Värme till Slottsvakten

Transkript

1 Rapport 2013:55 Arkeologisk förundersökning Värme till Slottsvakten RAÄ 21 Kv Slottsvakten 2 Vadstena stad och kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD

2

3 Värme till Slottsvakten Innehåll Sammanfattning Inledning Områdesbeskrivning Syfte och metod Resultat Referenser Tekniska uppgifter Omslagsbild: Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box Linköping

4 Sammanfattning Östergötlands museum genomförde i oktober 2012 en arkeologisk förundersökning inom kv Slottsvakten 2, Vadstena stad och kommun, Östergötland. Arbetet utfördes med anledning av schaktningsarbeten för värmekulvert till bergvärme. Vid undersökningen påträffades bebyggelselämningar i form av en syllstensrad, ett eller två trägolv samt två stenläggningar. Merparten av lämningarna har endast doku menterats i plan och kvarligger under ledningen. Emma Karlsson antikvarie 2

5 Vadstena 16:1 Vadstena 22: Vadstena 14:1 Vadstena 17:1 Vadstena 2:1 Vadstena 18:1 Vadstena 28:1 Vadstena 20:1 Vadstena 29:1 Vadstena 34:1Vadstena 7: Vadstena 5:1 Vadstena 6:1 Vadstena 4: Vadstena 21:1 Vadstena 15: Lantmäteriverket MS2008/ Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1:

6 Inledning Det aktuella arbetet föranleddes av schaktning för värmekulvert till bergvärme inom kv Slottsvakten 2, Vadstena stad och kommun, Östergötland. Den totala sträckan uppgick till ca 30 m. Schaktet var 0,6-1,0 m brett och 0,8 m djupt. Uppdragsgivare var Håkan Tuvesson genom ombudet MSI RÖR AB. Kostnadsansvariga var Länsstyrelsen Östergötland. Fältarbetet utfördes i oktober 2012 efter beslut från Länsstyrelsen Östergötland. Ansvarig för fältarbetet och rapportarbetet var undertecknad. Områdesbeskrivning Vadstena fick stadsprivilegier år 1400 och är därmed den yngsta av Östergötlands sex medeltida städer. Vid denna tidpunkt var dock orten i praktiken redan en stad. En stadsliknande bebyggelse hade från 1370-talet vuxit fram kring det nybildade klostret. Klostret började byggas på slutet av 1360-talet och invigdes år 1384 (Fritz 2000b:72-84). Orten Vadstena omtalas i de skriftliga källorna första gången år Där fanns då ett betydande kungligt gårdskomplex med en palatsbyggnad. Gården donerades av kung Magnus och drottning Blanka år 1346 för byggandet av klostret (Fritz 2000a:59ff). Palatset och området kring det undersöktes på och 1960-talen. Vid undersökningarna påträffades lämningar som tyder på att det funnits äldre träbebyggelse på platsen. Bland fynden fanns ett engelskt mynt daterat till e Kr (Stibéus 2000:45ff). Ett hundratal meter söder om kungsgården låg sockenkyrkan S:t Per. Kring år 1830 revs den sen medeltida gotiska kyrkan men dess torn fick stå kvar. Idag ingår det i byggnaden Rödtornet (Hasselmo 1982:13). Rester efter en äldre romansk stenkyrka har påträffats vid ett flertal arkeologiska undersökningar. År 2006 framkom en runristad gravhäll vilket kan tyda på att det funnits en kyrka på platsen redan på 1000-talet, sannolikt en föregångare till den romanska stenkyrkan (Magnusson i manus). Vadstenas centrala placering i ett bördigt jordbruksområde gjorde staden till en viktig knutpunkt för handeln under senmedeltiden. Den starka kopplingen till klostret innebar att staden även var ett mäktigt andligt centrum. Efter reformationen 1527 minskade klostrets betydelse och det skedde en tillbakagång för staden. År 1544 beslutade riksdagen i Västerås att en av de nya riksborgarna skulle uppföras i Vadstena. På och 80-talen fick staden ett kortvarigt uppsving då Johan III lät göra stora ombyggnationer av slottet (Fritz 2000c:202). Figur 3. Utdrag ur 1705 års karta över Vadstena med det aktuella schaktet markerat. Skala 1:5000. Det aktuella exploateringsområdet ligger centralt inom den medeltida staden, ca 100 m nordväst om rådhuset och strax nordost om den efterreformatoriska slottsanläggningen. Enligt de äldsta kartorna över staden ligger den aktuella fastigheten strax intill Vätterns strand. De aktuella schakten befinner sig ca 20 m från dåtidens strandlinje. Idag är det däremot 100 m till Vättern som en följd av att området närmast sjön fylldes ut i samband med att strandpromenaden byggdes i början av 1900-talet. Det är dock inte omöjligt att området närmast strandlinjen fyllts ut även tidigare, kanske redan under medeltiden. Inom kv Slottsvakten har flera undersökningar gjorts. Vid en förundersökning 1981 påträffades vattenavsatta lager, kulturlager och konstruktioner som kan sättas i samband med eventuella bryggor och utfyllnadsmaterial. År 1989 gjordes ytterligare en förundersökning i kvarteret. Kulturlager påträffades då under ett metertjockt, mäktigt, mylligt lager. Dessutom dokumenterades två konstruktioner, en barkklädd grop samt en stockverkskonstruktion där den senare tolkades som ett eventuellt bryggkar (Hedvall 1990 med anf litt). Vidare har rester efter ett brygg- eller kajfundament hittats inom kv Slottsvakten 1. Konstruktionen bestod av minst tre på varandra liggande stockar samt en större sten. Trämaterialet var dock för dåligt för en dendrokronologisk analys (Hedvall 2000). År 1996 gjordes en arkeologisk förundersökning inom den aktuella fastigheten. Arbetet föranleddes av grävning för en ny trappa till huvudbyggnaden. Under ett 0,45 m tjockt utfyllnadslager framkom ett antal 4

