Datum Landskapsregeringens meddelande till lagtinget om framtidens skärgårdstrafiksystem

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Datum 2014-04-17. Landskapsregeringens meddelande till lagtinget om framtidens skärgårdstrafiksystem"

Transkript

1 MEDDELANDE nr 6/ Datum Till Ålands lagting Landskapsregeringens meddelande till lagtinget om framtidens skärgårdstrafiksystem INNEHÅLL 1. Inledning Förstudiens utgångspunkter och metodik Slutrapportens slutsatser Miljömässigt Samhällsutveckling Ekonomi och finansiering Landskapsregeringens förslag... 5 Bilaga 1: Kortrutt förstudie , slutrapport, datrerad , dnr: ÅLR2011/ Inledning En välfungerande och trygg skärgårdstrafik som svarar mot både medborgarnas och näringslivets behov är en förutsättning för en levande skärgård. Landskapet har idag ett färjetrafiksystem som binder samman skärgården med fasta Åland samt Åland med riket. Trafiken är en överlevnadsfråga för den bofasta befolkningen i skärgården och deras möjligheter att bedriva näringar, men också mycket viktig för personer med fritidsboende i regionen samt för genomfartstrafik och som transportled österut. En levande skärgård är också en viktig del av Ålandsbilden och turismen. Historiskt kan man se att kommuner med en tätare kommunikation och kortare resväg till sina närregioner har haft en gynnsammare samhällsutveckling än de övriga. Inbesparingarna inom skärgårdstrafiken har de senaste åren bidragit till en större osäkerhet i trafikutbudet. Den ekonomiska situationen måste därför strukturellt lösas genom en omställning av trafikstrukturen framom en gradvis minskning i trafikutbud och servicenivå. För att utveckla trafiken och bryta kostnadstrenden har man inom landskapet under en lång tid diskuterat förkortade färjepass i enlighet med det så kallade kortruttskonceptet. Trots att befolkningen i skärgården de senaste åren har minskat något har trafikbehovet i skärgården kontinuerligt ökat främst beroende av att människorna lever ett mera rörligt liv idag och det har utvecklats andra boendeformer som medför ett större trafikbehov. Därför visar prognoserna i förstudien en liten tillväxt på resandet i framtiden. Kortruttstanken innebär att ju kortare färjepass och därmed färre körtimmar med färjorna, desto större inbesparingar kan göras både ekonomiskt, miljömässigt och i restid för resenärerna. Fördelarna med förkortade färjepass förväntas leda till en långsiktigt hållbar trafik med större möjlighet till säsongsvariationer, underlätta för arbetspendling och knyta samman landskapets regioner till en tätare helhet. LRs meddelande nr _2014 framtidens Skärgårdstrafiksystem.doc

2 2 I ett framtida kortruttssystem finns större möjligheter att anpassa trafiken efter behovet och att förändra trafikstrukturen med nya tonnagetyper. Med ett kortruttssystem kan skärgårdens behov av bastrafik med isgående bilfärjor tillgodoses samtidigt som möjligheten finns att utveckla en passagerartrafik med snabbare och lättare tonnage. I ett kortruttssystem är bastrafiken mindre kostsam än i nuvarande trafiksystem vilket ger utrymme för nya typer av trafiklösningar. För att systematiskt klargöra vilket helhetskoncept samt vilka delprojekt som mest optimalt bidrar till hållbara minskningar i utgifterna för skärgårdens transportförsörjning inledde landskapsregeringen år 2012 en omfattande förstudie. Denna förstudie, se bilaga, är en systemjämförelse där nuvarande trafiksystem matchas mot en framtida trafikstruktur med kortare färjepass. 2. Förstudiens utgångspunkter och metodik Uppdraget har konkretiserats till att jämföra det nuvarande transportsystemet i skärgården (dagens modell kallas för 0-alternativet) med flera alternativ inom ramen för ett kortruttssystem. Jämförelserna har gjorts ur perspektiven ekonomi, miljö och samhälle och med utgångspunkt i den servicenivå på trafiken som landskapet upprätthöll I den ekonomiska analysen jämförs nuvarande trafiksystem (0- alternativet) med ett kortruttssystem under en 40-årsperiod. Tidsperioden är vald utifrån fartygens beräknade ekonomiska och tekniska livslängd. Förstudien har indelats i 16 delprojekt. Delprojekten 1-6 är av övergripande karaktär: 1. Statistik och prognos, dvs analys av resandestatistik och resandeprognoser 2. Tonnage och drift dvs analys av färjornas driftskostnader, bedömning av kostnader för nyinvesteringar, restidsanalyser 3. Finansiering där en modell för att göra en ekonomisk jämförelse med av kortruttssystemen med nuvarande trafiksystem med nuvärdesmetoden tagits fram. Möjligheter till EU-bidrag och annan finansiering har också utretts. 4. Miljökonsekvensbedömning (förkortat till MKB nedan) 5. Samhällskonsekvensbeskrivning (förkortat till SKB nedan) 6. Södra-tvärgående, fördjupad huvudstrategi. De övriga delprojekten 7-15 är geografiska delprojekt avseende tekniskt utförande och dessa ger exempel på i vilken omfattning broar, tunnlar, vägar och nya färjelägen bör anläggas för att uppnå de önskade målsättningarna. Resultaten av dessa används för att få fram underlag för framtagande av investeringskostnaderna. Cirka 30 olika experter har varit involverade i utredningsarbetet från olika expertområden och utifrån olika perspektiv. I samband med förstudien inleddes också en MKB-process där kortruttsystemet jämfördes med dagens trafiksystem i skärgården. I samband med MKB-processen bjöds allmänheten in till så kallade

