Datum Landskapsregeringens meddelande till lagtinget om framtidens skärgårdstrafiksystem

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Datum 2014-04-17. Landskapsregeringens meddelande till lagtinget om framtidens skärgårdstrafiksystem"

Transkript

1 MEDDELANDE nr 6/ Datum Till Ålands lagting Landskapsregeringens meddelande till lagtinget om framtidens skärgårdstrafiksystem INNEHÅLL 1. Inledning Förstudiens utgångspunkter och metodik Slutrapportens slutsatser Miljömässigt Samhällsutveckling Ekonomi och finansiering Landskapsregeringens förslag... 5 Bilaga 1: Kortrutt förstudie , slutrapport, datrerad , dnr: ÅLR2011/ Inledning En välfungerande och trygg skärgårdstrafik som svarar mot både medborgarnas och näringslivets behov är en förutsättning för en levande skärgård. Landskapet har idag ett färjetrafiksystem som binder samman skärgården med fasta Åland samt Åland med riket. Trafiken är en överlevnadsfråga för den bofasta befolkningen i skärgården och deras möjligheter att bedriva näringar, men också mycket viktig för personer med fritidsboende i regionen samt för genomfartstrafik och som transportled österut. En levande skärgård är också en viktig del av Ålandsbilden och turismen. Historiskt kan man se att kommuner med en tätare kommunikation och kortare resväg till sina närregioner har haft en gynnsammare samhällsutveckling än de övriga. Inbesparingarna inom skärgårdstrafiken har de senaste åren bidragit till en större osäkerhet i trafikutbudet. Den ekonomiska situationen måste därför strukturellt lösas genom en omställning av trafikstrukturen framom en gradvis minskning i trafikutbud och servicenivå. För att utveckla trafiken och bryta kostnadstrenden har man inom landskapet under en lång tid diskuterat förkortade färjepass i enlighet med det så kallade kortruttskonceptet. Trots att befolkningen i skärgården de senaste åren har minskat något har trafikbehovet i skärgården kontinuerligt ökat främst beroende av att människorna lever ett mera rörligt liv idag och det har utvecklats andra boendeformer som medför ett större trafikbehov. Därför visar prognoserna i förstudien en liten tillväxt på resandet i framtiden. Kortruttstanken innebär att ju kortare färjepass och därmed färre körtimmar med färjorna, desto större inbesparingar kan göras både ekonomiskt, miljömässigt och i restid för resenärerna. Fördelarna med förkortade färjepass förväntas leda till en långsiktigt hållbar trafik med större möjlighet till säsongsvariationer, underlätta för arbetspendling och knyta samman landskapets regioner till en tätare helhet. LRs meddelande nr _2014 framtidens Skärgårdstrafiksystem.doc

2 2 I ett framtida kortruttssystem finns större möjligheter att anpassa trafiken efter behovet och att förändra trafikstrukturen med nya tonnagetyper. Med ett kortruttssystem kan skärgårdens behov av bastrafik med isgående bilfärjor tillgodoses samtidigt som möjligheten finns att utveckla en passagerartrafik med snabbare och lättare tonnage. I ett kortruttssystem är bastrafiken mindre kostsam än i nuvarande trafiksystem vilket ger utrymme för nya typer av trafiklösningar. För att systematiskt klargöra vilket helhetskoncept samt vilka delprojekt som mest optimalt bidrar till hållbara minskningar i utgifterna för skärgårdens transportförsörjning inledde landskapsregeringen år 2012 en omfattande förstudie. Denna förstudie, se bilaga, är en systemjämförelse där nuvarande trafiksystem matchas mot en framtida trafikstruktur med kortare färjepass. 2. Förstudiens utgångspunkter och metodik Uppdraget har konkretiserats till att jämföra det nuvarande transportsystemet i skärgården (dagens modell kallas för 0-alternativet) med flera alternativ inom ramen för ett kortruttssystem. Jämförelserna har gjorts ur perspektiven ekonomi, miljö och samhälle och med utgångspunkt i den servicenivå på trafiken som landskapet upprätthöll I den ekonomiska analysen jämförs nuvarande trafiksystem (0- alternativet) med ett kortruttssystem under en 40-årsperiod. Tidsperioden är vald utifrån fartygens beräknade ekonomiska och tekniska livslängd. Förstudien har indelats i 16 delprojekt. Delprojekten 1-6 är av övergripande karaktär: 1. Statistik och prognos, dvs analys av resandestatistik och resandeprognoser 2. Tonnage och drift dvs analys av färjornas driftskostnader, bedömning av kostnader för nyinvesteringar, restidsanalyser 3. Finansiering där en modell för att göra en ekonomisk jämförelse med av kortruttssystemen med nuvarande trafiksystem med nuvärdesmetoden tagits fram. Möjligheter till EU-bidrag och annan finansiering har också utretts. 4. Miljökonsekvensbedömning (förkortat till MKB nedan) 5. Samhällskonsekvensbeskrivning (förkortat till SKB nedan) 6. Södra-tvärgående, fördjupad huvudstrategi. De övriga delprojekten 7-15 är geografiska delprojekt avseende tekniskt utförande och dessa ger exempel på i vilken omfattning broar, tunnlar, vägar och nya färjelägen bör anläggas för att uppnå de önskade målsättningarna. Resultaten av dessa används för att få fram underlag för framtagande av investeringskostnaderna. Cirka 30 olika experter har varit involverade i utredningsarbetet från olika expertområden och utifrån olika perspektiv. I samband med förstudien inleddes också en MKB-process där kortruttsystemet jämfördes med dagens trafiksystem i skärgården. I samband med MKB-processen bjöds allmänheten in till så kallade

