VA och fjärrvärme i kv Folkskolan med omnejd

Transkript

1 Rapport 2013:37 Arkeologisk förundersökning VA och fjärrvärme i kv Folkskolan med omnejd RAÄ 21 Kv Folkskolan samt Borgaregatan, Kråkegatan, S:t Persgatan, Strågatan och Södra Rännevallen Vadstena stad och kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD

2

3 VA och fjärrvärme i kv Folkskolan med omnejd Innehåll Sammanfattning Inledning Områdesbeskrivning Syfte Metod och dokumentation Resultat och tolkning Referenser Tekniska uppgifter Bilaga 1. Profilritning Omslagsbild: Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box Linköping

4 Sammanfattning Östergötlands länsmuseum har under 2003 och 2004 utfört en arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll i kv Folkskolan samt Borgaregatan, Kråkegatan, S:t Persgatan, Strågatan och Södra Rännevallen i Vadstena stad. Det arkeologiska arbetet föranleddes av schaktning för VA och fjärrvärme. Utmed ledningssträckningarna kunde ett stort antal recenta markingrepp i form av olika ledningsdragningar och nedgrävningar konstateras. Flertalet av dessa var inte, ur arkeologiskt hänseende, kända sedan tidigare. Ställvis framkom dock bevarade kulturlager pelare i schaktkanterna. Lagerbilden var mycket ensartad och utgjordes av karaktäristiska gatulager, där flera gatunivåer kunde urskiljas. Inget fyndmaterial som kunde datera de olika gatunivåerna påträffades. Inte heller framkom det i de smala ledningsschakten någon jämförbar stratigrafi för relativ datering. I Strågatan, i höjd med kv Komministern 5 och strax söder om Gropgatan, påträffades och dokumenterades en ledningstrumma byggd av kalkstenshällar. Marie Ohlsén avdelningschef 2

5 Vadstena 9:1 Vadstena 16:1 Vadstena 22:1 Vadstena 14:1 Vadstena 17:1 Vadstena 2:1 Vadstena 28:1 Vadstena 28:1 Vadstena 28:1 Vadstena 18:1 Vadstena 18:1 Vadstena 18:1 Vadstena 20: Vadstena 29: Vadstena 21:1 Vadstena 34:1Vadstena 7:1 Vadstena 5:1 Vadstena 5:1 Vadstena Vadstena 5:1 Vadstena 5:1 6:1 Vadstena 5:1 Vadstena 4:1 Vadstena 8:1 Vadstena 15: Lantmäteriverket MS2008/ Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1:

6 Inledning De aktuella arbetena föranleddes av ledningsschaktningar för VA och fjärrvärme inom den sydöstra delen av Vadstenas medeltida stadsområde, RAÄ 21. Arbetsföretaget var ett samarbetsprojekt mellan Vadstena kommun och Vadstena Värme AB. Från Margaretavägen (RV 50) och norrut i kv Folkskolan och längs med Borgaregatan, Kråkegatan, S:t Persgatan, Strågatan och Södra Rännevallen genomfördes omfattade exploateringsschakt för fjärrvärme. Dessa var ca 500 löpmeter med ett djup av ca 1,0 m. Schaktningen för VA omfattade ca 80 löpmeter med ett djup på ner till 2,5 m. Utav de totalt 580 löpmetrarna utfördes antikvariska kontroller på ca 540 löpmeter. Uppdragsgivare var Vadstena kommun, Tekniska kontoret, Gatu- VA- Parkenheten och Vadstena Värme AB, vilka svarade för de arkeologiska kostnaderna. Ansvarig för förundersökningen var Anders Lundberg. Rapportskrivandet har utförts av undertecknad Fyllagatan BORGMÄSTAREN Figur 4 HANDELSMANNEN Strågatan Gräsgatan Kråkegatan RÅDMANNEN Nygatan TRÄDGÅRDSMÄSTAREN Huvudstagatan Hovslagaregatan BYFOGDEN S:t Persgatan BORGAREN Figur 5 FOLKSKOLAN Strågatan Backegatan Gropgatan BÅTSMANNEN Södra Rännevallen KOMMINISTERN VIOLEN Södra Rännevallen SNÖDROPPEN Borgaregatan Margaretagatan (RV 50) Lantmäteriverket MS2008/ Figur 3. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1:

7 Områdesbeskrivning De aktuella arbetena var belägna inom Vadstena medeltida stadsområde, RAÄ 21. Inom detta område kunde lämningar av den medeltida staden och dess invånare förväntas påträffas vid markingreppen. Schaktningar utfördes för ledningar i Borgaregatan, Kråkegatan, S:t Persgatan, Strågatan och Södra Rännevallen. Dessutom lades ledningar ned inom kvarteren Folkskolan. Orten Vadstena omtalas i de skriftliga källorna första gången år Redan då fanns det på platsen ett betydande kungligt gårdskomplex med en palatsbyggnad. Gården donerades år 1346 av kung Magnus och drottning Blanka till heliga Birgittas klosterstiftelse (Fritz 2000). I samband med klosteretableringen började staden växa fram och den fick sina stadsprivilegier år Palatset och området kring det undersöktes på och 1960-talen (Andersson 1972). Vid undersökningarna påträffades lämningar som tyder på att det funnits äldre träbebyggelse på platsen. Bland fynden fanns ett engelskt mynt daterat till e Kr (Stibéus 2000). Ett hundratal meter söder om kungsgården låg socken kyrkan S:t Per. Kring år 1830 revs den senmedeltida gotiska kyrkan men dess torn fick stå kvar. Idag ingår det i byggnaden Rödtornet (Hasselmo 1982). Rester efter en äldre romansk stenkyrka har påträffats vid flera arkeologiska undersökningar. År 2006 framkom en runristad gravhäll (tidigkristet gravmonument) vilket kan tyda på att det funnits en kyrka på platsen redan på 1000-talet, sannolikt en föregångare till den romanska stenkyrkan (Magnusson, i manus). Vadstenas centrala placering i ett bördigt jordbruksområde gjorde staden till en viktig knutpunkt för handeln under senmedeltiden. Den starka kopplingen till klostret innebar även att staden var ett mäktigt andligt centrum. Efter reformationen 1527 minskade klostrets betydelse och staden upplevde en tillbakagång. År 1544 beslutade riksdagen i Västerås att en av de nya riksborgarna skulle uppföras i Vadstena. På och 80-talen fick staden ett kortvarigt uppsving då Johan III lät göra stora ombyggnationer av slottet (Fritz 2000). Den äldsta stadsgränsen utgjordes förmodligen av en kombination av en vallgrav, naturliga vattendrag och grävda diken. En ny vallgrav grävdes på eller 1470-talet. I ett brev, utfärdat av borgmästarna, rådmännen och menigheten år 1467, anges att man vill uppföra ett försvarverk runt staden. Denna kom att som mest bestå av ett 6 m brett dike med en 6 m bred vall. Utmed vallen tycks gator ha löpt, vilket bl a utgörs av delar av dagens Grop- och Backegatan samt Södra Rännevallen (Fritz 1984). I det aktuella området har ett flertal arkeologiska undersökningar genomförts. Ett urval av dessa omnämns i följande text. I kv Folkskolan undersöktes år 1981 bebyggelselämningar bestående av rester efter skomakeri och benhantverk (Hasselmo 1982). I samband med en arkeologisk förundersökning år 2009 i kv Rådmannen påträffades en stenrad och kullerstensläggning med en trolig datering till 1600-tal (Magnusson 2009). En för- och slutundersökning genomfördes år 2005 i kv Båtsmannen 20 inför återuppförande av ett timmerhus. Vid dessa framkom tidigare okänd bebyggelse från tiden efter att försvarverket från 1400-talet raserats eller byggts om. På Vadstenas äldsta karta från 1642 finns ingen bebyggelse markerad inom det aktuella området. Den påträffade bebyggelsen förmodades härröra från 1600-talet. Under bebyggelsen framkom rester efter det medeltida befästningsverk som efter 1467 anlades runt staden. En 6 m bred vallgrav undersöktes men några rester efter vallen framkom inte. Vallgraven slutade strax före Skänningegatan (Stenvall 2005). I kv Båtsmannen 19 utfördes en arkeologisk förundersökning år Vid den påträffades en grop och en stenläggning. En träbit från gropens botten har daterats till e Kr (Karlsson 2008). I det aktuella området kunde flera av stadens byggnadsfaser förväntas framkomma. Dels lämningar från tiden före den första stadsgränsen, dels rester efter själva befästningsverket från och 1470-talen. Dessutom fanns det en möjlighet att efterreformatoriska lämningar skulle komma i dagen. 5

