VID BLOMSTERBUTIKENS KÄLLARTRAPPA

Transkript

1 RAPPORT 2014:10 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING VID BLOMSTERBUTIKENS KÄLLARTRAPPA RAÄ 5 OCH 16 JÄRNTORGSGATAN KV BRÖDRAKLOSTRET 12 SKÄNNINGE STAD MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANN-CHARLOTT FELDT

2

3 Vid Blomsterbutikens källartrappa Innehåll Sammanfattning Inledning Områdesbeskrivning Byggnadsminnet Nordénska gården Tidigare undersökningar i området Syfte Metod och dokumentation Undersökningsresultat Källaren Källor Tekniska uppgifter Bilaga 1. Murbruksanalys Omslagsbild: Utbyggnaden över källartrappan, sedd från nordväst. Foto Ann- Charlott Feldt, ÖM. ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box Linköping

4 Sammanfattning Under december 2013 utförde Östergötlands museum en arkeologisk förundersökning i samband med schaktning för dränering p g a en vattenskada i källaren till byggnadsminnet RAÄ 16, Nordénska gården i kv Brödraklostret 12 i Skänninge. Schaktningen utfördes i Järntorgsgatan, längs byggnadsminnets västra vägg, inom RAÄ 5, Skänninges medeltida stadslager. Den västra väggen på gatuhuset utgörs delvis av en utbyggnad för en trappa ner till källaren. Utbyggnadens vägg består av en ca 14 cm tjock tegelmur vars utsida under mark är förstärkt med en kallmurad, ca 0,5 m tjock, gråstensmur. Schaktet förlades väster om kallmuren för att inte riskera att tegelväggen skulle kollapsa och grävdes ner till 1,8-2,0 m djup. På ca 1,5-1,6 m djup framkom ett sandigt kulturjordslager, vilket tolkades som äldre odlingsjord. Lagret undersöktes inte närmare p g a rasrisk. Schaktet berörde förutom murverken och odlingslagret enbart sentida fyllnadsmassor från tidigare genomförda ledningsdragningar i Järntorgsgatan. Ann-Charlott Feldt 1:e antikvarie Finspång Motala Norrköping Vadstena Mjölby Linköping Söderköping Ödeshög Åtvidaberg Valdemarsvik Boxholm Kinda Ydre 2

5 Skänninge 33:1 Skänninge 35:1 Skänninge 1:2 Skänninge 1:1 Skänninge 32:1 Skänninge 18:1 Skänninge 46 Skänninge 15:1 Skänninge 27:1Skänninge 27:1 Skänninge 27:1 Skänninge 13:2 13:3 13:4 Skänninge 27:1 Skänninge 13:1 Skänninge 13:5 Skänninge 19:2 Skänninge 12:1 Skänninge 19:1 Skänninge 11:1 Skänninge 16:1 Skänninge 21:1 Skänninge 20:1 Skänninge 51 Skänninge 5:1 Skänninge 14:2 14:3 14:4 14:5 14:1 Skänninge 3:1 Skänninge 26:1 Skänninge 25: Lantmäteriverket MS2008/ Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1:

