SNABBRUTTEN. 7 december 2017 Ålands Natur & Miljö r.f. Dagens skärgårdstrafik är inte hållbar på lång sikt.

Transkript

1 7 december 2017 Ålands Natur & Miljö r.f. Dagens skärgårdstrafik är inte hållbar på lång sikt. Inte heller är det hållbart att samhället upptar lån för att göra oåterkalleliga ingrepp på värdefulla kultur- och naturmiljöer. Därför presenterar vi nu ett tredje alternativ snabbrutten.

2 Innehåll 1. ALLA ÄR ÖVERENS... 3 Därför ska skärgården hållas levande... 3 Politiska vändningar... 4 Så har vi arbetat VÅR FRAMTIDSVISION: SNABBRUTTEN NULÄGET LÖSNINGAR OCH PRIORITERINGAR Lösningar inom fas Svinö-Degerby Långnäs-Överö-Sottunga-(Husö-Kyrkogårdsö)-Kökar-(Galtby) Hummelvik-Enklinge-Kumlinge-Lappo-Torsholma Tvärgående Snäckö-Sottunga-Överö-Långnäs Åva-Osnäs Töftö linfärja NY LINJE Kökar-Sottunga-Snäckö-Enklinge-Kumlinge-Lappo-Torsholma NY LINJE Kökar-Degerby-Mariehamn Lösningar inom fas Kostnader och inbesparingar Finansieringslösningar Vi testar robustheten KORTRUTT VS SNABBRUTT Framtidsspaning 1 Fas KORTRUTT SNABBRUTT Framtidsspaning 2 Fas KORTRUTT SNABBRUTT SAMMANFATTNING KÄLLOR I URVAL BILAGA 1 FÖRSLAG TILL TURLISTOR Bilfärja Fas 1 Degerby Svinö Passagerarbåt Fas 2 Degerby-Svinö Bilfärja Fas 1 Södra linjen Passagerarbåt Fas 1 Södra linjen Österleden 110, Mariehamn info@natur.ax Sida 1

3 Passagerarbåt Fas 1 Kökar Degerby Mariehamn Bilgärja Fas 1 Tvärgående linjen Bilfärja Fas 1 Norra linjen Passagerarbåt Fas 1 Norra linjen Elfärja Fas 1 Åva-Osnäs Passagerarbåtar Fas 1 Nord-sydlig linje BILAGA 2 EKONOMISKA UNDERLAG Dagens trafik Kortrutt Ny elfärja Föglö Östra Föglö Prästösund Norra skärgården Snabbrutt Föglö Södra linjen Norra linjen inkl. Åva-Osnäs Tvärgående Investeringskostnader Kortrutt Snabbrutt BILAGA 3 FIGURFÖRTECKNING Sida 2

4 1. ALLA A R Ö VERENS Alla är överens. Det krävs förändringar i skärgårdstrafiken om vi menar allvar med hållbar utveckling. Det är nu det gäller. Efter flera decenniers stötande och blötande finns det nu en stark vilja att göra stora investeringar för att utveckla skärgårdstrafiken. Det är nu Åland har chansen att utmärka sig globalt med ett spännande mobilitetstänkande där snabba transporter blir en vitamininjektion i skärgårdssamhället. Det är nu vi kan visa hur ett modernt miljöanpassat tonnage ska se ut. Det är nu vi kan börja förverkliga de idéer vi har för en livskraftig skärgård. Åland ska bli hållbart senast 2051 enligt Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda. 1 Ett hållbart trafiksystem är en kritisk komponent i detta arbete för att minska utsläppen och smida samhällsutveckling. Vi ser ett gyllene tillfälle att Åland nu går i bräschen för att få till stånd en modern skärgårdstrafik som vilar på ekosystemets och det sociala systemets ramar. Uppgiften är självklart utmanande eftersom skärgårdens behov är flera och mångfacetterade. Vi vet inte heller hur samhället och omvärlden kommer att se ut år Därför behöver lösningarna vara flexibla och tillräckligt öppna för förändring. Klart står att vi i alla fall måste acceptera utmaningen för att nå vår vision om en hållbar och livskraftig skärgård. FIGUR 1 LIKSOM SKARVEN TAR SIKT PÅ DEGERBY FÄRJFÄSTE, ANTAR VI UTMANINGEN ATT NAVIGERA MOT FRAMTIDEN Därför ska skärgården hållas levande Den åländska skärgården står för en stor del av den åländska attraktionskraften. Till ytan utgör den en tredjedel av Åland men definierar stora delar av hur vi och våra besökare betraktar Åland. 1 Österleden 110, Mariehamn info@natur.ax Sida 3

5 Näringslivet är varierande där den blå ekonomin, livsmedelssektorn och turismen har stor potential att genomgå en hållbar utvecklingsprocess. Skärgårdssamhället bär på en rik kulturhistoria med allt från Kumlingeslaget och Kökars Franciskaner till Degerby som Ålands historiska centralort, och skärgården har en unik naturgeografi. Trafiksystemet som knyter ihop alla öar med varandra, fasta Åland och fasta Finland ska ses som en viktig pusselbricka i utvecklingen av skärgården. Denna trafik är en livsnerv för upprätthållande av en basservice till skärgårdsborna och en viktig del för framtida utvecklingsmöjligheter. Skärgårdstrafiken har dock under de senaste decennierna betraktats på olika sätt politiskt. Politiska vändningar Skärgårdstrafiken har på många sätt berört ålänningar under de senaste decennierna. På 70- och 80- talen gjordes ett idogt arbete för att framlägga en regionplan för hela landskapet, vilken sedan lades på hyllan till förmån för stötvisa satsningar i lokalsamhällen. Under denna tid bands samtidigt många öar samman med broar och bankar, vilket förkortade många respass. På politisk nivå framkom regelbundet regionalpolitiska ställningstaganden där skärgårdstrafikens roll som förlängda landsvägar åberopades. 2 Betänkligheter började dock senare framföras kring att skärgårdstrafiken upptog en så stor plats i trafikbudgeten. Speciellt med tanke på de skiftande bunkerpriserna fanns det skäl att titta på hur rutter kunde göras ännu kortare. Kortrutt benämndes först i landskapsregeringens meddelande till lagtinget år 2005 som ett led i att göra inbesparingar i just driftskostnader. 3 Förslag framfördes för att begära statligt understöd i infrastruktursatsningar, men förslaget fann inte understöd i riket. Olika kortruttsförslag stöttes och blöttes för sina för- och nackdelar. Lagtingets finansutskott hävdade starkt i sitt betänkande 2006 att en bro över Spetalfarleden bör utgå bland annat på grund av dess ingrepp i kulturmiljön. 4 Tunnelalternativet till Föglö fick istället sitt första klartecken. 2 Se t.ex Sida 4

