LIVSPONDUS. det tysta kunnandet
|
|
- Helena Fransson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LIVSPONDUS det tysta kunnandet
2 INNEHÅLL TYST KUNNANDE 3 ATT SYNLIGGÖRA TYST KUNNANDE 4 FAKTA OM LIVSPONDUS 4 METODEN KOMPETENSLABORATORIER 5 DELTAGARE OM KOMPETENSLABORATORIER 9 TEORETISKA PERSPEKTIV 11 EFFEKTER VI HAR SETT HITTILLS 15 LIVSPONDUS I KRIMINALVÅRDEN 16 KONTAKTA OSS 19
3 TYST KUNNANDE Det tysta kunnandet baseras på tidigare erfarenheter, information och kunskap som vi har tillägnat oss och lärt oss i livet. Vårt tysta kunnande avgör ofta hur vi uppfattar en situation i det klientnära arbetet, hur vi värderar den och hur vi väljer att agera. Med erfarenheten kommer en känsla för hur jobbet ska utföras. Tyst kunskap är precis det, den rätta känslan. När vi litar på den känslan, agerar utifrån den och omsätter den i handling, då omsätter vi den tysta kunskapen i tyst kunnande. Det tysta kunnandet fungerar som en personligt färgad förmåga, ett självtillverkat verktyg, som vi omedvetet använder när vi tar oss an problem. Det tysta kunnandet karaktäriseras av att det oftast är omedvetet, abstrakt och svårt att sätta ord på, vilket har gjort att det benämns som just tyst. Att det tysta kunnandet inte låter sig formuleras leder lätt till att det inte synliggörs och värdesätts. Betydelsen av att ha medarbetare med gediget tyst kunnande riskerar att bli tydlig först när medarbetare lämnar arbetsplatsen. Men det går att bli medveten om, synliggöra och sprida tyst kunnande. I denna folder kan du läsa om Livspondus och metoden kompetenslaboratorier, som förkortas komplabb. I komplabb känner man sig sedd, och inte granskad 3
4 ATT SYNLIGGÖRA TYST KUNNANDE En organisation som synliggör och sprider tyst kunnande blir en lärande organisation som bekräftar och tar tillvara medarbetarnas fulla kompetens. I Kriminalvården framkom en önskan från medarbetarna att organisationen på ett bättre sätt skulle synliggöra erfarenhetsbaserad kompetens, det vill säga tyst kunnande. Man saknade ett forum för erfarenhetsutbyte och gemensam reflektion kring arbetssituationer och arbetets utförande. För att möta detta önskemål startades Livspondus år 2011, inledningsvis i projektform, i Kriminalvårdens region Väst. Vardagen för en medarbetare i det klientnära arbetet består ofta i att hantera oväntade situationer i mötet med andra människor. Vårt tysta kunnande avgör ofta hur situationer i det klientnära arbetet uppfattas och hur vi väljer att agera. Vi är sällan helt medvetna om vad vi gör, vi bara gör. Livspondus medvetandegör och sprider det tysta kunnandet om det klientnära arbetet med hjälp av metoden komplabb. Deltagarna övar i att bli mer observant på sitt eget handlande och på att definiera vad som egentligen händer när magkänslan indikerar att man bör göra på ett visst sätt. Komplabb bygger på kända teorier om bland annat arbetsinnehåll och lärande, samt reflektionens betydelse för professionsutveckling. I Livspondus har vi sett att när det tysta kunnandet synliggörs så stärks både individer och arbetsgrupper i tilltron till sin egen och varandras kompetens. Medarbetarna stannar upp, reflekterar, frågar och lyssnar mer i sitt vardagliga arbete. Kort sagt utvecklar synliggörandet av tyst kunnande stolta, medvetna och lyhörda medarbetare. FAKTA OM LIVSPONDUS Syftet med Livspondus är att synliggöra och sprida tyst kunnande bland Kriminalvårdens medarbetare som arbetar klientnära. Metoden som används för att synliggöra tyst kunnande kallas för kompetenslaboratorier (komplabb). Komplabb ger en struktur för att tillsammans med kollegor reflektera kring klientarbetet, bredda perspektiven och sätta ord på det vi gör. Livspondus startade 2011 i samarbete med Göteborgs universitet, som ett EU-finansierat projekt i region Väst. Med tiden har Livspondus spridits i Kriminalvården och kommit att bli en del av ordinarie verksamhet. 4