6 Inledning Under december 2013 utförde Östergötlands museum en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning inom RAÄ 5, Skänninges medeltida stadslager. Anledningen var schaktning för dränering av källaren till byggnadsminnet RAÄ 16, Nordénska gården, i kv Brödrakostret 12 i Skänninge. Arbetet utfördes i Järntorgsgatan, längs gatuhusets västra vägg. I gårdens gatuhus är nu Blomsterbutiken inrymd. Dräneringsarbetet föranleddes av att en tidigare vattenläcka (se Magnusson 2012) skadat den fuktspärr som fanns till källaren under Blomsterbutiken och därmed genererat vattenskador. Uppdragsgivare var fastighetsägaren Hans Engdahl i Skänninge, som även stod för de arkeologiska kostnaderna. Ansvarig för fält- och rapportarbete var undertecknad. Schaktningen omfattade ca 7 löpmeter. Områdesbeskrivning Skänninge är beläget centralt i ett öppet jordbrukslandskap. Staden tycks ha vuxit fram successivt under och 1100-talen, som en centralort vid ett vägmöte och vadställe som senare utvecklades till en av Östergötlands äldsta städer. Skänninge omnämns första gången år Förekomsten av två tidigmedeltida kyrkor, S:t Martin och Allhelgona, som genom fynd av tidigkristna runristade gravmonument dateras till 1000-talet, samt ett stort antal runstenar i närområdet pekar på att orten tidigt var en plats av betydelse (Feldt 2004a; Hedvall m fl 2013). Staden når sin höjdpunkt under senare delen av 1200-talet och 1300-talet talet innebar en stark tillbakagång för staden i takt med att Vadstena fick en allt starkare ställning. Ett par stora bränder under 1400-talet bidrog sannolikt till nedgången. Under 1500-talet verkar Skänninge närmast haft karaktär av förstorad bondby med enstaka specialiserade näringar (Feldt 2004; Hasselmo 1983). Generellt är kulturlagren i Skänninge fyndfattiga och svåra att datera. Brandlager från de stora stadsbränderna kan bara spåras fläckvis i staden. Sannolikt har bebyggelsen varit gles i förhållande till många andra medeltida städer. Detta gör även att begränsningarna för den medeltida staden är otydliga. Det senaste årtiondets undersökningar i stadens utkanter har visat att tidigmedeltida lämningar finns långt utanför det område som tidigare ansetts utgöra det medeltida stadsområdet RAÄ 5 (Feldt 2004a; Hedvall m fl 2013). Det aktuella undersökningsområdet är beläget i Järntorgsgatan direkt norr om Stora Torget. På den äldsta stadskartan från år 1713 (LMS D98-15) har den aktuella tomten beteckningen nr 1 i A-kvarteret och beskrivs då som Sahl Rådman Rants gård och tompt, som nu bebos af Fälltskären H Christopher Hahn, är arf och egen som brefwet de a:o 1644 d:n 10 jan. wijsar. Järntorgsgatan löper mellan Stora Torget och Järntorget. Gatan har tidigare kallats Digra gatan (Storgatan) eller gamla Vadstenagatan och har sannolikt utgjort en del av Eriksgatan genom Skänninge. När man grävde ner vatten- och avloppsledningar i Järntorgsgatans södra del på 1960-talet, påträffades aldrig några spår efter äldre gatunivåer. Detta har lett till teorier om att den ursprungliga gatan haft en något mer östlig sträckning och därmed en annan anslutning till Vistenagatan och Linköpingsgatan (Hasselmo 1984). Byggnadsminnet Nordénska gården Nordénska gården utgörs av ett tvåvåningshus med långsidan utmed Stora Torget och västra gaveln mot Järntorgsgatan. Mot Järntorggatan finns dessutom en tillbyggnad i två våningar och en envåningslänga som tidigare varit folkskola. Gatuhuset mot Stora Torget är uppfört på en äldre källare, byggd i gråsten med inslag av tegel och försett med bjälktak. Källaren uppges i handlingar i Östergötlands museums topografiska arkiv, som eventuellt medeltida. Nedgången till källaren ifrån Stora Torget ryms i en mindre tillbyggnad på gatuhusets gavel mot Järntorgsgatan. Gatuhuset är uppfört under senare delen av 1700-talet och var under 1800-talet restaurang (Länsstyrelsen, byggnadsminnet Nordénska gården). Källaren ska då ha fungerat som krog. Idag inrymmer byggnaden blomsterhandeln Blomsterbutiken. Tidigare undersökningar i området Kvarteret Brödraklostret, Järntorgsgatan och Stora Torget har tidigare varit föremål för flera undersökningar. Dessa har huvudsakligen utgjorts av dokumentationer vid smärre markingrepp. Ett flertal av undersökningarna har varit förlagda till kvarterets norra delar och i anslutning till Järntorget/Järntorgsgatan och Återvändsgränd (se t ex Feldt 1990 och 2001; Hasselmo 1996; Hörfors 1991; Lindahl 1968; Ohlsen 2009; Tagesson 1990). I denna del har bl a fynd daterade till tal påträffats (Hasselmo 1996), liksom olika äldre husgrunder (t ex Feldt 2001; Lindahl 1968; Ohlsén 2009). Även den östligaste delen av kvarteret har varit föremål för undersökningar, då bl a lämningar kopplade till S:t Olofs konvent undersökts (Konsmar & Menander 2013). 4