3 3 avgränsningssammanträden där de hade möjlighet att ge sina synpunkter. Avgränsningssammanträden hölls i kommuner som är direkt berörda av ett förändrat trafiksystem, dvs Brändö, Kumlinge, Sottunga, Kökar, Föglö, Sund (+ Vårdö) och Lemland (+ Lumparland). Vid avgränsningssammanträdena framkom ytterligare alternativ till kortrutter, vilka även har behandlats inom ramen för MKButredningen. Processen fortsätter nu genom att utkastet delgetts allmänheten för ytterligare yttranden innan dokumentet färdigställs som en slutlig MKB och fastställs av landskapsregeringen. 3. Slutrapportens slutsatser I slutrapporten redovisas tre (3) möjliga alternativ till förändring av dagens trafiksystem som skulle medföra att samma servicenivå kan tillhandahållas till en så pass mycket lägre kostnad att de nödvändiga investeringarna kunde vara återbetalda inom en rimlig tid (12-15 år). Dessa investeringar skulle medföra kortare till oförändrade restider mot idag, lägre utsläpp från färjorna samt större möjligheter till flexibilitet och säsongsanpassning. Ekonomiskt sett ger projekten uppskattningsvis 40 miljoner lägre nuvärde på den undersökta tidsperioden om 40 år jämfört med att bedriva trafiken och med bibehållen servicenivå med dagens trafikupplägg. Det innebär också att investeringarna i det föreslagna kortruttssystemet är återbetalda genom minskade driftskostnader efter år med en diskonteringsränta på 4 procent. Förstudien visar att följande delprojekt fyller de uppställda målen gällande ekonomiska-, miljö- och samhällsmässiga effekter: 1. Investering i ett nytt färjfäste på östra Föglö för trafiken mot Kökar och förkortning av färjepasset mellan Föglö och fasta Åland samt ett nytt färjefäste på västra Sottunga ger en betydande driftsinbesparing och lägre totalkostnad på kort tid, lägre utsläpp och kortare restider. 2. En investering för ett utbyggt färjeläge på Snäckö och en möjlighet till omlagd färjerutt Hummelvik-Snäckö 3. Investering i bro över Prästösund medför en driftskostnadsinbesparing samt en besparing i uteblivna nyinvesteringar i linfärjor, lägre utsläpp och kortare restid, en snabbare och mer förutsägbar transportled till fasta Åland som också har betydelse för en trygg försörjningsberedskap 3.1 Miljömässigt Kortruttsystemets lägre utsläpp av koldioxid medför positiva konsekvenser för klimatet än dagens trafik (0-alternativet) även då en ökad biltrafik i skärgårdens medräknas i utsläppen för kortruttssystemet. De största negativa miljökonsekvenserna av de alternativ som framhålls i slutrapporten bedöms uppkomma för vatten- och kulturmiljön. Förverkligandet av bland annat broar och hamnar, beroende på omfattningen av skyddsåtgärder under byggskedet, bedöms att de negativa konsekvenserna kan bli små eller måttliga. För kulturmiljö är det framför allt breddningar av befintliga vägar, exempelvis genom Hastersboda som medför den största påverkan på kulturlandskapet.

4 4 För naturmiljö, rekreation och friluftsliv, buller, luftkvalitet samt ur risk- och säkerhetssynpunkt bedöms de negativa konsekvenserna blir små. Utredningen visar att det i nästa skede av planerings- och projekteringsarbetet, inom de breda utredningskorridorerna, i de flesta fall går att mildra miljökonsekvenserna genom noggranna val av lokalisering och utformning av infrastruktur. 3.2 Samhällsutveckling Slutsatsen av Samhällskonsekvensbeskrivningen (SKB) är att det inte går att entydigt säga vilken av de altearnativ som framhålls i slutrapporten som är att föredra. Alla alternativen innebär både förbättringar och försämringar i förhållande till dagens trafiksystem. Gemensamt för kortruttsalternativen är att de, genom att sänka skärgårdstrafikens årliga driftsutgifter, kan ge möjlighet att skapa den långsiktiga servicenivå inom trafiksystemet som skärgården behöver för att utvecklas som en livskraftig region. Konsekvenserna av ett förändrat trafiksystem påverkar skärgårdskommunerna olika. Det kan dock konstateras att alternativet som bygger på att Kökartrafiken och Sottunga-Kumlingetrafiken ska dras till en hamn på östra Föglö ger minst restidsvinster av alla alternativ. Försämringarna som ett förändrat trafiksystem innebär gäller väntetid, möjligheter att resa utan bil och förutsägbarhet på kort sikt. Dessa bedöms kunna överbryggas med välplanerade insatser i transportsystemet, vilka beskrivs i SKB:n. De åtgärder och rekommendationer som arbetats fram omfattar kortfattat: Ett bokningssystem där hela resan kan bokas kombinerat med realtidsinformation och där alla färjor kan bokas Kollektivtrafik som är integrerad med färjetrafiken för att erbjuda en smidig resekedja för resenärer utan bil 3.3 Ekonomi och finansiering Förstudien av kortruttsystemet visar investeringarna kan finansieras genom sänkta driftsutgifter för skärgårdstrafiken med en återbetalningstid på uppskattningsvis 12 år efter att investeringen på östra Föglö är gjord. Dessutom har man i studien granskat vilka möjligheter det finns till EU-finansiering och möjligheter till offentligt privat samarbete (OPS-modellen). Tyvärr finns det inom EU inte några andra möjligheter än mindre innovationsstöd för ny miljöteknik på grund av att projektens storlek. Betraktar man däremot projektet som en del i en större förbindelsekedja mellan Finland och Sverige finns bättre möjligheter till stöd från EU. När det gäller OPS-modeller konstaterades att modellen är bäst lämpad vid anskaffning och drift av fartyg. Gällande infrastrukturprojekten fann man att entreprenörens intresse för åtagande efter att investeringarna är gjorda bedömdes som ringa. Det alternativ som återstår är finansiering av investeringarna över budget eller genom upplåning. OPS-modellen kan fungera för investering i fartyg inklusive drift av dessa i cirka 20 år. Skärgårdstrafiken i det åländska trafiksystemet har en stor betydelse för att ge skärgården möjlighet att vara en levande bygd.