3 3 avgränsningssammanträden där de hade möjlighet att ge sina synpunkter. Avgränsningssammanträden hölls i kommuner som är direkt berörda av ett förändrat trafiksystem, dvs Brändö, Kumlinge, Sottunga, Kökar, Föglö, Sund (+ Vårdö) och Lemland (+ Lumparland). Vid avgränsningssammanträdena framkom ytterligare alternativ till kortrutter, vilka även har behandlats inom ramen för MKButredningen. Processen fortsätter nu genom att utkastet delgetts allmänheten för ytterligare yttranden innan dokumentet färdigställs som en slutlig MKB och fastställs av landskapsregeringen. 3. Slutrapportens slutsatser I slutrapporten redovisas tre (3) möjliga alternativ till förändring av dagens trafiksystem som skulle medföra att samma servicenivå kan tillhandahållas till en så pass mycket lägre kostnad att de nödvändiga investeringarna kunde vara återbetalda inom en rimlig tid (12-15 år). Dessa investeringar skulle medföra kortare till oförändrade restider mot idag, lägre utsläpp från färjorna samt större möjligheter till flexibilitet och säsongsanpassning. Ekonomiskt sett ger projekten uppskattningsvis 40 miljoner lägre nuvärde på den undersökta tidsperioden om 40 år jämfört med att bedriva trafiken och med bibehållen servicenivå med dagens trafikupplägg. Det innebär också att investeringarna i det föreslagna kortruttssystemet är återbetalda genom minskade driftskostnader efter år med en diskonteringsränta på 4 procent. Förstudien visar att följande delprojekt fyller de uppställda målen gällande ekonomiska-, miljö- och samhällsmässiga effekter: 1. Investering i ett nytt färjfäste på östra Föglö för trafiken mot Kökar och förkortning av färjepasset mellan Föglö och fasta Åland samt ett nytt färjefäste på västra Sottunga ger en betydande driftsinbesparing och lägre totalkostnad på kort tid, lägre utsläpp och kortare restider. 2. En investering för ett utbyggt färjeläge på Snäckö och en möjlighet till omlagd färjerutt Hummelvik-Snäckö 3. Investering i bro över Prästösund medför en driftskostnadsinbesparing samt en besparing i uteblivna nyinvesteringar i linfärjor, lägre utsläpp och kortare restid, en snabbare och mer förutsägbar transportled till fasta Åland som också har betydelse för en trygg försörjningsberedskap 3.1 Miljömässigt Kortruttsystemets lägre utsläpp av koldioxid medför positiva konsekvenser för klimatet än dagens trafik (0-alternativet) även då en ökad biltrafik i skärgårdens medräknas i utsläppen för kortruttssystemet. De största negativa miljökonsekvenserna av de alternativ som framhålls i slutrapporten bedöms uppkomma för vatten- och kulturmiljön. Förverkligandet av bland annat broar och hamnar, beroende på omfattningen av skyddsåtgärder under byggskedet, bedöms att de negativa konsekvenserna kan bli små eller måttliga. För kulturmiljö är det framför allt breddningar av befintliga vägar, exempelvis genom Hastersboda som medför den största påverkan på kulturlandskapet.

4 4 För naturmiljö, rekreation och friluftsliv, buller, luftkvalitet samt ur risk- och säkerhetssynpunkt bedöms de negativa konsekvenserna blir små. Utredningen visar att det i nästa skede av planerings- och projekteringsarbetet, inom de breda utredningskorridorerna, i de flesta fall går att mildra miljökonsekvenserna genom noggranna val av lokalisering och utformning av infrastruktur. 3.2 Samhällsutveckling Slutsatsen av Samhällskonsekvensbeskrivningen (SKB) är att det inte går att entydigt säga vilken av de altearnativ som framhålls i slutrapporten som är att föredra. Alla alternativen innebär både förbättringar och försämringar i förhållande till dagens trafiksystem. Gemensamt för kortruttsalternativen är att de, genom att sänka skärgårdstrafikens årliga driftsutgifter, kan ge möjlighet att skapa den långsiktiga servicenivå inom trafiksystemet som skärgården behöver för att utvecklas som en livskraftig region. Konsekvenserna av ett förändrat trafiksystem påverkar skärgårdskommunerna olika. Det kan dock konstateras att alternativet som bygger på att Kökartrafiken och Sottunga-Kumlingetrafiken ska dras till en hamn på östra Föglö ger minst restidsvinster av alla alternativ. Försämringarna som ett förändrat trafiksystem innebär gäller väntetid, möjligheter att resa utan bil och förutsägbarhet på kort sikt. Dessa bedöms kunna överbryggas med välplanerade insatser i transportsystemet, vilka beskrivs i SKB:n. De åtgärder och rekommendationer som arbetats fram omfattar kortfattat: Ett bokningssystem där hela resan kan bokas kombinerat med realtidsinformation och där alla färjor kan bokas Kollektivtrafik som är integrerad med färjetrafiken för att erbjuda en smidig resekedja för resenärer utan bil 3.3 Ekonomi och finansiering Förstudien av kortruttsystemet visar investeringarna kan finansieras genom sänkta driftsutgifter för skärgårdstrafiken med en återbetalningstid på uppskattningsvis 12 år efter att investeringen på östra Föglö är gjord. Dessutom har man i studien granskat vilka möjligheter det finns till EU-finansiering och möjligheter till offentligt privat samarbete (OPS-modellen). Tyvärr finns det inom EU inte några andra möjligheter än mindre innovationsstöd för ny miljöteknik på grund av att projektens storlek. Betraktar man däremot projektet som en del i en större förbindelsekedja mellan Finland och Sverige finns bättre möjligheter till stöd från EU. När det gäller OPS-modeller konstaterades att modellen är bäst lämpad vid anskaffning och drift av fartyg. Gällande infrastrukturprojekten fann man att entreprenörens intresse för åtagande efter att investeringarna är gjorda bedömdes som ringa. Det alternativ som återstår är finansiering av investeringarna över budget eller genom upplåning. OPS-modellen kan fungera för investering i fartyg inklusive drift av dessa i cirka 20 år. Skärgårdstrafiken i det åländska trafiksystemet har en stor betydelse för att ge skärgården möjlighet att vara en levande bygd.

