87,9% 86,5% Dalabanan 79,1% 84,6% 72,7% 67,5% 79,1% 84,7% 81,9% 84,1% 83,2% 84,8% 80,2% Göteborg-Karlstad 77,4% 82,9% 69,2% 72,1% 85,3% 83,8% 80,3% 83,9% 81,7% 83,9% 80,1% Göteborg-Malmö/Köpenhamn 83,6% 83,9% 79,9% 76,8% 91,0% 91,3% 84,6% 87,1% 88,1% 84,9% 85,1% Göteborg-Oslo 74,0% 82,8% 59,7% 66,4% 79,4% 89,8% 89,7% 89,9% 81,5% 91,7% 80,5% Inlandsbanan 83,3% 85,0% 79,8% 91,0% 90,2% 88,3% 82,5% 86,2% 71,9% 90,4% 84,9% Tjust- och Stångådalsbanan 76,7% 83,6% 83,4% 87,4% 89,8% 89,9% 93,0% 93,4% 95,4% 96,0% 88,9% Krösatåg 94,9% 95,3% 92,3% 94,1% 93,5% 95,4% 93,4% 93,6% 93,7% 93,5% 94,0% Kust till Kust 88,2% 86,6% 80,8% 79,4% 77,8% 83,3% 71,1% 81,3% 81,0% 86,1% 81,6% Gävle-Stockholm-Linköping 89,8% 91,6% 80,5% 83,9% 85,3% 83,0% 86,4% 86,4% 88,4% 88,8% 86,4% Sundsvall-Östersund-Storlien 87,2% 92,3% 88,0% 88,8% 84,7% 84,0% 90,4% 90,0% 90,4% 87,6% 88,3% Mälarbanan 85,3% 83,2% 73,7% 86,5% 87,3% 81,9% 87,0% 84,9% 86,9% 89,4% 84,6% Nattåg till Norrland 73,7% 71,4% 56,1% 46,0% 61,0% 79,0% 74,2% 80,0% 80,1% 81,0% 70,2% Norrtåg 74,6% 67,2% 48,8% 80,3% 81,6% 81,6% 84,6% 85,0% 85,7% 88,3% 77,8% Pendeltåg i Göteborg 96,5% 97,1% 93,1% 94,0% 95,0% 95,9% 96,2% 95,0% 95,7% 96,2% 95,5% Pendeltåg i Stockholm 93,9% 95,6% 90,5% 93,5% 94,0% 94,7% 94,3% 93,7% 94,1% 92,6% 93,7% Pågatåg i Skåne 96,3% 94,6% 91,9% 90,8% 94,1% 94,4% 91,9% 94,2% 94,0% 93,8% 93,6% Regionaltåg Västra Götaland 93,4% 93,6% 89,0% 89,9% 90,8% 89,9% 91,1% 90,5% 88,5% 93,3% 91,0% Stockholm-Göteborg/Uddevalla 72,9% 79,3% 60,5% 73,2% 67,5% 73,3% 75,0% 70,1% 70,6% 74,5% 71,7% Stockholm-Malmö/Köpenhamn 64,9% 72,4% 50,7% 57,7% 75,8% 61,0% 71,5% 71,1% 73,2% 65,8% 66,4% Stockholm-Karlstad-Oslo 80,3% 74,8% 69,2% 69,7% 83,6% 59,1% 69,1% 71,6% 79,9% 79,9% 73,7% Stockholm-Umeå/Östersund 75,4% 81,1% 72,4% 75,5% 78,0% 75,9% 80,6% 78,4% 78,8% 83,3% 77,9% Svealandsbanan 92,6% 92,5% 87,5% 88,5% 90,4% 89,7% 91,6% 89,5% 86,8% 81,9% 89,1% Sörmlandspilen 89,4% 89,3% 78,8% 85,4% 89,4% 85,5% 89,3% 87,8% 87,2% 83,3% 86,5% TiB, Tåg i Bergslagen 91,2% 91,7% 86,4% 89,6% 91,7% 90,7% 87,5% 87,7% 86,5% 88,0% 89,1% UL, Uppsala-Gävle/Sala 88,9% 93,7% 90,1% 92,9% 94,0% 95,4% 95,2% 95,9% 94,4% 96,4% 93,7% Uppsalapendeln 92,4% 94,0% 90,1% 93,6% 94,4% 93,2% 93,0% 93,3% 94,5% 93,9% 93,2% Sala-Västerås-Linköping 86,6% 90,5% 84,7% 90,4% 90,2% 85,7% 89,8% 85,6% 93,6% 94,2% 89,1% Värmlandstrafiken 92,2% 92,5% 87,0% 84,7% 89,4% 88,2% 88,6% 86,0% 84,6% 92,1% 88,5% X-Trafik 91,8% 91,2% 86,2% 87,9% 90,6% 89,9% 91,3% 88,9% 86,2% 90,9% 89,5% Öresundståg 89,8% 87,8% 84,3% 81,7% 87,7% 88,7% 86,3% 87,1% 87,3% 86,3% 86,7% Norrköping-Motala/Tranås 98,1% 97,8% 91,8% 93,3% 96,0% 94,5% 95,8% 96,9% 97,5% 97,4% 95,9% Godståg 74,2% 75,8% 65,6% 68,7% 77,0% 80,0% 78,1% 77,9% 77,0% 80,8% 75,5% Det kan tyckas vara irrelevant att jämföra punktligheten för olika trafiksystem när de skiljer sig åt så mycket. Godståg och långväga persontrafik går betydligt längre sträckor, vilket medför att en försening på strax över 5 minuter är en liten del av hela restiden/ 5
6 transporttiden. Arlanda Express och pendeltågen har en betydligt kortare omloppstid vilket torde medföra att det är lättare att undvika en försening på mindre än 5 minuter. Erfarenheten från andra länder visar dock att höghastighetståg som kör långa sträckor kan ha en punktlighet > 95 % där Japan och Spanien ligger högst med 99,5 respektive 98 %. Den höga punktligheten i dessa länder kan till stor del förklaras av att tågsystemen till största delen är separerade från andra tågsystem, vilket snabbtågstrafiken i Sverige inte är. Tabell 1.1 visar att den långväga persontrafiken på sträckan Stockholm Malmö/ Köpenhamn är det tågsystem som haft den sämsta punktligheten med ett genomsnitt på ca 66 % under de senaste tio åren och en bottennotering 2010 med ca 51 %. Därefter kommer nattåg till Norrland, Stockholm Göteborg/Uddevalla och Stockholm Karlstad/Oslo med 70 respektive 72 och 74 %. Dessa fyra tågsystem har en sämre punktlighet än godstrafiken med ca 75 %. Det avviker från mönstret i många andra länder. Att både Stockholm Malmö och Stockholm Göteborg har så låg punktlighet är ett stort problem, då dessa tågsystem genererar stor företagsekonomisk vinst. När tågtrafikens tidtabeller ska fastställas har dessa tågsystem hög prioritet, men i den operativa driften uppstår lätt förseningar med blandad trafik. Detta visar dock att det är svårt att prioritera dessa tåg på två banor med många trafikuppgifter och hög belastning. Arlanda Express har den högsta punktligheten med ca 97 %. Därefter kommer pendeltågen där Östgötatrafiken och pendeltåg i Göteborg med ca 96 %. 1.4 Förutsättningar i Basprognos 2040 Basprognosen har numera horistontår 2040 och uppdateras vartannat år. Trafikeringen i nya Basprognos 2040 bygger på att projekten i de planförslaget genomförs inklusive sådant som bara hinner påbörjas före Själva prognosen som visar antal resor samt godsflödet blir klar i april Några av objekten i planen är strukturbildande och skapar nya trafikeringsmöjligheter, medan andra objekt endast medför kortare restider eller bättre robusthet. Citybanan i Stockholm som blev klar sommaren 2017 är ett sådant strukturbildande projekt som innebär att landets mest belastade dubbelspår åtgärdas och pendeltågstrafiken får egna spår genom centrala Stockholm. Ett annat sådant strukturbildande projekt är Västlänken i Göteborg inklusive ombyggnad i Olskroken, som innebär att trafiken in mot Göteborg kan utökas. Utbyggnad till fyra spår mellan Arlöv och Lund samt nytt dubbelspår Lund Hässleholm medför även nya trafikeringsmöjligheter på Södra stambanan i Skåne. Restiden kan minskas med mellan ca 5 min, samt innebär tätare trafik med snabba Öresundståg. Det finns då även utrymme att köra fler Öresundståg utan stopp mellan Lund och Hässleholm. Ostlänken är ett nytt dubbelspår mellan Järna och Linköping för högre hastigheter och medför nya trafikeringsmöjligheter samtidigt som flaskhalsarna Järna Katrineholm och Norrköping Linköping åtgärdas. Restiden Stockholm Linköping minskar med ca min. Dubbelspårsutbyggnader Varberg Hamra och Ängelholm Helsingborg längs Västkustbanan medför ökad kapacitet och att restiden Varberg Helsingborg minskar