6 Tunnelalternativet lades senare ned på grund av att tunnelmynningen skulle inkräkta på viktiga biologiska livsmiljöer i Vessingsboda samt att bygget skulle bli för dyrt. Därutöver visade en rapport från ÅSUB att en tunnel skulle kunna komma att ha få eller inga regionala effekter i lokalsamhället. 5 I kölvattnet av finanskrisen fick kortruttsutredningen en skjuts av ekonomiska bevekelsegrunder vilket meddelandet 2011 vittnar om. 6 Hållbarhetsaspekterna lyftes då även för första gången tydligt genom denna mening: Trafiken bedrivs ur ett hållbarhetsperspektiv och beaktar sålunda ekonomiska, miljömässiga och sociala effekter. Det var utifrån detta meddelande som kortrutten som vi uppfattar den idag har fått sin form. Förstudiens slutrapport publicerades 2014, och lade grunden till de specifika infrastruktursatsningar som sedan har tagits vidare. 7 Våren 2017 antog lagtinget en tilläggsbudget där landskapsregeringen erhöll en investeringsfullmakt på 40 miljoner euro för att förverkliga projekt östra och västra Föglö. 8 Gripö ska exploateras med nytt färjfäste, väg och en över 500 m lång bro ska uppföras över Spetalsund. Ny väg ska också dras till Hastersboda varifrån rutten till Sottunga och resten av södra skärgården fortsätter. Därtill ska en ny FIGUR 2 LANDSKAPSREGERINGENS FÖRSLAG TILL BRO ÖVER SPETALSUND Österleden 110, Mariehamn info@natur.ax Sida 5

7 farled muddras och bron över Brändö ström förnyas. Motiveringen är att en kortare rutt kommer att inbringa ekonomiska inbesparingar samtidigt som utsläppen minskar. 9 Så har vi arbetat Vi menar att ett stort beslut som innebär offentlig belåning och adresserar hållbarhetsutmaningar ska föregås av en grundlig strategisk hållbarhetsanalys. En del av orsaken till att ärendet har legat i långbänk menar vi är bristen på ett strategiskt angreppssätt. Konsekvenserna blir att föreslagna lösningar kan skapa nya oavsiktliga problem. I enlighet med Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda använde vi därför ABCD-metoden som verktyg för att hitta ett flexibelt förslag som går i enlighet med de fyra internationellt utarbetade hållbarhetsprinciperna. Dess styrka ligger i den vetenskapliga grunden som gör att begreppet inte urvattnas. De pekar på att vi nått ett hållbart samhälle då vi inte systematiskt utsätter naturen för: Koncentrationsökning av ämnen från berggrunden Koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion Undanträngning av fysiska metoder och i det samhället utsätts inte människor systematiskt för: Strukturella hinder för hälsa, inflytande, kompetensutveckling, opartiskhet och meningsskapande FIGUR 3 DE FYRA HÅLLBARHETSPRINCIPERNA 9 Sida 6

8 Utredningsgruppens ABCD-arbete förklaras enligt nedan. A: Vision Vad behöver en levande skärgård? Vad är en hållbar skärgårdstrafik? B: Nuläge Tonnaget Trafiken mellan färjeanlöp Demografisk utveckling och urbanisering C: Lösningar Bilfärjor med miljövänliga bränslen Passagerartransporter Anropsstyrd och tät kollektivtrafik Smart bokningssystem D: Prioriteringar Olika lösningar i två olika faser Förslagets robusthet testas Ekonomi och finansieringslösningar Först ställer vi frågan: Vad har vi för vision om skärgårdstrafiken och dess inverkan på skärgårdsutvecklingen? Vi går sedan till nutiden och kollar var vi befinner oss i förhållande till Österleden 110, Mariehamn info@natur.ax Sida 7

9 visionen. Därefter tar vi fram lösningar som kan vara användbara för att nå dit vi vill. Slutligen genomför vi en prioritering där vi lägger de viktigaste åtgärderna inom två faser: samt , vilket appellerar till agendans delmål. Den andra fasen är uttryckt mer som ett önskvärt scenario, eftersom framtiden är svår att förutspå vad gäller exempelvis teknikutveckling, turismtrender och befolkningstillväxt. För att testa vår modell i robusthet har vi framlagt några hypotetiska händelser som vi sedan bemöter. Vi ger också finansieringsförslag till de satsningar som framförs. Utredningen är ett resultat av det kampanjarbete som nätverket för en hållbar skärgårdstrafik under Ålands Natur & Miljö initierade hösten I utredningsarbetet har skeppsbyggaringenjör, samhällsvetare, programdirektör på KTH, biolog, beteendevetare, f.d. regionplanechef och skärgårdsrepresentant aktivt ingått. Utredningen är ekonomiskt sakgranskad av en oberoende ekonom och förankrad hos följande bosatta i alla skärgårdskommuner: Mia Hanström (Kumlinge), Eija Laitala-Pettersson (Brändö), Kjell Ekström (Föglö), Björn Rönnlöf (Sottunga), Magnus Magnusson (Vårdö) och Gunnar Sundström (Kökar). 2. VA R FRAMTIDSVISIÖN: SNABBRUTTEN Snabbrutten är vår vision om hur skärgårdstrafiken ska fungera framöver. Snabbrutten är ett långsiktigt, kostnadseffektivt och smart förslag för hur vi behåller dagens färjfästen men byter ut tonnaget och utvecklar trafiken mellan färjeanlöpen i en hållbar riktning. Vi kallar det FIGUR 4 VÅR VÄG ÄR HAVET Sida 8

10 snabbrutt eftersom (a) transporterna ska gå snabbt för resenärerna, och (b) förverkligandet kan ske snabbt (till skillnad från att investera i ny infrastruktur, vilket kortrutt medför). Vi tror att snabba transporter gör skärgården mer attraktiv att bo i och att dessa kopplar samman de olika skärgårdsregionerna för tätare samarbeten av olika slag: samhällsservice, turismutveckling och serviceföretag. Snabbrutten möter olika behov från alla delar av skärgården och olika befolkningsgrupper. Samtidigt minskas driftskostnaderna väsentligt från dagens läge, vilket är bra för alla ålänningar inte bara skärgårdsborna. Snabbrutten ska möjliggöra följande: Det går att ta sig fram och tillbaka till Mariehamn på en dag minst några gånger i veckan från alla delar av skärgården. Det ska då vara möjligt att engagera sig i kulturlivet och kvällsaktiviteter på fasta Åland utan övernattning. Skolbarn ska max ha 1 h resväg ena vägen till skolan. Transporter möjliggör att ungdomar, men också andra kan mötas i helgaktiviteter. Det går att smidigt röra sig i skärgården utan bil. Året-runt-förbindelser till Galtby. Det går att ha fullmäktigemöten utan att deltagarna ska övernatta någonstans. Transportsätt är anpassade för näringslivets olika behov. Det finns en beredskap i trafiksystemet att hantera akuta, oförutsedda händelser som sjukdomsfall. Detta skapar en trygghet för dem som bor, verkar och turistar i skärgården. Det ska gå att på sommaren ha flexibel turisttrafik från hamn till hamn på attraktiva rutter. Postgången sker smidigt och utan onödiga fördröjningar. Veckopendling sker smidigt. Det går enkelt att göra en kombinerad resa med andra transportsätt (t.ex. kryssningsfärjor). Hantverkare och företagare kan utöka sitt kundunderlag med snabba ö-transporter. Det finns en bastrafik året runt som tillgodoser de olika öarna med personbils- och lastbilstransporter. Österleden 110, Mariehamn info@natur.ax Sida 9