5 5 Driftskostnaderna, framför allt kostnader för löner och bränsle, har ökat beroende av bl.a. förändringar i vilotidslagstiftning för arbetstagare på sjön och en global stigande utveckling av bränslepriset. En av hörnstenarna i en levande skärgård är ett väl fungerande transportsystem. Denna förstudie visar att befintligt trafiksystem kan förändras så att långsiktig hållbarhet uppnås. Ett förändrat system ger driftkostnadsinbesparingar och tryggar därigenom stabilitet och servicenivå. Förstudien ska ligga till grund för kommande beslut för fortsatt satsning på en levande skärgård. Landskapsregeringen konstaterar att det för närvarande finns ett gediget utredningsunderlag rörande större investeringar för att utveckla och förändra infrastrukturen samtidigt som det finns ett stort behov av mer eller mindre akuta investeringar i nödvändig befintlig struktur. I sammanhanget kan t.ex. nämnas de broar som är i behov av förstärkning eller utbyte på grund av den höjda största tillåtna fordonsvikten, nytt tonnage samt de i föreliggande meddelande beskrivna investeringsplanerna i ett kortruttsystem. Förutom de ovan relaterade investeringarna finns även ett årligt behov av investeringar i t.ex. vägar, byggnader och maskiner. Det kan konstateras att de sammanlagda årliga investeringsbehoven i den ovan relaterade infrastrukturen är för minst ett årtionde framåt på en nivå avsevärt högre än den varit sedan nuvarande ekonomiska system infördes. Efter att närmare investeringsplaner har tagits fram har landskapsregeringen för avsikt att förelägga lagtinget en framställning med förslag till anhållan om extra anslag. 4. Landskapsregeringens förslag För att kunna upprätthålla och utveckla fungerande samhällen i skärgården med ett välfungerande näringsliv krävs en långsiktig, stabil och tillräcklig servicenivå i skärgårdstrafiken. Detta bedöms vid sidan av en kontinuerlig näringslivsutveckling vara den viktigaste förutsättningen. Landskapsregeringens utgångspunkt är att nuvarande servicenivå i skärgårdstrafiken bibehålls om behovet fortsättningsvis är oförändrat och att omstruktureringen fortgår i enlighet med slutrapportens slutsatser och att arbetet i första hand fokuseras på de delprojekt där den ackumulerade nuvärdeskostnaden i jämförelse med 0-alternativet är lägst: - investeringar på östra och västra Föglö (bedömd investeringskostnad miljoner euro) - bro över Prästösund (bedömd investeringskostnad miljoner euro) Dessa delprojekt föreslås övergå till nästa programskede där det på projektnivå görs detaljstudier av miljö-, samhälls- och ekonomieffekter för de olika alternativen. För samtliga projekt som man politiskt går in för kommer MKB:er att ligga till grund för beslut om förverkligande. MKB:n ligger också till grund för upprättande av vägplan och ansökan om miljötillstånd. För delprojektet östra Föglö innebär detta att det i samband med att en MKB görs för de alternativa lägena för placering av hamnar och farleder också klargörs hur trafiken till Sottunga, Husö och Kyrko-

