En mur under golvet Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2012:45. Arkeologisk förundersökning

Transkript

1 Rapport 2012:45 Arkeologisk förundersökning En mur under golvet RAÄ 21 Klostergatan 5 Kv Munkträdgården 1 adstena stad och kommun Östergötlands län Ann-Charlott Feldt Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M ADELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSÅRD

2

3 En mur under golvet Innehåll Sammanfattning Inledning Områdesbeskrivning Tidigare undersökningar i närområdet Syfte Metod och dokumentation Undersökningsresultat Källor Tekniska uppgifter Bilaga 1. Murbruksprover Omslagsbild: Huset på Klostergatan 5 sett från sydöst. Foto Ann-Charlott Feldt, Östergötlands museum. Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M ADELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSÅRD Box Linköping

4 Sammanfattning I samband med renovering av en lägenhet på adressen Klostergatan 5 (kv Munkträdgården 1) i adstena utförde Östergötlands museum en arkeologisk förundersökning i form av en antikvarisk kontroll. Kontrollen utfördes i juli 2012 på uppdrag av fastighetsägaren Statens Fastighetsverk, då partier av äldre murverk påträffats under golvet i lägenhetens sydöstra hörn. Murpartiet är sannolikt medeltida och hör antingen till den mur som uppfördes av munkarna år 1506 och som begränsar adstena klosters område mot Klostergatan eller de byggnader som låg på platsen innan muren längs Klostergatan uppfördes. Ann-Charlott Feldt 1:e antikvarie 2

5 adstena 16:1 adstena 9: adstena 22:1 adstena 14:1 adstena 2:1 adstena 17:1 adstena 28:1 adstena 28:1 adstena 28:1 adstena 18:1 adstena 18:1 adstena 18:1 adstena 20:1 adstena 29:1 adstena 7:1 adstena 21:1 adstena 34:1 adstena 5:1 adstena 5:1 adstena adstena 5:1 5:1 adstena 6:1 adstena 5:1 adstena 8: adstena 4: adstena 15:1 Lantmäteriverket MS2008/ Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan, blad 64E 7j N, med undersökningsområdet markerat. Skala 1:

6 Inledning Under juli 2012 utförde Östergötlands museum en arkeologisk undersökning i form av en antikvarisk kontroll i samband med renovering av en lägenhet på adressen Klostergatan 5 (kv Munkträdgården 1) i adstena. Arbetet genomfördes inom RAÄ 21, adstena medeltida stadslager, och i den sydvästligaste delen av adstena klosterområde. Det arkeologiska arbetet föranleddes av att WSP Management, som ansvarade för lägenhetsrenoveringen, påträffade en mur under golvet i lägenhetens sydöstra hörn. Arbetet avbröts och berörda myndigheter kontaktades. Uppdragsgivare är Statens Fastighetsverk, Gillis Åström genom WSP Management. Statens Fastighetsverk stod för de arkeologiska kostnaderna. Ansvarig för fält- och rapportarbete var undertecknad. Områdesbeskrivning adstena omtalas i de skriftliga källorna första gången år Där fanns då ett betydande kungligt gårdskomplex med en palatsbyggnad. Gården donerades av kung Magnus och drottning Blanka år 1346 för byggandet av heliga Birgittas klosterstiftelse (Fritz 2000a:59ff). I samband med klosteretableringen började staden växa fram och den fick sina stadsprivilegier år Palatset och området kring detta undersöktes på och 1960-talen (Andersson 1972). id undersökningarna påträffades lämningar som tyder på att det funnits äldre träbebyggelse på platsen. Bland fynden fanns ett engelskt mynt daterat till e Kr (Stibéus 2000:45ff). Ett hundratal meter söder om kungsgården låg sockenkyrkan S:t Per. Kring år 1830 revs den senmedeltida gotiska kyrkan men dess torn fick stå kvar. Idag ingår det i byggnaden Rödtornet (Hasselmo 1982). Lämningar efter en äldre romansk stenkyrka har påträffats vid flera arkeologiska undersökningar. År 2006 framkom en runristad gravhäll (tidigkristet gravmonument) vilket tyder på att det funnits en kyrka, eller åtminstone en kristen begravningsplats, på platsen redan på 1000-talet, som en föregångare till den romanska stenkyrkan (Lundberg i manus). Huruvida det funnits en gård eller by i närheten av sockenkyrkan är okänt. 4 Figur 3. Planritning över lägenheten där muren (markerad med en ring) påträffades. Ritningen upprättad av Eva Strömberg Arkitektkontor, adstena. Skala 1:100.