5 METODEN KOMPETENSLABORATORIER Processen i Livspondus sker i huvudsak i den gruppaktivitet som kallas komplabb. I komplabb delas verkliga avslutade klientrelaterade situationer. Gruppdeltagarna reflekterar och tillför nya perspektiv. Kompetenser synliggörs och artikuleras. Det gedigna tysta kunnandet hos kriminalvårdens medarbetare medvetandegörs och sprids. Gruppen Det är i komplabbgruppen som deltagarnas tankar fördjupas. Det är där som reflektioner och insikter om kunnande bearbetas. Alla medarbetare som arbetar med klienter kan delta i komplabb. För att få en gynnsam dynamik i grupperna eftersträvas jämn könsfördelning och en spridning avseende deltagarnas yrkeserfarenhet och antal tjänsteår i Kriminalvården. En processledare håller i strukturen vid komplabbträffarna, lotsar gruppen genom processen och verkar för ett ickevärderande klimat som möjliggör reflektion och gynnar lärande. Case Deltagarna själva styr innehållet i komplabb genom att det är deras egna erfarenheter av klientarbetet, case, som är själva utgångspunkten i komplabben. Ett case är en avslutad situation som deltagaren själv varit med om i sitt arbete och handlar om ett möte med en eller flera klienter. Casen ger konkreta exempel på när en person använt sitt tysta kunnande. Ett komplabb börjar med att gruppen väljer ut vilka case de vill arbeta med den dagen. Den person vars case har blivit valt, berättar fritt för gruppen om händelsen medan de övriga lyssnar. Det är första gången som vi verkligen pratar om det vi gör. 5
6 Öppna perspektivskapande frågor Efter att ha lyssnat till caset formulerar de övriga deltagarna öppna, perspektivskapande frågor till den deltagare som har berättat. Detta istället för att ge positiv eller negativ kritik eller direkta råd. Frågorna ställs i ett gott syfte; att hjälpa kollegan att reflektera och få en fördjupad förståelse för vad hen tänkte, gjorde och kände vid tillfället samt få nya perspektiv på sitt handlande. De perspektivskapande frågorna är centrala, de utmanar till reflektion och gynnar lärandet. Jag lär mig något om mig själv utifrån andras reflektioner Det tysta kunnandet synliggörs Gruppdeltagarna lyfter tillsammans fram och sätter ord på de kompetenser som har visat sig i handling och kopplas till konkreta exempel från aktuellt case. Det tysta kunnandet synliggörs och blir medvetet. Exempelvis: Du visar en förmåga att vara lyhörd och kunna lyssna på andra samarbeta, ingå i och bygga nätverk respektera och tolerera andra människor och deras värderingar se dina egna styrkor och begränsningar hantera osäkerhet och stress möta klienterna på ett respektfullt och förtroendeingivande sätt vilket du visade prov på när du 6
7 7
8 Avsiktsförklaring och dialog med ledningen De lärande processer som pågår under tiden i komplabb behöver vidmakthållas efteråt. Vid den näst sista träffen skriver deltagarna var för sig en individuell avsiktsförklaring, vilken handlar om hur hen avser att agera och förhålla sig på arbetsplatsen för att synliggöra sitt eget och andras kunnande. Den sista träffen ägnar deltagarna åt att summera tiden i komplabb och utarbetar ett gemensamt underlag för dialog med sin lokala ledningsgrupp. Mötet med ledningsgruppen är tänkt att verka som ett ömsesidigt inspirerande samtal och en möjlig grund för fortsatt lokalt utvecklings- och förändringsarbete. Jag var på väg att sluta inom Kriminalvården, men efter komplabb känner jag mig bekräftad och stärkt, nu vill jag använda min kunskap och sprida till andra. 8
9 DELTAGARE OM KOMPLABB Kriminalvårdarna Björn Lööf och Claudia Winroth samt frivårdsinspektören Göran Mårtensson delar med sig av sina upplevelser från kompetenslaboratorier och av att synliggöra det tysta kunnandet i det vardagsnära arbetet. Livspondus komplabb är en strukturerad metod där deltagarna får möjlighet att reflektera kring sitt sätt att utföra arbetet med klienterna, bredda perspektiven och sätta ord på sin kompetens. Positiv energi och nya perspektiv Upplevelsen från deltagarna är att de två timmarna i komplabb går väldigt fort. Deltagarna reflekterar över sin yrkesutövning, om alla arbetsuppgifter man gör varje dag och som får allt att fungera i verksamheten. Det handlar om att synliggöra och få nya perspektiv på den vardagsnära kunskapen som finns, inte bara fånga upp spektakulära händelser, säger Björn Lööf, som arbetade som gymnasielärare innan han började inom Kriminalvården år Björn