11 På sikt drivs skärgårdstrafiken på enbart miljövänliga bränslen som inte innebär systematiska uttag av ämnen ur berggrunden eller farliga ämnen från samhällets produktion. Vi tror att förnyelse av tonnaget i en mer energieffektiv riktning är lösningen för både bilfärjor och passagerarbåtar. Fartygen är anpassade till farlederna och trafikvolymerna. Driftbränslena är två, dels förnyelsebar el, dels biodiesel som tar tillvara på restprodukter från samhällets produktion. På så sätt bidrar snabbrutten till ett cirkulärt tänkande. Hybridformen behövs i nuläget för bilfärjornas isbrytarkapacitet men kan komma att fasas ut med teknikutvecklingen. Investeringar i ny infrastruktur görs överflödig och istället satsas dessa medel på upprustning av vägnät och färjfästen. Den enda stora utbyggnaden heter cykelanpassning för att tillgängliggöra sammanhängande, säkra trafikleder för turister och boende. På sikt kommer passagerartransporter att utgöra ett betydande inslag i skärgårdstrafiken. Dessa kombineras med ett tätt och smidigt kollektivtrafiksystem på land både i skärgården och på fasta Åland, där det finns möjligheter att hyra elbilar i olika storlek vid alla färjfästen. Ett heltäckande bokningssystem försäkrar passageraren om tillgängligheten och kapaciteten på de olika delsträckorna. Vi tror att de snabba transporterna kommer att möjliggöra en större grad av ambulerande samhällsservice, och att gods- och varutransporter längre in i framtiden kan komma att beställas i högre utsträckning på ett smidigt sätt. Det minskar behovet att göra flera individuella inköpsrundor av exempelvis träprodukter, läkemedel, livsmedel och andra produkter för hushållen och näringslivet. Teknikutvecklingen inom fartygsbranschen, förnyelsebar energi och system för varutransporter kommer att ge skjuts för nya innovativa och energismarta lösningar. 3. NULA GET Dagens skärgårdstrafik står inför flera hållbarhetsutmaningar. På olika sätt medför verksamheten sociala och miljömässiga konsekvenser som på olika sätt strider mot de fyra hållbarhetsprinciperna. Framför allt står dieselförbränningen för en av de största miljöeffekterna, vilken medför en koncentrationsökning av växthusgaser i atmosfären. Inte heller är tonnaget alltid energismart utformat med skrov som kunde anpassats bättre till vattenmotståndet i farlederna. Effektiviteten Sida 10

12 kunde också höjas genom att t.ex. spillvärme togs tillvara. Sjötransporterna står därmed för en avsevärd del av öars energikonsumtion. 10 En annan aspekt som ökar utsläppen är den energi som krävs för att transportera fordon istället för människor eller varor. Energieffektiviteten kunde lätt höjas genom ett fokus på passageraren och/eller varan. I ett samhälle där biltätheten hög 11, fordonsflottan är gammal och fossildriven innebär det också en hel del privata utsläpp. Användandet av kollektivtrafik är liten i förhållande till övrig trafik mellan anlöp. Då skärgårdstrafiken länge varit en av de större posterna i landskapsbudgeten har utrymmet för investeringar ansetts vara låg, vilket lett til det teknikunderskott som finns idag med ett generellt sätt gammalt tonange. Initiala indikationer gör dessutom gällande att driftsprivatiseringar kan ha åsamkat än lägre FIGUR 5 KOLLEKTIVTRAFIKEN KAN REDAN IDAG SNABBT MILJÖANPASSAS satsningar på underhållet. Gammalt tonnage, bristande underhåll samt uteblivna prestandaförbättringar leder inte bara till utsläpp utan skapar otrygghet i efterlevnaden av turlistor. Samtidigt har antalet turer av ekonomiska skäl under åren skurits ned. Tidiga och sena turer har strukits, vilka har medfört strukturella hinder för samarbete och inflytande i olika delar av samhället. Också möjligheten att ta del av samhällets satsningar på anläggningar och aktiviteter på fasta Åland är begränsat, i synnerhet under kvällstid. Sjövägen har sålunda blivit mindre av en förlängd landsväg under årens lopp. Därmed riskerar medborgarnas tillit till samhället undergrävas då en känsla av marginalisering kan uppkomma av nedskärningar och minskad samhällsservice. Detta minskar betydligt skärgårdens attraktion för boende. 10 Se Sottunga som exempel: 11 Se ökningen från här: Österleden 110, Mariehamn info@natur.ax Sida 11

13 Kanske en av de största utmaningarna som hela skärgårdssamhället står inför är de senaste decenniernas avfolkning med en åldrande befolkning. En minskande skattebas gör det svårare för de kommunala verksamheterna att tillgodose medborgarna den samhällsservice som behövs för att trygga hälsa, inflytande, opartiskhet, kompetensutveckling och meningsskapande. Med andra ord försvåras tryggandet av lokal äldreomsorg ända fram till livets sista skede; personlig, kvalitativ FIGUR 6 SKARVEN ANGÖR SVINÖ hälsovård; trygghet för barn och kvinnor genom ett närvarande rätts- och socialsystem; jämlika aktiviteter för unga inom sport, fritid och kultur; kompetensutveckling och tillgång till kultur för alla medborgare; friskt, gott vatten; billig helst lokalproducerad el; lokalt inflytande; öppna landskap och ett värdigt liv på lika villkor för alla som bor på Åland även i skärgården. Mindre kundunderlag och kompetensbrist påverkar också näringslivet så att servicepunkter stänger ned. Detta försätter kommunerna i en nedåtgående spiral såvida inte stimulansåtgärder vidtas för att stävja trenden. Det Sida 12