5 5 Driftskostnaderna, framför allt kostnader för löner och bränsle, har ökat beroende av bl.a. förändringar i vilotidslagstiftning för arbetstagare på sjön och en global stigande utveckling av bränslepriset. En av hörnstenarna i en levande skärgård är ett väl fungerande transportsystem. Denna förstudie visar att befintligt trafiksystem kan förändras så att långsiktig hållbarhet uppnås. Ett förändrat system ger driftkostnadsinbesparingar och tryggar därigenom stabilitet och servicenivå. Förstudien ska ligga till grund för kommande beslut för fortsatt satsning på en levande skärgård. Landskapsregeringen konstaterar att det för närvarande finns ett gediget utredningsunderlag rörande större investeringar för att utveckla och förändra infrastrukturen samtidigt som det finns ett stort behov av mer eller mindre akuta investeringar i nödvändig befintlig struktur. I sammanhanget kan t.ex. nämnas de broar som är i behov av förstärkning eller utbyte på grund av den höjda största tillåtna fordonsvikten, nytt tonnage samt de i föreliggande meddelande beskrivna investeringsplanerna i ett kortruttsystem. Förutom de ovan relaterade investeringarna finns även ett årligt behov av investeringar i t.ex. vägar, byggnader och maskiner. Det kan konstateras att de sammanlagda årliga investeringsbehoven i den ovan relaterade infrastrukturen är för minst ett årtionde framåt på en nivå avsevärt högre än den varit sedan nuvarande ekonomiska system infördes. Efter att närmare investeringsplaner har tagits fram har landskapsregeringen för avsikt att förelägga lagtinget en framställning med förslag till anhållan om extra anslag. 4. Landskapsregeringens förslag För att kunna upprätthålla och utveckla fungerande samhällen i skärgården med ett välfungerande näringsliv krävs en långsiktig, stabil och tillräcklig servicenivå i skärgårdstrafiken. Detta bedöms vid sidan av en kontinuerlig näringslivsutveckling vara den viktigaste förutsättningen. Landskapsregeringens utgångspunkt är att nuvarande servicenivå i skärgårdstrafiken bibehålls om behovet fortsättningsvis är oförändrat och att omstruktureringen fortgår i enlighet med slutrapportens slutsatser och att arbetet i första hand fokuseras på de delprojekt där den ackumulerade nuvärdeskostnaden i jämförelse med 0-alternativet är lägst: - investeringar på östra och västra Föglö (bedömd investeringskostnad miljoner euro) - bro över Prästösund (bedömd investeringskostnad miljoner euro) Dessa delprojekt föreslås övergå till nästa programskede där det på projektnivå görs detaljstudier av miljö-, samhälls- och ekonomieffekter för de olika alternativen. För samtliga projekt som man politiskt går in för kommer MKB:er att ligga till grund för beslut om förverkligande. MKB:n ligger också till grund för upprättande av vägplan och ansökan om miljötillstånd. För delprojektet östra Föglö innebär detta att det i samband med att en MKB görs för de alternativa lägena för placering av hamnar och farleder också klargörs hur trafiken till Sottunga, Husö och Kyrko-

6 6 gårdsö löses i framtiden. Därefter genomförs en analys av de tekniska förutsättningarna innan slutligt beslut fattas om den konkreta investeringen. Projektet bro över Prästösund föreslås fortsätta med och djupanalys av miljö- och samhällseffekter samt geotekniska undersökningar med syfte att minska osäkerheten i de ekonomiska kalkylerna innan beslut fattas om projektets förverkligande och tidsplan. Landskapsregeringen understryker vikten av att de beslut som fatttas om vilka exakta åtgärder som vidtas samt placeringen av hamnar och vägar baseras på de fakta som framkommer i MKB- och vägplaneprocesserna i det fortsatta arbetet med investeringsprojekten. Besluten om dessa investeringar ska vara genomförbara, realistiska och driftsekonomiskt försvarbara. De ska inte heller åstadkomma betydande åverkan på värdefull kultur- och naturmiljö och satsningarna ska bidra till att på ett långsiktigt sätt minska koldioxidutsläppen. Närmare delbeslut samt finansieringen av dessa föreslås i budgeten för Genom omstruktureringen av skärgårdstrafiken skapas också större möjligheten att i framtiden komplettera bastrafiken med snabbgående passagerartransporter med alternativt tonnage. Landskapsregeringen kommer utgående från ytterligare analyser av servicebehovet att framlägga förslag om var, när och med vilken typ av tonnage en dylik trafik kan anses ändamålsenlig. Vid nyinvesteringar i färjor och linfärjor kommer landskapsregeringen eftersträva att bästa möjliga framdrivningssystem och miljöteknik används för att uppnå hållbarhetsmålen. Landskapsregeringen bedömer att det är möjligt att anhålla om extra anslag för dessa investeringar och föreslår att en sådan process inleds så snart tillräckligt faktaunderlag i delprojekten föreligger. Diskussioner inleds med de berörda ministerierna så att anhållan om extra anslag kan komma in i den rambudget som kommer att gälla från år 2016 och framåt. Utredningen har klargjort vilka delprojekt som kan försvaras ekonomiskt och miljömässigt och som därför bör prioriteras i utvecklingen av skärgårdstrafiken. Landskapsregeringens bedömning är att dessa infrastrukturella satsningar behövs för att skapa ett levande samhälle med framtidstro i regionerna samt att närmare inkludera skärgården i helheten och därmed utjämna skillnaderna mellan regionerna. Målet är naturligtvis att ge samhället och näringslivet i skärgården förutsättningar att utvecklas, underlätta för pendling till, ifrån och mellan skärgårdskommunerna för att främja ett flexiblare arbetsliv och underlätta rekrytering. Dessa satsningar strävar till att underlätta och möjliggöra nya samverkansmöjligheter mellan kommunerna samt även mellan fasta Åland och skärgården. Kortare färjepass gör det också lättare att lägga upp arbetstiderna så att vilotider i enlighet med arbetstidslagstiftningen kan efterlevas. Genom kortare restider kan människor vara mera rörliga och underlättar även transport av turister och besökare till skärgården. Därmed tillvaratas bättre den unika resurs som skärgården är och dess unika potential kan tas tillvara och utvecklas.