8 i i / / / / i i i i ~ i ~ i i i i V N i i i i i i i i i i i i i i i i i Kråkegatan 26 / / / / / / / / / / / / / / / / 0 1:50 2,5m Figur 4. Schaktet i Kråkegatan. Planen i skala 1:50, profilen i skala 1:40. Syfte Syftet med den arkeologiska förundersökningen var primärt att styra markingreppen så att så lite som möjligt av lagskyddad lämning berördes. Där det inte gick att undvika ingrepp i exempelvis kulturlager skulle de undersökas och dokumenteras. Inriktningen låg på att fastställa deras karaktär, omfattning och om möjligt datering. Den arkeologiska information som kan inhämtas från ledningsschakt har sina begränsningar men är ytterst värdefull i jämförelse och sammankoppling med andra arkeologiska arbeten. Många ledningar är nedlagda för långt mer än 50 år sedan och utan arkeologisk medverkan. De kulturlagerpelare eller mindre områden som går att dokumentera i områden med omfattande markingrepp, vid byte av exempelvis ledningar där återupptagning av schakt och i vissa fall nyschaktning sker, kan ge viktiga arkeologiska data som sedan kan införlivas i en stadsarkeologisk diskussion. Metod och dokumentation Den arkeologiska förundersökningen genomfördes i samband med schaktningsarbetena. De kulturlager som påträffades undersöktes för hand och dokumenterades genom inmätning och handritning. Sammantaget utfördes schaktningar på en 580 m lång sträcka. Av dessa utfördes antikvarisk kontroll utmed 540 löpmeter. Ett fåtal föremål (ÖLMCXXXX:XX) tillvaratogs vid förundersökningen. Delar av sträckan fotograferades digitalt. Ärendets arkivhandlingar och dokumentationsmaterial förvaras på Östergötlands museum. 6

9 / / / / / / / / / / / i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i V N Gropgatan Strågatan / / / / / A1 0 1:100 5m Figur 5. Schaktet i Strågatan med den av kalkstenshällar byggda ledningstrumman (A1) utritad. Skala 1:100. Resultat och tolkning Schaktningar utfördes under 2003 och De berörda områdena låg i kv Folkskolan och i gatusträckningar i Borgaregatan, Kråkegatan, S:t Persgatan, Strågatan och Södra Rännevallen. Till stora delar sammanföll schaktningarna med äldre befintliga schakt och endast i undantagsfall framkom bevarade kulturlager. Omfattande markingrepp hade således förstört kulturlagren och flertalet av dessa var inte, ur arkeologiskt hänseende, tidigare kända. Ställvis framkom dock bevarade kulturlager i schaktkanterna. Lagerbilden var mycket ensartad och utgjordes av karaktäristiska gatulager, bl a belagda med sten. Upp till tre äldre gatunivåer kunde urskiljas (figur 4). Inget fyndmaterial som kunde datera de olika gatunivåerna påträffades men merparten av dem förmodas vara efterreformatoriska. Figur 6. Schaktet i Strågatan med den av kalkstenshällar byggda ledningstrumman (A1). 7

