Uthuset bakom klostermuren

Transkript

1 Rapport 2013:53 Arkeologisk undersökning Uthuset bakom klostermuren RAÄ 21 Klostergatan 5 Kv Munkträdgården 1 Vadstena stad och kommun Östergötlands län Ann-Charlott Feldt Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD

2

3 Uthuset bakom klostermuren Innehåll Sammanfattning Inledning Områdesbeskrivning Tidigare undersökningar i närområdet Det sydvästra hörnet av munkträdgården Syfte Metod och dokumentation Undersökningsresultat Undersökning av golvlager Tegelväggen mot Klostergatan Murbruksgenomgång Sammanfattande tolkning Källor Tekniska uppgifter Bilaga 1. Murbruksprover Bilaga 2. Ritningar Omslagsbild: Gårdssidan på Klostergatan 5 sedd från den blommande klosterträdgården. Foto Ann-Charlott Feldt, Östergötlands museum. Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box Linköping

4 Sammanfattning I samband med renovering av ett uthus på adressen Klostergatan 5 (kv Munkträdgården 1) i Vadstena utförde Östergötlands museum en arkeologisk undersökning i form av en antikvarisk kontroll. Kontrollen utfördes i april 2013, efter att kulturlager och ett tegelgolv påträffats vid golvarbeten i ett uthus. Uthusets yttervägg åt söder utgörs av den senmedeltida klostermuren ut mot Klostergatan. Tegelgolvet bedömdes som sentida. De frilagda kulturlagren kan kopplas till såväl klostertid som senare tid. Det är även möjligt att de undre lagren hör till de gårdar som fanns på platsen innan munkarna utvidgade sin trädgård fram till nuvarande Klostergatan år Ann-Charlott Feldt 1:e antikvarie 2

5 Vadstena 16:1 Vadstena 22:1 Vadstena 14:1 Vadstena 2:1 Vadstena 17:1 Vadstena Vadstena 28:1 28:1 Vadstena 28:1 Vadstena 18:1 Vadstena 18:1 Vadstena 18:1 Vadstena 20:1 Vadstena 29:1 Vadstena 34:1 Vadstena 7:1 Vadstena 8:1 Vadstena 21:1 Vadstena 5:1 Vadstena 5:1 Vadstena Vadstena 5:1 5:1Vadstena 6:1 Vadstena 5: Vadstena 4: Vadstena 15:1 Lantmäteriverket MS2008/ Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1:

6 Inledning Under april 2013 utförde Östergötlands museum en arkeologisk undersökning i form av en antikvarisk kontroll i samband med renovering av ett uthus på adressen Klostergatan 5 (kv Munkträdgården 1) i Vadstena. Arbetet genomfördes inom RAÄ 21, Vadstena medeltida stadslager och i den sydvästligaste delen av Vadstena klosterområde. Vid golvarbeten i uthuset påträffades kulturlager och tegelgolv, varpå arbetet avbröts. WSP Management, som ansvarade för renoveringen, kontaktade såväl fastighetsägaren, Statens Fastighetsverk, som Länsstyrelsen Östergötland och Östergötlands museum och informerade om de påträffade lämningarna. Lämningarna besiktigades av antikvarie Emma Karlsson, Östergötlands museum, varefter ett muntligt beslut erhölls av Länsstyrelsen så att en dokumentation kunde genomföras utan att renoveringen försenades nämnvärt. Uppdragsgivare var Statens Fastighetsverk genom WSP Management. Statens Fastighetsverk stod för de arkeologiska kostnaderna. Ansvarig för fält- och rapportarbete var undertecknad. Områdesbeskrivning Vadstena omtalas i de skriftliga källorna första gången år Där fanns då ett betydande kungligt gårdskomplex med en palatsbyggnad. Gården donerades av kung Magnus och drottning Blanka år 1346 för heliga Birgittas klosterstiftelse (Fritz 2000a:59ff). I samband med klosteretableringen började staden växa fram och den fick sina stadsprivilegier år Palatset och området kring detta undersöktes på och 1960-talen (Andersson 1972). Vid undersökningarna påträffades lämningar som tyder på att det funnits äldre träbebyggelse på platsen. Bland fynden fanns ett engelskt mynt daterat till e Kr (Stibéus 2000:45ff). Ett hundratal meter söder om kungsgården låg sockenkyrkan S:t Per. Kring år 1830 revs den senmedeltida gotiska kyrkan men dess torn fick stå kvar. Idag ingår det i byggnaden Rödtornet (Hasselmo 1982). Lämningar efter en äldre romansk stenkyrka har påträffats vid flera arkeologiska undersökningar. År 2006 framkom en runristad gravhäll (tidigkristet gravmonument). Det tyder på att det funnits en kyrka, eller åtminstone en kristen begravningsplats, på platsen redan på 1000-talet, som en föregångare till den Figur 3. Uthuset inför undersökningstillfället med genomförd urschaktning. I fonden ses den tegelmur som löper längs med Klostergatan. Foto Ann-Charlott Feldt, Östergötlands museum. 4

