KORTRUTTSPROJEKT ÖSTRA FÖGLÖ AVGRÄNSNINGSSAMMANTRÄDE & INFORMATION

Transkript

1 KORTRUTTSPROJEKT ÖSTRA FÖGLÖ AVGRÄNSNINGSSAMMANTRÄDE & INFORMATION

2 Presentation Ian Bergström Projektansvarig Hans Rodin - Projektledare Marianne Klint MKB-ansvarig Ezequiel Pint - arkeolog

3 Syfte med avgränsningssammanträdet: Informera om projektet Östra Föglö Informera om miljökonsekvensbedömningen Svara på frågor och få synpunkter på projektet Få information om värden, t ex för natur, kultur och rekreation

4 Avgränsningssammanträde Delgivning 23/9 i lokaltidningar och på anslagstavlor Avgränsningssammanträdet protokollförs Synpunkter kan lämnas fram till 3 nov till epostadress: kortrutt@regeringen.ax Nästa tillfälle att lämna synpunkter som protokollförs blir när utkastet till MKB:n delges

5 Förstudien Kortruttsprojektet Ett nytt utvecklat trafiksystem för Ålands östra skärgård Kortare färjepass med frigående färjor och lägre driftskostnader Målsättning: Att kunna bibehålla en acceptabel servicenivå

6 Karta förstudien

7 Alternativ KR B.1 Resultatet: det mest kostnadseffektiva alternativet O OSNÄS K BRÄNDÖ J VÅRDÖ H D KUMLINGE I G SOTTUNGA LUMPARLAND A FÖGLÖ C MARIEHAMN GALTBY LEMLAND F B E KÖKAR Norra linjen delas upp i tre etapper: Hummelvik-Snäckö, Norra Kumlinge-LappoTorsholma, Åva Osnäs Tvärgående linjen trafikerar norra Föglö (Överö)- Sottunga VSnäckö Södra linjen trafikerar östra Föglö-Husö-Kyrkogårdsö-KökarGaltby Föglö linjen förkortas till SvinöLångholm Trafiken till Kumlinge-Enklinge och Asterholma-LappoTorsholma sköts som idag. Bro byggs över Prästösund.

8 Alternativ KR B.1 Resultatet: det mest kostnadseffektiva alternativet O OSNÄS K Kortruttsystemet kan med samma servicenivå ge: BRÄNDÖ J kortare till oförändrade restider mot idag Nuvärdet efter 40 år är ca 40 miljoner euro lägre investeringarna är återbetalda efter ca 12 år lägre utsläpp än i dag lokal miljöpåverkan vid investeringsprojekt kortare restider och förbättrad förutsägbarhet på lång sikt ökade väntetider och fler byten ger en större möjlighet att anpassa trafiken efter det faktiska behovet VÅRDÖ H D KUMLINGE I G SOTTUNGA LUMPARLAND A FÖGLÖ C MARIEHAMN GALTBY LEMLAND F B E KÖKAR

9 Slutsats från förstudien Förstudien visar att ett Kortruttsystem kan med oförändrad servicenivå ger ett effektivare trafiksystem som trots att nödvändiga investeringar medräknas ger en lägre totalkostnad över tid Effekterna är b.la.: Kortare till oförändrade restider mot idag Ett 40 miljoner euro lägre nuvärde över 40 år Investeringskostnaderna är inbesparade genom lägre driftskostnader i trafiksystemet efter redan 12 år om investeringarna finansieras utan lån Lägre utsläpp från färjorna i förhållande till i dag Lokal miljöpåverkan vid investeringsprojekt Kortare restider och förbättrad förutsägbarhet på lång sikt Ökade väntetider och fler byten Ger en större möjlighet att anpassa trafiken efter det faktiska behovet

10 Investeringsprojekt Ett kostnadseffektivt Kortruttsystem kräver investeringar. Här visas planerade och föreslagna investeringsprojekt. Utbyggnad Snäckö Prästösundsbron Västra Sottunga Västra Föglö Östra Föglö

11 Projekt Östra Föglö

12 Projekt Östra Föglö

13 Miljökonsekvensbedömning (MKB) Landskapslag (2006:82) om miljökonsekvensbedömning Ska utföras som underlag för projekt som kan ha en betydande miljöpåverkan. Syftet med en MKB är att identifiera, beskriva och bedöma de effekter som ett projekt kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap, materiella tillgångar och kulturarv. (

14 Process En process som görs parallellt med en planeringsprocess för att utreda den miljöpåverkan som uppstår när ett projekt genomförs. Anpassa projektet så att negativa miljökonsekvenser förebyggs. Öka insynen när projekt prövas och ge möjlighet att påverka Dokument Ett dokument som beskriver projektet, förutsättningar, miljökonsekvenser och skadeförebyggande åtgärder. Är ett beslutsunderlag vid beslut om t ex infrastuktur, industrier, planer och program mm.