6 6 gårdsö löses i framtiden. Därefter genomförs en analys av de tekniska förutsättningarna innan slutligt beslut fattas om den konkreta investeringen. Projektet bro över Prästösund föreslås fortsätta med och djupanalys av miljö- och samhällseffekter samt geotekniska undersökningar med syfte att minska osäkerheten i de ekonomiska kalkylerna innan beslut fattas om projektets förverkligande och tidsplan. Landskapsregeringen understryker vikten av att de beslut som fatttas om vilka exakta åtgärder som vidtas samt placeringen av hamnar och vägar baseras på de fakta som framkommer i MKB- och vägplaneprocesserna i det fortsatta arbetet med investeringsprojekten. Besluten om dessa investeringar ska vara genomförbara, realistiska och driftsekonomiskt försvarbara. De ska inte heller åstadkomma betydande åverkan på värdefull kultur- och naturmiljö och satsningarna ska bidra till att på ett långsiktigt sätt minska koldioxidutsläppen. Närmare delbeslut samt finansieringen av dessa föreslås i budgeten för Genom omstruktureringen av skärgårdstrafiken skapas också större möjligheten att i framtiden komplettera bastrafiken med snabbgående passagerartransporter med alternativt tonnage. Landskapsregeringen kommer utgående från ytterligare analyser av servicebehovet att framlägga förslag om var, när och med vilken typ av tonnage en dylik trafik kan anses ändamålsenlig. Vid nyinvesteringar i färjor och linfärjor kommer landskapsregeringen eftersträva att bästa möjliga framdrivningssystem och miljöteknik används för att uppnå hållbarhetsmålen. Landskapsregeringen bedömer att det är möjligt att anhålla om extra anslag för dessa investeringar och föreslår att en sådan process inleds så snart tillräckligt faktaunderlag i delprojekten föreligger. Diskussioner inleds med de berörda ministerierna så att anhållan om extra anslag kan komma in i den rambudget som kommer att gälla från år 2016 och framåt. Utredningen har klargjort vilka delprojekt som kan försvaras ekonomiskt och miljömässigt och som därför bör prioriteras i utvecklingen av skärgårdstrafiken. Landskapsregeringens bedömning är att dessa infrastrukturella satsningar behövs för att skapa ett levande samhälle med framtidstro i regionerna samt att närmare inkludera skärgården i helheten och därmed utjämna skillnaderna mellan regionerna. Målet är naturligtvis att ge samhället och näringslivet i skärgården förutsättningar att utvecklas, underlätta för pendling till, ifrån och mellan skärgårdskommunerna för att främja ett flexiblare arbetsliv och underlätta rekrytering. Dessa satsningar strävar till att underlätta och möjliggöra nya samverkansmöjligheter mellan kommunerna samt även mellan fasta Åland och skärgården. Kortare färjepass gör det också lättare att lägga upp arbetstiderna så att vilotider i enlighet med arbetstidslagstiftningen kan efterlevas. Genom kortare restider kan människor vara mera rörliga och underlättar även transport av turister och besökare till skärgården. Därmed tillvaratas bättre den unika resurs som skärgården är och dess unika potential kan tas tillvara och utvecklas.

7 7 Bilaga 1 : Kortrutt förstudie , slutrapport, datrerad , dnr: ÅLR2011/4320 Mariehamn den 17 april 2014 Lantråd Camilla Gunell Minister Veronica Thörnroos

KORTRUTTSPROJEKT ÖSTRA FÖGLÖ AVGRÄNSNINGSSAMMANTRÄDE & INFORMATION

KORTRUTTSPROJEKT ÖSTRA FÖGLÖ AVGRÄNSNINGSSAMMANTRÄDE & INFORMATION KORTRUTTSPROJEKT ÖSTRA FÖGLÖ AVGRÄNSNINGSSAMMANTRÄDE & INFORMATION 2014.10.11 Presentation Ian Bergström Projektansvarig Hans Rodin - Projektledare Marianne Klint MKB-ansvarig Ezequiel Pint - arkeolog

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 PROTOKOLL Nummer 15 25.6.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Byråchef Susanne

Läs mer

UTKAST. Avgränsningssammanträde MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING 2014.10.11 PROTOKOLL

UTKAST. Avgränsningssammanträde MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING 2014.10.11 PROTOKOLL ÖSTRA FÖGLÖ MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING 2014.10.11 Avgränsningssammanträde PROTOKOLL Deltagare: Allmänheten, enligt bilagd närvarolista Mikael Korpela, Landskapsregeringen Ian Bergström, Landskapsregeringen

Läs mer

Skärgårdskommunernas upplevda styrka, svagheter, möjligheter och hot

Skärgårdskommunernas upplevda styrka, svagheter, möjligheter och hot Styrka Svagheter Möjligheter Hot Skärgårdskommunernas upplevda styrka, svagheter, möjligheter och hot En uppdaterad enkel analys utförd hösten 2008 som underlag för diskussion om skärgårdskommunernas identitet,

Läs mer

Personlig assistansservice 2014

Personlig assistansservice 2014 PROJEKTRAPPORT 27.2.15 Dnr: 2014-0569-49 Personlig assistansservice 2014 ÅMHM har under hösten 2014 begärt redogörelse från de åländska kommunerna gällande ordnandet av personlig assistansservice enligt

Läs mer

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 KOMMUNERNAS OCH KOMMUNALFÖRBUNDENS BUDGETER ÅR 2001 Detta meddelande innehåller uppgifter

Läs mer

1. Bakgrund Ålands landskapsregering har beslutat att låta utreda förutsättningarna för ett förändrat trafiksystem.

1. Bakgrund Ålands landskapsregering har beslutat att låta utreda förutsättningarna för ett förändrat trafiksystem. Bilaga 17 KALKYL-PM Datum: 2013-10-24 Beteckning: KORTRUTTSPROJEKET Delprojektbeskrivning för geografiska delprojekten DP07-DP15 Skede: Tidigt skede Prisnivå: 2013 juli Kalkyl: Krister Löfgren Vectura

Läs mer

Informationsmöte Aktieemission för Åda Ab 2014-11-26

Informationsmöte Aktieemission för Åda Ab 2014-11-26 Informationsmöte Aktieemission för Åda Ab 2014-11-26 Åda Ab är ett icke vinstdrivande bolag tillhandahåller service och tjänster enbart till bolagets ägare offentlig upphandling (proportionalitet och s.k.