7 med ca 5-10 min. På Ostkustbanan delen Gävle Sundsvall görs också dubbelspårsutbyggnader som medför ökad kapacitet och kortare restiden. Det kommer dock att kvarstå långa enkelspårsträckor som begränsar kapaciteten. Ökad kapacitet Göteborg Skövde medför möjligheter att utöka godstrafik och regional persontrafik på vissa delar av Västra stambanan. Utökad kapacitet Storvik Frövi och dubbelspår mellan Hallsberg och Degerön medför att godståg i nord-sydlig riktning kan ledas den kortaste vägen, samt att persontrafiken mellan Örebro och Motala/Mjölby kan utökas till timmestrafik. Utbyggnad av fyra spår Tomteboda Barkarby och Uppsala Myrbacken medför att trafiken kan utökas på Mälarbanan och på Ostkustbanan söder om Uppsala och möjliggör resandeutbyte på nya platser. I figur 1.1 visas nyinvesteringar i som påverkar trafikering och kapacitet. ERTMS ger generellt samma eller något bättre kapacitet, men visas inte i figur 1.1 Figur 1.1 Utbyggnader i förslag till plan som påverkar trafikering och kapacitet 7
8 2 Långväga persontrafik 2.1 Dagtåg För den långväga persontrafiken finns inte några tydliga avsiktsförklaringar om omfattning och turutbud. Antagandena grundas i stor utsträckning på önskemål och en förväntad efterfrågeökning med hänsyn till den förbättrade infrastrukturen. Längs Västra stambanan finns en stor efterfrågan på långväga persontrafik och sedan 2015 kör både SJ och MTR snabbtåg mellan Stockholm och Göteborg. Det medför totalt dubbelturer/dygn förutom trafiken över Örebro. Det antas att detta stora utbud är tillräckligt även 2040, dessutom kommer det att vara ytterst svårt att inrymma fler tåg, utan att tränga undan annan trafik. Trafiken mellan Stockholm och Oslo har utökats under senare år och det finns önskemål om att ytterligare utöka. Det är dock inte möjligt av kapacitetsskäl, utan att minska den regionala tågtrafiken på Värmlandsbanan. På Södra stambanan har trafikutbudet också ökat, men här är konkurrenternas utbud än så länge begränsat till några få turer. Den långväga trafiken antas öka till 24 dubbelturer/dygn till följd av Ostlänken och Hässleholm Lund. Det antas då timmestrafik till Köpenhamn. Längs Västkustbanan finns 2040 dubbelspår på hela sträckan. Under stora delar av dagen antas därför timmestrafik, med varannan timme till Köpenhamn. Det finns önskemål om att låta enstaka tåg mellan Hamburg och Köpenhamn fortsätta till Malmö. Dessa är mycket osäkra och har därför inte tagits med. Det skulle vara möjligt att framföra tågen under de timmar som tågen från Göteborg inte fortsätter till Köpenhamn. Trafiken mellan Göteborg och Oslo antas vara på samma nivå som mellan Stockholm och Oslo, vilket innebär fem dubbelturer/dygn. Det finns starka önskemål om att utöka trafiken till timmestrafik på Dalabanan. Med utbyggnaderna i plan möjliggörs detta. Det är troligt att vissa turer kommer att handlas upp av TIB och då ingå integrerat i deras upplägg. Därför antas hälften av turerna gå till Mora och hälften till Falun. SJ har önskemål om att låta trafiken till Östersund gå via Sundsvall, samt att köra en dubbeltur/dygn vidare till Trondheim. För att tillgodose detta önskemål antas trafiken koncentreras till Ostkustbanan mellan Gävle och Sundsvall. Med dubbelspårsetapperna Gävle Kringlan och Sundsvall Dingersjö kan snabbtågstrafiken utökas till timmestrafik större delen av dagen. Det medför också kortare restider. En dubbelturer/dygn mellan Stockholm och Östersund antas gå via Ljusdal och vidare till Trondheim. Utbyggnad av en första etapp på Norrbotniabanan till Skellefteå medför möjlighet att utöka trafiken från Umeå till Skellefteå. Det antas att två dubbelturer/dygn går vidare till Skellefteå. Figur 2.1 visar det förutsatta utbudet för lång väga persontågstrafik.
9 Figur 2.1: Snabbtåg och intercitytåg Bas
10 2.2 Nattåg Nattågstrafiken antas behålla dagens struktur, tåg som endast går delar av året eller vissa dagar är inte medtaget. Det gäller exempelvis mellan Malmö och Berlin och till Jämtland från Göteborg och Malmö. När Fehmarn Bält är klart kan det finnas intresse att köra nattåg vidare till Hamburg, detta är dock inte medtaget. Figur 2.2: Nattåg 2040, antal dubbelturer/dygn
11 3 Mälardalen och Östergötland 3.1 Pendeltåg i Stockholm Från december 2017 går delar av pendeltågstrafiken med sk SkipStop som hoppar över vissa hållplatser. Skillnaden i restid medför att trafiken begränsas. Trafiken genom Citbybanan uppgår till 16 tåg/h i högtrafik och tåg/h övrig dagtid. Det finns önskemål om att utöka trafiken till uppåt 24 tåg/h på längre sikt. Med nuvande upplägg går det dock inte att utöka trafiken utan utbyggnader utöver planförslaget. I Basprognosen har det därför antagits 10-minuters stomtrafik med insatståg under rusningstid. Om tågen har samma uppehållsbild medger då Citybanan ca pendeltåg per timme. Figur 3.1 visar en bedömd trafikering Figur 3.1: Pendeltågstrafik i Stockholm, Bas
12 Enligt avtalet om tågtrafik till Arlanda är det bara Arlanda Express som får användas för resor mellan Stockholm C och Arlanda, vilket innebär att det är påstigningsförbud för tåg som kommer söderifrån för resor till Arlanda och vice versa. Från 2013 går dock två pendeltåg/h till Uppsala via Arlanda. För dessa tåg accepteras resor till Arlanda, då dels restiden är väsentligt längre och dels att tågen inte går tätare än två tåg/h. Det tillkommer då en avstigningsavgift på Arlanda som 2018 är 120 kr. Den höga avgiften är troligen en viktig förklaring till att resandeutvecklingen till/från Arlanda har varit svag. I Basprognosen har det därför varit viktigt att anpassa trafiken så att kapaciteten nyttjas mer effektivt. Idag är korsningspunkten Skavstaby söder om Arlanda en kapacitetshämmande del för pendeltåg som kör via Arlanda och regionaltåg som kör via Märsta. Bangårdsombyggnad i Märsta och 4 spår Uppsala Myrbacken medför möjigheter att köra pendeltåg mellan Stockholm och Uppsala via Märsta. Tillsammans med tågen via Arlanda blir det då tre tåg/h mellan Stockholm och Uppsala, där samtliga har stopp i Bergsbrunna och Alsike. Det går också tre regionaltåg/h till Uppsala med stopp i Arlanda och Knivsta, som dock inte kan nyttjas för resor Stockholm C Arlanda se figur Länsöverskridande persontrafik i Mälardalen Trafiken i Mälardalen har under 2017 genomgått en förändring genom att berörda län delvis tagit över ansvaret för den länsöverskridande trafiken. Berörda län i Mälardalen har tagit fram trafikeringsförslag för 2030 inom ramen för rapporten En bättre sits 1 (EBS), se figur 3.2 nedan. EBS bygger på att Ostlänken är utbyggd. Figur 3.2: Önskvärd trafikering i Mälardalen 2030 enligt En bättre sits 1 En bättre sits, Storregional systemanalys för Stockholm-Mälarregionen, Östergötland och Gotland.