7 Figur 3. Rektifierat utsnitt ur 1713 års stadskarta över Skänninge (LMS D98-15) med undersökningsområdet markerat. Skala 1:2000. Endast ett fåtal undersökningar har berört kvarterets och Järntorgsgatans södra delar. I direkt anslutning till den nu aktuella förundersökningen är den förundersökning som utfördes i samband med den tidigare nämnda vattenläckan (Magnusson 2012). Där påträffades ett kortare parti av vad som då tolkades som en husgrund, ca 0,6 m under dagens markyta. Inga daterande fynd framkom men grundens placering gjorde att den tolkades som att den föregått dagens byggnad på platsen. Några undersökningar har utförts i den sydvästra delen av kv Brödraklostet. Ett mindre schakt undersöktes i kv Brödraklostret 8, ca 35 m nord-nordost om det nu aktuella schaktet. Där framkom fyra nivåer med bebyggelselämningar varav den äldsta nivån daterades till 1100-talet. Två av nivåerna innehöll brandlager med spår av brända träkonstruktioner (Hasselmo 1983). Vid schaktningar för dränering i kv Brödraklostret 10, ca 80 m norr om det nu aktuella schaktet, dokumenterades kulturlager med en mäktighet av 0,45-1,10 m. Ett lager med trärester tolkades som eventuellt rester efter ett trägolv. Vid undersökningen konstaterades även att den ursprungliga topografin på platsen sluttade kraftigt mot nordost (Tagesson 1988). Inför bergvärmeborrning på fastigheten kv Brödraklostret 15 undersöktes ett mindre schakt på platsen för det planerade borrhålet. Kulturlagren var flerskiktade och hade en mäktighet av 1,3 m. I schaktet påträffades bl a en stenlagd gårdsyta som överlagrade ett kraftigt lager med omrörda brandrester. Under detta fanns rester av en byggnad i form av ett bränt trägolv och syllstenar (Feldt 2014). 5

8 Vid arkeologiska förundersökningar i samband med diverse markarbeten på Stora Torget i Skänninge konstaterades kulturlager på ett djup som varierade mellan 0,4 och 0,7 m under befintlig markyta. Kulturlagren hade endast en mäktighet av 0,2-0,5 m över stora delar av torget. Undantaget var i torgets nordöstra del där orörd mark inte nåddes trots att provstick med jordsond gjordes ner till 1,7 m under dagens markyta. I det nordöstra hörnet av torget var kulturlagren feta, flerskiktade med två tydliga brandhorisonter och inslag av raseringsmassor med tegel och murbruk. I schakten påträffades bl a en sporre av järn samt slagg (Feldt 2002 och 2004b). Den ringa kulturlagertjockleken på stora delar av Stora Torget ger ett intryck av att området vid ett eller flera tillfällen schaktats av. Även i Linköpingsgatan närmast torget är kulturlagren tunna (Feldt 2001b) vilket skulle kunna peka på att hela området norr om Vårfrukyrkans kyrkogård schaktats ner. Syfte Syftet med förundersökningen, som genomfördes i form av schaktningsövervakning, var att se till att fast fornlämning berördes i så liten omfattning som möjligt. Ingreppet bedömdes kunna beröra rester av en grundmur som påträffades vid schaktningen för vattenläckan 2012 (Magnusson 2012). Fornlämningar som framkom skulle dokumenteras avseende karaktär och omfattning samt om möjligt dateras. Målet var att resultatet skulle kunna kopplas till tidigare undersökningar i närområdet och därmed ge en utökad och fördjupad kunskap om det aktuella området. Resultaten ska kunna ligga till grund dels för Länsstyrelsens bedömning av kunskapspotentialen och utgöra ett fullgott underlag för Länsstyrelsens eventuella framtida bedömningar i området, dels för sökandens vidare planering. Av särskilt intresse för den aktuella undersökningen var att fastställa datering och funktion för den mur som påträffades vid vattenläckan 2012 samt att undersöka och om möjligt datera källartrappans yttervägg åt väster Teckenförklaring Grundläggning Dränering 2013 Schakt 2012 Husgrund Figur 4. Utsnitt ur Adresskartan över Skänninge med schakten och placeringen av profilerna markerade. Skala 1:

9 Metod och dokumentation Den arkeologiska förundersökningen genomfördes som en schaktningsövervakning i samband med schaktningen för dräneringen. Schaktet dokumenterades med inmätning och digital fotografering. I samband med förundersökningen tillvaratogs sju murbruksprover från källaren och källartrappans västra vägg. Tillvaratagna prover förvaras på Östergötlands museum under accessionsnummer ÖLMC4663 i avvaktan på slutgiltig fyndfördelning. En serie av förekommande murbruk har tillförts referenssamlingen. De murbruksprover som togs tillvara har jämförts med museets referenssamling för murbruk. För närmare beskrivning av murbruksproverna och jämförelsemetod hänvisas till bilaga 1. Undersökningsresultat Ett schakt öppnades längs trapputbyggnadens västra vägg och grävdes ner till ca 0,6 m. På detta djup framkom en ca 0,5 m tjock kallmur, bestående av 0,3-0,5 m stora naturstenar. På ett mindre parti ovanför kallmuren frilades utbyggnadens tegelmurverk. I samband med detta konstaterades att trapputbyggnadens västra vägg endast var en halv tegelsten tjock, d v s ca 14 cm. Detta innebar att schaktningen avbröts närmast tegelväggen. Schaktet flyttades ut från väggen och den kallmurade stenmuren, för att inte riskera att utbyggnadens vägg skulle kollapsa. Schaktet grävdes därefter ner till 1,8-2,0 m djup på ett avstånd av ca 0,7-0,8 m från tegelväggen. På ca 1,5-1,6 m djup framkom ett sandigt kulturjordslager, Figur 5. Frilagt tegelmurverk som utgör källartrappans vägg ut mot Järntorgsgatan i väster. Foto Ann-Charlott Feldt, ÖM. Figur 6. Den kallmurade stödmuren kan anas under det gula kabelbandet. Foto Ann-Charlott Feldt, Östergötlands museum. 7

10 vilket tolkades som äldre odlingsjord. Lagret kunde inte undersökas närmare p g a rasrisk. Schaktet berörde förutom murverken och odlingslagret enbart sentida fyllnadsmassor från tidigare genomförda ledningsdragningar i Järntorgsgatan. Den kallmur som påträffades 2012 och den nu påträffade är en och samma konstruktion. Den hör dock inte till någon äldre husgrund, som tidigare antagits, utan är en del i konstruktionen för den tillbyggda källarnedgången. Den fungerar som en enkel förstärkning av den klena tegelväggen och har med allra största sannolikhet byggts samtidigt som trappan och trapputbyggnadens vägg. Allt tyder på att denna del av byggnaden är sekundär i förhållande till källaren. Källaren I samband med schaktningen utfördes även en mycket översiktlig fotodokumentation av delar av källaren och dessutom plockades sju murbruksprover ut från olika murverk. Enligt uppgifter i museets arkiv kan källaren vara medeltida. Det västra källarrummets ytskikt var allvarligt skadade av det vatten som trängt in. Källaren är uppförd i obearbetad gråsten. Senare tillkomna murverk är i tegel. Till dessa hör trapputbyggnaden i väster, murverk runt fönsteröppningar och den tegelvägg som idag delar upp källaren i två rum. I det östra källarrummet finns en öppen spis samt en trappa som leder upp till butikslokalen ovanför. Figur 7. Västra källarrummets västra vägg med en sekundär fönsteröppnining murad med tegel samt diverse lagningar gråstensmurverket. Foto Ann- Charlott Feldt, ÖM. Figur 8. Västra källarrummets norra vägg. Foto Ann-Charlott Feldt, ÖM. 8