7 romanska stenkyrkan (Magnusson i manus). Huruvida det funnits en gård eller by i närheten av sockenkyrkan är inte känt. Den aktuella byggnaden ligger inom det medeltida klosterområdets sydvästra hörn och är uppförd mot den senmedeltida mur som begränsar klosterområdet åt söder, utmed Klostergatan. Muren utgör byggnadens vägg mot Klostergatan. I murverket finns bl a spår efter medeltida byggnader, såsom beginernas hus. I det nu aktuella partiet finns murskarvar som tyder på att det har stått en byggnad här då klostermuren uppfördes. När munkarna utökade sin trädgård revs flera gårdar som då fanns i området (Andersson 1972:151). Tidigare undersökningar i närområdet Byggnader som har hört till Vadstena kloster har dokumenterats vid flera tillfällen. Mest omfattande är Ivar Anderssons undersökningar på och 1960-talen (Andersson 1972). Mindre ingrepp i och dokumentation av murverk har även skett i samband med renoveringar på Klosterhotellet (Feldt 2003), grävningar på Gräsgården (Feldt 2002), ledningsarbeten i Klosterkyrkan (Feldt 2008a) och dränering av Gamla teatern (Feldt 2006). Dessutom finns uppmätningsritningar från undersökningar utförda 1920 i Munkträdgården på ATA (Söderström 2000:247f). I samband med renovering 2012 av den lägenhet som är sammanbyggd med det nu aktuella uthuset i väster, påträffades en medeltida mur under golvet i lägenhetens sydöstra hörn, ut mot Klostergatan (Feldt 2012). Muren tolkades då som antingen en del av den mur som uppfördes 1506 för att omgärda den då utökade klosterträdgården eller som grund till en av de byggnader som revs i samband med att klosterträdgården utvidgades. Flera arkeologiska undersökningar har även utförts i närområdet. Under hösten 2012 genomfördes en förundersökning för VA inne på gården på den aktuella fastigheten, då bl a flerskiktade kulturlager och sentida störningar påträffades (Karlsson muntligen). År 1995 genomfördes en arkeologisk förundersökning i Klostergatan i samband med schaktning för VA (Hörfors 2011). Närmast byggnaden på Klostergatan 5 påträffades 0,5-0,6 m tjocka kulturlager under ca 0,6 m gatubeläggning och bärlager. Vid schaktning för VA till Isbergska huset (kv Munkträdgården 1) konstaterades en stenläggning på 0,45 m djup. Under stenläggningen fanns ett ca 0,10 m tjockt kulturlager och därunder den naturliga undergrunden som uppträdde på 0,65 m djup (Feldt 1996). I ett VA-schakt på gården till Gamla teatern (kv Munkträdgården 2) framkom spår efter olika planeringsarbeten, gropar, stenläggningar och kulturlager. Undergrunden fanns här på 0,60-0,80 m under dagens gårdsyta (Feldt 2001). Det sydvästra hörnet av munkträdgården I det sydvästra hörnet av munkträdgården finns idag ett bostadshus med lägenheter. Huset ansluter till den senmedeltida mur som begränsar klosterområdet åt söder, utmed Klostergatan och åt väster utmed Murgatan. Byggnaden är uppförd vid mitten av 1800-talet. På insidan av den södra klostermuren, direkt väster om bostadshuset, har ett uthus uppförts. Den södra delen av Munkträdgården kom att ingå i munkklostrets trädgård fr o m år 1506 då bröderna utvidgade sin trädgård åt söder. Utbyggnaden omnämns i Vadstenadiariet (Gejrot 1996:407). Där berättas att den dels orsakade många strider och gräl med systrarna, dels var besvärlig på grund av den bebyggelse som fanns på området. Diariet berättar i översättning till modern svenska bl a följande: Denna utbyggnad var besvärlig, eftersom det överallt runtomkring fanns låt vara otillbörligen olika gårdar: prebendegårdar och många andra. Häribland var även de av Guds Figur 4. Huset på Klostergatan 5 sett från sydöst. Foto Ann-Charlott Feldt, Östergötlands museum. 5