7 Tidigare undersökningar i närområdet Byggnader hörande till adstena kloster har dokumenterats vid flera tillfällen. Mest omfattande är Ivar Anderssons undersökningar på och 1960-talen (Andersson 1972). Mindre ingrepp i och dokumentation av murverk har även skett i samband med renoveringar på Klosterhotellet (Feldt 2003), grävningar på Gräsgården (Feldt 2002), ledningsarbeten i Klosterkyrkan (Feldt 2008) och dränering av Gamla teatern (Feldt 2006). Dessutom finns uppmätningsritningar från undersökningar utförda 1920 i Munkträdgården på ATA (Söderström 2000:247f). Flera arkeologiska undersökningar har dessutom utförts i närområdet. År 1995 genomfördes en arkeologisk förundersökning i Klostergatan i samband med schaktning för A (Hörfors 2011). Närmast byggnaden på Klostergatan 5 påträffades 0,5-0,6 m tjocka kulturlager under ca 0,6 m gatubeläggning och bärlager. id schaktning för A till Isbegska huset, kv Munkträdgården 1, konstaterades en stenläggning på 0,45 m djup. Under stenläggningen fanns ett ca 0,1 m tjockt kulturlager och därunder den naturliga undergrunden som uppträdde på 0,65 m djup (Feldt 1996). I ett A-schakt på gården till Gamla teatern framkom spår efter olika planeringsarbeten, gropar, stenläggningar och kulturlager. Undergrunden fanns här på 0,6-0,8 m under dagens gårdsyta (Feldt 2001). Huset på Klostergatan 5 och sydvästra delen av munkträdgården Den aktuella byggnaden ligger inom det medeltida klosterområdets sydvästra hörn och ansluter till den medeltida mur som begränsar klosterområdet åt söder, utmed Klostergatan och åt väster utmed Murgatan. Byggnaden är uppförd vid mitten av 1800-talet och bottenvåningen utgörs av en lägenhet med fyra rum och kök. I lägenheten finns dessutom två spismurar. Den södra delen av Munkträdgården kom att ingå i munkklostrets trädgård fr o m år 1506 då bröderna utvidgade sin trädgård åt söder. Utbyggnaden omnämns i adstenadiariet (Gejrot 1996:407). Där berättas att den dels orsakade många strider och gräl med systrarna, dels var besvärlig på grund av den bebyggelse som fanns på området. Diariet berättar i översättning bl a följande: Figur 4. Huset på Klostergatan 5 sett från sydväst. Det äldre murpartiet fi nns i grunden mellan dörren och fönstret. Foto Ann- Charlott Feldt, Östergötlands museum. 5