13 Idag går två olika tågsystem Stockholm Östergötland, dels Stockholm Norrköping med stopp i Vagnhärad, Nyköping och Kolmården och dels Gävle Stockholm Linköping (Ostpendeln) utan stopp i Sörmland. I EBS har det förutsatts kort bibana i Nyköping som innebär att det finns en förbindelse mellan Nyköping och Skavsta. Detta är också förutsatt i Basprognosen. Enligt SJ planeras dock Ostpendeln inte stanna i Skavsta, vilket innebär att det endast är Mälabs tåg som har tågstopp i Skavsta, se figur 3.3. Utvecklingen på Skavsta flygplats är dock osäker. Figur 3.3: Regionaltåg i Mälardalen (exkl. pendeltåg i Stockholm) Bas 2040 För den regionala trafiken norr om Stockholm anger EBS fem tåg/h exklusive snabbtåg till Norrland, vilket också förutsatts i Basprognosen. Inget av tågen antas dock ha stopp i Solna, då det skulle kräva en stor ombyggnad som inte ingår i planförslaget. 13
14 3.3 Östergötland I mitten på 1990-talet startade pendeltågstrafik i Östergötland med ett tåg var 20:e minut på sträckan Norrköping Linköping Mjölby och idag går fyra tåg i timmen under högtrafik, varav två tåg/h fortsätter till Motala. Det har dock inte varit möjligt att köra med jämn kvartstrafik mellan tågen. För resenärer från Boxholm och Tranås för vidare färd mot Norrköping och Linköping är det endast under högtrafik som det inte krävs tågbyte i Mjölby. När Ostlänken är klar möjliggörs trafik med jämn kvartstrafik. I Basprognosen har det dock förutsatts att det utöver Ostpendeln går sex tåg/h Norrköping Linköping, varav tre tåg/h kör utan uppehåll på mellanstationer. Det blir då lite haltande 4 tåg/h mellan Linköping och Mjölby, se figur 3.4. Som nämndes ovan kommer Nyköping att försörjas via en bibana genom att en del av befintlig bana upprustas. Krokek samhälle med station i Kolmården har en befolkning på ca och är därmed större än Vagnhärad som har ca 3000 invånare. Stationen i Kolmården kommer dock inte att anslutas till Ostlänken. Kolmården kommer istället att helt försörjas via befintlig bana. Tidigare har det talats om att delar av pendeltågstrafiken som idag vänder i Norrköping fortsätter till Åby och Kolmården. Då det inte ingår några åtgärder i Kolmården och Åby kan detta dock inte förutsättas. Istället antas ett tåg/h köra vidare till Nyköping på befintlig bana med stopp i Kolmården. Figur 3.4: Pendeltåg i Östergötland och regional tågtrafik från Ostlänken
15 4 Skåne, Blekinge och Småland 4.1 Skåne och Blekinge Tågtrafiken inom Skåne har utökats kraftigt under de senaste åren. På Södra stambanan söder om Hässleholm går numera 4 regionaltåg/h under högtrafik, söder om Eslöv är det från 2017 så mycket som 6 regionaltåg/h. Norr om Hässleholm går 2 regionaltåg/h större delen av dagen. Skånetrafiken har tidigare tagit fram en tågstrategi för 2037 och nu arbetar den regionala kollektivtrafikmyndigheten i Skåne med en tågstrategi för Enligt tidplanen antas resultaten från arbetet med tågstrategi 2050 kunna inarbetas i trafikförsörjningsprogrammet under hösten Som en del i arbetet med tågstrategi 2050, har det tagits fram en trafikering för 2035, som bland annat innefattar ett nytt trafiksystem som kallas Öresundspendel och som stannar vid de större stationerna. Det är förutsatt två Öresundspendlar/h från Hässleholm, två från Helsingborg och en vardera från Ystad och Trelleborg. Öresundspendlar har därefter döpts om till Tågsystem 3. Öresundstågen minskar då till fyra tåg/h, vilket innebär att den totala regionaltrafiken över bron skulle uppgå till tio tåg/h. Önskemålet är att dessa även har stopp i Burlöv. Totala regionaltrafiken i Citytunneln skulle då bli 16 tåg/h, se figur 4.1. Det är maximalt antal tåg som kan framföras i Citytunneln. Figur 4.1: Önskvärd trafikering i Skåne 2035 Med de utbyggnader som ingår i planförslaget är det inte möjligt att framföra all trafik som visas i figur 4.1. Det beror dels på att det finns kapacitetsbegränsningar på många enkelspåriga banor och dels på att det är 15
16 kapacitetsbegränsningar i Citytunneln. För att få plats med långväga trafik i Citytunneln har det därför antagits att delar av trafiken inom Skåne, vänder på Malmö C. Utifrån ovanstående förutsättningar har det tagits fram en möjlig trafikering givet att det bara görs utbyggnader som ingår i planförslaget Utgångspunkten har varit att klara så stor del av önskemålen som möjligt. Söder om Hässleholm antas upp till sex tåg/h, men insatståg, Karlskrona Malmö med färre stopp går endast enstaka turer. Norr om Hässleholm antas Öresundspendel vända i Älmhult, då det bara är enkelspår Alvesta Växjö. Det har heller inte varit möjligt att i högtrafik klara fyra Pågatåg/h söder om Helsingborg, samt två Pågatåg/h på Rååbanan och Söderåsbanan. Den regionala trafiken mellan Lund och Malmö antas utökas till 15 tåg/h under högtrafik. I Citytunneln är det maximala antalet tåg 16 tåg/h, två tåg/h antas för den långväga trafiken, vilket medför att det kvarstår 14 tåg/h för regionala tåg. Vid diskussioner med Skånetrafiken antas fördelningen bli fyra tåg/h med Tågsystem 3, fyra Öresundståg/h och sex Pågatåg/h. Det s.k. Bornholmståget från Ystad till Köpenhamn antas på samma sätt som idag inte angöra Citytunneln, vilket innebär upp till nio regionala tåg över Öresundsbron, se figur 4.2. Figur 4.2 Regionaltåg i Skåne Bas 2040
17 4.2 Småland och Blekinge Den regionala tågtrafiken på Södra stambanan genom Småland har utökats kraftigt och det har införts 9 nya hållplatser mellan Nässjö och Hässleholm. Det finns önskemål om att köra både Växjö Jönköping och Växjö Hässleholm varje timme, detta är dock inte möjligt då det bara är enkelspår Alvesta Växjö. Dessutom finns önskemål om utökad trafik och rejält minskade restider Jönköping Värnamo. Det finns önskemål om att köra tåg utan byte från Eksjö och Vetlanda till Jönköping, men är svårt att tillgodose då det endast är enkelspår Jönköping Nässjö, samt att järnvägar mellan Nässjö och Eksjö och Vetlanda inte är elektrifierade. I samband med upprustningen av Emmaboda Karlskrona och nya mötesspår Kalmar Emmaboda har det även startat ny trafik på dessa sträckor. I planförslaget ingår mötesspår mellan Emmaboda och Växjö som medför utökad på den sträckan. Den största förändringen i planförslaget gäller dock elektrifiering och upprustning av delarna Jönköping/Nässjö Värnamo inklusive ny sträckning mellan Byarum Tenhult. Restiden minskar rejält på sträckan Jönköping Värnamo, men det går bara att köra timmestrafik då enkelspåret Jönköping Tenhult begränsar kapaciteten till tre tåg/h. Figur 4.4 visar bedömd trafikering med dessa nya förutsättningar. Figur 4.4 Regionaltåg i östra Götaland, Bas