15 MKB-dokumentet ska bland annat redovisa: Nulägesbeskrivning av miljöförhållanden i de områden vilka kan påverkas väsentligt, bland annat för skyddade natur- och kulturvärden Miljöpåverkan av betydelse Alternativa lokaliseringar och utformningar - en beskrivning och analys av betydande miljöpåverkan för olika alternativ Nollalternativ - en beskrivning och analys av betydande miljöpåverkan som kan uppkomma som följd av om projektet inte genomförs.

16 Miljöaspekter Väsentliga miljöaspekter: Kulturmiljö (forn- och kulturlämningar och annat kulturarv) Landskap Naturvärden på land Naturvärden i vatten Buller och risk vid närliggande bostäder Miljöaspekter som beskrivs och bedöms mer översiktligt: Rekreation och friluftsliv Sociala konsekvenser Luftkvalitet Klimat

17 Detaljeringsgrad MKB:ns detaljeringsgrad följer projektets detaljeringsgrad. Projektet är en förprojektering där lokalisering av väg, hamn och farled definieras. Miljöbedömningen gör med hög detaljeringsgrad. Inventeringar: Kulturmiljö, fornlämningar och landskap Naturvärden på land Fågelinventering Fisk och naturvärden i vatten Maritima lämningar kommer att kartläggas

18 Kulturmiljö, fornlämningar och landskap

19 Landskapet präglats av boskapsskötsel, odling, och de boende har haft en nära relation till havet med bla. sjöfart/ fiske och jakt samt kompletterade ekonomin med småhantverk. Pga. landhöjningen finns i dag spår av f.d. vikar och tidigare strandlinjer. Under 17/1800-talet fanns exempelvis en djup vik och en öppen å som skilde Hastersboda från Sommarö. Odlingslandskapet har i stora delar växt igen. Nuvarande skogdominerande landskap har ingen historisk kontinuitet utan är tillkomna under 1900-talet. Ett antal gårdar är rivna och vissa kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer är i mycket dåligt skick.

20 Landvägar i Österstocken I äldre tider var sjövägen viktigare och mer använd än lands/byvägar. Resor till Föglö kyrka och Degerby togs via båt från bl.a. Gorglö. Sjöviste. Föglövägen har delvis en äldre sträckning men har även delar som är uträtade och byggda vid 1900-talets mitt. Bron, vägen mellan Sanda och Sommarö tillkommen under 1950-talet. Tidigare fanns en linfärja från Bogfjärd. Vägen nuv. utformning och placering gör relativt stora ingrepp i landskapet med bl.a bankning vid Brändö som avdelar en f.d. havsvik, nedsprängda partier där vägen inte följer landskapets topografi och långa raka sträckor som kan upplevas som främmande i kulturlandskapet.

21 Miljöer och landskap inom eller intill utredningsområdet med kulturhistoriska värden: Kulturlandskapet och bebyggelsemiljön i Hastersboda by, Sommarö by, Sanda by samt Sanda skolmiljö. Enskilda gårdsmiljöer i Brändö. Spår av äldre bystrukturer och deras samband, vägar, spår av odlingslandskap med kontinuitet sedan medeltiden/förindustriell tid, rester av torpmiljöer och fossila åkrar samband med f.d. sjövisten samt äldre bebyggelse. Delar av den nuvarande vägen som sannolikt löper ovanpå äldre byvägar.

22 Inventering av arkeologi och kulturmiljöer:

23 Inventering av arkeologi: Inga förhistoriska lämningar har observerats inom de föreslagna korridorerna. Medeltiden 1300Äldre röjningsrösen / Fossila åkermarker 1700-talet Husgrund/Källargrund, Torp (första fas) Plats för vårdkase (Utredningsområde), Gränsmärken 1800-talet Ryssugnar (Utredningsområde), Gränsmärken 1880-tal Torp (andra fas), Husgrund/Kulturväxter/Källargrund Fossila åkermarker / Röjningsrösen, Områden med fiskrelaterade aktiviteter 1900-talet (inkl. andravärldskriget) Stridsvärn, Fossila åker- och betesmarker / Röjningsrösen Områden med fiskrelaterade aktiviteter Gränsmärken / Agrara lämningar, Bryggor