8 Denna utbyggnad var besvärlig, eftersom det överallt runtomkring fanns låt vara otillbörligen olika gårdar: prebendegårdar och många andra. Häribland var även de av Guds kyrka klandrade beginernas gård; dessa beginer mottog dagligen föda från klostret. Bröderna skingrade och fördrev denna sekt, en verklig smittohärd som fördömts i kanonisk rätt. I den södra klostermurens murverk finns bl a spår efter medeltida byggnader, bl a den som tolkats som beginernas hus. Den sista noteringen i adstenadiariet är från 1545 då det kortfattat noteras: Därefter, 1545, rev stadsborna hela klostermuren för oss på sydsidan som synes. (Gejrot 1996:463) Det kan dock inte röra sig om den mur som löper längs med Klostergatan och begränsar Klosterområdet åt söder, då denna ännu idag finns på sin plats. Möjligen kan det röra sig om Munkträdgårdens sydvästra hörn, i korsningen Klostergatan Murgatan, där klostermuren saknas på större delen av det parti där huset på Klostergatan 5 ligger. Syfte Syftet med den arkeologiska förundersökningen, som genomfördes som en antikvarisk kontroll, var att dokumentera den påträffade muren. Tillsammans med tidigare dokumentation från närområdet skulle undersökningens resultat bidra till att klargöra områdets historia. Nedanstående frågeställningar skulle om möjligt beaktas: När uppfördes muren? Kan den kopplas till andra byggnader som hört till klostret? Metod och dokumentation Den arkeologiska förundersökningen genomfördes som en antikvarisk kontroll av den berörda muren. Muren dokumenterades med inmätning, översiktlig handritning och digital fotografering. En mindre mängd murbruksprover togs tillvara. Tillvaratagna murbruksprover förvaras på Östergötlands museum under accessionsnummer ÖLMC4622 i avvaktan på slutgiltig fyndfördelning. En serie av förekommande murbruk har tillförts museets referenssamling för murbruk. Murbruksproverna har jämförts med museets referenssamling för murbruk. De har jämförts genom okulär bedömning av färska brottytor. Ingen mikroskopering eller tunnslipsanalys har utförts. Jämförelse har gjorts avseende relationen kalk/ballast, kalkens färgton, ballastens innehåll och kornstorlek samt omfattning och storlek på ingående kalkklumpar, luftbubblor och organiskt material. Dessutom har en bedömning gjorts rörande brukets konsistens (d v s om det är hårt, smuligt eller mjölig) och homogenitet (d v s om fördelningen av de ingående beståndsdelarna är jämn eller ojämn). Det har visat sig att vissa variationer är generella och återfinns i många varierande byggnader från skilda platser och med olika byggherrar. De medeltida murbruken från adstenaområdet har dock generellt ett lite annat utseende, särskilt avseende kalkpastans färgton, än bruken från områden längre österut i länet som t ex Linköpings slott. Det är därför osäkert att jämföra med det omfattade Linköpingsmaterialet (Modén & Feldt 2004). De finns prover från både medeltida och efterreformatoriska byggnader närområdet att jämföra med, såsom adstena kloster (Feldt 2003) och klosterkyrka (Feldt 2008a), adstena slott (Modén 2004), Gamla teatern i adstena (Feldt 2006) och det senmedeltida huset i kv Handelsmannen 1 (Feldt 2008b). Den antikvariska kontrollen kom att presenteras på Östergötlands museums blogg Arkeologi i Östergötland , varpå även media valde att göra inslag om projektet i form av artiklar i Östgöta Correspondenten och Motala Tidning samt som ett inslag i P4 Radio Östergötland Undersökningsresultat I samband med renoveringen i huset på Klostergatan 5 hade golvet lyfts och trossbotten till största delen tömts. Kvar fanns grunden, golvbjälkarna, väggarna och spismurarna. I det sydöstra rummet fanns ett mindre parti av en äldre mur som grundmur ut mot Klostergatan. Den äldre muren bestod av en 1,5 m lång och ca 0,6 m bred dagermur i rummets sydöstra hörn och under denna en grundmur som kunde följas på en 3,3 m lång sträcka längs rummet södra vägg. Endast ett skift, ca 0,5 m högt, var bevarat av dagermuren. Murens jämna avslutning åt väster kan antyda att det där varit en öppning i murverket. Dagermuren bestod huvudsakligen av kalksten men med inslag av tegel och enstaka gråstenar. Den var murad med ett fett gult 6

9 Figur 5. De frilagda golvbjälkarna i det mellersta rummet mot väster. Här framgår hur den resterande delen av husets grundläggning ser ut med mycket varierande stenmaterial och utan någon tydlig struktur. Foto Ann-Charlott Feldt, Östergötlands museum. Figur 6. Kvarvarande parti av trossbotten i det mellersta rummet åt väster. Foto Ann-Charlott Feldt, Östergötlands museum. 7