7 stenar vilka tolkades vara rester efter ett fundament eller bryggkonstruktion. Anläggningen kvarligger då trappen gjöts på ett bärlager ovan stenarna (Tagesson 1997). Syfte och metod Syftet med den arkeologiska förundersökningen var i första hand att styra markingreppet så att fast fornlämning skadades så lite som möjligt av det planerade arbetsföretaget. Fast fornlämning som berördes av schaktningen undersöktes avseende karaktär, omfattning och datering. En mer övergripande målsättning var inhämtande av arkeologiska data för den antikvariska hanteringen och långsiktiga kunskapsuppbyggnaden avseende Vadstena och dess omland. I samband med undersökningen skulle nedanstående frågeställningar särskilt beaktas: Finns det spår efter bebyggelse? Vilken karaktär har den, kan flera faser urskiljas, vad har husen för funktion och datering? Finns det några tecken på strandlinjeutfyllnader från tiden före 1600-talet? Finns det några spår efter bryggor, strandskoning etc? I sådant fall: Vad har de för datering? Vilka verksamheter har bedrivits i området utmed Vätterns strand? Arbetet genomfördes som schaktningsövervakning. Samtliga lämningar av arkeologiskt intresse undersöktes och dokumenterades genom handritning. Schaktet dokumenterades på en översiktlig plan. Vid behov skulle prover för 14 C-analys, dendokronologi, makrofossil och osteologisk analys samlas in i syfte att belysa ovanstående frågeställningar. Några prover togs dock inte eftersom lämningarna ej var av sådan karaktär. Figur 4. Schaktet sett från nordväst. Foto Emma Karlsson, ÖM. 5

8 Resultat Schaktet grävdes i en uppgrusad gårdsplan framför fastighetens bostadshus. Gruslagret var 0,1 m tjockt och under detta hittades en äldre beläggning i form av en stenläggning. Stenarna låg i ett ca 0,3 m tjockt sandlager. Några daterande fynd påträffades inte på, eller under, den stensatta gårdsplanen men bedöms utifrån stratigrafin och fastighetens bebyggelsehistorik vara lagd under talen. Under sättsanden var ett ca 0,3 m tjockt heterogent kulturlager vilket tolkades vara påfört. Möjligen har området fyllts ut/ jämnats till innan det nuvarande huset byggdes. De underliggande lagren och konstruktionerna berördes mycket lite av ingreppet då de framkom i schaktets botten. Närmast anslutningspunkten i husets nordöstra hörn framkom en träkonstruktion (A1). Den påträffades på 0,8 m djup under nuvarande markyta och inom en sträcka om dryga en meter. I söder var den söndergrävd av dränering kring huset och i norr av en sentida grävning (sannolikt i samband med lagning av en avloppsledning). Vidare var lämningen svårundersökt då den dels på grund av att den låg under två ledningsrör (dränering samt äldre avlopp) dels på grund av att grundvatten trängde upp i schaktet. Anläggningen bestod av tre plankor, i SV-NO riktning. Under dem fanns en planka i SV-NO riktning, dvs vinkelrätt men de överliggande plankorna. Träet låg i/på grågult lera som innehöll enstaka kolbitar, tegelbrockor och stenar (rundade) och ovan var sandlinser. I anslutning till konstruktionen påträffades en skärva klarglaserat yngre rödgods. Den sotade utsidan tyder på att det kan vara från en trefotsgryta. Lämningen tolkades som antingen ett golv eller en bryggkonstruktion. Träet i lämningen var dock för fragmentariskt bevarat för att dendrokronologiska analyser skulle kunna genomföras. Stratigrafin tyder på att lämningen är äldre än 1700-talet. Cirka tre meter öster om ovan beskrivna anläggning framkom ytterligare rikligt med träfragment (A2). Dessa hittades på 0,7 m djup, det vill säga något grundare än föregående konstruktion. Träet låg i NV-SO riktning och på ett mörkt gråbrunt kulturlager. Lämningen tolkades som rester efter ett trägolv alternativt träsyll. I anslutning till träet samt strax söder därom framkom en ca 8 m lång, stenrad (A3). Stenarna var 0,3-0,4 m stora och ovan ett par av dem var träfragment vilket pekar på att det är en syllstensrad. I anslutning till stenarna framkom tegelfragment och kalkbruk. Stenarna framkom på 0,4-0,7 m djup och majoriteten av dem kunde kvarligga i botten av schaktet. I den södra delen av schaktet påträffades en fjärde konstruktion i form av en stenläggning (A4). Inom en sex meter lång sträcka fanns en tät stenpackning med 0,15-0,20 m stora stenar. Anläggningen framkom på 0,8 m djup och kom att kvarligga i botten av schaktet. I anslutning till stenarna framkom inte några recenta fynd och packningens karaktär upplevdes som äldre, möjligen medeltida. A1 A2 A3 A4 Figur 5. Plan över schaktet med lämningarnas läge markerade. Skala 1:400. 6