7 7 Bilaga 1 : Kortrutt förstudie , slutrapport, datrerad , dnr: ÅLR2011/4320 Mariehamn den 17 april 2014 Lantråd Camilla Gunell Minister Veronica Thörnroos

Innehållsförteckning DP01 STATISTIK OCH PROGNOS

Innehållsförteckning DP01 STATISTIK OCH PROGNOS Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 1.1 Uppdraget... 2 1.2 Omfattning... 2 2 Arbetsmetodik och genomförande... 4 3 Statistik och trender... 5 3.1 Befolkningsutveckling... 5 3.2 Resandestatistik... 6

Läs mer

SL SLUTRAPPORT 2(76)

SL SLUTRAPPORT 2(76) 2(76) SAMMANFATTNING Landskapet Åland har färjetrafiksystem som binder ihop fasta Åland med skärgården mellan Åland och fasta Finland. I den åländska skärgården bor ca 2000 personer. Ett fungerande trafiksystem

Läs mer

KORTRUTTSPROJEKT ÖSTRA FÖGLÖ AVGRÄNSNINGSSAMMANTRÄDE & INFORMATION

KORTRUTTSPROJEKT ÖSTRA FÖGLÖ AVGRÄNSNINGSSAMMANTRÄDE & INFORMATION KORTRUTTSPROJEKT ÖSTRA FÖGLÖ AVGRÄNSNINGSSAMMANTRÄDE & INFORMATION 2014.10.11 Presentation Ian Bergström Projektansvarig Hans Rodin - Projektledare Marianne Klint MKB-ansvarig Ezequiel Pint - arkeolog

Läs mer

Sammanfattning av anteckningar förda vid temadiskussioner

Sammanfattning av anteckningar förda vid temadiskussioner Bilaga 2 Sammanfattning av anteckningar förda vid temadiskussioner Temadiskussioner från juni 2013 Möjliga effekter av kortrutt Hur man kan resa utan bil mellan färjorna (berör särskilt unga och åldringar).

Läs mer

KORTRUTT DP06 SÖDRA TVÄRGÅENDE Innehållsförteckning:

KORTRUTT DP06 SÖDRA TVÄRGÅENDE Innehållsförteckning: Innehållsförteckning: 1. Sammanfattning 3 2. Bakgrund 3 3. Syfte 3 4. Begränsningar 3 5. Alternativen 4 6. Anlysområden 5 6.1 Investeringskostnader Vägar, broar, hamnar 5 6.2 Driftkostnader Färjetrafik

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 PROTOKOLL Nummer 15 25.6.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Byråchef Susanne

Läs mer

Miljökonsekvensbedömning Kortruttssystem i Ålands östra skärgård. Granskningsutkast inför delgivning 2014-02-04

Miljökonsekvensbedömning Kortruttssystem i Ålands östra skärgård. Granskningsutkast inför delgivning 2014-02-04 Miljökonsekvensbedömning Kortruttssystem i Ålands östra skärgård Granskningsutkast inför delgivning 2014-02-04 Miljökonsekvensbedömning av kortruttssystem i Ålands östra skärgård Beställare Trafikavdelningen

Läs mer

Samhällskonsekvensbedömning av Kortruttsprojektet

Samhällskonsekvensbedömning av Kortruttsprojektet DELRAPPORT (DP05) Samhällskonsekvensbeskrivning Samhällskonsekvensbedömning av Kortruttsprojektet Ny bild läggs in Datum Fastställd / Reviderad Granskad av: Fastställd av: 2013 08 xx Fastställd 1(74) Innehåll

Läs mer

Presentation av förstudien - Fåröförbindelsen. Välkomna!

Presentation av förstudien - Fåröförbindelsen. Välkomna! Presentation av förstudien - Fåröförbindelsen Välkomna! 2 2013-05-21 Förstudie Varför en förstudie? Samhälle 3 2013-05-21 Vad är en Förstudie? Nuläge Analys Förslag på åtgärder 4 2013-05-21 5 2013-05-21

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 KOMMUNERNAS OCH KOMMUNALFÖRBUNDENS BUDGETER ÅR 2001 Detta meddelande innehåller uppgifter

Läs mer

Bilaga 15. Bemötande av inkomna utlåtanden på utkastet till MKB för kortruttsprojekt Västra Föglö, daterat

Bilaga 15. Bemötande av inkomna utlåtanden på utkastet till MKB för kortruttsprojekt Västra Föglö, daterat Bilaga 15. Bemötande av inkomna utlåtanden på utkastet till MKB för kortruttsprojekt Västra Föglö, daterat 2015-11-27 Utlåtande från Klas-Henrik Flodin och Regina Flodin, markägare på bl.a. Gripö Landskapsregeringens