11 Av de sju murbruksprover som tillvaratogs finns det inget som entydigt pekar på att källaren skulle ha ett medeltida ursprung. Detta kan dock ha med dokumentationens översiktlighet och urvalet av murbruksprover att göra. Det har av samma skäl inte varit möjligt att fastställa en relativ kronologi för de olika murverken i källaren. I den västra originalväggen finns ett gulbrunt kalkbruk (bruk A) som möjligen skulle kunna vara medeltida. Det finns dock inga bra lokala paralleller varför frågan om datering får lämnas öppen tills vidare. Den sekundära mellanväggen (västra rummets östra vägg) av tegel är murad med lerbruk (bruk B). En datering av den väggen till senare delen av 1700-talet skulle stämma väl överens med den epok då lerbruk var vanligt förekommande, liksom med tiden för när det nuvarande huset uppförs över källaren. Tegelväggen i trapputbyggnaden mot väster är murad med ett kalkbruk (bruk C) som ger ett delvis urlakat intryck vilket kan bero på fuktvandring i tegelmuren. Bruket saknar likheter med lokala murbruk i referenssamlingen men bedöms utifrån övriga faktorer som sekundärt i förhållande till den ursprungliga källaren. Sannolikt har trappan och därmed tegelväggen tillkommit i samband med krogverksamheten på 1800-talet. Ett prov togs även på tegelväggen till den trappa som leder upp från källarens östra rum till butiken i våningen över. Det visade sig att denna typ kalkbruk (bruk D) även återfinns som en lagning över bruk A på den västra väggen och i taket som putsbruk på vassmatta. Detta tyder på en datering till senare delen av 1700-talet eller senare, då taket sannolikt inte är äldre än det nuvarande huset ovanpå källaren. I taket fanns två putslager, dels det ovan nämnda (bruk D), dels ett yngre ljust kalkbruk (bruk E) som lagts på utanpå. Det senare kan sannolikt dateras till någon renovering under 1900-talet och är bemålat med två skikt av en något bruten vit kalkfärg. Dessa båda putslager har i stor utsträckning rasat ner på grund av fukt. Figur 10. Västra källarrummets sydöstra hörn och tak där putsen rasat ner p g a fukt. Foto Ann-Charlott Feldt, ÖM. Figur 9. Den sekundära tegelväggen som delar av källaren i två rum. Genom dörröppning kan en öppen spis ses. Foto Ann- Charlott Feldt, ÖM. 9

