En trasig ledning mellan Bjälbogatan och Skenaån

Transkript

1 Rapport 2013:77 Arkeologisk förundersökning En trasig ledning mellan Bjälbogatan och Skenaån RAÄ 5 Mellan kv Tullnären 25 och Tullporten 1 Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län Ann-Charlott Feldt Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD

2

3 En trasig ledning mellan Bjälbogatan och Skenaån Innehåll Sammanfattning Inledning Områdesbeskrivning Tidigare undersökningar i området Syfte Metod och dokumentation Undersökningsresultat Referenser Tekniska uppgifter Omslagsbild: Utsnitt ur 1713 års tomtkarta (LMS D98-1:5) med undersökningsområdet markerat. Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box Linköping

4 Sammanfattning Med anledning av en läcka på en dagvattenledning som sträckte sig mellan Bjälbogatan och Skenaån i Skänninge utförde Östergötlands museum under hösten 2013 en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning. Schaktet grävdes i en gångväg direkt sydväst om kv Tullnären 25, där tullstugan för Bjälbotullen var placerad på 1700-talet. I större delen av schaktet berördes endast sentida fyllnadsmassor och naturlig undergrund. På partiet närmast Bjälbogatan framkom en stenläggning med 0,1-0,2 m stora stenar. Stenläggningen framkom på 0,6 m djup och kunde följas på en ca 10 m lång sträcka. Inga daterande fynd påträffades. Ann-Charlott Feldt 1:e antikvarie 2

5 Lantmäteriverket MS2008/ Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1:

6 Inledning Under september - oktober 2013 utförde Östergötlands museum en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning i samband med schaktning för en trasig dagvattenledning mellan Bjälbogatan och Skenaån, direkt sydväst om kv Tullnären 25 i Skänninge stad och Mjölby kommun. Arbetet genomfördes i utkanten av RAÄ 5, Skänninges medeltida stadslager strax intill platsen för Bjälbo tull. Arbetet utfördes akut efter muntligt beslut från Länsstyrelsen Östergötland. Ett skriftligt beslut upp rättades i efterhand. Uppdragsgivare var Mjölby kommun, Tekniska kontoret, som även stod för de arkeo logiska kostnaderna. Ansvarig för fält- och rapport arbete var undertecknad. Schaktningen omfattade en 50 m lång sträcka. Schaktet grävdes ner till 1,5-1,8 m djup och hade en bredd på ca 1,5 m. Områdesbeskrivning Skänninge är beläget centralt i ett öppet jordbrukslandskap. Staden tycks ha vuxit fram successivt under och 1100-talen, först som en centralort i anslutning till två eller flera storgårdar, ett vägmöte och vadställe och senare som en av Östergötlands äldsta städer. Skänninge omnämns första gången år Staden nådde sin höjdpunkt under senare delen av 1200-talet och 1300-talet talet innebar en stark tillbakagång i takt med att Vadstena växte till och ett par stora bränder under 1400-talet bidrog säkert till nedgången. Under 1500-talet verkar Skänninge snarast haft karaktär av förstorad bondby med enstaka specialiserade näringar (Feldt 2004a; Hasselmo 1983; Hedvall, Lindeblad & Menander 2013). Generellt är kulturlagren i Skänninge diffusa och svåra att datera. Brandlager från de stora stadsbränderna kan bara spåras fläckvis i staden. Sannolikt har bebyggelsen varit gles i förhållande till många andra medeltida städer. Detta gör även att begränsningarna för den medeltida staden är osäkra. Förekomsten av två tidiga kyrkor, S:t Martin och Allhelgona, som genom fynd av runristade gravmonument dateras till missionstid samt ett stort antal runstenar i närområdet pekar på att orten tidigt var en plats av betydelse. Vid undersökningar inom stadsområdet har förhistoriska lämningar påträffats vid flera tillfällen. Detta kan möjligen tyda på en platskontinuitet från järnåldern och fram till dagens stad. Dessa lämningar har sin största koncentration till området runt Follingegatan (Feldt 2004a), d v s strax norr det nu aktuella undersökningsområdet talskartorna över Skänninge, den ena från 1713 (LMS D98-1:5) och den andra från 1795 (LMS D98-1:8), visar båda att en av stadens tullar, Bjälbotullen, var placerad i sydligaste delen av nuvarande kvarteret Tullnären 25. På 1713 års karta anges att den sydligaste tomten i kvarteret är nr 30 i Fållingsqvarteret. Den var då Sal rådmans Nymans arfwingars tomt arf och egen bebygd. Mellan tomten och gatan fanns en smal avlång tomt markerad som nr 29. Denna beskrivs som Tullstugan wijd Follings porten står een del på stadzwal. På 1795 års stadskarta har tomt 30 delats upp i en nordlig del som tillhör målaren Svanbom tillika med dess svärmoder och en sydlig del som inte fått något tomtnummer. Denna södra del uppges på själva kartan vara Tullstugans plats och tre olika byggnader har ritats in. Tidigare undersökningar i området Undersökningsområdet är mycket intressant ur arkeologisk synvinkel både med tanke på områdets äldsta bebyggelsefaser och den medeltida stadens utsträckning. I Follingegatan och Bjälbogatan samt omgivande kvarter har härdar och andra anläggningar som troligen kan hänföras till förhistorisk tid och tidig medeltid påträffats vid flera tillfällen (Feldt 2004a med där anförda källor). Dessutom har översandade lämningar, daterade till mesolitisk tid omkring 6500 f Kr, påträffats i Follingegatan mellan Borggatan och Bjälbogatan (Feldt i manus). Två förundersökningar har tidigare utförts i Bjälbogatan strax intill det här aktuella schaktet. Vid schaktning för VA 1993 påträffades en stenläggning i form av en småstenspackning på 1,2 m djup. Utifrån fyndmaterialet bedömdes denna vara senmedeltida (Feldt & Lindberg 2002). Över stenläggningen fanns flerskiktade kulturlager. En yngre stenläggning med med 0,1-0,2 m stora stenar framkom på 0,6 m djup. En mindre förundersökning i Bjälbogatan mitt för kv Tullnären 25 som utfördes 1997 berörde endast omrörda schaktfyllningar (Feldt 2001a). I korsningen Follingegatan - Bjälbogatan och in på tomten till kv Väpnaren 13 utfördes 1995 en förundersökning i samband med VA-arbeten (Feldt 2004b). Vid undersökningen framkom kulturlager som utifrån fyndmaterialet daterades till senmedeltid tal. Under kulturlagren fanns gropar med kol och smidesavfall i form av järnslagg. Dessa lämningar har inte daterats. Även vid andra undersökningar i Follingegatans södra del (t ex Feldt i manus) har järnslagg påträffats vilket indikerar att smide förekommit på tomter i närheten. I den södra delen av Follingegatan har flerskiktade kulturlager dokumenterats i samband 4