8 kyrka klandrade beginernas gård; dessa beginer mottog dagligen föda från klostret. Bröderna skingrade och fördrev denna sekt, en verklig smittohärd som fördömts i kanonisk rätt. Den sista noteringen i Vadstenadiariet är från 1545 då det kortfattat noteras: Därefter, 1545, rev stadsborna hela klostermuren för oss på sydsidan som synes. (Gejrot 1996:463) Det kan dock inte röra sig om den mur som löper längs med Klostergatan och begränsar Klosterområdet åt söder, då denna ännu idag finns på sin plats. Möjligen kan det röra sig om Munkträdgårdens sydvästra hörn, i korsningen Klostergatan Murgatan, där klostermuren saknas på det parti där bostadshuset på Klostergatan 5 ligger. Syfte Syftet med den arkeologiska undersökningen, som genomfördes som en antikvarisk kontroll, var att dokumentera de påträffade lämningarna. Tillsammans med tidigare dokumentation från närområdet skulle undersökningens resultat bidra till att klargöra områdets historia. Nedanstående frågeställningar skulle om möjligt beaktas: Kan påträffade kulturlager kopplas till tidigare konstaterade bebyggelseskeden på tomten? Finns det spår efter byggnader som anslutit till klostermuren? Metod och dokumentation Den arkeologiska undersökningen genomfördes som en antikvarisk kontroll av de påträffade lämningarna. Kulturlagren dokumenterades med inmätning, handritning av en sektion och digital fotografering. Dessutom utfördes en översiktlig dokumentation av det berörda partiet av klostermuren som utgör uthusets sydvägg. En mindre mängd murbruksprover togs tillvara från murverk och kulturlager. Tillvaratagna murbruksprover förvaras på Östergötlands museum under accessions nummer ÖLMC4648 i avvaktan på slutgiltig fyndfördelning. En serie av förekommande murbruk har tillförts museets referenssamling för murbruk som komplettering av de som sedan tidigare finns från bostadshuset på samma adress. Murbruksproverna har jämförts med relevanta prov från museets referenssamling för murbruk, genom okulär bedömning av färska brottytor. Ingen mikroskopering eller tunnslipsanalys har utförts. Jämförelse har gjorts avseende relationen kalk/ballast, kalkens färgton, ballastens innehåll och kornstorlek samt omfattning och storlek på ingående kalkklumpar, luftbubblor och organiskt material. Dessutom har en bedömning gjorts rörande brukets konsistens (d v s om det är hårt, smuligt eller mjölig) och homogenitet (d v s om fördelningen av de ingående beståndsdelarna är jämn eller ojämn). Huvudsakligen har murbruken jämförts med prover från i första hand bostadshuset på samma adress (Feldt 2012), i andra hand från klosterområdet och i enstaka fall med prover från annan bebyggelse i Vadstena. Det har visat sig att vissa variationer i blandningarna över tid är generella och återfinns i många varierande byggnader från skilda platser och med olika byggherrar. De medeltida murbruken från Vadstenaområdet har dock generellt ett lite annat utseende, särskilt avseende kalkpastans färgton, än bruken från områden längre österut i länet som t ex Linköpings slott. Det är därför osäkert att jämföra med det omfattade Linköpingsmaterialet (Modén & Feldt 2004). Det finns prover från både medeltida och efterreformatoriska byggnader närområdet att jämföra med, såsom Vadstena kloster (Feldt 2003) och klosterkyrkan (Feldt 2008a), Vadstena slott (Modén 2004), Gamla teatern i Vadstena (Feldt 2006), Vadstena biskopshus (Modén 2013) och det senmedeltida huset i kv Handelsmannen 1 (Feldt 2008b). Undersökningsresultat I samband med den pågående renoveringen i bostadshuset på Klostergatan 5 hade även golvarbeten i en del av det intilliggande uthuset utförts. Vid dessa konstaterades att där fanns rester av ett tegelgolv samt kulturlager och arbetet avbröts. Därefter kontaktade projektledaren på WSP Management såväl fastighetsägaren, Statens Fastighetsverk, som berörd myndighet, Länsstyrelsen Östergötland och Östergötlands museum. Antikvarie Emma Karlsson utförde en besiktning på plats och konstaterade att det under diverse verktyg, byggmaterial och annat bråte fanns framgrävda kulturlager och tegelgolv med ett ålderdomligt utseende. Någon närmare dokumentation kunde inte göras vid detta tillfälle då lämningarna var delvis övertäckta. 6