delar Claudias och Görans bild av komplabben som ett unikt forum som vi saknat motsvarighet till tidigare. Komplabben har ett sympatiskt, pedagogiskt upplägg med ett väldigt inkluderande förhållningssätt. Vi riktar oss till alla som har ett klientnära arbete. Tillsammans fokuserar vi på och förstärker de positiva färdigheterna. Vi är ju annars vana att tala om rätt och fel, svart och vitt, menar Björn. Det handlar om att synliggöra och få nya perspektiv på den vardagsnära kunskapen som finns. Björn Lööf Jag har inspirerats av kollegors sätt att bemöta klienter, så det har gett mig tips och idéer om hur jag kan arbeta med och bemöta dem i mitt vardagliga arbete. Claudia Winroth Att sitta i komplabb blev en sorts energi-booster för det faktiska klientarbetet. Göran Mårtensson Deltagarna i komplabben har arbetat i Kriminalvården från några år och upp till ett helt yrkesliv. När Livspondus startade 2011 fanns en tanke om att medarbetare med flera års anställning skulle kunna dela med sig av sin erfarenhet från klientarbetet till kollegor med mindre erfarenhet. Men det har visat sig att de som arbetat länge lär sig lika mycket om sig själva och av de yngre. Nya perspektiv tillförs. Göran, som arbetar vid frivården sedan 1989, upplever att han i komplabb blivit påmind av yngre kollegor varför han en gång ville börja arbeta med klienter inom Kriminalvården: 9
10 Att sitta i komplabb blev en sorts energibooster för det faktiska klientarbetet. Jag lämnade mötet peppad och ville prova nya sätt att möta mina klienter, inte bara följa gamla rutiner som jag inte alltid vet hur de kom till. Claudia hade arbetat i drygt tre år när erbjudandet om deltagande i Livspondus kom hösten Innan hon blev erbjuden att delta i Livspondus komplabb var hon på väg att sluta inom Kriminalvården: Innan kände jag mig oerfaren utan något att bidra med. I komplabb blev jag bekräftad och stärkt, vilket bidrog till att jag blivit mer motiverad att möta och jobba med våra klienter. Man inser att alla bär på tyst kunnande, oavsett antal yrkesår. Fokus på arbetet med klienterna Göran upplever att den faktiska tiden som han och kollegorna hinner tala om klientarbetet har minskat de senaste åren. Forumet komplabb upplever han som behövligt och på ett sätt lite avgörande för Kriminalvårdens uppdrag att minska risken för att klienterna ska återfalla i brott. Programverksamheten är ett viktigt inslag men vi får inte glömma värdet av de relationsskapande vardagssamtalen med de människor vi möter. I komplabbet synliggörs samtalet och värdet av ett gott bemötande. På frågan om Livspondus gett några avtryck i det vardagliga arbetet svarar Claudia att hon blivit mer lyhörd och medveten om sitt bemötande gentemot såväl sina kollegor som klienterna. Vi pratar mer klienter nu på ett annat sätt. 10
11 Jag har inspirerats av kollegors sätt att bemöta klienter, så det har gett mig tips och idéer om hur jag kan arbeta med och bemöta dem i mitt vardagliga arbete. Jag känner mig idag mer motiverad att vara ute på avdelningen vilket i sin tur bidragit till en lugnare stämning bland våra intagna. Dynamiskt samarbete Komplabb har ökat harmonin och tryggheten mellan deltagarna. I vissa fall har gruppen bestått av kollegor från andra avdelningar/ enheter och som man kanske aldrig tidigare arbetat med. För Claudia har även samarbetet med nya kollegor förändrats och idag vågar hon också berätta om de misstag hon själv har gjort, för sådant händer, men vågar vi bara tala öppet om dem så kan vi också lära oss av dem. I den här gruppen, i det här forumet, infann sig snabbt en varm och stärkande atmosfär och vi har lärt känna varandra på ett djupare plan, vilket gladde mig, säger Björn. De tre betonar också att ökad trygghet och bättre kännedom om sin egen kompetens och om varandra gynnar vårt dynamiska säkerhetsarbete. TEORETISKA PERSPEKTIV Teorier om arbetsinnehåll och lärande samt teorier om reflektionens betydelse för professionell utveckling betonar att ett yrkesutövande byggt på enbart teoretiska kunskaper sällan är tillräckligt. Ur förståelse för grupprocesser samt reflektionens och artikulationens betydelse för professionaliseringsprocessen