14 blir också allt enklare för politiker att använda avfolkningen som grund för att minska på turerna till och inom skärgården. 4. LÖ SNINGAR ÖCH PRIÖRITERINGAR Det står klart att något måste göras för att hitta en trafiklösning som kan tillgodose skärgårdssamhället med sina behov samtidigt som systemet ska vila på ekosystemets ramar. I hittandet av lösningar är det viktigt att ta alla möjliga konsekvenser i beaktande genom ett strategiskt tänk. Lösningarna som frambringats av ABCD-metoden har inordnats strukturerat genom att prioriteras i en tidshorisont till 2051 med 2030 som anhalt. Vi kallar de två intervallen fas 1 ( ) och 2 ( ). Snabbruttens lösningar har vi kategoriserat som framför allt fyra: kollektivtrafik, bilpooler, bilfärjor och passagerarbåtar. Fastän vi lagt fram två intervall kommer processen att behöva se successiv ut. Första fasen fokuserar på att ta de viktigaste första stegen för att nå vår vision. Kollektivtrafiken genomgår en grundlig översyn, digitaliseringen understöder transportsystemet, elbilsrevolutionen börjar på allvar, tonnaget byts ut i snabb takt och snabba passagerarbåtar med lastkapacitet och isbrytarkapacitet sätts sedan in på flera linjer. Ju snarare tonnaget förnyas, desto snabbare kan besparingar ske i driftkostnader och utsläpp. Lösningskomponenterna behöver införas i realistisk ordning och i nära samråd med de olika skärgårdssamhällena för att tillgodose de olika behoven. Andra fasen är svårare att lägga specificerade lösningar inom då teknikutvecklingen är så snabb. År 2051, då Åland ska vara hållbart, står det klart att allt tonnage drivs på miljövänliga bränslen. Eldriften har kommit långt och fartygen förser sig också med el delvis från egen produktion. Kollektivtrafiken har finjusterats för att möta det framtida resebehovet som ökar, elbilspoolerna ökar likaså i omfattning och användningsgrad. Passagerarbåtarna är attraktiva och läggs in på fler linjer, speciellt sommartid. I denna fas utvecklas också ett smidigt system för beställning, betalning och Österleden 110, Mariehamn info@natur.ax Sida 13

15 leverans av varor med en daglig hem till dörren -tjänst. En godsfärja gör sig lämplig i avseendet och har hittat ett sätt att smidigt angöra olika hamnar med hög energieffektivitet. FAS Kollektivtrafik Bilpooler Bilfärjor Passagerarbåtar Övrigt Elfärja Prästö-Töftö Snabb hybriddriven 1: Kollektivtrafik och anropsstyrd buss/taxi i skärgården möter anlöp tätt och smart App utvecklas och implementeras för bokning av helhetsresor Bilpool med laddstolpar byggs successivt i anslutning till färjfästen i skärgården Bilpool med laddstolpar byggs i anslutning till Östra hamnen i Mariehamn Skarven ersätts med eldriven bilfärja Viggen ersätts med eldriven bilfärja Åva- Osnäs Hybriddriven bilfärja på rutten Långnäs- Kökar/Galtby Hybriddriven bilfärja Hummelvik- passagerarbåt rutten Kökar-Långnäs samt möjlighet till Snäckö för ny nord-syd-linje och rutten Kökar- Mariehamn Snabb hybriddriven passagerarbåt Hummelvik- Torsholma med möjlighet till Snäckö för ny nord-syd-linje En av färjorna Gudingen/Skiftet går i glesare vintertrafik, sommartrafik till Galtby samt agerar reservfärja innan utfasning Cykelanpassade vägnät Torsholma Hybriddrivna moderna 2: Fungerande och smidig kollektivtrafik i skärgårdssamhällena, mellan färjfästen på fasta Åland och i Mariehamn Elbilspoolernas hyrbara fordon har expanderat och användningen har ökat Hela tonnaget, inklusive matarfärjorna, drivs miljövänligt. Elproduktionen på fartygen har expanderat och kompletterar deras elförsörjning Snabb eldriven passagerarbåt rutten Svinö-Degerby med kombinationsmöjligheter till andra hamnar godsfärja/or transporterar beställningsvaror i skärgården Nytt fungerande godstransportsystem med smart av- och påplockning (pall/containers ) Sida 14

16 FIGUR 7 DE FÖRESLAGNA LINJERNA I SNABBRUTTEN Lösningar inom fas 1 Flera åtgärder behöver vidtas för att ta de viktiga första stegen mot en omställning. Kollektivtrafiken behöver utvecklas så att hela Åland och förbindelserna utåt utgör ett heltäckande system. Det är på det sättet alltmer attraktivt att åka kollektivt och det är lätt att parkera fordonen i säkra, inhägnade bilparkeringar vid centralorter och hamnar. Det förenklar också användningen av elbilspooler som byggs ut runtom på Åland. Infrastrukturen för detta erhåller i startfasen offentliga stöd och näringslivet är snabbt ute och tar chansen att nå nya kundgrupper. Vägnäten blir alltmer cykelanpassade med utbyggda gång- och cykelbanor där behovet är som störst. Bokningssystemet ska inte bara gälla för skärgårdstrafiken utan också för bokning av elbil från bilpoolerna och kollektivtrafiken. Eventuellt kan flera transportmöjligheter inlemmas. Digitaliseringen pådriver dessa Österleden 110, Mariehamn info@natur.ax Sida 15

17 förändringsprocesser naturligt. Åland som testområde för smart energi ger dessutom många synergieffekter. Vad gäller tonangeförnyelsen har åtta rutter betraktats som väsentliga för helheten till år 2030 (se figur 7). Av tidsskäl har de mindre matarfärjorna i arbetet åsidosatts för tillfället, men de är beroende av det övergripande trafiksystemet och kan lätt förändras enligt behov. Förslag på turlistor finns i Bilaga 1. Ekonomiska underlag finns i Bilaga Svinö-Degerby Till Föglölinjen föreslår vi en energioptimerad modern elfärja som kan passera Ekholms sund och köra linjen på 20 minuter med samma turtäthet som idag. Bilkapaciteten är 61 personbilar på ett däck. Det finns möjlighet för 14 turer med små tillskott i driftskostnader. Skrovformen undviker sprängning av Ekholms sund och muddringar (se mer nedan). Årlig besparing jämfört med idag: ca 0,91 miljoner FIGUR 8 MODELL PÅ PASSAGERARBÅT MED LASTKAPACITET ANPASSAD TILL HÖJDSKILLNADEN TILL BRON I FÖGLÖ/KYRKSUNDET Sida 16