9 Undersökning av golvlager Vid den efterföljande arkeologiska undersökningen, som utfördes som en antikvarisk kontroll , dokumenterades en 3,5 m lång och 0,5 m hög öst-västlig kulturlagersektion (se bilaga 2). Denna var placerad ca 1,5 m ut från uthusets södra vägg. Mellan sektionen och väggen kvarligger de dokumenterade kulturlagren intakta medan lagren norr om sektionen är bortschaktade i samband med renoveringen. Under den dokumenterade kulturlagernivån kvarligger äldre lager orörda på hela uthusets golvyta. Vid undersökningen fastställdes inte hur tjocka kulturlager det finns på platsen. Det delvis bevarade tegelgolvet vilade på ett lager murbruk (2). Därunder fanns ett fyllnadslager med bitar av murbruk, stenar och tegelskrot (3). Detta skar delvis det därunder liggande lager 4, som utgjordes av ett träflis- och sågspånslager. Innehållet i lager 4 antyder att det rör sig om golvlager i en vedbod. Därunder fanns två mörka lager med kompakt kulturjord (5 och 8), ett sandlager (7) och en nedgrävning genom lager 8, fylld med murbruk, tegelbitar och stenar (9). Mellan lager 4 och 5 finns ett fyllnadslager med tegel och murbruk (6). Genom murbruk i lager 6 kan detta såväl som det överlagrande vedbodslagret (4) dateras till 1800-talets mitt eller senare. I lager 4 hade hantverkarna påträffat recent fyndmaterial i form av buteljglas, spikar, djurben m m. Fynden tillvaratogs ej. De undre lagren innehåller samtliga endast murbruk med en sannolik medeltida datering. Innehållet i nedgrävningen ger intryck av att ha tillkommit i samband med renknackning av tegel inför återanvändning. Tegelväggen mot Klostergatan Uthusets sydvägg utgörs, som tidigare nämnts, av den senmedeltida klostermuren som begränsade munkarnas trädgård åt söder. Den kompletta sträckningen tillkom 1506 då trädgården utvidgades men i murverket ingår murar från olika tegelbyggnader. På det nu tillgängliga partiet inne i den berörda delen av uthuset fanns två vertikala murskarvar som visar att det kan röra sig om tre olika byggnadsskeden. Figur 5. Den dokumenterade sektionen med den medeltida klostermuren i bakgrunden. Foto Ann-Charlott Feldt, Östergötlands museum. 7