skapades Livspondusmodellen. Livspondus vilar på flera teoretiska perspektiv och på beprövad erfarenhet. Livspondus syn på teori är att den bör fungera som ett verktyg i vardagens arbetssituationer, det vill säga fördjupa förståelsen för fenomen man stöter på, ge riktning för utveckling av metoder samt ge vägledning för handlande både på strategisk och mer konkret nivå. I denna skrift väljer vi att lyfta fram betydelsen av reflektion och frigörande regler i komplabb. Arbetsinnehåll i Kriminalvården Arbetet i Kriminalvården är komplext. Situationer uppstår som inte på förhand är givna och som man tidigare inte stått inför. Arbetssättet behöver ibland anpassas efter de specifika omständigheter som råder. I lägen där känslan av bristande kontroll uppstår, krävs lyhördhet och ett flexibelt handlande inom ramarna. Genom mångårig yrkesutövning skaffar sig våra medarbetare erfarenhet som kan vara avgörande för hur en situation värderas och hanteras. Att få möjlighet att reflektera över erfarenheter och att sätta ord på sitt kunnande kan stärka den egna yrkesrollen och ge förutsättningar för lärande och ökat handlingsutrymme. 11
12 Reflektionens betydelse Vår utgångspunkt är att reflektion alltid är utvecklande och gör det möjligt för var och en att vidga sin horisont. Kärnan i reflektionen är att kunna växla perspektiv mellan att befinna sig i och utanför en situation och skapa sig en överblick. Genom att reflektera över sitt eget och andras handlande kan en rad förmågor utvecklas som är av värde för yrkesutövningen. Erfarenheter blir till kunskap där samband mellan orsak och verkan blir synliga, vilket kan leda till ett mer medvetet handlande. Reflektion hjälper oss att se hur vårt eget tänkande förändras och är ett hjälpmedel för att utveckla tidigare erfarenheter samt lära oss av dessa. Om vi återkommande utmanas och stimuleras till reflektion får vi större möjligheter att utifrån tidigare erfarenheter överväga möjliga tolkningar och sätt att värdera situationer vi ställs inför. Har vi förmåga att reflektera medan vi handlar, redan under tiden situationen pågår, så kan skeendet omvärderas och påverkas efter hand. Reflektionen ger oss handlingsutrymme att arbeta flexibelt och situationsanpassat. Medarbetare som gått komplabb vittnar om att de reflekterar allt mer i stunden, både innan de går in i en situation och medan den pågår. Att avsätta tid och skapa trygga miljöer som inbjuder och utmanar till reflektion över klientarbetet ger medarbetarna förutsättningar för lärande och utveckling i sin profession. Arbetet i komplabb utgår från verkliga situationer som deltagarna hanterat i mötet med klienter. Genom att återskapa händelseförloppet tillsammans med gruppen i komplabb kan deltagaren ta in nya perspektiv på sitt handlande och en möjlighet att reflektera över andra tolkningar av den specifika situationen. Kompetenser artikuleras och medvetandegörs. Till en början ser ofta deltagarna det tysta kunnandet genom att reflektera kring en avslutad situation i komplabb. Allt eftersom deltagarna träffas, lyssnar till varandras case och reflekterar tillsammans blir de varse hur de och kollegorna använder sitt tysta kunnande hela tiden, varje dag. I säkerhetsbedömningar, i förhållande till kollegor och i sitt bemötande av klienter. Genom att höra om kollegans sätt att utföra klientarbetet delas också erfarenheter. Deltagarna kan dra lärdomar som sedan kan omsättas i det praktiska arbetet med klienterna. Laboratorieform byggd på frigörande regler Med frigörande menar vi att det är genom att följa strukturen i komplabb som vi skapar en förutsägbar, trygg och jämlik arbetsordning under arbetet i kompetenslaboratorier. Förmågan att vara nyfiken på den andre utvecklas. Deltagarna får en möjliget att dela värld med varandra och öka förståelsen för varandras perspektiv. En utökad perspektivförståelse är grunden för att hantera svåra och komplexa frågor. När vi i arbetet i laboratorierna följer strukturen med de frigörande reglerna utgör detta mekanismer som skapar och upprätthåller en konstruktiv norm för hur vi förhåller oss till varandra i gruppen. De frigörande reglerna handlar om att argumentation inte är tillåtet; vi bedömer inte rätt eller fel, bra eller dåligt, utan det är reflektion, nya perspektiv och lärande som är intressant. Reflektioner sker enligt en fast ordning där de först skrivs ner enskilt, därefter delges utan att kommenteras. Varje persons talutrymme respekteras och allas röster ges plats. Vidare skapar de perspektivskapande frågorna en nyfikenhet och innebär ett engagemang i den andres berättelse. 12