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2017:1 20.1.2017 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017 Högre intäkter och kostnader Jämfört med 2015 års bokslut

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Iris Åkerberg, statistiker Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2009:1 19.1.2009 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Mindre andel personalkostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2016:1 8.1.2016 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Lägre intäkter och högre kostnader Kommunerna förväntar

Läs mer

ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ. Den framtida kommunstrukturen på Åland en enkätstudie. Richard Palmer, ÅSUB

ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ. Den framtida kommunstrukturen på Åland en enkätstudie. Richard Palmer, ÅSUB ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ Den framtida kommunstrukturen på Åland en enkätstudie Richard Palmer, ÅSUB Syftet med undersökningen Att ta reda på invånarnas allmänna inställning till sammanslagning

Läs mer

visit.ax Ab grundat 2007 Hemort: Föglö Turism, kommunikationer, visioner Grundare: Otto Hojar Ekonomie magister Företagare sedan 1998 Medlem i Ålands

visit.ax Ab grundat 2007 Hemort: Föglö Turism, kommunikationer, visioner Grundare: Otto Hojar Ekonomie magister Företagare sedan 1998 Medlem i Ålands visit.ax Ab grundat 2007 Hemort: Föglö Turism, kommunikationer, visioner i Grundare: Otto Hojar Ekonomie magister Företagare sedan 1998 Medlem i Ålands Ömsesidiga Försäkringsbolags förvaltningsråd Kommunfullmäktigeledamot

Läs mer

Informationsmöte Aktieemission för Åda Ab 2014-11-26

Informationsmöte Aktieemission för Åda Ab 2014-11-26 Informationsmöte Aktieemission för Åda Ab 2014-11-26 Åda Ab är ett icke vinstdrivande bolag tillhandahåller service och tjänster enbart till bolagets ägare offentlig upphandling (proportionalitet och s.k.

Läs mer

Sammanfattnin: Bilaga

Sammanfattnin: Bilaga Bilaga Sammanfattnin: Uppdraget Mitt uppdrag har varit att utreda förutsättningarna för en utbyggnad av höghastighetsbanor för järnväg i Sverige. Jag har i enlighet med mitt direktiv analyserat om en eventuell

Läs mer

Mariehamns kommun PM juni 2016

Mariehamns kommun PM juni 2016 www.pwc.se Mariehamns kommun PM juni 216 Sammanfattning Mariehamns kommuns verksamheter kännetecknas av: Nästan 4 procent lägre kostnad för grundskola per elev jämfört med de åländska kommunernas genomsnittskostnad.

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta Sammanfattning Kalkylerna är robusta Den svenska transportpolitiken bygger på samhällsekonomiska kalkyler eftersom offentliga medel är en begränsad resurs och det är viktigt att de används där de kan göra

Läs mer

Skärgårdsnämnden. Möteskallelse

Skärgårdsnämnden. Möteskallelse Skärgårdsnämnden Möteskallelse Kallelse nr: 1-2008 Tidpunkt: 4.2 2008 kl 1100-1500 Plats: Kallade: Kommungården, Kumlinge Till skärgårdsnämnden valda representanter från Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar,

Läs mer

PROJEKT ÖSTRA FÖGLÖ Miljökonsekvensbedömning

PROJEKT ÖSTRA FÖGLÖ Miljökonsekvensbedömning PROJEKT ÖSTRA FÖGLÖ Miljökonsekvensbedömning 2015-06-29 Dnr: ÅLR2014/3039 1 Beställare Ålands Landskapsregering Trafikavdelningen Pb 1060 AX 22111 Mariehamn ÅLAND Kontaktpersoner landskapsregeringen Ian

Läs mer

Persontrafiken och kollektivtrafik på vatten. Susanna Hall Kihl

Persontrafiken och kollektivtrafik på vatten. Susanna Hall Kihl Persontrafiken och kollektivtrafik på vatten Susanna Hall Kihl 2011 11 08 1 Definitionsfrågan Julborden Finlands, Danmarks, Englandsbåtarna Större kryssningsfartyg Bilfärjor (Färjerederiet är Sveriges

Läs mer

PROJEKT ÖSTRA FÖGLÖ Utkast till miljökonsekvensbedömning

PROJEKT ÖSTRA FÖGLÖ Utkast till miljökonsekvensbedömning PROJEKT ÖSTRA FÖGLÖ Utkast till miljökonsekvensbedömning 2015-03-18 Dnr: ÅLR2014/3039 1 Beställare Ålands Landskapsregering Trafikavdelningen Pb 1060 AX 22111 Mariehamn ÅLAND Kontaktpersoner landskapsregeringen

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för TMALL 0141 Presentation v 1.0 Inriktningsunderlag för 2018-2029 Inriktningsunderlaget ska omfatta analyser av tre inriktningar - hur inriktningen för transportinfrastrukturen bör se ut om trafiken utvecklas

Läs mer

Kommunernas bokslut 2014

Kommunernas bokslut 2014 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2015:2 24.6.2015 Kommunernas bokslut 2014 Preliminära uppgifter Lägre verksamhetsintäkter och -kostnader Från 2013 till 2014

Läs mer

Skärgårdskommunernas upplevda styrka, svagheter, möjligheter och hot

Skärgårdskommunernas upplevda styrka, svagheter, möjligheter och hot Styrka Svagheter Möjligheter Hot Skärgårdskommunernas upplevda styrka, svagheter, möjligheter och hot En uppdaterad enkel analys utförd hösten 2008 som underlag för diskussion om skärgårdskommunernas identitet,

Läs mer

UTKAST. Avgränsningssammanträde MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING 2014.10.11 PROTOKOLL