10 Längst i väster är ett 2,50 m brett parti av tegelmurverk i munkförband med en 0,42 m djup nisch. Murverket avgränsas åt väster av en sentida vägg som är uppförd mot tegelmuren. Nischen i tegelmuren är 0,85 m hög och 0,40 m bred. Den är ursprunglig i murverket och har en kalkstensöverliggare. Mitt i nischen finns rester efter en infälld träskiva som kan ha fungerat som en hylla. I öster avslutas murpartiet med en tydlig, vertikal stötfog mot nästa parti av tegelmuren. Den tydliga murskarven kan inte urskiljas från murens utsida mot Klostergatan. Tegelstenarna i muren är x 15 x 8-9 cm stora och de är murade med murbruk av typ E (se mer nedan) som bedömts vara ett medeltida murbruk. Öster om murpartiet med nischen finns ett 2,50-2,60 m brett murparti av tegelmur till stora delar murad i munkförband. Detta parti avslutas åt öster med en oregelbunden vertikal skarv mot det öster därom följande murverket. Inte heller i detta fall kan någon murskarv urskiljas i murverkets utsida mot gatan. Tegelstenarna i muren är x 13-14,5 x 9 cm stora och de är murade med murbruk av typ E och G (se mer nedan) vilka bedömts vara medeltida murbruk. Den östligaste delen av murverket var endast tillgängligt på ett 0,60 m brett parti, varför typ av förband är vanskligt att avgöra men det finns dock antydningar om att det rör sig om munkförband. Tegelstenarna i muren är 30 x 15 x 10 cm stora och de är murade med murbruk av typ B (se mer nedan) vilka bedömts vara medeltida murbruk. Denna variant av murbruk förekom även i den mur som påträffades i bostadshusets hörnlägenhet (Feldt 2012) Murbruken Sedan den antikvariska kontrollen i bostadshusets hörnlägenhet genomfördes år 2012, finns en uppsättning murbruksprover från huset i museets referenssamling. Dessa, benämnda typ A-C, omfattades av ett lerbruk (A) som kunde kopplas till husets uppförande vid mitten av 1800-talet och två varianter av ett gulaktigt kalkbruk (B-C) som bedömdes vara medeltida. Figur 6. Den mellersta och östra delen av det tillgängliga tegelmurverket. Foto Ann-Charlott Feldt, Östergötlands museum. 8