10 kalkbruk. Även grundmuren var huvudsakligen murad av kalkstenar lagda i kalkbruk. Här fanns ett smärre inslag av gråsten. Grundmuren hade en synlig höjd på ca 0,2 m. Sammanlagt tillvaratogs nio murbruksprover vilka representerar tre varianter av murbruk (A- C). Dessa kan kopplas till två skilda byggnadsetapper. I de murverk som kan kopplas direkt till det befintliga huset, d v s den västra delen av grunden ut mot Klostergatan och de båda murstockarna, fanns inget som tydde på mer än en byggnadsetapp. Dessa var murade med bruk A. Murbruk typ A bestod av ett finkornigt, fast lerbruk med rikligt inslag av vita kalkklumpar. Det kan kopplas samman med uppförandet av den befintliga byggnaden under 1800-talet. Ett mycket snarlikt murbruk har kommit till användning vid arbeten under senare delen av 1700-talet eller tidigt 1800-tal då det senmedeltida huset i kv Handelsmannen 1 i adstena förses med spiktegel på en timrad tillbyggnad (Feldt 2008b, bruk typ 4). Den äldre muren var murad med murbruk B och C, vilka sannolikt är varianter av samma murbrukstyp. De utgörs av mjöliga, ljust gula (typ C) till gulbeige (typ B) kalkbruk med en riklig, grovkornig (1-6 mm), färgrik ballast och rikligt med små (< 1 mm) runda luftporer. Bruket saknar tydliga likheter med de murbruk som kan kopplas till klostret och som finns i museets referenssamling. Detta skulle kunna tala för att muren tillhör en av de byggnader som fanns på platsen innan munkarna utvidgade klosterträdgården. En sådan slutsats är dock osäker då referenssamlingens murbruk från klostrets olika murverk och byggnadsetapper är mycket begränsad. Som framgår av omslagsbilden och figur 3 har den långa tegelmur, som löper längs Klostergatan, en skarv i form av en förskjutning av fasadlivet ut mot gatan, på murpartiet närmast Klostergatan 5. Den påträffade muren ligger i liv med det utskjutande partiet av tegelmuren och kan tänkas vara en fortsättning av denna. Sannolikt rör det sig om ett separat hus. Ivar Andersson (1972:189) har ritat in en byggnad på platsen på sitt rekonstruktionsförslag över Figur 7, överst. Den centrala murstocken sedd från farstun i öster. Figur 8, t v. Den äldre muren sedd från nordväst. Foto Ann-Charlott Feldt, Östergötlands museum. 8

11 i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i I I II T T T i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i III I II i i i i i i i i i i N Figur 9. Planritning över det sydöstra rummets södra del med den äldre muren. Skala 1: m klostret efter Denna byggnad saknas på Julia Sigurdssons och Sune Zachrissons rekonstruktionsförslag (2012:97,103). Då äldre murverk saknas under större delen av den södra väggen och hela den del av den västra där grunden kunde ses, kan denna information belysa den sista noteringen i adstenadiariet från 1545, som berättar att stadsborna rev hela klostermuren på sydsidan. Det är oklart vilken mur som avses men en möjlig tolkning är att det var det sydvästra hörnet av klostermuren som raserades av stadens borgare. Som framgår på fotot i figur 4 består denna del av husets grundläggning av ett Figur 10. Rekonstruktionsförslag av det fullt utbyggda klostret, d v s efter 1506, med två byggnader utritade i den södra klostermuren. Båda bör dock vara rivna i samband med att den södra klostermuren uppfördes (efter Andersson 1972:189). 9