12 Källor Feldt A-C Kv Brödraklostret 7-8 och Järntorgsgatan. Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlands län. Arkeologisk förundersökning. Östergötlands länsmuseum, Rapport dnr 406/90. Feldt A-C. 2001a. Järntorget och Järntorgsgatan. Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlands län. Arkeologisk förundersökning. Östergötlands länsmuseum, Rapport 93:2001. Feldt A-C. 2001b. Byte av VA-ledningar. Motalagatan och Linköpingsgatan, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlands län. Rapport 114: Östergötlands länsmuseum. Feldt A-C Byte av lyktstolpar vid Stora Torget. Stora Torget, Vistenagatan, Helgonagatan och Järntorgsgatan, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlands län. Arkeologisk förundersökning. Östergötlands länsmuseum, Rapport 56:2002. Feldt A-C. 2004a. Före staden Preurbana lämningar i Skänninge. C-uppsats. Institutionen för Arkeologi och Antik historia, Uppsala universitet. Feldt A-C. 2004b. En sporre upphittad på Stora Torget. RAÄ 5, Skänninge stad, Mjölby kommun. Östergötlands län. Arkeologisk förundersökning. Östergötlands länsmuseum, Rapport 2004:19. Feldt A-C Bergvärme och brandlager i kv Brödraklostret 15. Kv Brödraklostret 15, RAÄ 5, Skänninge stad, Mjölby kommun. Östergötlands län. Arkeologisk förundersökning. Östergötlands museum, Rapport 2014:6. Hasselmo M Kvarteret Brödraklostret 8, Skänninge, Östergötland. Arkeologisk undersökning. Riksantikvarieämbetet Byrån för arkeologiska undersökningar. (Enligt kartan i rapporten är undersökningen förlagd till kv Brödraklostret 13, förf anm) Hasselmo M Skänninge. Medeltidsstaden 40, Rapport. Riksantikvarieämbetet. Göteborg. Hasselmo M Järntorgsparken. Riksantikvarieämbetet Rapport. UV Linköping 1996:24. Hedvall R, Lindeblad K & Menander H (red) Borgare, bröder och bönder. Arkeologiska perspektiv på Skänninges äldre historia. Riksantikvarieämbetet. Hörfors O Ågatan/Vadstenagatan och Återvändsgränd 1 och 6, Skänninge, Mjölby kommun, Östergötland. Arkeologisk undersökning. Rapport. Östergötlands länsmuseum. Konsmar A & Menander H Kvarteret Brödraklostret. RAÄ 5 och 20, kv Brödraklostret 26, Skänninge 2:1, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötland Arkeologisk undersökning Skänningeprojektet. Riksantikvarieämbetet. UV Öst rapport 2009:6. Lindahl A Vid Sandbergska gården i Skänninge. Arkivhandling daterad Linköping den 2 juli Östergötlands museum. Länsstyrelsen. Byggnadsminnet Nordenska gården skyddad-bebyggelse/byggnadsminnen/bm_mjolby/ Pages/nord%c3%a9nska-garden.aspx Magnusson M Hus i gatan. Akut vattenläcka. RAÄ 5 och 16. Järntorgsgatan, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlands län. Arkeologisk förundersökning. Östergötlands museum, Rapport 2012:60. Modén E & Feldt A-C Linköpings slotts nya byggnadshistoria. Byggnadsarkeologisk undersökning. Rapport 2004:35, Östergötlands länsmuseum Ohlsén M Kv Brödraklostret 4. RAÄ 5. Återvändsgränd 4, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlands län. Arkeologisk förundersökning. Östergötlands länsmuseum, Rapport 2009:57. Tagesson G Kv Brödraklostret 10, Skänninge, Mjölby kommun, Östergötland. Arkeologisk undersökning. Rapport 460/88. Östergötlands länsmuseum. Kartor Lantmäteristyrelsens arkiv (LMS), Lantmäterimyndigheternas arkiv (LMM) LMS D98-1:5. Tomtmätning Skänninge stad. Lantmätare Matias Sundvall. LMS A24:91. Beskrivning till 1713 års tomtmätning. Skänninge stad Lantmätare Matias Sundvall. 10