11 Bruk B och C saknar tydliga likheter med de murbruk som kan kopplas till Vadstena kloster och som finns i museets referenssamling. Detta skulle kunna tala för att muren tillhört en av de byggnader som fanns på platsen innan munkarna utvidgade klosterträdgården år En sådan slutsats är dock osäker då referenssamlingens murbruk från klostrets olika murverk och byggnadsetapper är mycket begränsad. Vid den nu aktuella undersökningen tillvaratogs 13 murbruksprover från såväl den medeltida tegelmur som utgör uthusets södra vägg, som från de berörda kulturlagren (se tabell i bilaga 1). I dessa påträffades murbruk av typ A och B, men även andra murbruksvarianter påträffades (typ D-G). Av dessa bedöms samtliga, med undantag för typ A och D, som medeltida. Murbruk typ D påträffades i lager 2, ett murbrukslager som var underlag till ett tegelgolv (lager 1). Bruket utgjordes av ett finkornig brunt något sandigt lerbruk med inslag av beige 1-5 mm stora kalkklumpar. Det hör till uthusets yngsta fas då ett tegelgolv läggs in. Murbruket påminner om bruk 7 som har kommit till användning under 1800-talet, då en fönsteromfattning på det senmedeltida huset i kv Handelsmannen 1 i Vadstena lagas (Feldt 2008b:bruk typ 7). Möjligen är tegelgolvet i uthuset yngre än bostadshusets murverk från 1800-talets mitt. Murbruk E förekommer i den västra delen av klostermuren, såväl i själva muren som i den där befintliga nischen. Dessutom påträffades bruket i mellersta väggpartiet tillsammans med bruk G. Det är inte helt säkert vilket bruk som överlagrar vilket, men sannolikt är bruk G yngre. Denna tolknings stöds även av att bruk E förekommer i golvlager 8 medan bruk G återfinns i golvlager 5. Bruk E är ett fast ljusbeige kalkbruk med en riklig färgrik ballast av 0,5-3 mm stora korn. Den närmaste parallellen i museets referenssamling är ett murbruk från ett tegelvalv i källaren under Vadstena biskopshus (referenssamlingen). Källaren kan sannolikt dateras till 1300-talet medan valven är sekundärt tillkomna, vilket troligen skett i samband med att ett nytt stenhus uppförs över källarvåningen på 1470-talet (Modén 2013:109f). Figur 7. Västra delen av tegelmurverket med en 0,42 m djup nisch i murverket. Foto Ann-Charlott Feldt, Östergötlands museum. 9

12 Murbruk F förekommer endast som stora murbruksklumpar i golvlager 3, vilket utgörs av ett fyllnadslager med raseringsmassor. Bruk F är ett mjöligt gulbeige kalkbruk med en varierad, 0,5-5 mm grov, ballast och 1-2 mm stora kalkklumpar som är endast en nyans ljusare än själva kalkpastan. Den närmaste parallellen till bruk E är bruk 3 från vinden på Vadstena klosterhotell. Detta har daterats till 1400-tal utifrån byggnadshistoriska källor (Feldt 2003). Murbruk G återfinns i det mellersta väggpartiet samt i golvlager 3. Det utgörs av ett finkornigt, något sandigt, gulbeige kalkbruk med en finkornig ballast Figur 8. Det aktuella partiet av tegelmurverket sett från utsidan mot Klostergatan. Foto Ann-Charlott Feldt, Östergötlands museum. Figur 9. Den sydvästra delen av uthuset med det dokumenterade tegelgolvet. Foto Ann-Charlott Feldt, Östergötlands museum. 10

13 med upp till 2 mm stora korn samt millimeterstora ljust beige kalkklumpar. Det saknas bra paralleller till detta bruk i referensproverna från Vadstena. Det har dock vissa likheter med ett murbruksprov från en numera försvunnen vindsgavel mot söder på Vadstena biskopshus (Referenssamlingen). Gaveln och därmed provet kan dateras till 1470-talet (Modén 2013:111). Sammanfattande tolkning Sammanfattningsvis kan konstateras att flerskiktade kulturlager fanns på det bevarade partiet. Lager kan kopplas till såväl medeltid som senare tid. Det är även möjligt att de undre lagren hör till de gårdar som fanns på platsen innan munkarna utvidgade sin trädgård fram till nuvarande Klostergatan år Lager 5 och/eller 8 kan ha tillkommit i samband med att munkträdgården utvidgades. Dessa utgör i så fall matjordslager som påförts i samband med trädgårdsanläggningen. Det bevarade tegelgolvet kan genom det murbruk som använts dateras till 1800-talet. Det tycks dock inte ha lagts samtidigt som bostadshuset i väster uppfördes. Tegelmuren som utgör uthusets väg mot Klostergatan i söder består av tre olika byggnadsetapper. Etappernas inbördes kronologi kunde dock inte fastställas. Murskarvarna på insidan är mycket tydliga medan det helt saknas murskarvar på utsidan mot Klostergatan. Hur detta ska tolkas är oklart. De finns inget som tyder på en eftermedeltida datering av någon av etapperna och en eller flera av murverken kan t o m föregå klostermuren från 1506 och tillhöra den bebyggelse som legat inom området innan munkträdgården utvidgades. Figur 10. Den nordvästra delen av uthuset med tegelgolv från 1800-talet skymtande under diverse byggmaterial. Detta golv är samtida med murstockarna i hörnlägenheten. Foto Ann- Charlott Feldt, Östergötlands museum. 11