12 mycket varierande stenmaterial och utan någon tydlig struktur. Närmast påminner det om en upplagd vall av raseringsmassor. Sammanfattningsvis kan konstateras att det äldre murparti som påträffades under golvet i det sydöstra rummet är samtida eller möjligen äldre än den klostermur som uppfördes längs nuvarande Klostergatan år Det finns inget, vare sig i materialval eller i byggnadsteknik som talar mot en sådan tolkning. Övriga grundmurar och de båda murstockarna bedöms vara samtida med den befintliga byggnaden, d v s från 1800-talets mitt. Källor Andersson I adstena kungsgård och kloster. Kungliga itterhets Historie och Antikvitets Akademien. Uppsala. Feldt A-C Isbergska huset. RAÄ 21, Kv Munkträdgården 1, adstena stad och kommun. Rapport dnr 695/95. Östergötlands länsmuseum. Feldt A-C Nytt avlopp vid Gamla teatern. Klostergatan 7, kv Munkträdgården 2, adstena stad och kommun. Rapport 99:2001. Östergötlands länsmuseum. Feldt A-C Bland fjärdeklassare och klostermurar. RAÄ 16, Gräsgården, adstena Kloster, adstena stad och kommun. Rapport 88:2002. Östergötlands länsmuseum. Feldt A-C Dolda murar på Klosterhotellet. adstena Klosterhotell, kv Örtagården 1, adstena stad och kommun. Rapport 108:2003. Östergötlands länsmuseum. Feldt A-C Fuktstadad grund på Gamla teatern. RAÄ 18 och 21, adstena stad och kommun. Rapport 2006:87. Östergötlands länsmuseum. Feldt A-C. 2008b. Tegelmur, kramlad sandsten och spiktegel. RAÄ 21, Kv Handelsmannen 1, adstena stad och kommun. Rapport 2008:129. Östergötlands länsmuseum. Fritz B Det medeltida adstena. I: 600 år i adstena. adstena stads historia från äldsta tider till år Red. Göran Söderström. ästervik. Gejrot C adstenadiariet. Latinsk text med översättning och kommentar. Kungliga samfundet för utgivande av hanskrifter rörande Skaninaviens historia. Handlingar del 19. Stockholm. Hasselmo M adstena. Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Rapport. Medeltidsstaden 36. Stockholm. Hörfors O Från teatern till pizzerian nya Aledningar i Klostergatan. RAÄ 21, Klostergatan, adstena stad och kommun. Rapport 2011:52. Östergötlands museum. Lundberg A. i manus. Kyrkorna kring Rödtornet i adstena. Rapportmanus. Östergötlands museum. Modén E & Feldt A-C Linköpings slotts nya byggnadshistoria. Linköpings stad och kommun. Byggnadsarkeologisk undersökning. Rapport 2004:35. Östergötlands länsmuseum. Sigurdsson J & Zachrisson S Aplagårdar och klosterliljor. Skellefteå. Stibeus S adstena före staden. I: 600 år i adstena. adstena stads historia från äldsta tider till år Red. Göran Söderström. ästervik. Söderström G Stadens offentliga byggnader. I: 600 år i adstena. adstena stads historia från äldsta tider till år Red. Göran Söderström. ästervik. Feldt A-C. 2008a. Under golvet i adstena klosterkyrka. adstena stad och kommun. Rapport 2008:116. Östergötlands länsmuseum. 10

13 Tekniska uppgifter Område Klostergatan 5 Fastighet Munkträdgården 1 Stad och kommun adstena Län och landskap Östergötland Fornlämning RAÄ 21 Ekonomiska kartans blad Fastighetskartan blad Koordinater (n/e) Koordinatsystem Höjdsystem 8E 6j 64E 7j N / (mittpunkt) SWEREF 99TM Lokalt Typ av undersökning Arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsens dnr Länsstyrelsens handläggare Magnus Djerfsten Östergötlands museums dnr 236/12 Östergötlands museums konto Uppdragsgivare Kostnadsansvarig Statens Fastighetsverk genom WSP Management Statens Fastighetsverk Fältarbetsledare Ann-Charlott Feldt Personal - Fältarbete Totalt undersöktes ca 30 m 2 Foto Fynd Analyser Grafik Renritning Grafisk form Digitala bilder ÖLMC4622:01-09 (enbart murbruksprover) Murbruksgenomgång Ann-Charlott Feldt Lasse Norr Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial ISSN Lantmäteriverket MS2008/06551 Rapport 2012:45 Östergötlands museum 11

14 Bilaga 1. Murbruksprover Prov nr Typ Placering Datering I A Mellan mur och understa stockvarv i yttervägg mot Klostergatan 1800-tal II B Grundläggning till äldre mur Medeltid III C Äldre mur Medeltid I B Äldre mur Medeltid C Nedbruten del av grundmur till äldre mur Medeltid I A Grund mot Klostergatan om äldre mur 1800-tal II A Grund mot Klostergatan om äldre mur 1800-tal III A Murstock i S 1800-tal IX A Murstock i farstu/kök 1800-tal 12

15

16 I samband med renovering av en lägenhet på adressen Klostergatan 5 i adstena utförde Östergötlands museum en arkeologisk förundersökning i form av en antikvarisk kontroll. Kontrollen utfördes då partier av äldre murverk påträffats under golvet i lägenhetens sydöstra hörn. Murpartiet är sannolikt medeltida och hör antingen till den mur som uppfördes år 1506 och som begränsar adstena klosters område mot Klostergatan eller de byggnader som låg på platsen innan muren längs Klostergatan uppfördes. ISSN Rapport 2012:45