9 Lämningarna kunde inte daterats närmare men då A2 (trägolv) och A3 (stensyll) framkom direkt under det påförda jordlager som tolkats vara utlagt innan nuvarande hus uppfördes bedöms de inte vara äldre än tal. Då A1 (trägolv?) och A4 (stenläggning) påträffades något djupare än övriga lämningar kan dessa vara äldre, möjligen från senmedeltid. Referenser Fritz, B. 2000a. Det medeltida Vadstena. I: 600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år Red. Göran Söderström. Fritz, B. 2000b. Klostret byggs och staden växer fram. I: 600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år Red. Göran Söderström. Fritz, B. 2000c. Klostret under och efter reformationen. I: 600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år Red. Göran Söderström. Hasselmo, M Vadstena. Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Rapport. Medeltidsstaden 36. Stockholm. Hedvall, R Rapport kv Slottsvakten och Slottsherren, Vadstena, Östergötland. Riksantikvarieämbetet byrån för arkeologiska undersökningar, UV Mitt. Hedvall, R Kv Slottsvakten 1 G:a Bryggeriet, Vadstena stad och kommun, Östergötland. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Rapport UV Öst 2000:51 Magnusson, M. I manus. Rödtornet. Östergötlands museum. Avdelningen för arkeologi och byggnadsvård. Stibéus, M Vadstena före staden. I: 600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år Red. Göran Söderström. Tagesson, G Kv Slottsvakten 2, Vadstena stad och kommun, Östergötland. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Rapport UV Linköping 1997:19 Fynd Antal Föremål Del Material Vikt Fragm Anlnr Anmärkning C4655:01 1 Kärl Buk BII:4 15 F I/på A1 Figur 6. Fyndtabell. Bukfragment av trebensgryta(?), grått gods med brun glasyr på insidan. Tre limmade fragment. 7

10 Tekniska uppgifter Lokal kv Slottsvakten 2 Socken Vadstena Kommun Vadstena Län och landskap Östergötland Fornlämning RAÄ 21 Ekonomiska kartans blad Koordinater Koordinatsystem 64E 7j NV N E SWEREF 99 TM Lst dnr Lst beslut Lst handläggare Magnus Djerfsten ÖM dnr 395/12 ÖM projektnummer Uppdragsgivare Kostnadsansvarig MSI Rör AB Länsstyrelsen Östergötland Projektledare Emma Karlsson Personal - Rapportarbete Emma Karlsson Typ av undersökning Arkeologisk förundersökning Fältarbetstid Sträcka 45 m Fynd ÖLMC4655:1 Foto Digitalt Analyser - Grafik Emma Karlsson Renritning - Grafisk form Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial ISSN Lantmäteriverket MS2008/06551 Rapport 2013:55 Östergötlands museum 8

11

12 Östergötlands museum genomförde i oktober 2012 en arkeologisk förundersökning inom kv Slottsvakten 2, Vadstena stad och kommun, Östergötland. Arbetet utfördes med anledning av schaktningsarbeten för värmekulvert till bergvärme. Vid undersökningen påträffades bebyggelselämningar i form av en syllstensrad, ett eller två trägolv samt två stenläggningar. Merparten av lämningarna har endast dokumenterats i plan och kvarligger under ledningen. ISSN Rapport 2013:55