UTKAST. Avgränsningssammanträde MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING 2014.10.11 PROTOKOLL ÖSTRA FÖGLÖ MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING 2014.10.11 Avgränsningssammanträde PROTOKOLL Deltagare: Allmänheten, enligt bilagd närvarolista Mikael Korpela, Landskapsregeringen Ian Bergström, Landskapsregeringen

Läs mer

Arbetslöshetssituationen maj 2015

Arbetslöshetssituationen maj 2015 Jonas Karlsson, Ålands statistik- och utredningsbyrå (tel. 018-25 581) Casper Wrede, Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (tel. 018-25 115) Arbetsmarknad :5 3.6. Arbetslöshetssituationen maj

Läs mer

Utvärdering LBU Åland

Utvärdering LBU Åland Utvärdering LBU Åland Presentation för övervakningskommittén 2011-05-23 Maria Lindqvist, Nordregio Bjarne Lindström, ÅSUB Maria Rundberg, ÅSUB Tidplan Inspel till Årsrapport 2011 Utveckling inom programområdet

Läs mer

FÖRSTA TILLÄGGSBUDGET FÖR ÅR 2015

FÖRSTA TILLÄGGSBUDGET FÖR ÅR 2015 FÖRSTA TILLÄGGSBUDGET FÖR ÅR 2015 ANTAGEN AV LAGTINGET 23.1.2015 Ålands landskapsregering BUDGETFÖRSLAG nr 2/2014-2015 Datum 2014-12-09 Till Ålands lagting Förslag till första tilläggsbudget för år 2015

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet

Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet Datum Dnr 2017-02-01 BMK.2017.18 Jelinka Hall jelinka.hall@varmdo.se 08-570 481 49 Avdelningschef Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden Tjänsteskrivelse Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och

Läs mer

med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan

med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3523 av Emma Wallrup m.fl. (V) med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan 1 Innehållsförteckning

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD TMALL 0141 Presentation v 1.0 Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen med fokus på hållbara transporter Lena Erixon, GD 2016-09-09 Tillgänglighet i det hållbara samhället Tillgänglighet

Läs mer

1. Bakgrund Ålands landskapsregering har beslutat att låta utreda förutsättningarna för ett förändrat trafiksystem.

1. Bakgrund Ålands landskapsregering har beslutat att låta utreda förutsättningarna för ett förändrat trafiksystem. Bilaga 17 KALKYL-PM Datum: 2013-10-24 Beteckning: KORTRUTTSPROJEKET Delprojektbeskrivning för geografiska delprojekten DP07-DP15 Skede: Tidigt skede Prisnivå: 2013 juli Kalkyl: Krister Löfgren Vectura

Läs mer

Riktlinjer för investeringar

Riktlinjer för investeringar FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.28) Riktlinjer för investeringar Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Investeringar Ägare/ansvarig Ekonomienheten Antagen av Kommunstyrelsen 2014-10-30 284 Revisions datum Förvaltning

Läs mer

Jomala kommun PM juni 2016

Jomala kommun PM juni 2016 www.pwc.se Jomala kommun PM juni 216 Sammanfattning Jomala kommuns verksamheter kännetecknas av: Lägre kostnader för grundskola per elev liksom lägre kostnader för förskola per barn -6 år än genomsnittet

Läs mer

Inrikes persontransport en handlingsplan

Inrikes persontransport en handlingsplan Inrikes persontransport en handlingsplan Framtagen inom Sjöfartsforums strategiprocess för det maritima klustret, av arbetsgruppen för Närsjöfart och inrikes sjöfart. Arbetsgruppen har bestått av representanter

Läs mer

Åtgärdsplanering Trafikverkens avrapportering. Redovisning Näringsdepartementet

Åtgärdsplanering Trafikverkens avrapportering. Redovisning Näringsdepartementet Åtgärdsplanering 2010-2020 Trafikverkens avrapportering Redovisning Näringsdepartementet 2008-10-10 Trafikverkens uppdrag Metod för Regional systemanalys Metod för Strategisk miljöbedömning Modeller och

Läs mer

Riksdagsvalet 2011. Kenth Häggblom, statistikchef Tel 25497. Val 2011:1 3.5.2011

Riksdagsvalet 2011. Kenth Häggblom, statistikchef Tel 25497. Val 2011:1 3.5.2011 ' Kenth Häggblom, statistikchef Tel 25497 Val 211:1 3.5.211 Riksdagsvalet 211 Lägre valdeltagande Valdeltagandet på Åland i årets riksdagsval var 51 procent, vilket var 6 procentenheter lägre än 27. Kvinnornas

Läs mer

STATISTISK ANALYS AV TRAFIKFLÖDET I DAGENS SKÄRGÅRDSTRAFIK, LANDSKAPET ÅLAND APRIL 2013 EFFECTOR SCANDINAVIA AB

STATISTISK ANALYS AV TRAFIKFLÖDET I DAGENS SKÄRGÅRDSTRAFIK, LANDSKAPET ÅLAND APRIL 2013 EFFECTOR SCANDINAVIA AB 1 STATISTISK ANALYS AV TRAFIKFLÖDET I DAGENS SKÄRGÅRDSTRAFIK, LANDSKAPET ÅLAND APRIL 2013 EFFECTOR SCANDINAVIA AB 2 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 6 Utgångspunkt... 6 Trender... 7 Möjliga utvecklingslinjer...

Läs mer

Alla livsmedelsbutiker i skärgården med verksamhet året runt.