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

Riksdagsvalet 2011. Kenth Häggblom, statistikchef Tel 25497. Val 2011:1 3.5.2011

Riksdagsvalet 2011. Kenth Häggblom, statistikchef Tel 25497. Val 2011:1 3.5.2011 ' Kenth Häggblom, statistikchef Tel 25497 Val 211:1 3.5.211 Riksdagsvalet 211 Lägre valdeltagande Valdeltagandet på Åland i årets riksdagsval var 51 procent, vilket var 6 procentenheter lägre än 27. Kvinnornas

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor NLC En politiskt oberoende ideell förening för näringslivet i Lysekil Samarbete med kommunen Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor Ledstjärna: Den positiva attityden! Tillsammans kan vi! NLC anser

Läs mer

Ålands Näringslivs trendbarometer

Ålands Näringslivs trendbarometer Företagsklimatets trendbarometer (december 2014) Ålands Näringsliv genomför tre gånger i året en barometer som syftar till att mäta de löften sittande landskapsregering har givit gällande att förbättra

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen

Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen 1(6) Handläggare Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2015-06-02, punkt 27 Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen Ärendebeskrivning

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer (M 2011:01) 103 33 Stockholm Ansökningsblanketten

Läs mer

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv Bertil Hallman SVäpl Projektledare Bertil Hallman Långsiktig planerare Samhälle Region Väst Projektledare för Stråkstudie Vänersjöfartens

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer (M 2011:01) 103 33 Stockholm Ansökningsblanketten

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33 Stockholm 1. Uppgifter

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2012 Nr 69 Nr 69 LANDSKAPSLAG om landskapets finansförvaltning Föredragen för Republikens President den 13 maj 2011 Utfärdad i Mariehamn den 29 november 2012 I enlighet med lagtingets

Läs mer

Alla livsmedelsbutiker i skärgården med verksamhet året runt.

Alla livsmedelsbutiker i skärgården med verksamhet året runt. 6.7 Bidrag till detaljhandeln i skärgården Rättsgrund: Självstyrelselag för Åland (1991:71) Landskapslag om lån, räntestöd och understöd ur landskapets medel samt om landskapsgaranti (1988:50). Landskapslag

Läs mer

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic Uppdrag Utvärdering åt Miljömålsrådet Utvärdering åt länsstyrelsen i Västra Götaland Hur har miljömålen

Läs mer

Digital agenda för Åland

Digital agenda för Åland Innehåll 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 1 2.1 Varför digital agenda?... 1 2.2 En vision för det åländska e-samhället... 2 2.3 Omvärlden... 3 2.3.1 Finlands digitala agenda... 3 2.3.2 Sveriges digitala

Läs mer

Pargas stad ombeds att i sitt utlåtande särskilt svara på följande frågor:

Pargas stad ombeds att i sitt utlåtande särskilt svara på följande frågor: Stadsstyrelsen 58 17.03.2014 Utlåtande om Egentliga Finlands landskapsstrategi 1088/00.04.01/2014 Stadsstyrelsen 58 Beredare Näringslivschef Tomas Eklund, tfn 040 488 5675 Föredragande Stadsdirektör Folke

Läs mer

K.f De Gamlas Hem. Förbundsfullmäktige sammanträde 07.06 2010. Kl. 16.00. K.f för De Gamlas Hem SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Sida 1

K.f De Gamlas Hem. Förbundsfullmäktige sammanträde 07.06 2010. Kl. 16.00. K.f för De Gamlas Hem SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Sida 1 Sida 1 K.f De Gamlas Hem sammanträde Kl. 16.00 Sida 2 DATUM PLATS De Gamlas Hem 1. Sammanträdets öppnande...4 2. Sammanträdets laglighet och beslutförhet...5 3. Val av ordförande och viceordförande för

Läs mer

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Region Kronoberg ska bidra till ett livskraftigt län där människor vill leva och arbeta. Vi ska

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33

Läs mer

rdinarie medlemmar [+] 0 [ ] Emmelie Ruda [+] Jan Lindgrén [ ] Johan Mansnerus [+] Robin Mattsson [+] Sam Eklöw [+] Sten-Göte Nyman [+]

rdinarie medlemmar [+] 0 [ ] Emmelie Ruda [+] Jan Lindgrén [ ] Johan Mansnerus [+] Robin Mattsson [+] Sam Eklöw [+] Sten-Göte Nyman [+] s Art: Protokoll, styrelsemöte nr 1-2014 Or Plats: Finströms FBK Tid: Måndag 20 januari 2014 kl. 18:3 rdinarie medlemmar Johan Ehn, ordförande 0 [ ] Emmelie Ruda Jan Lindgrén [ ] Johan Mansnerus Robin

Läs mer

Hogia Transport Systems

Hogia Transport Systems Hogia Transport Systems Lösningar för miljöanpassade transporter hjälper företag utvecklas Hogia Transport Systems och miljön Vi lever idag i en värld med ett ständigt ökat behov av transporter för både

Läs mer

Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001

Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001 Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Södra stambanan och Västra stambanan är mycket hårt belastade. Restiderna

Läs mer

RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD

RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD Bo 1 2004 RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD 1. VAD ÄR ETT RÄNTESTÖDSLÅN? Räntestödslån är ett lån som stödtagaren lyfter från ett kreditinstitut (bank, försäkringsbolag eller liknande) och på vilket landskapsregeringen

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Förklaring till Modellen De ekonomiska konsekvenserna i 40 år

Förklaring till Modellen De ekonomiska konsekvenserna i 40 år Bilaga 11 Förklaring till Modellen De ekonomiska konsekvenserna i 40 år Diskonteringsränta har valts till 3,5% i nuvärdeskalkylerna (enl ASEK 5) 0,5 % utgörs av en riskkomponent Basfliken Bas-scenario

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG

7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG 7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG 7.1 Stöd för internationella utvecklingsprojekt Rättsgrund: Självstyrelselag för Åland (1991:71) Landskapslag om lån, räntestöd och understöd ur landskapets medel samt om