24 Preliminär konsekvensbedömning av kulturmiljö Vägbreddning och ombyggnad kan påverka den kulturhistoriska helheten i Hastersboda, Sanda och Sommarö negativt. I vissa delar följer den smala vägen landskapet och följer naturliga impediment, kanter på odlingsmarker och historiska ägogränser. På dessa partier är vägen känsligare för breddning och uträtning. Vissa delar av vägen är tillkommen i modern tid, dessa delar är tåligare och det finns möjlighet att genom ombyggnad förbättra anpassningen till landskapet. En bredare väg riskerar att öka barriärverkan i landskapet. En uträtad eller omdragen väg riskerar i vissa landskap att bryta historiska samband. Noggrann och försiktig breddning av vägen där hänsyn tas till de kulturhistoriska och landskapsmässiga värdena kan mildra de negativa konsekvenserna för det värdefulla kulturlandskapet.

25 Inventering av naturvärden i vatten

26

27 Inventering av naturvärden i vatten Bottenvegetation: Täckningsgrad av relevant bottenvegetation medelhög i Hastersboda och Källsholmen, lägre vid Styrskär och låg vid Brändöbron Inga rödlistade arter påträffade. Fiskrekrytering (årsyngel): Årsyngel dominerades av storspigg Löja påträffades rikligt vid Brändöbron och Källsholmen Förhållandevis mycket strömmingyngel i Hastersboda och runt Källsholmen. Generell avsaknad av abborryngel (=0) och gäddyngel (=1 totalt) inom inventeringsområdet Preliminär naturvärdesbedömning: Relativt få vikar av intresse för lekande fisk inom de planerade korridorerna En eller möjligen två vikar vid Källsholmen är intressanta och likaså passagen mellan Långskär och Granholm

28 Naturvärden på land Naturvärdesinventering Särskilt skyddsvärda biotoper: A. Rikkärr, myrar och mossar, helt eller till övervägande delen trädlösa. B. Klibbalskärr. Särskilt hänsynskrävande biotoper : C. Alkärr samt ormbunks- och fräkenkärr. D. Träd på bergsimpediment

29 Fågelinventering Föglö ett exceptionellt område beträffande havsörnarnas stora antal. Vid inventeringen av Källsholmen observerades havsörn vid ett flertal tillfällen. Även berguv häckar i den norra utredningskorridoren. Tabell 1. En översikt av resultaten av inventeringarna samt hur de bedöms påverkas av de olika alternativen. 0 = ingen påverkan på fågellivet, 1 = en viss påverkan, t.ex. några revir flyttas eller överges och 2 = stor påverkan, t.ex. skyddsvärda fågelarters revir förstörs. Påverkan på fågellivet Delvis förstörda fågelbiotoper Skyddsvärda fågelarters häckning "Vanliga" fågelarters häckning Vår- och höstflyttning Övervintring Alternativ Ingen exploatering 0 Sydöstra korridoren Norra korridoren

30 Preliminär konsekvensbedömning av naturmiljö Breddning av befintlig väg utgör inget hot mot värdefull natur. Ny väg genom orörd natur kommer att påverka naturvärden negativt. Förutsatt att hänsyn visas vid planering och projektering av ny väg kan negativ påverkan på särskilt skyddsvärda biotoper undvikas. Bäst möjlighet att undvika intrång i värdefull natur är i den södra korridoren.

31 Projekt Östra Föglö Buller Risk och säkerhet Luftkvalitet Rekreation och friluftsliv Klimat

32 Trafikplan för södra skärgården Visar på olika möjliga trafiklösningar för Föglö, Sottunga och Kökar Omfatta lösningar för att möjliggöra en hel resa med garanterad plats förslag på utvecklade bokningsregler och nya bokningsbara rutter Omfattar kollektivtrafiklösningar som möjliggör resa utan bil Konkreta förslag lämnas i samband med förslag till vägplan Är underlag till bedömning av sociala konsekvenser i MKB:n bl.a. förändringar av restider och resvägar Beror av vilka alternativa trafiklösningar som MKB:n bedömer som genomförbara Baseras på resandeflöden utgående från befintlig statistik Eftersträvar en samhällsekonomisk, miljövänlig trafiklösning med rimliga restider för resenärerna Så å ga so öjligt skall få e effektivare resa Utarbetas som ett eget dokument som behandlas även politiskt Resulterar i restids- och driftskostnadsberäkningar för förändringe av trafiken