13 Hans Lindgren, senior forskare/mentor förändringsprocesser, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet. 13
14 Det är kärnfrågor som är i fokus i komplabb; klientarbetet i Kriminalvården. Arbetet sker utan produktionskrav, någon handlingsplan ska inte utarbetas utan det är utveckling för individ och grupp som är målet. Det är de relativt styrande och frigörande reglerna som för processen i arbetet framåt. För att möjliggöra för gruppen att släppa taget och ge sig i kast med svåra frågor krävs under en inkörningsperiod en utomstående person som lotsar gruppen och ansvarar för att de frigörande reglerna fungerar. Denna person, processledaren i komplabb, engagerar sig inte i innehållet i casen utan det är deltagarna som styr innehållet genom att de ges tilliten att arbeta med egna självupplevda case. Jag har blivit bättre på att dela med mig av mina egna tidigare misstag till nya kollegor, för att visa att vi alla kan göra fel, men vi kan alla lära oss något utav det, vi kan utvecklas utifrån det. 14
15 EFFEKTER VI HAR SETT HITTILLS Metoden komplabb möjliggör reflektion och breddade perspektiv kring arbetets utförande. Utvärderingar genomförda av Göteborgs universitet har visat att metoden komplabb är framgångsrik i att synliggöra och sprida tyst kunnande. Komplabb ger även en positiv effekt på psykosociala och hälsofrämjande faktorer. Under projekttiden i region Väst åren utvärderades Livspondus såväl externt, av Göteborgs universitet, som internt. Göteborgs universitet genomförde bl.a. en processutvärdering När magkänslan fick sitt erkännande av Björn Ohlsson, samt enkätundersökningar med fokus på klimat för lärande i arbetet och Inner strength. Dåvarande projektgruppen för Livspondus genomförde intervjuer med alla deltagare som genomgick komplabb. Även korttidsfrånvaron i regionen analyserades. Yrkesstolthet En sammanställning av intervjuer med tidigare deltagare visar att medarbetare som genomgått komplabb upplever en ökad medvetenhet om sin egen och sina kollegors kompetens. Komplabbens bekräftande av det egna kunnandet har ökat motivationen i arbetet. Deltagarna uttrycker att de har fått en stärkt självkänsla och yrkesstolthet. På arbetsplatsen upplevs bättre lärandeklimat, ökad meningsfullhet och involvering. Komplabb har för många gett ökad energi och arbetsglädje. Tillit och förbättrat samarbete Den processutvärdering som genomfördes av Göteborgs universitet visade att tilliten i arbetsgruppen hade ökat, liksom att samarbetsklimatet har förbättrats efter deltagande i komplabb. Deltagarna reflekterar mer i sitt vardagliga arbete, både kring sitt eget och andras handlande, och ger mer positiv feedback till kollegor och tänker mer på att dela med sig av sina egna erfarenheter. Deltagandet och dialogen i komplabb har också skapat en ökad förståelse mellan personer som arbetar på olika avdelningar, eftersom de har träffats i gemensamt komplabb och fått fördjupad insyn i varandras arbete. Trygghet i yrkesrollen Att bli medveten om sitt eget kunnande och få en större tillit till sin egen och kollegors kompetens stärker medarbetare och ger bättre förutsättningar att kunna och vilja vara närvarande i direkt klientarbete. Att som yrkesperson stå stadigt och våga möta svåra frågor och situationer gynnar såväl medarbetare som klienter. Medarbetare som deltagit i komplabb säger sig vara mer förberedda då de hamnar i situationer som skulle kunna leda till en konflikt. Hälsofrämjande effekt Bekräftad kompetens ger positiv effekt på känslan av stabilitet i yrkesrollen, på flexibelitet i arbete och upplevd samhörighet med kollegor. Ökad inre styrka ökar benägenheten att använda sin kompetens fullt ut. Personer som upplever meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet såväl i sitt yrke som i sitt liv i stort lever friskare och mår bättre genom känslan av sammanhang. Enkätundersökningar i region Väst med fokus på klimat för lärande i arbetet och Inner strength 15