18 5 Västsverige 5.1 Västra Götaland Även i Västra Götaland har det skett förändringar av den regionala trafiken under senare år, bland annat i samband med att dubbelspåret Göteborg Öxnered blev klart De stora förändringarna kommer dock att ske kring år 2026 när Västlänken planeras vara klar, då det blir möjligt att köra genomgående trafik genom centrala Göteborg. Med de utbyggnader som ingår i planförslaget sker vissa förbättringar av den regionala järnvägstrafiken i Göteborgsområdet. Västra Götalandsregionen har tagit en Målbild Tåg som visar önskvärd trafikering, se figur 5.1. Figur 5.1 Målbild Tåg 2035 i Västra Götaland, antal dubbelturer/dygn Målbilden innehåller betydligt mer trafik än vad som kan klaras av med planförslaget. Det gäller framförallt sträckan mellan Borås och Göteborg. Önskemålet för sträckan Göteborg Borås är 7-8 tåg/h till Landvetter och 5-6 tåg/h till Borås, se figur 5.2. Figur 5.2 Önskvärd regional tågtrafik Göteborg-Borås med nytt dubbelspår Målbild Tåg 2035-utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. Antagen av regionfullmäktige i juni 2013
19 I planförslaget ingår inte några åtgärder mellan Borås och Göteborg, därför kan inte trafiken utökas. På andra delar kan det dock ske utökningar genom att de planerade åtgärderna på Västra stambanan samt Västkustbanan genom Varberg. Utifrån ovanstående förutsättningar har Trafikverket tagit fram en möjlig trafikering med utgångspunkten att klara så stor del av önskemålen som möjligt utifrån bland annat VGR:s Målbild Tåg I Basprognosen antas inte någon ombyggnad i Mölndal, som begränsar antal tåg i Västlänken till 12 tåg/h. Figur 5.3 Pendeltåg och regionaltåg i västra Götaland, Bas
20 5.2 Värmland Värmlandstrafiken har tagit fram en tågstrategi. Det finns önskemål om timmestrafik inom Värmland med utökning till halvtimmestrafik på vissa delar, se figur 5.3. Figur 5.3 Målbild Värmland Med de investeringar som ingår i planförslaget kan det ske en viss utökning. Det är dock inte möjligt att klara halvtimmestrafik på sträckan Arvika Karlstad Kristinehamn, då det också förväntas ökning av godstrafiken och den långväga persontrafiken. Även godstrafiken och långväga persontrafik har fått anpassats till den begränsade kapaciteten. Figur 5.4 visar persontrafiken genom Värmland. Figur 5.4: Regionaltågstrafik i Värmland Bas 2040
21 6 Bergslagen och Norrland 6.1 Bergslagen På Dalabanan och på sträckan Örebro Mjölby finns ett stort intresse från berörda län att utöka trafiken till timmestrafik. Dubbelspår Hallsberg Degerön medför att persontrafiken kan utökas till timmestrafik, samtidigt som restiderna förkortas. Åtgärderna på Dalabanan är av mindre omfattning, men det antas gå timmesstrafik genom att regionala tåg Mora Borlänge Västerås kompletterar snabbtågstrafik Stockholm Dalarna med färre uppehåll. Restiderna inom Bergslagen är generellt långa, vilket medför onödigt höga trafikeringskostnader. Ett viktigt önskemål är att minska dessa för att få bättre omlopp. Genom de planerade åtgärderna Fagersta Västerås kan restiden minska till under en timme som medför att det finns utrymme till förtätad trafik mellan Fagersta och Västerås, se figur 6.1. Det är mer osäkert om länen vill fortsätta att utveckla trafiken Storvik Fagersta Örebro. Därför har dagens tvåtimmarstrafik antagits i Basprognosen. Figur 6.1: Regionaltågstrafik i Bergslagen Bas
22 6.2 Södra Norrland Det finns önskemål om timmestrafik och kortare restider på Sundsvall Gävle och Sundsvall Östersund. Även Ljusdal Gävle finns intresse att utöka. Nya dubbelspårssträckningar Sundsvall Dingersjö och Gävle Kringlan medför kortare restider och möjlighet att framföra fler tåg. Det antas då ske en viss utökning till timmestrafik söder om Sundsvall och söder om Ljusdal. Norrtågs bedömning på kort sikt är att trafiken på sträckan Östersund Sundsvall ökar från dagens nio dubbelturer till minst tolv dubbelturer. På sträckan Duved Östersund är scenariot sju dubbelturer. Efter att elektrifieringen av Meråkersbanan på den norska sidan blivit genomförd finns också önskemål om att persontrafiken mellan Östersund och Trondheim ska öka, dessa önskemål om trafikutbud kan inrymmas, se figur 6.2. Figur 6.2: Södra Norrland, Bas 2040
23 6.3 Norra Sverige Norrtåg startade upp tågtrafik Umeå Sundsvall 2009 och hösten 2011 startade även regional tågtrafik på delen Umeå Lycksele. Det finns även önskemål om att köra tåg vidare till Holmsund, samt att köra persontrafik mellan Luleå och Haparanda via Kalix. Mötesstationen i Åmsele medför att Umeå Lycksele kan utökas till varannantimmestrafik. Trafiken mellan Vännäs och Umeå antas gå vidare till Holmsund, se figur 6.3. I planförslaget ingår ny järnväg Umeå Skellefteå. Det mesta av trafiken söderifrån antas då köra vidare till Skellefteå. Genom utbyggnaderna för persontrafik längs Haparandabanan antas Norrtåg även etablera persontrafik mellan Luleå och Haparanda via Kalix. Figur 6.3: Persontrafik i norra Sverige exkl. nattåg, antal dubbelturer/dygn 23
24 7 Godstrafik 2040 Godstrafiken i Basprognos 2040 beskrivs i en separat rapport. I samband med Kapacitetsuppdraget har Trafikverket slagit fast att den långsiktiga inriktningen för uttag av banavgifter är att banavgifterna skall baseras på marginalkostnadsprissättning, för att uppnå full internalisering inom järnvägssektorn. För godståg innebär den antagna nivån på banavgifterna en höjning av körkostnaden med knappt 20%. Fehmarn-Bältförbindelsen mellan Tyskland och Danmark har lagts till i prognosnätet för Figur 7.1 visar antalet godståg/dygn med Basprognos Figur 7.1: Godstrafik 2040, antal tåg/dygn
25 Fram till 2040 medför utbyggnaderna att godståg på fler sträckor kan ledas den kortaste vägen. Det gäller exempelvis dubbelspårsutbyggnaden Hallsberg Degerön som medför att det inte längre krävs några omledningar av godstrafik i nord-sydlig riktning antas det gå nästan 50 godståg/dygn på delen Hallsberg Mjölby, norr om Örebro är det dock fortsatt enkelspår på delen Storvik Frövi. På detta enkelspår varierar antalet godståg mellan 60 och 74 tåg/dygn. På Västra stambanan ökar godstrafiken med ca 30 tåg/dygn på delen Hallsberg Göteborg med störst ökning på delen Hallsberg Laxå. Genom utbyggnaden av Ostlänken förbättras kapaciteten för godstrafiken på den hårt belastade sträckan Järna Katrineholm. Godståg i riktning Stockholm Östergötland kan dessutom ledas den kortare vägen via Nyköping när den blivit avlastad. På Södra stambanan genom Småland antas antal godståg öka med mellan 20 och 25 tåg/dygn. Utbygganden av nytt dubbelspår Lund Hässleholm medför att godstågen får en rejält ökad kapacitet när godstågen inte behöver blandas med snabbtåg och Öresundståg utan stopp mellan även Lund Hässleholm. Godstrafiken ökar även längs Västkusten när hela Västkustbanan fått dubbelspår. Den största delen av den ökande godstrafiken antas hamna på Öresundsbron, som får 65 godståg/dygn, mot 17 till Trelleborg. Utbyggnaden av Norrbotniabanan på delen Umeå Skellefteå medför att delar av godstrafiken kan ledas denna väg. Det stora flödet antas dock fortfarnade ledas i inlandet via Stambanan genom övre Norrland. Botniabanan antas få fler godståg när godsloken antas vara utrustat med ERTMS, men flödet i inlandet är fortfarande ungefär dubbelt så stort, trots att det finns vagnviktsbegränsingar. Det sker även vissa utbyggnade för att möjiggöra 750 långa längre godståg i triangeln Hallsberg Malmö Göteborg. 25