18 2. Långnäs-Överö-Sottunga-(Husö-Kyrkogårdsö)-Kökar-(Galtby) För denna sträcka föreslås en ny elhybridfärja för 45 bilar. Färjan liknar Föglöfärjan men är smalare och gör rutten Långnäs-Kökar på ca 2 h 15 min. Den går tre tur och retur om dagen. Galtbytrafiken säkras året runt veckovis. Dessutom sätts en snabb passagerarbåt in på linjen, som tar 86 passagerare och har ett lastdäck akter för en bil eller lastpallar samt cyklar/motorcyklar (se figur 8 och 10). Rutten Långnäs-Kökar tar ca 1 h 20 min, vilken kan göras två gånger om dagen. Se också punkt 7 och 8 för inberäknade ruttkombinationer. Bilfärjan bör med dagens teknik i huvudsak köras på dieslar (biobränsle) liksom passagerarbåten. Så kan också isbrytarkapaciteten upprätthållas. 12 Årlig besparing jämfört med idag: ca 1,77 miljoner 3. Hummelvik-Enklinge-Kumlinge-Lappo-Torsholma Liksom den nya bilfärjan och passagerarbåten på södra linjen får Hummelvik-Torsholma samma lösning. Bilfärjan går mellan ändhamnarna på 2 h 10 min, och trafikerar minst tre gånger dagligen tur och retur. Passagerarbåten tar 1 h 15 min och går minst två gånger tur FIGUR 9 SKIFTET NÄRMAR SIG SOTTUNGA I FRAMTIDEN FINNS HÄR EN ELHYBRIDFÄRJA 12 Bilfärjan har isklass 1A medan passagerarbåten har isklass 1B. Österleden 110, Mariehamn info@natur.ax Sida 17

19 och retur. Se också kombination på punkt 7. Årlig besparing jämfört med idag: ca 0,96 miljoner 4. Tvärgående Snäckö-Sottunga-Överö-Långnäs En elhybrid bilfärja läggs in på linjen liksom för norra och södra linjen. Målsättningen är att gå tre gånger tur och retur dagligen. Lastbilar dirigeras på så sätt i huvudsak till Långnäs. Under helger och lågsäsong kan inbesparingar vara på fråga, och eldrift kan ske om det finns laddningsstationer både i Långnäs och Snäckö. Turen tar ca 1 h 45 min. Kraftigt utökad trafik till ungefär samma kostnad som idag Åva-Osnäs Vi föreslår tonnageförnyelse genom en eldriven bilfärja som liknar den som läggs in på Svinö- Degerby. Trafikerar som idag med möjlighet till utökade turer. Turen går på 35 minuter ena vägen. Årlig besparing jämfört med idag: ca 0,56 miljoner FIGUR 10 SKISS PÅ ENERGIEFFEKTIV SKROVFORM FÖR PASSAGERARBÅT MED LASTKAPACITET 13 Kostnadsskillnad har inte upprättats då linjen idag är på totalentreprenad. Se bilaga 2 för preliminära uppskattningar. Sida 18

20 6. Töftö linfärja Linfärjan till Töftö kostar efter övergång till eldrift ca /år. Eldriften medför att behovet av strikt turlista minskar. Linfärjan är i skrivande stund i upphandlingsskede. 14 Besparingsuppskattningar inväntas från Landskapsregeringen. 7. NY LINJE Kökar-Sottunga-Snäckö-Enklinge-Kumlinge-Lappo-Torsholma Den nya rutten går minst två gånger tur och retur per dag och trafikeras av de två passagerarbåtar som löper längst norra linjen och södra linjen. De möts i Snäckö och utgör en del i en ringlinje genom skärgården. Kökar-Snäckö respektive Torsholma-Snäckö går på 1 h 5 min vardera. Den nya rutten motiveras av ett tätare samarbete i och med kommunstrukturreformen. Rutten är inberäknad i norra och södra linjens kalkylestimat. 8. NY LINJE Kökar-Degerby-Mariehamn Den snabba passagerarbåten som trafikerar södra linjen används för denna nya rutt som på 1 h 45 min skulle ta sig från Kökar till Mariehamn och binda samman fasta Åland och skärgården starkare under vår-sommar-höst. Den kan också kombineras till Svinö, Långnäs eller Snäckö och utgöra en reservfärja vid behov. Kostnaden är inbakad i uppskattningen ovan. Lösningar inom fas 2 År 2031, efter den första fasen, tar vi lärdom av vad som fungerat och inte fungerat för att ta sikte mot ett helt hållbart samhälle Vissa upphandlingar från förra fasen kan ha senarelagts av olika anledningar. Justeringar i systemet görs i tätt samarbete med skärgårdsbefolkningen i de olika kommundelarna. Detta är möjligt med anledning av snabbruttens flexibilitet. De insatser vi lägger i denna fas är formulerade mer som scenarier snarare än fasta definitiva lösningar, då framtiden bär på fler möjligheter än vad vi vet i skrivande stund. 14 Det finns i nuläget bristande underlag för de konsekvenser som kan komma av att uppföra en bro över sundet. En ÅSUB-rapport indikerar att regionala synergieffekter kan vara av ringa betydelse vid anläggandet av fasta förbindelser enligt en litteraturgenomgång. Mer utredning behövs för att ta beslutet att anlägga en bro över sundet. Österleden 110, Mariehamn info@natur.ax Sida 19

21 Kollektivtrafiken i skärgårdssamhällena, mellan färjfästen på fasta Åland och i Mariehamn kommer att fortsätta att utvecklas väsentligt. Varje färjeanlöp möts av en kapacitet till vidaretransport utan eget fortskaffningsmedel. Elbilspoolernas hyrbara fordon har expanderat och användningen har ökat. Galtby och Osnäs dras med i det progressiva kollektivtrafiksamarbetet. Det digitala appbokningssystemet finjusteras och har fått tillskott i form av fler miljösmarta färdsätt. Fartygsutvecklingen har tagit många steg framåt, och Åland är fortsättningsvis i framkant. Hela tonnaget, inklusive matarfärjorna, drivs med optimerade miljövänliga bränslen. Elproduktionen på fartygen har expanderat och kompletterar deras elförsörjning. Universitet och högskolor bedriver forskning på ytterligare energieffektiviseringar. Det driver också på minskningar i driftskostnader. Intresset för snabbgående passagerarfärjor har blivit så stort att Åland på 2030-talet lagt in en eldriven passagerarbåt på rutten Svinö-Degerby med 12 min restid, med kombinationsmöjligheter till FIGUR 11 SKISS PÅ ELDRIVEN PASSAGERARBÅT MED LASTKAPACITET FÖR SVINÖ-DEGERBY INOM FAS 2 andra hamnar. Vad gäller varor och gods har elhybriddrivna moderna godsfärjor börjat transportera beställningsvaror i skärgården med ett nytt fungerande godstransportsystem med smart av- och påplockning. Det digitala appsystemet för kollektivtrafiken används också för smart hembeställning, leverans och spårning av varor. Sida 20