14 Källor Tryckta källor Andersson I Vadstena kungsgård och kloster. Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. Uppsala. Feldt A-C Isbergska huset. RAÄ 21, Kv Munkträdgården 1, Vadstena stad och kommun. Rapport dnr 695/95. Östergötlands länsmuseum. Feldt A-C Nytt avlopp vid Gamla teatern. Klostergatan 7, kv Munkträdgården 2, Vadstena stad och kommun. Rapport 99:2001. Östergötlands länsmuseum. Feldt A-C Bland fjärdeklassare och klostermurar. RAÄ 16, Gräsgården, Vadstena Kloster, Vadstena stad och kommun. Rapport 88:2002. Östergötlands länsmuseum. Feldt A-C Dolda murar på Klosterhotellet. Vadstena Klosterhotell, kv Örtagården 1, Vadstena stad och kommun. Rapport 108:2003. Östergötlands länsmuseum. Feldt A-C Fuktskadad grund på Gamla teatern. RAÄ 18 och 21, Vadstena stad och kommun. Rapport 2006:87. Östergötlands länsmuseum. Feldt A-C. 2008a. Under golvet i Vadstena klosterkyrka. Vadstena stad och kommun. Rapport 2008:116. Östergötlands länsmuseum. Feldt A-C. 2008b. Tegelmur, kramlad sandsten och spiktegel. RAÄ 21, Kv Handelsmannen 1, Vadstena stad och kommun. Rapport 2008:129. Östergötlands länsmuseum. Feldt A-C En mur under golvet. Arkeologisk förundersökning. RAÄ 21. Klostergatan 5, Kv Munkträdgården 1, Vadstena stad och kommun. Rapport 2012:45. Östergötlands länsmuseum. Fritz B Det medeltida Vadstena. I: 600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år Red. Göran Söderström. Västervik. Gejrot C Vadstenadiariet. Latinsk text med översättning och kommentar. Kungliga samfundet för utgivande av hanskrifter rörande Skaninaviens historia. Handlingar del 19. Stockholm. Hasselmo M Vadstena. Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Rapport. Medeltidsstaden 36. Stockholm. Hörfors O Från teatern till pizzerian nya VAledningar i Klostergatan. RAÄ 21, Klostergatan, Vadstena stad och kommun. Rapport 2011:52. Östergötlands museum. Magnusson M. i manus. Kyrkorna kring Rödtornet i Vadstena. Rapportmanus. Östergötlands museum. Modén E Vadstena slott Byggnadsarkeologiska undersökningar, RAÄ 21, Vadstena stad och kommun, Östergötlands län. Rapport 2004:42. Östergötlands länsmuseum Modén E Biskop Brasks bostäder. I: Blomqvist C, Feldt A-C, Lindgren P-E & Nordanskog G (red). Hans Brask. Biskop mellan påvemakt och kungamakt. Stiftshistoriska sällskapet i Linköpings stifts skriftserie, Nr 10. Modén E & Feldt A-C Linköpings slotts nya byggnadshistoria. Linköpings stad och kommun. Byggnadsarkeologisk undersökning. Rapport 2004:35. Östergötlands länsmuseum. Stibeus S Vadstena före staden. I: 600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år Red. Göran Söderström. Västervik. Söderström G Stadens offentliga byggnader. I: 600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år Red. Göran Söderström. Västervik. Muntlig källa Karlsson E. muntligen. Uppgifter angående arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning i kv Munkträdgården 1/Klostegatan 5 i Vadstena under hösten