26 8 Total trafik och kapacitet 8.1 Trafikförändring Figur 8.1 visar hur den totala trafiken antas förändras mellan 2017 och Stora ökningar mellan sker längs Ostlänken Järna Nyköping/Skavsta Norrköping Linköping, i Skåne samt på Västra stambanan närmast Göteborg. Det sker även stora ökningar på Mälarbanan, Grödingebanan och Ostkustbanan. Figur 8.1: Förändring av antal tåg/dygn mellan 2017 och Kapacitet med Basprognos 2040 Trafikeringen i Basprognosen är anpassad till den tillgängliga infrastrukturen, så att den är körbar. Antalet sträckor med stora kapacitetsproblem förväntas dock öka jämfört med 2017, vilket medför att det kommer att vara ett sårbart system. I framförallt storstadsområdena med stora toppar i högtrafik kommer det att vara ännu större problemen under de två mest belastade timmarna, men trafiken antas ändå vara körbar. Figur 8.2 visar kapacitetsbegränsningar över dygnet med Basprognos 2040 och utbyggnader enligt planförslaget
27 Figur 8.2 visar att de stora kapacitetsproblemen minskar på flera sträckor runt Stockholm och på Södra stambanan mellan Malmö och Hässleholm, men kvarstår på flera sträckor in mot Göteborg och på flera enkelspår i Skåne. Stora kapacitetsproblem kvarstår på hela Värmlandsbanan, trots att den efterfrågade godstrafiken drogs ner i Basprognosen. Det kvarstår även stora kapacitetsproblem på enkelspåren mellan Gävle och Sundsvall, samt på Godsstråket genom Bergslagen delen Storvik Frövi (norr om Örebro). Första sträckan på Norrbotniabanan medför bättre kapacitet, men kvarstår norr om Bastuträsk/Skellefteå. Figur 8.2: Kapacitetsbegränsningar över dygnet med Basprognos
28 Trafikverket, Borlänge. Besöksadress: Röda vägen 1. Telefon: , Texttelefon:
RAPPORT. Tågtrafik i Basprognos 2040 utifrån fastställd plan beskrivning av trafikering
RAPPORT Tågtrafik i Basprognos 2040 utifrån fastställd plan beskrivning av trafikering 2018-11-15 TMALL 0004 Rapport generell v 1.0 Titel: Tågtrafik i Basprognos 2040 fastställd plan beskrivning av trafikering,
Läs merRAPPORT. Tågtrafik i Basprognos 2030 beskrivning av trafikering 2015-04-01
RAPPORT Tågtrafik i Basprognos 2030 beskrivning av trafikering 2015-04-01 TMALL 0004 Rapport generell v 1.0 Titel: Tågtrafik i Basprognos 2030 beskrivning av trafikeringen Publikationsnummer: ISBN: 978-91-7467
Läs merRAPPORT. Tågtrafik i Basprognos 2040 beskrivning av trafikering
RAPPORT Tågtrafik i Basprognos 2040 beskrivning av trafikering 2016-04-01 TMALL 0004 Rapport generell v 1.0 Titel: Tågtrafik i Basprognos 2040 beskrivning av trafikeringen Publikationsnummer: 2016:066
Läs merTrafikering uppdrag 61
UNDERLAGSRAPPORT Trafikering uppdrag 61 Trafikering höghastighet med etapputbyggnad och färdigt system Underlag till Sverigeförhandlingen 2017-08-31 TMALL 0004 Rapport generell v 1.0 Dokumenttitel: Trafikering
Läs merStatus. Södra Stambanan efter Nationell plan
Status Södra Stambanan efter Nationell plan 2018-2029 januari 2019 Nationell plan, Järnvägsobjekt >100 Mkr Södra stambanan med förbindelsebanor BORLÄNGE GÄVLE OSLO UPPSALA KARLSTAD ÖREBRO Kardonbanan ny
Läs merRAPPORT. Trafikering med nya höghastighetsbanor Stockholm Göteborg/Malmö 150529
RAPPORT Trafikering med nya höghastighetsbanor Stockholm Göteborg/Malmö 150529 TMALL 0004 Rapport generell v 1.0 Trafikering med nya höghastighetsbanor Stockholm-Göteborg/Malmö Publikationsnummer: Plet
Läs merHöghastighetsbanor och regional tågtrafik
Höghastighetsbanor och regional tågtrafik Trafikverket 21 november 2016 Mårten Levin Vd MÄLAB marten.levin@malab.se 070-7861463 Varför regionaltågstrafik? Befolkningsutveckling i Eskilstuna kommun 105
Läs merRAPPORT. Trafikeringsrapport. Trafikering höghastighetsjärnväg i olika tidsperspektiv. Underlag till Sverigeförhandlingen
RAPPORT Trafikeringsrapport Trafikering höghastighetsjärnväg i olika tidsperspektiv Underlag till Sverigeförhandlingen 2016-01-22 TMALL 0004 Rapport generell v 1.0 Dokumenttitel: Trafikeringsrapport, trafikering
Läs merRiktlinjer täthet mellan tåg
RAPPORT Riktlinjer täthet mellan tåg Planeringsförutsättningar Tågplan 2016 Ärendenummer: TRV 2014/97400 Dokumenttitel: Riktlinjer täthet mellan tåg Skapat av: Per Konrad Dokumentdatum: 2015-04-13 Dokumenttyp:
Läs merSödra stambanan Ekonomiskt lönsam, energieffek2vt och miljövänligt. Göran Svärd
Södra stambanan Ekonomiskt lönsam, energieffek2vt och miljövänligt Göran Svärd Transportkapacitet Ökad kapacitet leder 2ll punktligare, säkrare och snabbare transporter 2ll lägre kostnad Minskad kapacitet
Läs merRiktlinjer täthet mellan tåg
RAPPORT Riktlinjer täthet mellan tåg Södra stambanan, Västra stambanan, Västkustbanan, Ostkustbanan och Godsstråket genom Bergslagen Tågplan 2014 Ärendenummer:TRV 2013/10852 Dokumenttitel: Riktlinjer täthet
Läs merRiktlinjer täthet mellan tåg
RAPPORT Riktlinjer täthet mellan tåg Planeringsförutsättningar Tågplan 2018 Ärendenummer: TRV 2016/35883 Dokumenttitel: Riktlinjer täthet mellan tåg Skapat av: Johan Mattisson Dokumentdatum: 2017-01-23
Läs merSträckorna in mot de större städerna med utbyggnad av höghastighetsjärnväg
HUVUDRAPPORT Sträckorna in mot de större städerna med utbyggnad av höghastighetsjärnväg Uppdrag 60 från Sverigeförhandlingen 2017-08-31 TMALL 0004 Rapport generell v 1.0 Dokumenttitel: Sträckorna in mot
Läs merNovember 2012. Komplettering av Trafikplan 2017 med beskrivning om antagande av trafik i övriga trafiksystem
PM November 2012 Komplettering av Trafikplan 2017 med beskrivning om antagande av trafik i övriga trafiksystem Bakgrund och syfte Detta PM ska ses som komplettering till den beskrivning av trafiksystemet
Läs merSCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne
SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne 1 Miljoner resor i Skåne FRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE Ett välfungerande skånskt
Läs merTrafikslagsövergripande plan Västlänken, dubbelspårstunnel under Göteborg med och utan planskild spårkorsning i Olskroken Trafikerings PM
Trafikslagsövergripande plan 2014-2025 Västlänken, dubbelspårstunnel under Göteborg med och utan planskild spårkorsning i Olskroken Trafikerings PM Yta för bild Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte...