22 Kostnader och inbesparingar Vi gör bedömningen att få anpassningar behövs i nuvarande infrastruktur. Som tidigare noterat kommer Svinö-Degerby-sträckan inte att behöva muddras eller sprängas upp för 7 miljoner då FIGUR 12 I SNABBRUTTEN BEHÖVER INTE SKYLTARNA I LÅNGNÄS BYTAS UT Skarven inte planeras trafikera den linjen. 15 Däremot behöver nya dykdalber installeras i Svinö och Degerby för 2,1 miljoner. Väntfiler på båda ställen kan också vara lämpliga, och kostar 0,85 miljoner. 16 Eventuellt kan också vissa andra omarbeten av färjfästen tillkomma. För förnyelsearbeten uppskattar vi därmed en kostnad på 3 miljoner. Därtill tillkommer med anledning av den utökade eldriften förstärkta nät och anpassade laddstationer. 17 De största investeringarna kommer dock att behövas för det nya tonnaget. Vi bedömer att prototypen för en ny bilfärja som skisserats ovan uppgår till 15 miljoner medan passagerarbåtarna uppgår till 3 miljoner. 18 I fas 1 behöver vi upphandla fem nya bilfärjor och två passagerarbåtar utöver 15 slutversion-1.pdf s 18 Förnyelsearbeten så som bron över Brändö ström på Föglö med tillhörande vägförnyelser kommer självklart att vara behövliga oavsett, men har inte bäring på Snabbrutten. 16 För detta krävs självklart detaljplaner som tar i beaktande viktiga natur- och kulturvärden. 17 Landskapsregeringen för diskussioner med elbolagen för närvarande. För prisuppskattningar hänvisas läsaren till infrastrukturavdelningen. 18 I detta inberäknas batterikapaciteten. Indikationerna har erhållits från Nystads varv. Österleden 110, Mariehamn info@natur.ax Sida 21

23 den nya linfärjan. Kostnaderna för detta finns sammanställda i bilaga 2. Miljövinster och ekonomiska vinster görs direkt vid tonnagebyte och därför bör de göras omgående enligt vår plan. Speciellt de dieselslukande Viggen, Skarven och Alfågeln bör fasas ut för inbesparingar. Orsakerna till att årliga inbesparingar kan göras så snabbt är att dagens fartygsteknologi är så pass långt framskriden att energieffektiviteten och drivmedlen snabbt gör det billigare. Kostnadsinbesparingar görs också vid investeringar av lokalproducerad el på själva fartygen. Märk att snabbruttsförslaget ovan till och med år 2030 utökar trafiken med två linjer och har kapacitet till utökade turlistor på nästan samtliga linjer beroende på behov. Ändå görs ekonomiska besparingar från dagens läge. Skulle tonnaget hypotetiskt bytas ut till vårt förslag den första januari 2018 så skulle en årlig besparing om 4,2 miljoner göras från Finjusteringar för den tvärgående linjen skulle öka den summan medan utökad trafik till Galtby skulle minska inbesparingarna. Vad gäller investeringarna i den södra skärgården står sig snabbrutten lägre än kortrutten för infrastruktur och tonnage (se bilaga 2). Ett utökad kollektivtrafiknät kommer också att uppta en större plats i landskapsregeringens budget. Ska vi göra det attraktivt att använda passagerartransporter, som i sig för samhället är billigare än biltransporter, måste ambitiösa satsningar göras på att förstärka kollektivtrafiken och elbilspoolerna på fasta Åland och i ö-samhällena. Den delen behöver dock en egen utredning för kostnadsestimat, men bör ske oberoende av vilket trafiksätt som sker till havs. 19 Vi tänker oss också att näringslivet ser potentialen i elbilspooler på ett helt annat sätt än vid dagens läge med en stor grad av bilburen trafik. Finansieringslösningar Det nya tonnaget kan med fördel hanteras i enlighet med landskapsregeringens nuvarande upphandlings- och inköpssystem. 20 Drygt 35 % av en medeleuropeisk ös totala energikonsumtion går typiskt åt till sjötransporter. 21 Eftersom ösamhällen ligger högt i energiförbrukning generellt i Europa förbereds inom EU s generaldirektorat för energi (DG Energy) ett initiativ för öar kallat "Clean Energy for EU Islands 19 Utredningen bör genomgås av samma strategiska metodarbete som i föreliggande rapport. Självklart måste kollektivtrafiken drivas med miljövänliga bränslen. 20 Totalentreprenad kan dock komma att vara riskabelt. Med beaktande av Gotlandsbolagets juridiska förehavanden som inhämtar stora statsunderstöd vore det lämpligt att ägandet av samhällsservice ska tillhandahållas av landskapsregeringen. Det säkerställer också rättssäkerhet, transparens och stabilitet Sida 22

24 Initiative". 22 Initiativet ska hjälpa öar minska beroendet av importerad energi och därmed även minska kostnaden för densamma samt bistå öar i övergången till andra energikällor. Man talar om att öar ska vara koldioxidfria till år EU kommer i och med det att sätta upp ett särskilt sekretariat för detta initiativ och det kommer att finnas pengar inom Horizon2020, både för att göra "decarbonisation plans" och för "actions". Man planerar en tudelad process med både 10 frontrunners och bottom-up partnerskap med regionala öorganisationer. Vi har i nära dialog med ledande tjänstemän vid DG Energi anmält Åland som en lämplig front-runner inom området energismarta sjötransporter, under förutsättning att snabbrutten blir verklighet. Det skulle utgöra ett bra FIGUR 13 KAN ÅLAND BLI EN FRONT-RUNNER GENOM ATT SATSA PÅ FÖRNYAT TONNAGE ISTÄLLET FÖR NY INFRASTRUKTUR? komplement till den rådande satsningen inom att Åland ska bli testområde för smart energi. Vi testar robustheten Vi har samlat tre vanligt ställda frågor som kan komma att påverka skärgårdstrafiken Österleden 110, Mariehamn info@natur.ax Sida 23

25 1. Klarar trafiken av en ökande turism? Snabbrutten klarar av mycket fler turister än det nuvarande systemet. Speciellt turister som inte har bil får det enklare med de snabbgående båtarna utan biltransport. Flexibiliteten ökar också med att passagerarbåtarnas rutter och tidtabeller smidigt kan förändras utefter behov. Skärgården kan lättare marknadsföra sig som en tillgänglig destination för turister. 2. Hur påverkar kommunsammanslagningen trafiken? Med en gemensam kommun är det absolut nödvändigt med en tvärgående linje. De snabba passagerarbåtarna gör gemensamma möten lättare. Det blir över huvud taget lättare att ta del av gemensam kommunal service av alla de slag. En ny nord-syd-kombination kommer att uppkomma med de två passagerarbåtarna som tillägg till den tvärgående elhybridfärjan. 3. Hur kan teknikutvecklingen inom sjö- och vägtrafik påverka trafiken? Fartyg kan ta del av ny teknik på ett bättre sätt än infrastruktur (läs bilväg). Teknikutvecklingen kommer att göra driften billigare med energieffektivitetsåtgärder. Incitamenten för ytterligare broar, bankar och vägar minskar då återbetalningstiderna blir längre, och kan till och med komma ikapp av framsteg inom teknologin. Utvecklingen av elbilarnas räckvidd kommer att göra passagerarbåtarna än mer attraktiva. 5. KÖRTRUTT VS SNABBRUTT Vad händer med skärgården om vi förverkligar kortrutten respektive snabbrutten år 2030, respektive 2051? Vi har gjort ett par framtidsspaningar för att försöka förstå hur valet av trafiksystem påverkar skärgårdens samhällen på lång sikt. Spaningarna är baserade på rimliga antaganden ur källhänvisningarna och ska inte förväxlas med vår framtidsvision i kapitel 2. Sida 24