15 Tekniska uppgifter Område Klostergatan 5 (uthuslängan) Fastighet Munkträdgården 1 Stad och kommun Vadstena Län och landskap Östergötland Fornlämning RAÄ 21 Ekonomisk kartans blad Fastighetskartan blad Koordinater (n/e) Koordinatsystem Höjdsystem 8E 6j 64E 7j NV / (mittpunkt) SWEREF 99TM Lokalt Typ av undersökning Arkeologisk undersökning i form av antikvarisk kontroll Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsens dnr Länsstyrelsens handläggare Magnus Djerfsten Östergötlands museums dnr 151/13 Östergötlands museums konto Uppdragsgivare Kostnadsansvarig Statens Fastighetsverk genom WSP Management Statens Fastighetsverk Fältarbetsledare Ann-Charlott Feldt Personal - Rapportarbete Ann-Charlott Feldt Fältarbete Totalt undersöktes Översiktlig dokumentation Foto Fynd Analyser Grafik Renritning Grafisk form ca 3,5 löpmeter schaktprofil ca 12 m 2 murverk Digitala bilder ÖLMC4648:01-09 (enbart murbruksprover) Murbruksgenomgång Ann-Charlott Feldt Lasse Norr Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial ISSN Lantmäteriverket MS2008/06551 Rapport 2013:53 Östergötlands museum 13

16 Bilaga 1. Murbruksprover Prov nr Typ Placering Datering I E Klostermuren, Medeltid II E Klostermuren, Medeltid III G Klostermuren, Medeltid IV B Klostermuren, Medeltid V D Golvlager tal? VI F Golvlager 3 Medeltid VII G Golvlager 5 Medeltid VIII A Golvlager 6 (överlagrar lager 5) 1800-tal IX E Golvlager 8 Medeltid X B Golvlager 9 Medeltid XI A Golvlager, Bruk under tegelgolv direkt till höger innanför V dörren 1800-tal XII A Golvlager tal XIII E Klostermuren vid prov III Medeltid 14

17 Bilaga 2. Ritningar Vägg mot S V V I III, XIII IV II Tegelgolv 2,52 m till vägg mot V Uthus mot muren 1,80 m till 0,12 m bred bjälke, därefter 0,60 m till vägg mot korridor T T 1 T T 2 * * * * * * Inga spår efter tegelgolv * * * 4 * 5 * * * * * * T T 6 T T T 3 T T T 9 T 8 T 7 Skala 1:30 Lagerbeskrivningar 1. Tegelgolvet bestående av 28x15x6 cm stora tegelstenar lagda i murbruk (lager 2) 2. Murbruk som utgör underlag till tegelgolv (lager 1) 3. Fyllnadslager med bitar av murbruk, stenar och tekelskrot 4. Träfl is-, bark- och sågspånslager (golvlager i vedbod?) 5. Kompakt gråsvart kulturjord med inslag av små murbruksbitar 6. Fyllnadslager med tegel och murbruk 7. Kulturjordsblandad ljusbrun sand med inslag av murbruk 8. Kompakt mörk kulturjord med inslag av tegel och mot botten enstaka stenar 9. Nedgrävning genom lager 8, fylld med murbrukskross, tegelbitar och stenar 15

18 16

19

20 I samband med renovering av ett uthus på adressen Klostergatan 5 (kv Munkträdgården 1) i Vadstena utförde Östergötlands museum en arkeologisk undersökning i form av en antikvarisk kontroll. Kontrollen utfördes i april 2013, efter att kulturlager och ett tegelgolv påträffats vid golvarbeten i ett uthus. Uthusets yttervägg åt söder utgörs av den senmedeltida klostermuren ut mot Klostergatan. Tegelgolvet bedömdes som sentida. De frilagda kulturlagren kan kopplas till såväl klostertid som senare tid. Det är även möjligt att de undre lagren hör till de gårdar som fanns på platsen innan munkarna utvidgade sin trädgård fram till nuvarande Klostergatan år ISSN Rapport 2013:53