33 Sammanställning av restider för alternativa resvägar Kökar - Mariehamn Via Via 0-altrnativet Källsholmen Hastersboda och Degerby och Degerby 03:04:00 02:32:00 02:30:00 Via Sottunga Via Sottunga Via Sottunga Via Sottunga Via Sottunga Via Sottunga S, S, V, V, 0-altrnativet S, Överö och V, Överö och Källsholmen Hastersboda Källsholmen Hastersboda Degerby Degerby och Degerby och Degerby och Degerby och Degerby Sottunga - Mariehamn 01:48:00 02:06:00 01:59:00 01:54:00 02:07:00 01:59:00 02:12:00 Sottunga - Kökar Via Sottunga Via Sottunga Via Sottunga Via Sottunga S, och V, Överö och V, och 0-alternativet S, Överö och Hastersboda Källsholmen Hastersboda Källsholmen 01:11:00 02:19:00 01:47:00 02:10:00 01:52:00 Medelhastigeter vid beräkning av restider Frigående färja: 11 knop Fordon på väg: 55 km/h Väntetid vid anslutning till frigående färja: 00:15 minuter Väntetid vid Embarsunds linfärja: 00:05 minuter Sammanställning av flöden för alternativa resvägar Flöden från och till Sottunga år 2011 Passagerare till och från Långnäs: Passagerare till och från Kökar/Galtby Passagerare till och från Kumlinge/Långnäs Summa Fordon till och från Långnäs Fordon till och från Kökar Fordon till och från Kumlinge/Långnäs Summa 84 % 12 % 4% 100 % 87 % 11 % 2% 100 % Flöden från och till Kökar år 2011 Passagerare till och från Långnäs: Passagerare till och från Galtby: Summa Fordon till och från Långnäs: Fordon till och från Galtby: Summa 77 % 23 % 100 % 75 % 25 % 100 %

34 Sammanställning av restider för alternativa resvägar Restrider för trafikalternativ till Husö och Kyrkogårdsö Starthamn Harparnäs Harparnäs Harparnäs Mellanhamn Mellanhamn Ändhamn Körtid Färja KGÖ Hastersboda 01:28:00 Husö Hastersboda 01:48:00 KGÖ Husö Hastersboda 02:07:00 Harparnäs Harparnäs Harparnäs KGÖ KGÖ Husö Husö Sottunga S Sottunga S Sottunga S 01:30:00 01:25:00 01:44:00 Harparnäs Harparnäs Harparnäs KGÖ KGÖ Husö Husö Källsholmen Källsholmen Källsholmen 01:27:00 01:47:00 02:06:00 Sottunga S Sottunga S Husö Husö KGÖ Hastersboda Hastersboda 01:26:00 01:45:00 Sottunga V Sottunga V Husö Husö KGÖ Hastersboda Hastersboda 01:42:00 02:01:00 Sottunga S Sottunga S Husö Husö KGÖ Källsholmen Källsholmen 01:25:00 01:44:00 Sottunga V Sottunga V Husö Husö KGÖ Källsholmen Källsholmen 01:41:00 02:00:00 Medelhastigeter vid beräkning av restider Frigående färja: 11 knop Väntetid vid angöring av mellanhamn med frigående färja: 00:05 minuter

35 Alternativa resor: Kökar Mariehamn via Sottunga, Överö, Långnäs - nuläget Total restid: 03:04 tim

36 Alternativa resor: Kökar Mariehamn, via Källsholmen, Degerby Total restid: 02:32 tim

37 Alternativa resor: Kökar Mariehamn via Hastersboda, Degerby Total restid: 02:30 tim

38 Alternativa resor: Sottunga S Mariehamn via Överö, Långnäs - nuläget Total restid: 01:48 tim

39 Alternativa resor: Sottunga V Mariehamn via Överö, Degerby Total restid: 01:59 tim

40 Alternativa resor: Sottunga S Mariehamn via Källsholmen, Degerby Total restid: 01:54 tim

41 Alternativa resor: Sottunga V Mariehamn via Källsholmen, Degerby Total restid: 01:59 tim

42 Alternativa resor: Kökar Sottunga - nuläget Total restid: 01:11 tim

43 Alternativa resor: Kökar Sottunga V via Hastersboda, Överö Total restid: 02:10 tim

44 Alternativa resor: Kökar Sottunga S via Källsholmen Total restid: 01:47 tim

45 Hur man lämnar synpunkter Synpunkter under avgränsningssammanträdet dokumenteras. Skriftliga synpunkter lämnas idag eller e-postas till Ålands Landskapsregering på adressen senast 3 nov eller direkt till Ian Bergström, telnr: , e-post: ian.bergstrom@regeringen.ax. Kontakt kan tas genom hemsidan Aktuell information om projektet kommer att publiceras på kortruttsprojektets hemsida,

46