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Västsvenska infrastrukturpaketet. För jobb och utveckling i Göteborgsområdet

Västsvenska infrastrukturpaketet. För jobb och utveckling i Göteborgsområdet Västsvenska infrastrukturpaketet För jobb och utveckling i Göteborgsområdet Innehållsförteckning FÖR JOBB OCH UTVECKLING I GÖTEBORGSOMRÅDET 3 Göteborgsregionen - Västra Götalands motor 3 BAKGRUND OM VÄSTSVENSKA

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 2013-03-11 Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 Bakgrund Som en viktig del av miljöarbetet ska Högskolan ha miljömål som: Är mätbara, tidsatta och möjliga att följa upp Har en klart uttalad ansvarig

Läs mer

Utlåtande gällande slutrapporten för revidering av handikapplagstiftningen

Utlåtande gällande slutrapporten för revidering av handikapplagstiftningen . Till: Social-och hälsovårdsministeriet Utlåtande gällande slutrapporten för revidering av handikapplagstiftningen Ålands handikappförbund r.f. är en samarbetsorganisation för handikapp- och patientföreningar

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Hållbar planering varför det?

Hållbar planering varför det? Hållbar planering varför det? Staden och trafiken steg mot en hållbar planering Grand Hotel 11 maj 2011 Christer Ljungberg, Trivector Traffic Vilka är Trivector? Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag

Läs mer

Nybyggnad av färja NB2015. Projektplan

Nybyggnad av färja NB2015. Projektplan Niklas Karlman Sida: 1 (14) Nybyggnad av färja NB2015 Projektplan Niklas Karlman Sida: 2 (14) Innehåll 1 Basfakta... 4 1.1 Godkännande av projektplan, definitioner och bilagor... 4 1.2 Projektet, övergripande

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

ÅLANDS LANDSKAPSSTYRELSE PB 1060 RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD

ÅLANDS LANDSKAPSSTYRELSE PB 1060 RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD ÅLANDS LANDSKAPSSTYRELSE PB 1060 Bo 1 22111 MARIEHAMN RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD 1. VAD ÄR ETT RÄNTESTÖDSLÅN? Räntestödslån är ett lån som stödtagaren lyfter från ett kreditinstitut (bank, försäkringsbolag

Läs mer

Angående förslaget att lägga ner Örerydsskolan.

Angående förslaget att lägga ner Örerydsskolan. Till Kommunstyrelsen, För kännedom: Barn- och utbildningsnämnden Fastighetsnämnden Gislavedshus Angående förslaget att lägga ner Örerydsskolan. Med anledning av det förslag till besparingar i kommunen

Läs mer

Protokoll från samrådsmöte med sakägare som berörs av E6.20 Söder-Västerleden, Sisjömotet i Göteborgs stad och Mölndals stad, Västra Götalands län.

Protokoll från samrådsmöte med sakägare som berörs av E6.20 Söder-Västerleden, Sisjömotet i Göteborgs stad och Mölndals stad, Västra Götalands län. PROTOKOLL 1 (5) Ev. ärendenummer Ev. projektnummer Projektnamn TRV 2015/310 139060 E6.20 Söder-Västerleden, Sisjömotet Dokumenttitel Protokoll från samrådsmöte Protokoll från samrådsmöte med sakägare som

Läs mer

Regional cykelplan för Uppsala län

Regional cykelplan för Uppsala län 2010-10-14 Dnr: RFUL 2010/66 Regional cykelplan för Uppsala län Besöksadress Kungsgatan 41 Telefon 018-18 21 00 E-post info@regionuppsala.se Org. nr 222 000-1511 Postadress Box 1843, 751 48 Uppsala Fax

Läs mer

40/13. Mötets öppnande Mötesordförande B.Kalm öppnade mötet och hälsade de närvarande välkomna.

40/13. Mötets öppnande Mötesordförande B.Kalm öppnade mötet och hälsade de närvarande välkomna. PROTOKOLL Nr. 6/13 Ålands Idrotts styrelsemöte Datum: Tisdag 03.09.2013 Tid: kl.18:30 21:45 Plats: Idrottens Hus Närvarande: Björn Kalm (BK) ordförande John Holmberg (JH) Jan Tuominen (JT) Johan Småroos

Läs mer

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder Sverigebygget 150 000 100 000 nya bostäder Nya Moderaterna vill nå 150 000 nya bostäder Nya Moderaterna presenterar i dag ytterligare åtgärder för mer och snabbare bostadsbyggande. Vi vill öka tillgången

Läs mer

RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD. VILLKOR 2010 (gäller tillsvidare)

RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD. VILLKOR 2010 (gäller tillsvidare) BO 1 RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD VILLKOR 2010 (gäller tillsvidare) 1. VAD ÄR ETT RÄNTESTÖDSLÅN? Räntestödslån är ett lån som stödtagaren lyfter från ett kreditinstitut och på vilket landskapsregeringen

Läs mer

Remiss kapacitetsutredning Trafikverket

Remiss kapacitetsutredning Trafikverket Handläggare Datum Diarienummer Anna Ekman 2012-03-22 KS 2012/0261 0480-45 01 24 Kommunstyrelsens arbetsutskott Remiss kapacitetsutredning Trafikverket Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

Sänk biljettpriset med 25% och investera 4,5 miljarder på utveckling för Gotland under 30 år