16 visade att deltagande i komplabb bekräftar och stärker medarbetares kompetens och användning av inre styrka. Undersökningarna visade just att komplabb bidragit till förbättringar i deltagarnas psykosociala arbetsmiljö, exempelvis avseende upplevd meningsfullhet, utvecklingsmöjligheter i arbetet och social gemenskap. En analys av sjukskrivningarna i regionen visade att korttidsfrånvaro minskade signifikant för medarbetare som deltagit i komplabb. LIVSPONDUS I KRIMINALVÅRDEN Ett brett processägande och en god förankring på alla nivåer ökar de organisatoriska förutsättningarna för att möjliggöra komplabb i vardagen. Lokala processledare Arbetet med komplabb behöver planeras långsiktigt och organiseras lokalt. Komplabben leds av en processledare som har till uppgift att hålla i metodens struktur samt att lotsa gruppen genom processen. Processledaren finns lokalt och har kontinuerlig kontakt med sin ledningsgrupp samt personalansvariga för att tillsammans planera och genomföra komplabbsverksamheten. Information och erfarenhetsutbyte sker lokalt, regionalt och nationellt. Förankring och legitimitet I Livspondus har Kriminalvården samarbetat med Göteborgs universitet, som bland annat utvecklat metodens teoretiska förankring, utbildat och handlett i metodfrågor. Att komplabb vilar på en teoretisk grund ger metoden legitimitet. För att skapa handlingsutrymme för komplabb krävs det även tydliga kopplingar till övriga mål i verksamheten. Kopplingar till exempelvis det dynamiska säkerhetsarbetet samt värdegrunds- och jämställdhetsfrågor som förenar och som visar att Livspondus stärker och gynnar annat arbete som utförs i organisationen. På varje verksamhetsområde inom Kriminalvården ansvarar ledningsgruppen tillsammans med en lokal processledare för genomförandet av komplabb. Det finns en nationell samordning och arbetet med Livspondus förankras fortlöpande nationellt, regionalt och lokalt. Syfte, mål och vinsterna med komplabb behöver vara väl förankrade och ha vunnit legitimitet hos ledningen och medarbetare på olika nivåer för att organisatoriska förutsättningar för genomförandet ska kunna skapas. Arbetet med komplabb behöver ledas framåt och ägas av flera personer i organisationen. Ett brett processägande kan nås genom att många medarbetare, med olika befattningar, har en erfarenhet av och en förståelse för komplabbsmetoden. Därigenom kan flera medarbetare självständigt och engagerat bidra till en kontinuitet i komplabbsverksamheten. 16
17 Jag tänker mer på vilka förmågor mina kollegor visar och talar om för dem när jag tycker att de gör något bra 17
18 18 När jag jobbar är jag en förebild för mina kollegor, så har jag inte tänkt förut
19 KONTAKTA OSS Vill du veta mer om Livspondus och kompetenslaboratorier kan du via Kriminalvårdens växel kontakta någon av våra regionalt ansvariga eller lokala processledare för Livspondus. Telefon Kriminalvården: Du kan också få mer information på kriminalvarden.se/livspondus. Citaten är uttalanden från tidigare deltagare i komplabb. Layout och redigering: Kriminalvården Foto: Lars Nybom och Kriminalvården Tryck: Ej fastställt Maj 2018, upplaga ex Livspondus startades i samarbete med Göteborgs Universitet 19
20 Norrköping Tel: Beställningsnummer: 7199
Tyst kunnande i arbetslivet. En metod framtagen genom projektet Livspondus
Tyst kunnande i arbetslivet En metod framtagen genom projektet Livspondus 1 Innehåll Tyst kunnande sid 3 Synliggöra tyst kunnande ett projekt föddes sid 5 Metoden kompetenslaboratorier sid 6 Deltagare
Läs merUTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET
UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda
Läs merKompetenskriterier för ledare i Lunds kommun
Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur
Läs merKompetenskriterier för ledare i Lunds kommun
LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &
Läs merUtveckling för dig som är handledare.