26 Framtidsspaning 1 Fas KORTRUTT Om 13 år år 2030 har Åland cirka invånare varav i staden, på landsbygden och i skärgården, som är den enda region som har minskat. Taxfreeundantaget finns kvar. Näringslivet kretsar kring turism och fiskodling. Husö, Kyrkogårdsö och Asterholma har endast säsongsboende befolkning. Trafiklösningen i södra skärgården med kortrutt till Hastersboda och biltrafik till Gripö har inneburit bilar per år x 15 km över Föglö, vilket kostar varje boende i södra skärgården med bil 640 euro per år (0,41 /km). Trafiklösningen i norra skärgården har inte förändrats nämnvärt. Mycket energi har satts på södra skärgårdens lösningar. Politiska diskussioner förs fortfarande om hur kortrutten ska fortsätta i den norra delen. Den nya kommunstrukturen med en skärgårdskommun har varit svår att få något resultat av i skärgården delvis på grund av svårigheten att ordna gemensamma möten, såvida inte en speciallösning med extra kostnader införts. De starka före detta kommunerna Föglö och Brändö riskerar att dominera fullmäktige och styrelse tack vare sina mandat. Service som skola, åldringsvård och annat riskerar att av kostnadsskäl i allt högre grad centraliseras till Föglö. Turismen har mattats av då färjorna inte har kapacitet att föra besökare med bil ut till skärgården; att det helt enkelt är för komplicerat att resa utan bil, och få turister vill ge sig ut till öar utan bra kollektivtrafik. Galtbytrafiken har fått Kommun Bofasta 2016 Bofasta Brändö Föglö Kumlinge Kökar Sottunga Vårdö Prognosen är en uppskattning utifrån ÅSUB:s befolkningsprognos samt allmän litteratur rörande framtidsscenarion som finns hänvisad i kapitel 7. Österleden 110, Mariehamn info@natur.ax Sida 25

27 minskad turtäthet av besparingsskäl, som motiverats av att man redan har satsat så mycket på skärgården med kortrutten. Trots omfattande protester byggdes vägar och broar över Föglö vilket inneburit stora ingrepp i landskapet och stora utsläpp av CO2 under byggnadstiden. Det är alltså Föglö och Vårdö som har utvecklats, medan Brändö, Kumlinge, Kökar och Sottunga har tappat befolkning på grund av (a) den långdragna, osäkra kortruttsprocessen, (2) det stökiga, långvariga ombyggnadsskedet, samt (3) den förändrade trafiken. Sottunga har påverkats mest procentuellt och kommunen går flera gånger ut i media och påpekar att man har blivit degraderade till matartrafik. En betydande förändring inom Föglö är att Degerby förlorat sin status som skärgårdscentrum. Restauranger och butik i Degerby har fått sämre tillgänglighet och därmed sämre lönsamhet. FIGUR 14 DET SKYDDSVÄRDA ALKÄRRET MITT PÅ GRIPÖ KOMMER MED STOR SANNOLIKHET ATT GÅ FÖRLORAT I KORTRUTTEN Sida 26

28 SNABBRUTT Om 13 år år 2030 har Åland cirka invånare varav i staden, på landsbygden och i skärgården en ökning med 15%. Taxfreeundantaget finns kvar. Näringslivet kretsar kring turism, ekologiskt lantbruk/lantbruksprodukter och fiskodling. Kyrkogårdsö har fast boende med förskolebarn, men Husö och Asterholma saknar fast boende. Den nya kommunstrukturen med en skärgårdskommun fungerar ganska bra tack vare den snabba skärgårdstrafiken och systemet med att låta skärgården aktivt vara med och påverka hur färjorna går: val av tonnage, turtäthet och rutter. Det läggs in extraturer året om, sommartrafiken är mycket tätare än förut, och man vinnlägger sig alltid om att det ska finnas bra kollektivtrafik, både på öarna, mellan Kommun Bofasta 2016 Bofasta 2030 Brändö Föglö Kumlinge Kökar Sottunga Vårdö FIGUR 15 DEGERBY KAN FORTSÄTTA ATT VARA EN VIKTIG CENTRALORT MED SNABBRUTTEN Österleden 110, Mariehamn info@natur.ax Sida 27

29 färjfästen och Mariehamn samt inom Mariehamn. Fler och tätare möten i den nya kommunen har inneburit en bättre förståelse och smidigare lösningar mellan skärgårdsområdena. Det effektiverade äldreboendena på Kumlinge, Brändö, Vårdö och Kökar finns kvar i sina lokalsamhällen och ett intensivt samarbete har utvecklats inom äldreomsorg, skola och dagis så att specialkompetens och flexibilitet kommer alla enheter och kommundelar till del, vilket ger en hög livskvalitet och lokala jobb. Turismen har fått en skjuts med nya kundsegment och trafiken på både Osnäs och Galtby levererar in många viktiga turister till hela skärgården och Åland i allmänhet, och Brändö och Kökar i synnerhet. Alla kommuner utom Sottunga har brutit avfolkningstrenden eller utvecklats. Brändö och Kumlinge ligger stabilt, Föglö, Kökar och Vårdö har ökat sin befolkning tack vare att skärgårdssamhället upplevs mer robust, vardagslivet är tryggare, arbetspendling är möjlig, transporterna är snabbare, kollektivtrafiken fungerar och att hela trafiksystemet snabbt kommit på plats. Framtidsspaning 2 Fas KORTRUTT Det är svårt att förstå hur Åland blir år 2051 om kortrutten förverkligas. Konjunkturen kan ha svängt flera gånger, och säkert har de höga kostnaderna för kortrutten och upplåningen till dessa tagit sin tribut och ökat motsättningar mellan stad, landsbygd och skärgård. Konflikterna inom skärgården riskerar också att öka beroende på vem som behåller trafik kontra vem som mister turer. De stora finansiella kostnaderna har inneburit att landskapet vill spara på driften genom minskad turtäthet och högre avgifter. Eftersom restiderna inte har blivit så mycket kortare för dem som bor i skärgården ( kortrutt betyder ju bara att rutten som går över vatten har blivit kortare, inte att restiden förkortats), så fortsätter skärgårdssamhällena sakta att avfolkas och turismen att dala (det finns inte kapacitet i trafiken och det finns inte turistföretag som bär sig). Social service effektiveras, det vill säga skolor, hälsovård och annan kommunal service måste se över sina kostnader och har på det hela taget tappat kvalitet och utvecklingsförmåga. Sottungas befolkning kan ha minskat allra mest. SNABBRUTT Den långsiktiga vinsten med snabbrutten år 2051 är att skärgårdssamhällena socialt och ekonomiskt har anpassat sig till och lärt sig dra fördelar av det nya trafiksystemet. Den stora elbilssatsningen som EU varit med och betalat har gett tydliga utslag både vad gäller privata bilar, Sida 28