Sänk biljettpriset med 25% och investera 4,5 miljarder på utveckling för Gotland under 30 år Miljösmarta förslaget om gotlandstrafiken. Sänk biljettpriset med 25% och investera 4,5 miljarder på utveckling för Gotland under 30 år När jag har funderat kring gotlandstrafiken ser jag bara möjligheter

Läs mer

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell Projektgruppen för nytt aktieägaravtal 2008-01-25 Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell För att ge ett underlag för en bedömning av för- och nackdelar med alternativa ägarstrukturer;

Läs mer

Kollektivtrafik på landsbygden i Västra Götaland

Kollektivtrafik på landsbygden i Västra Götaland på landsbygden i Västra Götaland Martin Elofsson, regionutvecklare sekretariatet Landsbygdsarbetet Målet: Sammanhållen region 1. Utredning Syfte, minsta utbud Långsiktigt ansvar 2. Projekt anropsstyrd

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN Plats och tid Stadshuset, Avesta, klockan 10:00-10.15 Beslutande Lars Isacsson (S), ordförande Patrik Engström (S) Johan Thomasson (M) Lis Linnberg (FP) Anita Tärneborg

Läs mer

Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet

Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende Nivå 1400 enheter Ingen ny bilbro erfordras. Öbron (B) nyttjas enbart för biltrafik. Två nya gång- och cykelbroar anläggs. En mot Östteg (C) och en

Läs mer

Fullmäktige 100 08.12.2014. Justering av avskrivningsplanen 310//2012

Fullmäktige 100 08.12.2014. Justering av avskrivningsplanen 310//2012 Fullmäktige 100 08.12.2014 Justering av avskrivningsplanen 310//2012 KST 271 Kommunstyrelsen 25.11.2014 Beredare: ekonomi- och förvaltningsdirektör Pekka Laitasalo, kommunkamrer Sture Lindqvist, controller

Läs mer

Bifogat ser du en sammanfattad projektplan anpassad för markägare. Där framgår hur vi tänkt oss det fortsatta samarbetet.

Bifogat ser du en sammanfattad projektplan anpassad för markägare. Där framgår hur vi tänkt oss det fortsatta samarbetet. INFORMATION TILL MARKÄGARE UTMED KULLALEDEN. Hej alla markägare Vandringsleden runt hela Kullahalvön (Kullaleden) är nu inne i genomförandefasen. Vi i projektgruppen vill därför informera er om vad som

Läs mer

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 09 04 3

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 09 04 3 ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 09 04 3 Å L A N D S D E L E G A T I O N E N S BESLUT 18.7.2011 OM EXTRA ANSLAG FÖR SÄKERSTÄLLANDE AV LANDSKAPETS ELKRAFTSFÖRSÖRJNING 2 Ärende Ålands lagting har i skrivelse

Läs mer

Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04

Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04 Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04 Åsiktsdokument Bakgrund De senaste åren har varit turbulenta för studentkårerna i Sverige. Kårobligatoriets avskaffande resulterade i stora förändringar

Läs mer

Så blir Stockholms skärgård en av Europas mest attraktiva och hållbara besöksdestinationer

Så blir Stockholms skärgård en av Europas mest attraktiva och hållbara besöksdestinationer Skärgårdsstrategin Så blir Stockholms skärgård en av Europas mest attraktiva och hållbara besöksdestinationer En populärversion av förstudien till Skärgårdstrategin Utveckling av besöksnäringen i Stockholms

Läs mer

Komplettering av kollektivtrafiklagen (Ds 2011:19)

Komplettering av kollektivtrafiklagen (Ds 2011:19) TSG 2011-615 N2011-07-13 Remissvar 1(5) Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Komplettering av kollektivtrafiklagen (Ds 2011:19) Transportstyrelsen har anmodats att yttra sig över rubricerat

Läs mer

Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet

Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet 1 (8) Till Socialdepartementet Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Klara västra kyrkogata 11 08-786 90 00 E-post Internetadress

Läs mer

Grundskolan hösten 2006

Grundskolan hösten 2006 Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 97 Utbildning 006:.0.006 Grundskolan hösten 006 Drygt 000 grundskolelever Antalet grundskolelever höstterminen 006 uppgår till 00, varav 96 på lågstadiet och 07 på högstadiet.

Läs mer

Budgetunderlag 2016 2018 för. Upphandlingsmyndigheten. Dnr Fi S 2014:19/2015/9 2015-03-04

Budgetunderlag 2016 2018 för. Upphandlingsmyndigheten. Dnr Fi S 2014:19/2015/9 2015-03-04 Dnr Fi S 2014:19/2015/9 2015-03-04 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten S 2014:19 Budgetunderlag 2016 2018 för Upphandlingsmyndigheten I enlighet med förordning (2000:605) om årsredovisning

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Fiskeribyrån, N30

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Fiskeribyrån, N30 PROTOKOLL Nummer 15 18.6.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Fiskeribyrån, N30 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Finansieringshandläggare

Läs mer

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB Stationens roll för lokal och regional utveckling Christer Ljungberg, Trivector AB Station centralt eller externt? Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen? Jämförelse

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Landskapsregeringens villkor för beviljande av stöd för. - Avfallshantering, vatten- och avloppsåtgärder - Räntestöd för vatten- och avloppsåtgärder

Landskapsregeringens villkor för beviljande av stöd för. - Avfallshantering, vatten- och avloppsåtgärder - Räntestöd för vatten- och avloppsåtgärder Landskapsregeringens villkor för beviljande av stöd för - Avfallshantering, vatten- och avloppsåtgärder - Räntestöd för vatten- och avloppsåtgärder D.nr: ÅLR 2011/4739 Antagna: 16.6.2011 1. Mål och medel