7 Figur 3. Rektifierat utsnitt ur 1795 års stadskarta över Skänninge (LMS D98-1:8) med undersökningsområdet markerat. Skala 1:

8 med VA-arbeten (Feldt 2001 och 2004b). Vid den sistnämnda daterades kol från en grop under kulturlagren till förromersk järnålder. Vid en undersökning vid Vallens förskola på Lilla Vallgatan, strax öster om det nu aktuella schaktet, påträffades ett sandigt kultur-/odlingslager vilket överlagrade flera gropar med flammig fyllning. Groparna fortsatte ner i undergrunden. Inget daterande material påträffades i groparna (Feldt 2005). kopplas till tidigare undersökningar i närområdet och därmed ge en utökad och fördjupad kunskap om det aktuella området. Då schaktningsövervakningen kom att ske akut utan att förfrågningsunderlag och undersökningsplan upprättats, kom inte heller några specifika frågeställningar att formuleras inför arbetet. Dock kan nämnas att det är av intresse att fastställa medeltidsstadens utbredning i det aktuella området i anslutning till Bjälbotullen. Syfte Syftet med förundersökningen, som genomfördes i form av en schaktningsövervakning, var att se till att fast fornlämning berördes i så liten omfattning som möjligt. Fornlämningar som framkom skulle dokumenteras avseende karaktär och omfattning samt om möjligt dateras. Målet var att resultatet skulle kunna Metod och dokumentation Den arkeologiska förundersökningen genomfördes som en schaktningsövervakning i samband med ledningsarbetena. Schaktet dokumenterades med inmätning och digital fotografering. Inga föremål eller något provmaterial tillvaratogs Teckenförklaring Sträcka med stenläggning Schakt dagvattenledning Figur 4. Utsnitt ur Adresskartan över Skänninge med schaktet och placeringen av stenläggningen markerade. Skala 1:1000.

9 Undersökningsresultat I samband med läckan på dagvattenledningen mellan Bjälbogatan och Skenaån i Skänninge byttes ledningen på hela sträckan och en ny brunn placerades invid gångvägen längs med ån. Ledningen är placerad i grönstråket/gångvägen mellan kvarteren Tullnären och Tullporten. På partiet närmast Bjälbogatan framkom en stenläggning med 0,1-0,2 m stora stenar. Stenläggningen fanns på 0,6 m djup och kunde följas på en ca 10 m lång sträcka i båda schaktväggarna. Delvis utgjordes stenläggningen i schaktets väggar av avtrycken efter stenar som rasat ut i samband med grävningen. En liknande stenläggning på samma djup och med liknande stenmaterial påträffades 1993 vid VA-schaktningar ute i Bjälbogatan (Feldt & Lindberg 2002). Under stenläggningen fanns ett 0,1-0,2 m tjockt sandigt ljusbrunt odlingslager. I fyllnadsmassorna över stenläggningen påträffades enstaka skärvor yngre rödgods och buteljglas. Inga daterande fynd påträffades som kunde kopplas direkt till stenläggningen. I resten av schaktet berördes endast sentida fyllnadsmassor och naturlig undergrund. Inga föremål tillvaratogs. Figur 5 (överst). Schaktet närmast Bjälbogatan. I den vänstra (norra) schaktväggen kan stenläggningen anas. Figur 6 (ovan). I den norra schaktväggen kan en rad med stenar och gropar efter utfallna stenar ses (vid pilen). Figur 7 (t v). Dagvattenledningens avslutning i Skenaåns strandkant. 7