Utbildningsdag. Utveckling för dig som är handledare. Runt om i landet erbjuder vi utbildningsdagar för dig som vill utvecklas i rollen som handledare. Här träffar du andra hand ledare, tränar dina kunskaper,
Läs merUTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens
Läs merFOTO: ISTOCK MENTORBANKEN
S V E R I G E S A R K I T E K T E R FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN INLEDNING Mentorskap är ett koncept för att inspirera, utmana och utveckla människor i profession och som person. Mentorskapet innebär att
Läs mertydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor
dialog delegera tydlighe humor besluta stöd lojal kommunice feedback bemötande motivera rättvis tillåtande lyhörd delaktighet inkluderande ansvar närvaro tydlighet samarbete närvarande förtroende vision
Läs merHanden på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?
Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat Kan metoden reflekterande samtal medverka till en högre grad av brukarnas upplevelse av självbestämmande,
Läs merGemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18
EKTORPSRINGEN Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18 Område Jag... reflektion Exempel: Jag... 1. Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö 1 skapar en positiv atmosfär
Läs merVi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde
Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde Vi har en dröm att bli bäst i Sverige i arbetet med arbetsglädje och yrkesstolthet i verksamheter där alla känner
Läs merPersonalpolitiskt program
Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både
Läs merGrundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6
Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande
Läs merÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs merPersonalpolitiskt program
Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun
Läs merScouternas gemensamma program
Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin
Läs merUTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal
UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.
Läs merTankar & Tips om vardagsutveckling
Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag
Läs merHandlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år
Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år 2014 2019 Fritidsgårdsverksamheten i Västerås är en verksamhet att vara stolt över. Varje vecka besöker tusentals ungdomar våra fritidsgårdar, för
Läs merUTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens
Läs merUtvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015
Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett
Läs merGemensamma lönekriterier för pedagoger inom förvaltningen för utbildning, kost, kultur och fritid. oktober 2015
Gemensamma lönekriterier för pedagoger inom förvaltningen för utbildning, kost, kultur och fritid oktober 2015 Gemensamma lönekriterier för pedagoger inom UKF, Lomma kommun - Målformulering Alla medarbetare
Läs merKontakt. LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B Linköping. leanlink.se/lss-funktionsstod
Kontakt LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B 581 81 Linköping lss@linkoping.se leanlink.se/lss-funktionsstod Linköpings kommun Leanlink LSS Funktionsstöd leanlink.se LSS Funktionsstöd Vår värdegrund Linköpings
Läs merUTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy För studenter antagna fr.o.m. H 11 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda
Läs merVägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap
Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv
Läs merVår gemensamma värdegrund.