Läs merHöghastighetsbanor Stockholm-Göteborg respektive Stockholm-Malmö
RAPPORT 2017:133 Höghastighetsbanor Stockholm-Göteborg respektive Stockholm-Malmö Översiktlig sammanställning av effekter Trafikverket 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921
Läs merJärnvägsnätsbeskrivning 2012 del 1, bilaga 6.1 Tåglägesavgift, Samrådsutgåva
Bilaga 6.1 Tåglägesavgift och passageavgift 1 Tåglägesavgift En särskild avgift tåglägesavgift debiteras enligt avsnitt 6.3.1.1, för tågläge för persontrafik, godstrafik och tjänstetåg. Avgiften baseras
Läs merRiktlinjer täthet mellan tåg
RAPPORT Riktlinjer täthet mellan tåg Planeringsförutsättningar Tågplan 2019 Trafikverket Gibraltargatan 7, 20123, Malmö E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Riktlinjer
Läs merLångväga persontrafik Möjliga strategier på längre sikt
Järnvägens roll i transportförsörjningen Långväga persontrafik Möjliga strategier på längre sikt NARVIK BODEN Stockholm-Luleå över natt Restid 0 timmar PITEÅ SKELLEFTEÅ Sundsvall-Luleå tjänsteresa över
Läs merBilaga B Trafikutbud etapp 1
Bilaga B Trafikutbud etapp 1 Denna bilaga beskriver det trafikutbud i det storregionala stomnätet som parterna kommit överens om att genomföra som etapp 1. Utbudet ligger till grund för gemensamma beslut
Läs merK2020 Tågtrafik och järnvägsinvesteringar
K2020 Tågtrafik och järnvägsinvesteringar 2007-09-11 Innehållsförteckning 1. Uppdrag och bakgrund 2 2. Syfte 2 3. Förutsättningar 3 4. Metod 4 5. Resultat 4 5.1 Västra stambanan 5 5.2 Västkustbanan 6 5.3
Läs merRiktlinjer täthet mellan tåg
RAPPORT Riktlinjer täthet mellan tåg Planeringsförutsättningar Tågplan T15 Ärendenummer:TRV 2013/92362 Dokumenttitel: Riktlinjer täthet mellan tåg Skapat av: Per Konrad Dokumentdatum: 2014-03-12 Dokumenttyp:
Läs merSvealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas
Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Oskar Fröidh, KTH oskar.froidh@abe.kth.se Jernbaneforum 7 mars 2012 Målen för förbättrad tågtrafik Möjliggöra pendling till starka arbetsmarknader Lättare för
Läs merGodsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik
Bilaga PLG 47/12 2012-06-13, rev 2012-08-29 (FP, AN och DM) Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik Kommunerna längs Godsstråket genom Skåne ser stora möjligheter och potential för
Läs merGÖTALANDSBANAN DELEN BORÅS-JÖNKÖPING-LINKÖPING
Götalandsbanan - En närmare framtid Marknad -Trafikering - Resandeflöden 07 10 09 Anders Lundberg Idéstudiens trafikavsnitt är inte en spårutredning Marknadsanalys Konkurrensanalys Definition av mål för
Läs merKiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand
Appendix II kartor Karta 1. Teracom Kiruna Gällivare Pajala Överkalix Kalix Arvidsjaur Älvsbyn Luleå Piteå Storuman Skellefteå Lycksele Tåsjö Vännäs Umeå Åre 34 Mbit/s Östersund Sollefteå Örnsköldsvik
Läs merSVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL
SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade
Läs merPåverkan av Nationell Plan (NP) Södra stambanan. Möte stambanan.com
Påverkan av Nationell Plan (NP) 2018-2029 Södra stambanan Möte stambanan.com 2018-10-26 Agenda Investeringar järnväg NP 2018-2029 Sydsverige Brister (Trafikverket) Utveckling höghastighetsbanan Vad tänker
Läs merFRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE
Miljoner resor i Skåne FRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE Ett välfungerande skånskt transportsystem är en förutsättning för hållbar tillväxt där regional tillgänglighet påverkar arbetsmarknad,
Läs merGröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft
Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft 9 januari 2008 Transportforum 08-790 83 79 Session 4 1 Varför Gröna tåget? Tågresandet ökar nya attraktiva tåg behövs Kortare restider är lönsamt och
Läs merKursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar
Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-02-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-03-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-04-07
Läs merMalmö-Stockholm. En effektiv etapputbyggnad
Malmö-Stockholm En effektiv etapputbyggnad Maj 2017 Utbyggnaden ska ske i den takt ekonomin tillåter * * Infrastruktur för framtiden Prop. 2016/17:21, kap. 6.3.3 Regeringen Utbyggnaden kommer att ske etappvis
Läs merNy stambana Stockholm - Malmö 2:28 Stockholm - Göteborg 2:00
oktober 2015 Ny stambana - 2:28-2:00 STOCKHOLM NYKÖPING/SKAVSTA GÖTEBORG LANDVETTER BORÅS LINKÖPING NORRKÖPING JÖNKÖPING VÄXJÖ ÄLMHULT HÄSSLEHOLM LUND MALMÖ KÖPENHAMN/CPH KASTRUP läs mer om vårt förslag
Läs merRiktlinjer täthet mellan tåg
RAPPORT Riktlinjer täthet mellan tåg Södra stambanan, Västra stambanan och Västkustbanan Tågplan 2013 Ärendenummer:TRV 2012/ 23775 Dokumenttitel: Riktlinjer täthet mellan tåg Södra stambanan, Västra stambanan
Läs merYttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304
2011-08-04 Kommunstyrelsen Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304 Trafikverket har fått i uppdrag
Läs merEffektredovisning för BVGb_009 Göteborg - Skövde, ökad kapacitet samt Sävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad)
Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - kövde, ökad kapacitet samt ävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad) Handläggare: Maria Zachariadis, ZG Telefon: 031-103405 e-post:: maria.zachariadis@banverket.se
Läs merTrafik och bankapacitet
Trafik och bankapacitet Slutseminarium 3 Gröna Tåget ett snabbtåg för nordiska förhållanden Jennifer Warg, Vectura på uppdrag av Oskar Fröidh, KTH 2012-01-25 Bakgrund och syfte Bakgrund Nya snabbtåg med
Läs merRAPPORT Kapacitetsanalys Kungsbacka Göteborg Tåg 3116 Fastställd kapacitetsanalys i enlighet med Järnvägslagen 2004:519 Tågplan 2019 Ärendenummer:
RAPPORT Kapacitetsanalys Kungsbacka Göteborg Tåg 3116 Fastställd kapacitetsanalys i enlighet med Järnvägslagen 2004:519 Tågplan 2019 Ärendenummer: TRV 2019/97694 1 Dokumenttitel: Kapacitetsanalys Skapat
Läs merOstlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10
Ostlänken och trafikutvecklingen Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 1 SJ AB:s resultat 2005 +566 Mkr Snabbtåg 2 SJ:s goda resultat beror på Kraftigt minskade kostnader Ökade intäkter trots Kraftigt ökad
Läs merBokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov
Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade
Läs merEn Bättre Sits gemensamma syn och reflektioner på förslag till Nationell plan för transportsystemet 2014-2025
Möte med infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd 13 november 2013 En Bättre Sits gemensamma syn och reflektioner på förslag till Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Upplägg presentation
Läs merBokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov
Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade
Läs merEn Bättre Sits. Storregional systemanalys. Infradagen Fredrik Eliasson Infrastruktur & samhällsplanering Region Örebro län
En Bättre Sits Storregional systemanalys Infradagen 207 Fredrik Eliasson Infrastruktur & samhällsplanering Region Örebro län Stockholm Mälarregionen är en expansiv region som möjliggör resor och tillväxt