10 Referenser Tryckta källor Feldt A-C. 2001a. Bjälbogatan 24. Skänninge stad, Mjölby kommun. Arkeologisk förundersökning. Östergötlands länsmuseum, Rapport 78:2001. Feldt A-C. 2001b. Follingegatan 27. Skänninge stad, Mjölby kommun. Arkeologisk förundersökning. Östergötlands länsmuseum, Rapport 80:2001. Feldt A-C. 2004a. Före staden Preurbana lämningar i Skänninge. C-uppsats. Institutionen för Arkeologi och Antik historia, Uppsala universitet. Feldt A-C. 2004b. Två vattenläckor i Follingegatan. Follingegatan / Bjälbogatan / kv Väpnaren 13 och Follingegatan 28 / kv Tullnären 20, RAÄ 5, Skänninge stad, Mjölby kommun. Arkeologisk förundersökning. Östergötlands länsmuseum, Rapport 2004:20. Feldt A-C Kulturlager i Skänninges södra utkanter. Vallens förskola. Kv Hästen / Lilla Vallgatan 1, Skänninge stad, Mjölby kommun. Arkeologisk förundersökning. Östergötlands länsmuseum, Rapport 2005:91. Feldt A-C. i manus. Översandad forntid på Follingegatan. RAÄ 5, Skänninge stad, Mjölby kommun. Arkeologisk förundersökning. Östergötlands länsmuseum, Rapportmanus. Feldt A-C & Lindberg M Follingegatan - Bjälbogatan. Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlands län. Arkeologisk förundersökning. Östergötlands länsmuseum, Rapport 55:2002. Hasselmo M Skänninge. Medeltidsstaden 40, Rapport. Riksantikvarieämbetet. Göteborg. Hedvall R, Lindeblad K & Menander H (red) Borgare, bröder och bönder arkeologiska perspektiv på Skänninges äldre historia. Riksantikvarieämbetet. Kartor Lantmäteristyrelsens arkiv (LMS), Lantmäterimyndigheternas arkiv (LMM) LMS D98-1:5. Tomtmätning Skänninge stad. Lantmätare Matias Sundvall. LMS A24:91. Beskrivning till 1713 års tomtmätning. Skänninge stad Lantmätare Matias Sundvall. LMS D98-1:8. Mätning Skänninge stad. Lantmätare Bengt Berger. 8

11 Tekniska uppgifter Fastighet Bjälbogatan-Skenaån Stad Skänninge Kommun Mjölby Län och landskap Östergötland Fornlämning RAÄ 5 Ekonomiska kartans blad Fastighetskartan blad Koordinater (n/e) Koordinatsystem (8F 4b Skänninge) 64F 7a SV / (mittpunkt) SWEREF 99TM Typ av undersökning Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsens dnr Länsstyrelsens handläggare Magnus Djerfsten Östergötlands museums dnr 390/13 Östergötlands museums konto Uppdragsgivare Kostnadsansvarig Mjölby kommun, Tekniska kontoret Mjölby kommun, Tekniska kontoret Fältarbetsledare Ann-Charlott Feldt Personal - Rapportarbete Ann-Charlott Feldt Fältarbete Totalt undersöktes ca 50 löpmeter Foto Digitala bilder Fynd - Analyser - Grafik Ann-Charlott Feldt Renritning - Grafisk form Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial ISSN Lantmäteriverket MS2008/06551 Rapport 2013:77 Östergötlands museum 9

12 10

13

14 Med anledning av en läcka på en dagvattenledning mellan Bjälbogatan och Skenaån i Skänninge utförde Östergötlands museum under hösten 2013 en arkeologisk förundersökning. Arbetet utfördes i en gångväg direkt sydväst om kv Tullnären 25, där tullstugan för Bjälbotullen var placerad på 1700-talet. I större delen av schaktet berördes endast sentida fyllnadsmassor och naturlig undergrund. På partiet närmast Bjälbogatan framkom en stenläggning med 0,1-0,2 m stora stenar. Stenläggningen framkom på 0,6 m djup och kunde följas på en ca 10 m lång sträcka. Inga daterande fynd påträffades. ISSN Rapport 2013:77