13 Tekniska uppgifter Fastighet Järntorgsgatan / kv Brödraklostret 12 Stad Skänninge Kommun Mjölby Län och landskap Östergötland Fornlämning RAÄ 5 och 16 Ekonomiska kartans blad 8F 4b Skänninge Fastighetskartan blad 64F 7a SO Koordinater (N/E) / Koordinatsystem SWEREF 99TM Typ av undersökning Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsens dnr Länsstyrelsens handläggare Magnus Reuterdahl Östergötlands museums dnr 491/13 Östergötlands museums konto Uppdragsgivare Kostnadsansvarig Hans Engdahl, Skänninge Hans Engdahl, Skänninge Fältarbetsledare Ann-Charlott Feldt Personal - Fältarbete Totalt undersöktes ca 7 löpmeter/20 m 3 Foto Digitala bilder Fynd ÖLMC4663 (murbruksprover) Analyser - Grafik Ann-Charlott Feldt Renritning - Grafisk form Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial ISSN Lantmäteriverket MS2008/06551 Rapport 2014:10 Östergötlands museum 11

14 Bilaga 1. Murbruksanalys Genomgång av murbruksprover från en källare och källartrappa till Nordénska huset i Skänninge (ÖLM dnr 491/13) Ann-Charlott Feldt I samband med den arkeologiska förundersökningen togs murbruksprov tillvara från olika delar och byggnadsetapper i källaren. Provtagningen var mycket översiktlig och ingen djupare analys av murverket gjordes. Sammanlagt insamlades sju murbruksprover. Proverna från den aktuella undersökningen förvaras i museets samlingar under accessionsnummer ÖLMC4663 i avvaktan på slutgiltig fyndfördelning. En provserie från undersökningen förvaras även i museets referenssamling för murbruk. Proverna har jämförts inbördes och med referenssamlingens bruk genom okulär bedömning av färska brottytor. Ingen mikroskopering eller tunnslipsanalys har utförts. Proverna har jämförts med referenssamlingen avseende relationen kalk/ballast, kalkens färgton, ballastens innehåll och kornstorlek samt omfattning och storlek på ingående kalkklumpar, luftbubblor och organiskt material. Dessutom har en bedömning gjorts rörande brukets konsistens (d v s om det är hårt, smuligt eller mjöligt) och homogenitet (d v s om fördelningen av de ingående beståndsdelarna är jämn eller ojämn). Det finns visst lokalt jämförelsematerial i museets referenssamling med murbruk från både medeltida och nyare murverk. Detta material härrör dock huvudsakligen från kyrkor i närområdet som t ex Vårfrukyrkan i Skänninge och Mjölby kyrka (Feldt 2005b och Modén & Feldt 2010). Att jämföra med de omfattande och väldaterade samlingarna från Linköpings biskopsgård (Feldt 2005a) och Linköpings slott (Modén & Feldt 2004) innebär vissa svårigheter då dessa härrör från en annan del av länet där murbruken från Linköpingsområdet generellt har ett lite annat utseende än i Skänningebygden. Sammanlagt omfattar genomgången sju prover. Dessa kunde delas in i fem typer (nedan benämnda A-E). Prov nr Typ Placering Dateringsförslag 1 A Källare, V vägg, NV hörn, gråstensmur Medeltid? 2 B Källare, Ö vägg, N del, tegelmur tal 3 C Källartrapp till torget, V vägg 1800-tal? 4 C Källartrapp till torget, V vägg 1800-tal? 5 D Källare, Ö rummet, trapp till butiken tal 6 D Källare, V vägg, NV hörn, puts på bruk A tal 7 E Källare, takputs på vassmatta 1900-tal Bruk typ A utgörs av ett mjöligt gulbrunt kalkbruk innehållande en finkornig ballast med ca 1 mm stora korn samt enstaka 2-3 mm stora. Bruket innehåller glest spridda (1-5 mm stora) ljusgula kalkklumpar. Murbruket saknar bra lokala jämförelsematerial. Det har dock vissa likheter med ett murbruk från en medeltida källare i Biskopsparken i Linköping (Feldt 2009). Bruk typ B utgörs av ett sandigt brunt lerbruk med en riklig 1-3 mm grov ballast. Bruket innehåller glest spridda (1-5 mm) gräddvita kalkklumpar. Murbruket har vissa likheter med ett murbruk som hör till reparationsarbeten på Mjölby kyrka vid mitten av 1700-talet (Modén & Feldt 2010: bruk K). En datering till senare delen av 1700-talet skulle stämma väl överens med tiden för det nuvarande husets uppförande över källaren. 12