Läs merBokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov
Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade
Läs merFörslag till nationell plan för transportsystemet
TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Kompl. med bilder Sven Hunhammar KNEG, 20170918 Uppdrag och utgångspunkter Transportpolitiska mål, infrastrukturproposition
Läs merRAPPORT Järnvägens kapacitet 2017
RAPPORT Järnvägens kapacitet 2017 Yta för bild Trafikverket 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Rapport generell v 2.0 Dokumenttitel: Järnvägens kapacitetsutnyttjande
Läs merOstlänken/Götalandsbanan. Höghastighetsbana med blandad persontrafik
Ostlänken/Götalandsbanan Höghastighetsbana med blandad persontrafik Ostlänken Planeringsprocess med funktionen i fokus Marknad Trafik Infrastruktur Var i processen dimensioneras kapaciteten? Götalandsbanans
Läs merEn Bättre Sits. Kristoffer Tamsons (M), ordförande Bertil Kinnunen (S), vice ordförande
En Bättre Sits Kristoffer Tamsons (M), ordförande Bertil Kinnunen (S), vice ordförande Patrik Åhnberg, Länsstyrelsen Stockholm Jenny Lundström (MP), Region Uppsala Monica Johansson (S), Landstinget Sörmland
Läs merTingsrätt Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 May-09
Tingsrätt Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 May-09 Alingsås 328.5 315.5 Attunda 325 346 334 322 Blekinge 299.5 300.5 Borås 328.5 310.5 Eksjö 297.5 Eskilstuna 316 307.5 Falu Gotland 318.5 Gällivare 297 Gävle
Läs merStorregionala tågtrafiken i Mälardalen. Kollektivtrafikförvaltningen UL Landstinget i Uppsala län
Storregionala tågtrafiken i Mälardalen Process Förberedelse Beslut Genomförande 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Skapa gemensam bild av behoven av regional tågtrafik och vad det kommer kosta Behoven
Läs merBokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov
Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade
Läs merBokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov
Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade
Läs merMarknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79
Marknad och trafik Forskningsprojektet Gröna tåget Oskar Fröidh oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 14 februari 2007 1 Delprojektet Marknad och trafik Mål: Att ta fram ett attraktivt tågkoncept i form av en
Läs merTMALL 0141 Presentation v 1.0. Genomförandeplan
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Genomförandeplan 2018-2023 Från ägarens mål till genomförande Strategisk dialog banarbeten Tidig dialog banarbete n Fastställd tågplan Transportpolitiska mål 12 års sikt Nationell
Läs mer2 kommuner, fem regioner och näringslivet i samverkan
2 kommuner, fem regioner och näringslivet i samverkan Antal tåg i Sverige per år / 2015 Trafikering 958 000 tåg/år Stockholm Malmö 508 000 tåg/år 52% Övriga banor 450 000 tåg/år 48% 1. Underhållet-dagens
Läs merTrafikverkets genomförandeplan. Thomas Eriksson, Trafikverket
Trafikverkets genomförandeplan Thomas Eriksson, Trafikverket 1 Från ägarens mål till genomförande Strategisk dialog banarbeten Tidig dialog banarbeten Fastställd tågplan Transportpolitiska mål 12 års sikt
Läs merJärnvägar med hög tåghastighet i Norden: Från vision till framtid
Järnvägar med hög tåghastighet i Norden: Från vision till framtid Oskar Fröidh Forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Järnvägsgruppen Oslo, 27 januari 2014 Från vision till framtid Vision Verklighet
Läs merfrågor om höghastighetståg
12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad
Läs merBYGGSTART SKÅNE INFRASTRUKTUR FÖR SVERIGES UTVECKLING
BYGGSTART SKÅNE INFRASTRUKTUR FÖR SVERIGES UTVECKLING EN SATSNING PÅ SKÅNE ÄR EN SATSNING PÅ SVERIGE I slutet av mars 2017 fick Trafikverket i uppdrag av regeringen att ta fram ett förslag på ny nationell
Läs merSJ Reserapport 9/10. miljoner. /dag. i rätt tid. SJ AB våren Antal resor Punktlighet Helt nya resor 6,7. Våren Våren 2017.
SJ Reserapport SJ AB våren 2017 Antal resor Punktlighet Helt nya resor 6,7 miljoner Våren 2017 9/10 i rätt tid Våren 2017 5000 /dag Våren 2017 Reserapport februari 2017 En rapport om tågresor SJs Reserapport
Läs merSVERIGEFÖRHANDLINGEN. Utbyggnadsstrategi för höghastighetsjärnvägen
SVERIGEFÖRHANDLINGEN Utbyggnadsstrategi för höghastighetsjärnvägen INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING... 2 2 BAKGRUND... 4 3 TIDIGARE REDOVISAT OM UTBYGGNADSSTRATEGIN... 4 4 UTBYGGNADSORDNING... 6 4.1
Läs merREGIONALT INSPEL TILL ARBETET MED NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET
1(6) Datum Diarienummer 2012-11-28 RS120433 TILL TRAFIKVERKET REGIONALT INSPEL TILL ARBETET MED NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET 2014-2025 Adress: Region Halland, Box 517, 301 80 Halmstad. Besöksadress:
Läs merMILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK
MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK Miljöpartiets satsningar för en modern tågtrafik 2011-12-09 Sammanfattning Miljöpartiet presenterar här ett paket med våra förslag för en modernisering
Läs merJobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg
Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen
Läs merFörslag till nationell plan för transportsystemet augusti Kompl. med bilder. TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.
TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Kompl. med bilder 31 augusti 2017 Modernt, effektivt och hållbart transportsystem 2 Uppdrag och utgångspunkter
Läs merAndel behöriga lärare
Andel behöriga lärare Svenska Matematik Engelska Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Åtvidaberg 13 100,0 Mariestad 16 100,0 Skellefteå
Läs merPÅGATÅG NORDOST 2009
Älmhult Markaryd Vittsjö Osby Killeberg Bjärnum Hästveda Perstorp Tyringe Sösdala Vinslöv Önnestad Kristianstad Fjälkinge Bromölla Sölvesborg Tjörnarp Höör NIO KOMMUNER I SAMVERKAN BROMÖLLA HÄSSLEHOLM
Läs merInformation/läsanvisning till dokument ingående i utkast till Tågplan 2020
Information Trafikverket www.trafikverket.se registrator@trafikverket.se Till mottagare av Utkast till Tågplan 2020 Information/läsanvisning till dokument ingående i utkast till Tågplan 2020 1. BANSTANDARD
Läs merNationell plan för transportsystemet AVSIKTSFÖRKLARINGAR OCH AVTAL
Nationell plan för transportsystemet 2010 2021 AVSIKTSFÖRKLARINGAR OCH AVTAL Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten Sundvalls hamn, Tunadalsspåret Västernorrlands län 406 340 E4 Sundsvall
Läs merÅtgärdsplaneringen och ny Nationell plan 2014-2025. Ylva Gustafsson Höjer
Åtgärdsplaneringen och ny Nationell plan 2014-2025 Ylva Gustafsson Höjer Kapacitetsbrister kan inte byggas bort Kraftigt förväntad trafikökning till år 2050 Att enbart bygga nytt löser inte kapacitetsproblemen
Läs merPågatågstrafik till Karlshamn Rapport
Pågatågstrafik till Karlshamn Rapport 2014-02-26 Uppdraget Pågatåg Nordost är en samverkan mellan 12 kommuner och 3 regioner som arbetar för att utveckla regionen genom en förbättrad tågtrafik på 5 bandelar.