Alla livsmedelsbutiker i skärgården med verksamhet året runt. 6.7 Bidrag till detaljhandeln i skärgården Rättsgrund: Självstyrelselag för Åland (1991:71) Landskapslag om lån, räntestöd och understöd ur landskapets medel samt om landskapsgaranti (1988:50). Landskapslag

Läs mer

Ålands skärgårdsnämnd

Ålands skärgårdsnämnd Ålands skärgårdsnämnd Protokoll nr: 3/07 Tidpunkt: 28.9 kl 1300-1500 Plats: Lagtinget, Konferensrum 1 Deltagare: Roger Husell, Brändö, Ethel Sundblom, Föglö, Mats Perämaa och Jim Eriksson, Kumlinge, Harry

Läs mer

Skärgårdstrafik

Skärgårdstrafik Kommunstyrelsen 2011 12 05 262 608 Arbets och personalutskottet 2011 11 14 225 483 Dnr 11.641 83 deckf11 Skärgårdstrafik 2012 2014 Ärendebeskrivning Styrande dokument för Luleå skärgård I strategin för

Läs mer

Lemlands kommun PM juni 2016

Lemlands kommun PM juni 2016 www.pwc.se Lemlands kommun PM juni 216 Sammanfattning Lemlands kommuns verksamheter kännetecknas av: Kostnaden för grundskola per elev är 1 procent lägre än genomsnittet för Ålands kommuner år 214. Kostnaden

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33 Stockholm 1. Uppgifter

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33 Stockholm 1. Uppgifter

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret Dnr KS/2014:419-032 Stab 2014-09-11 1/3 Handläggare Lennart Nilsson Tel. 0152-292 76 Regionförbundet Sörmland Box 325 611 27 Nyköping Remiss: Rapporter från Trafikverket och Transportstyrelsen

Läs mer

Arbetslöshetssituationen februari 2015

Arbetslöshetssituationen februari 2015 Jonas Karlsson, Ålands statistik och utredningsbyrå (tel. 018 25 581) Casper Wrede, Ålands arbetsmarknads och studieservicemyndighet (tel. 018 25 115) Arbetsmarknad :2 3.3. Arbetslöshetssituationen februari

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling INVESTERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103

Läs mer

Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen

Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen 1(6) Handläggare Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2015-06-02, punkt 27 Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen Ärendebeskrivning

Läs mer

Beslut om allmän trafikplikt för tvärförbindelse mellan Stockholms norra och södra skärgård

Beslut om allmän trafikplikt för tvärförbindelse mellan Stockholms norra och södra skärgård 1(5) Handläggare Jens Plambeck 08-6861651 Jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2014-03-11, punkt 11 Beslut om allmän trafikplikt för tvärförbindelse mellan Stockholms norra och södra skärgård Ärendebeskrivning

Läs mer

hyresbostad, procent 28,1 45,4 14,1 18,7 Figur 1. Förändring av antal bebodda bostäder efter hustyp och region 2015 hus

hyresbostad, procent 28,1 45,4 14,1 18,7 Figur 1. Förändring av antal bebodda bostäder efter hustyp och region 2015 hus Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 18-25497 Boende 216:2 14.12.216 Bostäder och boendeförhållanden 215 Av Ålands 15 9 bostäder är närmare 13 6 stadigvarande bebodda, medan drygt 2 3 saknar fast bosatta

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33

Läs mer

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009 Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet

Läs mer

Utbyggnad av tunnelbanan till Nacka kommun

Utbyggnad av tunnelbanan till Nacka kommun Utbyggnad av tunnelbanan till Nacka kommun Politisk överenskommelse om en tunnelbanelösning för Ostsektorn Stockholms läns landsting, Stockholms stad samt Nacka och Värmdö kommuner är överens om att gemensamt

Läs mer

7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG

7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG 7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG 7.1 Stöd för internationella utvecklingsprojekt Rättsgrund: Självstyrelselag för Åland (1991:71) Landskapslag om lån, räntestöd och understöd ur landskapets medel samt om

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA

GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA Har vi beskrivit nuläget rätt? Frågan om Storregion fattas nodstäder i hela storregionen och arbetsmarknadsregioner. Planera utifrån prognoser istället för mål-förhållningssätt,

Läs mer

Trafikföringgsprinciper i byggskedet Arbetshandledning

Trafikföringgsprinciper i byggskedet Arbetshandledning Version 1.0 2015-10-15 1 Trafikföringgsprinciper i byggskedet Arbetshandledning Inledning Vikten av att arbeta tillsammans och övergripande Göteborg utvecklas just nu i ett rasande tempo som vi inte sett

Läs mer

Personlig assistansservice 2014

Personlig assistansservice 2014 PROJEKTRAPPORT 27.2.15 Dnr: 2014-0569-49 Personlig assistansservice 2014 ÅMHM har under hösten 2014 begärt redogörelse från de åländska kommunerna gällande ordnandet av personlig assistansservice enligt

Läs mer

KBM föreslår att regeringen, i sin översyn av de transportpolitiska målen, även beaktar samhällets behov av robusthet i transportinfrastrukturen.

KBM föreslår att regeringen, i sin översyn av de transportpolitiska målen, även beaktar samhällets behov av robusthet i transportinfrastrukturen. Sid 1 (6) Yttrande Dnr 2007-10-08 Er ref N2007/6036/IR Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 2010-2019 (N2007/6036/IR) Regeringen

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

xtillväxt- och regionplaneförvaltningen

xtillväxt- och regionplaneförvaltningen xtillväxt- och regionplaneförvaltningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING l (4) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-12-28 TRN 2016-0144 Handläggare: Christina Larsson Tillväxt- och regionplanenämnden Ansökan om bidrag ur skärgårdsanslaget

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Beslut om allmän trafikplikt för pendelbåtstrafik på linjen Ekerö Klara Mälarstrand

Beslut om allmän trafikplikt för pendelbåtstrafik på linjen Ekerö Klara Mälarstrand 1(5) Handläggare Jens Plambeck 08-6861651 Jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2014-06-03, punkt 9 Beslut om allmän trafikplikt för pendelbåtstrafik på linjen Ekerö Klara Mälarstrand Ärendebeskrivning Trafiknämnden