15 Bruk typ C utgörs av ett smuligt ljusgrått kalkbruk med en riklig ballast som huvudsakligen varierar mellan 0,5 och 2 mm stora korn men med inslag av enstaka upp till 6 mm stora korn. Bruket innehåller även 0,5-1 mm stora vita kalkklumpar och rikligt med 0,2-0,4 mm stora luftporer. Bruket ger ett delvis urlakat intryck vilket kan bero på fuktvandring i tegelmuren. Bruket saknar likheter med lokala murbruk i referenssamlingen. Närmast påminner det om ett 1700-talsmurbruk från Linköpings slott (Modén & Feldt 2004: bruk 41B). Bruk typ D utgörs av ett fast grått kalkbruk med en riklig ballast som huvudsakligen varierar mellan 0,5 och 2 mm stora korn. Bruket innehåller även 1-2 mm stora ljust beige kalkklumpar och enstaka 0,2-0,4 mm stora luftporer. Bruket har vissa likheter med murbruk som kom att användas till lagningar i Vårfrukyrkans golv. Dessa kan kopplas till en renovering som genomfördes då kyrkans fasta bänkinredning från 1700-talet ersattes av den nuvarande (Feldt 2005b: bruk F). Bruk typ E utgörs av ett finkornigt ljust beige kalkbruk med en finkornig ballast som huvudsakligen varierar mellan 0,5 och 2 mm stora korn. Bruket innehåller även 1 mm stora ljust beige kalkklumpar. Bruket är ett putsbruk som återfinns utanpå bruk D i källarens tak. Bruket har vissa likheter med några av de murbruk som kom att användas vid arbetena på Linköpings slott på 1930-talet (Modén & Feldt 2004: t ex bruk 70). Referenser Feldt A-C. 2005a. Biskopsgårdens medeltida källare. Ombyggnad av en uteplats. Arkeologisk förundersökning. Rapport 2005:77, Östergötlands länsmuseum Feldt A-C. 2005b. Mynt och fundament under Vårfrukyrkans golv. RAÄ 5, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlands län. Antikvarisk kontroll. Rapport 2005:67, Östergötlands länsmuseum Feldt A-C En medeltida källare och avfall från 1700-talet. RAÄ 153, Biskopsparken, Linköpings stad och kommun, Östergötlands län. Arkeologisk förundersökning. Rapport 2009:81, Östergötlands länsmuseum Modén E & Feldt A-C Linköpings slotts nya byggnadshistoria. Byggnadsarkeologisk undersökning. Rapport 2004:35, Östergötlands länsmuseum Modén E & Feldt A-C En eldhärjad 1100-talskyrka. Mjölby kyrka, Mjölby socken, Mjölby kommun. Byggnadsarkeologisk undersökning, arkeologisk förundersökning och antikvarisk kontroll. Rapport 2010:11, Östergötlands länsmuseum. Referenssamlingen för murbruk. Östergötlands museum. 13

16 14

17

18 Under december 2013 utförde Östergötlands museum en arkeologisk förundersökning i samband med schaktning för dränering av källaren till byggnadsminnet RAÄ 16, Nordénska gården, inom RAÄ 5, Skänninges medeltida stadslager. Schaktningen utfördes i Järntorgsgatan, längs källartrappans västra vägg. Trappans yttervägg åt väster består av en tunn tegelmur, vars utsida är förstärkt med en kallmurad gråstensmur. Schaktet grävdes till 1,8-2,0 m djup och på ca 1,5-1,6 m djup framkom ett sandigt kulturjordslager, vilket tolkades som äldre odlingsjord. Lagret undersöktes inte närmare p g a rasrisk. ISSN Rapport 2014:10