10 I Strågatan, i höjd med kv Komministern 5 och strax söder om Gropgatan, påträffades och dokumenterades en ledningstrumma (A1) byggd av kalkstenshällar (figur 5-6). Den låg ca 0,50 m under asfalten. Ett fåtal fynd påträffades i lagret ovan ledningstrumman. Dessa bestod av kritpipor och BII:4-keramik och daterar lagret till efterreformatorisk tid. Dateringen av ledningstrumman är oklar. Cirka 0,90 m under asfalten fanns orörd mark. De kraftiga urschaktningar som skett utan arkeologisk medverkan, gör att varje markingrepp där bevarande kulturlager finns framstår som mycket viktigt. Möjligheterna att fånga denna del av stadens utveckling och historia minskar och blir till slut obefintlig. Det är således av vikt att framtida schaktningar inom området sker under arkeologisk medverkan. Referenser Andersson, I Vadstena kungsgård och kloster. Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. Uppsala Fritz, B Vadstenas grop och plankor - stadens medeltida befästningsverk. I: Föreningen Gamla Vadstena Småskriftserien nr 29. Fritz, B Det medeltida Vadstena. I: 600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år Red. Göran Söderström. Västervik Hasselmo, M Vadstena. Medeltidsstaden 36. Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Rapport. Stockholm Karlsson, E Kv Båtsmannen 19. Arkeologisk förundersökning. Rapport 2008:21. Vadstena stad och kommun. Östergötlands länsmuseum Magnusson, M Stenhustomten i kv Rådmannen 2. Schaktning för till- och ombyggnad samt ny el-servis. Rapport 2009:87. Vadstena stad och kommun. Östergötlands länsmuseum Magnusson, M. I manus. Undersökningar runt Rödtornet. Vadstena stad och kommun. Östergötlands museum. Stenvall, J Befästningsverk och 1600-tal i kv Båtsmannen 20. Rapport 2004:64. Riksantikvarieämbetet UV Öst. Vadstena stad och kommun. Östergötland Stibeus, S Vadstena före staden. I: 600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år Red. Göran Söderström. Västervik. Fynd Antal Föremål Typ Del Fragm Anl Anmärkning C4650:01 2 Pipa Kritpipa Skaft F A1 Två fragment av kritpipsskaft, ett fragment 38,5 x 8 mm med ringdekor, ett fragment (munstycke) 51,5 x 6,5 mm utan dekor. C4650:02 2 Kärl F A1 Ett mynningsfragment, ljusrött gods, grön glasyr på insidan. Ett fragment med okänd funktion, ljusrött gods, klar glasyr på båda sidor, ena sidan (utsidan?) med randig struktur. 8

11 Tekniska uppgifter Lokal Stad Kommun Län och landskap Kv Folkskolan, Borgaregatan, Kråkegatan, S:t Persgatan, Strågatan, Södra Rännevallen Vadstena Vadstena Östergötland Fornlämningsnummer RAÄ 21 Ekonomiska kartans blad 8E 6j Vadstena Koordinater X , Y Koordinatsystem RT90 2,5 gon V Typ av undersökning Arkeologisk förundersökning Länsstyrelsens dnr Länsstyrelsens handläggare Carin Claréus Länsstyrelsens beslut muntligt Bengt Häger, ÖLM dnr 595/03 ÖLM projektnr 6878 Uppdragsgivare Kostnadsansvarig Vadstena kommun, Tekniska kontoret, Gatu- VA- Parkenheten Vadstena kommun, Tekniska kontoret, Gatu- VA- Parkenheten Projektledare Anders Lundberg Personal - Rapport Marie Ohlsén Fältarbetstid Totalt undersöktes ca 540 löpmeter Fynd Foto Analyser Grafik Renritning Grafisk form ÖLMC4650:1-2 Digitala Nej Lasse Norr Lasse Norr Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial ISSN Lantmäteriverket MS2008/06551 Rapport 2013:37 Östergötlands museum 9

12 Bilaga 1. Profilritning Bärlager + dränage för källare. 2 Kulturlager, svart, mycket organogent med rikligt innehåll av hugget och sågat djurben, träflis, läderspill och slagg. 3 Stenläggning, lite hafsig, innehåller även slagg och skållor. 4 Sättsandslins. 5 Stenläggning, väl lagd med upp till 0,40 m stora rundade stenar, inga nötningsspår. 6 Sättsand. 7 Risbädd, utlagd på ursprunglig markyta. 0 1:20 1m Strågatan och Kråkegatan Vadstena stad och kommun, Ög RAÄ 21 10

13

14 Östergötlands länsmuseum har under 2003 och 2004 utfört en arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll i kv Folkskolan samt Borgaregatan, Kråkegatan, S:t Persgatan, Strågatan och Södra Rännevallen i Vadstena stad. Det arkeologiska arbetet föranleddes av schaktning för VA och fjärrvärme. Utmed ledningssträckningarna kunde ett stort antal recenta markingrepp i form av olika ledningsdragningar och nedgrävningar konstateras. Flertalet av dessa var inte, ur arkeologiskt hänseende, kända sedan tidigare. Ställvis framkom dock bevarade kulturlagerpelare i schaktkanterna. Lagerbilden var mycket ensartad och utgjordes av karaktäristiska gatulager, där flera gatunivåer kunde urskiljas. Inget fyndmaterial som kunde datera de olika gatunivåerna påträffades. Inte heller framkom det i de smala ledningsschakten någon jämförbar stratigrafi för relativ datering. I Strågatan, i höjd med kv Komministern 5 och strax söder om Gropgatan, påträffades och dokumenterades en ledningstrumma byggd av kalkstenshällar. ISSN Rapport 2013:37