Läs merABC-stråket Uppsala, Sigtuna och Knivsta kommun. Uppsala och Stockholms län
Åtgärdsvalsstudie ABC-stråket Uppsala, Sigtuna och Knivsta kommun. Uppsala och Stockholms län Ärendenummer: TRV 2017/30977 Kortversion Därför görs en åtgärdsvalsstudie ABC-stråket mellan Uppsala och Stockholm
Läs merKapacitet på fyrspår och parallella dubbelspår
Kapacitet på fyrspår och parallella dubbelspår Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-10-29 1 40 35 Långväga gods per transportmedel Lastbil Miljarder tonkilometer 30 25 20 15 10 5
Läs merLandsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla
WEBBTABELL 1 Andel avlidna inom 90 dagar, landstings-/regionjämförelser 2014. Justerat i statistisk modell för skillnader i kön, ålder och medvetandegrad. L = statsistiskt signifikant lägre än riksgenomsnittet.
Läs merKapacitetsbrister i järnvägsnätet, 2015 och 2021, efter planerade åtgärder.
Kapacitetsbrister i järnvägsnätet, 2015 och 2021, efter planerade åtgärder. Remissversion Dokumenttitel: Kapacitetsbrister på järnvägsätet 2015 och 2021 efter planerade åtgärder Skapat av: Lennart Lennefors
Läs merEffektredovisning för BVSt_012 Svartbäcken- Samnan, dubbelspår genom Gamla Uppsala
2008-11-05 x PM Effektredovisning för BVSt_012 Svartbäcken- Samnan, dubbelspår genom Gamla Uppsala Handläggare: Håkan Berell Telefon: 070-307 04 43 e-post:hakan.berell@wspgroup.se 2008-11-05 Innehåll 1
Läs merBokningsstatus - lediga provtider, körprov utökad B (kod 96), på Trafikverket Förarprov
Bokningsstatus - lediga provtider, körprov utökad B (kod 96), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade provtider,
Läs mer1 Storstadsregionerna
1 Storstadsregionerna Infrastrukturen kräver fortsatta satsningar. Det krävs satsningar för att vi ska kunna stimulera fram fortsatt och hållbar tillväxt. Det är vad vi självklart ser på den tillväxande
Läs merKapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll
Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet Per Corshammar, Ramböll Transportkapacitet Ökad kapacitet leder till punktligare, säkrare och snabbare transporter till lägre kostnad
Läs merSektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten
Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten Göteborg Höghastighetståg (sth >320 km/h) Interregionala snabbtåg (typ Regina, sth 250 km/h) Pendeltåg (typ X40 eller X60, sth 180 km/h) Trafik under en maxtimme,
Läs merEinar Schuch och Christer Agerback
Trafikverket startar den 1 april 2010 Einar Schuch och Christer Agerback Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv förenklar för operatörer, trafikanter
Läs merRapport: Investering i höghastighetsjärnväg. Rapport: Uppgradering av Södra och Västra stambanorna. Lena Erixon Generaldirektör
TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Rapport: Investering i höghastighetsjärnväg Rapport: Uppgradering av Södra och Västra stambanorna Lena Erixon Generaldirektör 2016-05-31 Agenda Bakgrund: Kapacitetsbrist
Läs merRegional persontrafik i Bergslagen Möjliga strategier på längre sikt
Järnvägens roll i transportförsörjningen 2 Regional persontrafik i Bergslagen Möjliga strategier på längre sikt Mora Malung Rättvik Leksand Gagnef Falun Hofors Storvik Sandviken Gävle Vansbro Ludvika Borlänge
Läs merRegionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2017-11-16 Dnr 1500318 1 (5) Regionala utvecklingsnämnden Överenskommelse om utbyggnad
Läs merBlandad trafikering. Roger Nordefors Banverket Leveransdivision
Blandad trafikering Roger Nordefors Banverket Leveransdivision Disposition Svårigheter med blandad trafik Kapacitetssituationen 2008 Planeringsförutsättningar Fördefinierad trafikstruktur Kapacitetssituation
Läs merSYDSVENSKA PRIORITERINGAR
UTKAST 2017-01-20 SYDSVENSKA PRIORITERINGAR UTIFRÅN POSITIONSPAPPRET ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE REGIONSAMVERKAN SYDSVERIGE INFRASTRUKTUR & TRANSPORT 2017 1 SYDSVENSKA PRIORITERINGAR
Läs merBokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet A (motorcykel), på Trafikverket Förarprov
Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet A (motorcykel), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade
Läs merSå kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö
Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Logistikforum i Jönköping 2008 Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-08-20 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt
Läs mer4 Mälarstäder
4 Mälarstäders yttrande gällande Nationell transportplan 2018-2029 Som fjärde största storstadsregion har 4 Mälarstäder idag en befolkning på fler än 320 000 invånare och växer mer än riket i genomsnitt.
Läs merHur kan vi utveckla regionaltrafiken?
Hur kan vi utveckla regionaltrafiken? Dec Jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec jan feb Regionpolitik: KTN 22/3 KTN 25/4 KTN 26/6 BHU 3/9 KTN 18/10 KTN Nulägesfas Dagens situation: Boende
Läs mer2.3 Den regionala tågtrafiken utgör ryggraden i detta transportsystem. Dess särskilda bidrag till transportsystemet är att
UTKAST/MÄLAB AVSIKTSFÖRKLARING AVSEENDE UTVECKLING AV DEN REGIONALA TÅGTRAFIKEN I ÖSTRA SVERIGE 1 Parter 1.1 XXX Stockholms läns landsting 1.2 Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet 1.3 XXX
Läs merFakta och argument för dubbelspår Gävle Härnösand
Fakta och argument för dubbelspår Gävle Härnösand Sveriges längsta flaskhals Ostkustbanan har blivit en flaskhals i hela det nationella transportsystemet. Med dubbelspår skulle kapaciteten fyrdubblas och
Läs merKollektivtrafiken i Örebro län
Kollektivtrafiken i Örebro län är ett centralt verktyg i arbetet med att skapa goda möjligheter till vardagasresande, funktionell regionförstoring och omställning till ett hållbart transportsystem. Region
Läs merNybro kommun Sammanträdesprotokoll Blad Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige
Sammanträdesdatum C:\Users\PKO0107\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\TU2K05FY\N2016-00179-TIF Nybro kommun.doc Sammanträdesdatum 98 59 Dnr KSF 2015-97 Yttrande över
Läs merUnderlag inför diskussion om ställningstagande avseende Region Östergötlands engagemang i utveckling av nya tågstationer i Östergötland
1/6 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden Underlag inför diskussion om ställningstagande avseende Region Östergötlands engagemang i utveckling av nya tågstationer i Östergötland Bakgrund och syfte Utökat
Läs merJärnvägsnätsbeskrivning 2014, bilaga 6.1 Tåglägesavgift, passageavgift och emissioner Samrådsutgåva
Bilaga 6.1 Tåglägesavgift, passageavgift och emissionsavgift 1 Tåglägesavgift En särskild avgift tåglägesavgift debiteras enligt avsnitt 6.3.1.1, för tågläge för persontrafik, godstrafik och tjänstetåg.
Läs merBanverkets planering Behov, Idé, efterfrågan När vi planerar nya järn vägar sker det i flera steg. Först analyseras brister och Idéskede Förstudie lösningar i ett idéskede. Idéer som inte bedöms genomför
Läs mer