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Fiskeribyrån, N30

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Fiskeribyrån, N30 PROTOKOLL Nummer 18 20.8.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Fiskeribyrån, N30 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Finansieringshandläggare

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Geta kommun, beslutsprotokoll

Geta kommun, beslutsprotokoll PROTOKOLL Tid och plats Måndagen den 13 juli 2015 kl. 19:00-21:45 Kommunkansliet, Vestergeta, Geta Närv. Beslutande Ingvar Björling, KST-ordförande X Kjell Berndtsson, KST-viceordförande X Camilla Andersson

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Regeringskansli Allmänna byrån, rättsserviceenheten, Rk1a

Protokoll fört vid enskild föredragning Regeringskansli Allmänna byrån, rättsserviceenheten, Rk1a PROTOKOLL Nummer 39 3.7.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Regeringskansli Allmänna byrån, rättsserviceenheten, Rk1a Beslutande Föredragande Justerat Minister Wille Valve Chefsjurist

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Bygg Malmö helt

Tjänsteskrivelse. Bygg Malmö helt SIGNERAD 2014-05-16 Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum 2014-05-16 Handläggare Anders Spjuth Projektledare Anders.Spjuth@malmo.se Tjänsteskrivelse Bygg Malmö helt STK-2014-590 Sammanfning Kommunstyrelsens

Läs mer

Arbetsordning och rutiner fo r upphandlingsprocessen

Arbetsordning och rutiner fo r upphandlingsprocessen 2014-11-20 Arbetsordning och rutiner fo r upphandlingsprocessen Antagen av styrgruppen 2014-11-20 Denna arbetsordning utgör grunden för hur man i upphandlingen kan skapa förutsättningar till arbete för

Läs mer

Ö R E S U N D S R E G I O N E N

Ö R E S U N D S R E G I O N E N WWW.TENDENSORESUND.ORG Svensk version ÖRESUNDSREGIONEN INVÅNARNA I ÖRESUNDSREGIONEN Öresundsregionen är hem för 3,8 miljoner invånare och under de närmaste 20 åren beräknas befolkningen växa med ytterligare

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Bygg om eller bygg nytt

Bygg om eller bygg nytt Effektsamband för transportsystemet Fyrstegsprincipen Version 2015-04-01 Steg 3 och 4 Bygg om eller bygg nytt Kapitel 1 Introduktion Översiktlig beskrivning av förändringar och uppdateringar i kapitel

Läs mer

Bilaga 5 Samlad effektbedömning

Bilaga 5 Samlad effektbedömning Bilaga 5 Samlad effektbedömning Åtgärdsvalsstudie E södra infarten Örnsköldsvik 1 TMALL 000 Rapport generell v 1.0 Trafikverket E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-91 91 Dokumenttitel: Åtgärdsvalsstudie

Läs mer

Kostnadseffektiva samt

Kostnadseffektiva samt Kostnadseffektiva samt miljövänliga och säkra TMAavstängningar vid fasta vägarbeten. TMA-fordon med trafikledningsbudskap. Andreas Bäckström Verksamhetutvecklare, Svevia AB Exportgatan 81 SE-422 46 Hisings

Läs mer

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas SKRIVELSE Vårt dnr: 2014-06-30 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Cecilia Mårtensson Regeringen 103 33 Stockholm Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas Det finns stora

Läs mer

RAPPORT OM TJÄNSTER AV ALLMÄNT EKONOMISKT INTRESSE I ÅLAND I ENLIGHET MED ARTIKEL 8 I KOMMISIONENS BESLUT 2005/842/EG

RAPPORT OM TJÄNSTER AV ALLMÄNT EKONOMISKT INTRESSE I ÅLAND I ENLIGHET MED ARTIKEL 8 I KOMMISIONENS BESLUT 2005/842/EG BILAGA 1 RAPPORT OM TJÄNSTER AV ALLMÄNT EKONOMISKT INTRESSE I ÅLAND I ENLIGHET MED ARTIKEL 8 I KOMMISIONENS BESLUT 2005/842/EG 1. OFFENTLIGT SUBVENTIONERADE BOSTÄDER Landskapsregeringen beviljar stöd för

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 214/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om bostadssparpremier PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Vad innebär konventionen för Sverige? När Sverige ansluter sig till landskapskonventionen åtar

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:7 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:35 av Vivianne Gunnarsson m fl (mp) om att införa en investeringsfond utifrån de årliga avskrivningarna Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan 1(5) Strategisk Utveckling Handläggare Jens Plambeck +4686861651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-12 Trafiknämnden 2014-09-23, punkt 30 Diarienummer Svar på skrivelse från (S) om upprustning

Läs mer

Resfritt Gävleborg (av Robert Stewing)

Resfritt Gävleborg (av Robert Stewing) Presentation av arbetet angående ett Resfritt Gävleborg (av Robert Stewing) Resandet tar mycket tid och en överlevnadsfråga för oss är att så många av mötena som möjligt kan klaras utan resor. Citat ur

Läs mer

Detaljplan för Hossaberget PM om trafikmängder på Nya Öjersjövägen

Detaljplan för Hossaberget PM om trafikmängder på Nya Öjersjövägen Detaljplan för Hossaberget Detaljplan för Hossaberget Beställare: Partille kommun 433 82 Partille Beställarens representant: Erika von Geijer Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg

Läs mer