30 kommunala bilar och bilpooler för bofasta, för sommarboende och för turister. Kollektivtrafiken finjusteras och utvecklas ytterligare så att den i framtiden blir attraktiv också för fler bilägare. Turisterna är annorlunda, de är inte längre bilberoende, men de är fler och de gör av med mer pengar per person på plats. Vi transporterar inte längre bilar med turister i, vi transporterar bara turister. Varutransporter till skärgården sker med ett smart containersystem, potentiellt med robotiserade drönare. Vi transporterar inte många lastbilar, vi transporterar varor. Eftersom snabbrutten har kostat avsevärt mindre pengar än vad kortrutten skulle ha kostat, har det ansetts rimligt att satsa en del av dessa medel på kraftfulla stöd till bland annat inflyttningsåtgärder, utveckling av skärgårdsskolorna, ekologiskt jord- och naturbruk samt företagsstöd. FIGUR 16 FRAMTIDENS TONNAGE ÄR TILL SKILLNAD FRÅN DAGENS SYSTEM SNABBGÅENDE OCH MILJÖOPTIMERAT Österleden 110, Mariehamn info@natur.ax Sida 29

31 6. SAMMANFATTNING Vi har i denna utredning beskrivit vår vision om hur en skärgårdstrafik kan se ut, som följer den hållbarhetsdefinition som Åland har förbundit sig att följa, och som utgår från en arbetsmetod som föreskrivs i Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda. Vi har också gjort ett illustrativt tillägg i form av en jämförelse med hur samhället skulle se ut med snabbrutten kontra landskapsregeringens förslag. Det är vår förhoppning att denna utredning kan ge ett exempel på de många alternativa lösningar som finns att kombinera för de olika skärgårdsöarna. Att använda vattenvägen är en flexibel lösning som kan anpassas till framtidens behov och skapa förutsättningar för nya innovativa, kombinerade satsningar. Vi vill samtidigt understryka vikten av att skärgårdstrafiken inte ensamt kan rädda en hotad skärgård. Att hålla skärgården levande kräver, som vi tidigare låtit förstå, stimulansåtgärder på olika sätt och inom olika sektorer. Ett helhetsgrepp behövs där flera samhällssektorer samlas kring ett bord och tar fram en övergripande plan för hur den negativa samhällstrenden kan brytas. Vi tror dock att skärgårdstrafiken är en förutsättning för att många andra satsningar kan implementeras. Vi vill inte krångla till det för beslutsfattare. Vi erbjuder bara en alternativ lösning som vi tror är mer hållbar än andra givna förslag. Snabbrutten är flexibel men självklart också utmanande. Att förändra system och beteenden går inte över en natt, men genom en tydlig vision och ett målinriktat arbete kan vi tillsammans lösa de utmaningar som det åländska samhället står inför. Det säger inte minst vår gemensamma agenda. Vi tror starkt på att Åland kan och bör stå i framkant. Vi har varit duktiga på det hittills; nu kan vi visa var skåpet ska stå var vi äro hemma. Sida 30

32 V I S A VA R V I Ä R O H E M M A V I S A VA R V I Ä R O H E M M A Genom århundraden har människorna som levt i den åländska ö-världen tagit hand om sina medmänniskor och den omgivande naturen. Hela tiden med ambitionen att lämna över stafettpinnen till nästa generation, i minst lika bra skick som den var när man tog emot den. Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda Österleden 110, Mariehamn info@natur.ax Sida 31

33 7. KA LLÖR I URVAL I tillägg till de fotnoter som finns för specifika uppgifter listar vi också bakgrundsmaterial som väglett utredningen. Andersson, Åke och Sylwan, Peter: Framtidens arbete och liv, Natur & Kultur 1997 Glenn, Jerome och Gordon, Theodore: State of the Future, United Nations Unversity 2005 Gottberg, Katarina: Klimatförändringar på Åland, Ålands landskapsregering 2014 Myrdal, Janken: Framtiden om femtio a r, Institutet fo r Framtidsstudier, Stockholm 2008 Nordfors, Lennart och Norberg, Helen: Framtidens skärgård, Stockholms länsstyrelse 2000 Robért, Karl-Henrik, et al.: Sustainability Handbook, Studentlitteratur 2012 Sweco Eurofutures: En Östersjö tre framtider, SIDA 2008 Totalförsvarets forskningsinstitut: Framtidsberättelser år 2030, SLU 2013 Weisbord, Martin och Janoff, Sandra: Future Search, NY 1999 Öborn, Ingrid et al: Fem framtidsscenarier för 2050, SLU 211 Ålands landskapsregering: Förstudie Slutrapport, pdf Ålands landskapsregering: Kollektivtrafikutredningen, 2015 Ålands landskapsregering: Omställning Åland, Ålands skärgårdsnämnd: Skärgårdstrafiken 2020, Ålands landskapsregering 2009 Ålands statistik- och utredningsbyrå: Befolkningsdatabasen Ålands teknikkluster: Miljövänliga bränslen på Åland, Sida 32

34 BILAGA 1 FÖ RSLAG TILL TURLISTÖR Bilfärja Fas 1 Degerby Svinö Avgång Degerby Ankomst Svinö Avgång Svinö 06.00* ** 00.20* 00.40* * Om laddning endast i Svinö ** Passas till Rosella Österleden 110, Mariehamn info@natur.ax Sida 33

35 Passagerarbåt Fas 2 Degerby-Svinö Avgång Svinö Avgång Degerby Bilfärja Fas 1 Södra linjen Galtby Kökar Sottunga Överö Långnäs -> <- -> <- då passagerarbåten går till Långnäs, alternativt -> <- -> <- -> <- Husö och Kyrkogårdsö vid behov. Alternativen kan tillämpas beroende av veckodag. Det ska framhållas att Galtbytrafiken är viktig från speciellt Kökars sida också vintertid. Sida 34