Läs mer

Pargas stad ombeds att i sitt utlåtande särskilt svara på följande frågor:

Pargas stad ombeds att i sitt utlåtande särskilt svara på följande frågor: Stadsstyrelsen 58 17.03.2014 Utlåtande om Egentliga Finlands landskapsstrategi 1088/00.04.01/2014 Stadsstyrelsen 58 Beredare Näringslivschef Tomas Eklund, tfn 040 488 5675 Föredragande Stadsdirektör Folke

Läs mer

Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025; N2013/2942/TE

Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025; N2013/2942/TE SVENSK TURISM AB REMISSYTTRANDE Box 3546 2013-09-26 103 69 Stockholm Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025; N2013/2942/TE Svensk

Läs mer

Trafikförhållanden Trafikverkets långsiktiga plan. Köpenhamn April 2011 Otto Kärki

Trafikförhållanden Trafikverkets långsiktiga plan. Köpenhamn April 2011 Otto Kärki Trafikförhållanden 2035 - Trafikverkets långsiktiga plan Köpenhamn 6.-8. April 2011 Otto Kärki Trafikförhållanden 2035 Trafikverkets expertuppfattning om framtidens trafiksystem och hur det ska byggas

Läs mer

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se

Läs mer

Kumlinge kommun PM juni 2016

Kumlinge kommun PM juni 2016 www.pwc.se Kumlinge kommun PM juni 216 Sammanfattning Kumlinge kommuns verksamheter kännetecknas av: 6 procent högre kostnad för grundskola per elev än genomsnittet för Ålands kommuner 214. Kostnaden för

Läs mer

Godstransportstrategi. Västra Götaland

Godstransportstrategi. Västra Götaland Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget

Läs mer

Protokoll fört vid pleniföredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1

Protokoll fört vid pleniföredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1 .1.2015 PROTOKOLL Nummer 6 22.10.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid pleniföredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1 Närvarande Frånvarande Justerat CG - RN - VT - CA - WV FK

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 ÅSUB Rapport 2013:3 Publicerad: 11 10 2013 Katarina Fellman, utredningschef, tel. 25 493 Maria Rundberg, utredare, tel. 25 495 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 I korthet Tillväxten i ekonomin

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för transport och turism 2015/...(BUD) 23.6.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för transport och turism till budgetutskottet över Europeiska unionens allmänna

Läs mer

KOMMUNALFÖRBUNDET GR. GR prioriterar

KOMMUNALFÖRBUNDET GR. GR prioriterar Dnr: 09-154.20 Tjänsteutlåtande 2009-09-14 Georgia Larsson Förslag till yttrande över Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Västra

Läs mer

Arbetslöshetssituationen maj 2017

Arbetslöshetssituationen maj 2017 Jonas Karlsson, Ålands statistik- och utredningsbyrå Arbetsmarknad :5 (tel. 018-25 581) 2.6. Casper Wrede, Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (tel. 0457-3425043) Arbetslöshetssituationen

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv Bertil Hallman SVäpl Projektledare Bertil Hallman Långsiktig planerare Samhälle Region Väst Projektledare för Stråkstudie Vänersjöfartens

Läs mer

Kommunernas bokslut 2015

Kommunernas bokslut 2015 ' Iris Åkerberg, statistiker E post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2016:2 28.6.2016 Kommunernas bokslut 2015 Preliminära uppgifter Högre verksamhetskostnader och lägre intäkter Jämfört med 2014

Läs mer

Reservation Oppositionen reserverade sig muntligt.

Reservation Oppositionen reserverade sig muntligt. 116 Inför förnyelsebara drivmedel inom länstrafiken. Motionssvar. LF Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige 1. Motionen är besvarad. Yrkande Oppositionen, (s) och (v), yrkade, genom Jörgen

Läs mer

Hyresstatistik Gerd Lindqvist Tel Boende 2016: Medelmånadshyran i april uppgick till 10,00 euro per kvadratmeter

Hyresstatistik Gerd Lindqvist Tel Boende 2016: Medelmånadshyran i april uppgick till 10,00 euro per kvadratmeter Gerd Lindqvist Tel. 018-25582 Boende 2016:1 15.6.2016 Hyresstatistik 2016 Medelmånadshyran i april uppgick till 10,00 euro per kvadratmeter De åländska hyresbostädernas medelmånadshyra var 10,00 euro per

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Alternativ finansiering genom partnerskap - ett nytt sätt att finansiera investeringar i vägar och järnvägar (Ds 2000:65)

Alternativ finansiering genom partnerskap - ett nytt sätt att finansiera investeringar i vägar och järnvägar (Ds 2000:65) YTTRANDE 2001-03-14 Dnr 00/3077 Er ref N2000/10048/IRT Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Alternativ finansiering genom partnerskap - ett nytt sätt att finansiera investeringar i vägar och järnvägar

Läs mer

Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (M2014/2798/Mm)

Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (M2014/2798/Mm) Sid 1 (5) Miljö- och energidepartementet 103 33 STOCKHOLM Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (M2014/2798/Mm) Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, lämnar

Läs mer

Remissvar Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Remissvar Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Näringsdepartementet Branschföreningen Tågoperatörerna 103 33 Stockholm Box 555 45 n.registrator@regeringskansliet.se 102 04 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se SWEDTRAIN Diarienummer N2016-00179-TIF

Läs mer

Arbetslöshetssituationen januari 2017

Arbetslöshetssituationen januari 2017 Jonas Karlsson, Ålands statistik- och utredningsbyrå Arbetsmarknad :1 (tel. 018-25 581) 2.2. Casper Wrede, Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (tel. 0457-3425043) Det relativa arbetslöshetstalet

Läs mer