Vår gemensamma värdegrund. Dynamiskt engagemang Bemötande Personligt mod Gemensamt arbete Kunskapstörst På vår skola visar vi ett positivt och varmt engagemang i varandra och i skolan. Vi visar vilja att
Läs merLidingö Specialförskola Arbetsplan
Lidingö Specialförskola Arbetsplan 2017 2018 Förskolans styrdokument Internationella styrdokument: FNs deklaration om mänskliga rättigheter FNs barnkonvention Nationella styrdokument Skollagen 2010:800
Läs merLINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM
LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland
Läs merCHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY
CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett
Läs merSpecialförskolan Galaxens verksamhetsidé
Specialförskolan Galaxens verksamhetsidé Förskolan Galaxens verksamhetsidé är en länk i en kedja av olika styrdokument där alla samlade dokument måste ställas i relation till varandra, från internationella
Läs merDet här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld
Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och
Läs merVÄSTERÅS STADS FRITIDSGÅRSPLAN
Program Policy Handlingsplan Riktlinje Antagen av 2014-11-20 VÄSTERÅS STADS FRITIDSGÅRSPLAN 2014-2019 Innehållsförteckning Handlingsplan fritidsgårdsverksamheten i Västerås år 2014 2019... 3 Vision och
Läs merLärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan
Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,
Läs merKommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning
Kommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning Samtal - bottnar i social förmåga Varje samtal föregås av ett möte. Vårt bemötande av andra grundar sig i: Våra
Läs merExtended DISC Coachande ledarskap
Utbildningen sträcker sig totalt över 8 utbildningsdagar och riktar sig till chefer som vill utveckla sitt ledarskap och lära sig och stärka sitt coachande förhållningssätt. Grunderna i utbildningen är
Läs merSlutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson
Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen
Läs merChefoskopet i praktiken. Susanne Rådqvist Psykologpartners Organisation & Ledarskap Teamchef sydväst Leg. psykolog, organisationspsykolog
Chefoskopet i praktiken Susanne Rådqvist Psykologpartners Organisation & Ledarskap Teamchef sydväst Leg. psykolog, organisationspsykolog Innehåll Bakgrund Process i praktiken Genomförande av Chefoskopet
Läs merPolicy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2016:13-020 Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-16 91 2 Inledning Det arbete som görs i verksamheterna
Läs merför förskolechefer Hur säkerställer du att din nyanställda förskolechef utvecklar ledarskapet och verksamheten?
L Ö S N I N G S F O K U S E R A T O C H H Ä L S O F R Ä M J A N D E GONGGÅNG för förskolechefer Hur säkerställer du att din nyanställda förskolechef utvecklar ledarskapet och verksamheten? Vad är GongGång
Läs merPedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad
Pedagogisk plattform Dalhags förskolor Reviderad 2014-01-21 Inledning Utifrån Läroplanens intentioner har Dalhags förskolor enats om en samsyn kring barn, lärande och förhållningssätt. Plattformen är ett
Läs merMjölnargränds förskola
Mjölnargränds förskola Avdelning Orange Syftet med denna arbetsplan är att: Tydliggöra förskolans uppdrag utifrån olika styrdokument. Tydliggöra förskolan Mjölnargränds egna utvecklingsområden 2018/2019
Läs merMedarbetarpolicy. Policy. Beslutad av: Regionfullmäktige, , 167 Diarienummer: RS Giltighet: från
Beslutad av: Regionfullmäktige, 2018 10 09, 167 Diarienummer: RS 2017 00684 Giltighet: från 2018 10 09 2023 10 09 Policy Medarbetarpolicy Policyn gäller för: Västra Götalandsregionen Innehållsansvar: Koncernstab
Läs merAPL-matris Instruktör inom fritid och hälsa
Åk 1 Åk 2 Åk 3 Pedagogisk kompetens visar vilja att orientera sig om Eleven följer sin handledare och visar intresse för alla uppvisar ett lämpligt och ansvarsfullt beteende Att eleven visar förståelse
Läs merför Rens förskolor Bollnäs kommun
för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär
Läs merVärdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107
Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...
Läs merEn förskola och skola för var och en 2.0. Barn- och utbildningsförvaltningens värdegrund
En förskola och skola för var och en 2.0 Barn- och utbildningsförvaltningens värdegrund 2 (7) En gemensam bild av vår värdegrund Dokumentet du håller i din hand beskriver värderingar och beteenden inom
Läs merHANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET
HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.
Läs merAPL-matris personlig assistent/stödassistent Elev:
Pedagogisk kompetens visar vilja att orientera sig om Eleven följer sin handledare och visar intresse för alla arbetsuppgifter. visar initiativförmåga i Eleven visar intresse att genomföra arbetsuppgifter
Läs merVallentuna kommuns värdegrund:
PERSONALPOLITISKT PROGRAM Fastställt av kommunfullmäktige 1991. Jämställdhet och mångfald reviderat 2000. Avsnitt "Lön - belöning" reviderat 2001 Reviderat av Kommunstyrelsens arbetsutskott i januari 2007
Läs merDiplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation
Diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation Längd: Utbildningen omfattar två dagar (internat) samt tre fristående dagar. Datum: 17-18 augusti, 24 september, 22 oktober samt 14 januari 2016. Ort
Läs merBåstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning
Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens
Läs merLikabehandlingsplan för Centrum förskoleområde. En trygg förskola för alla! Vårt gemensamma ansvar!
Likabehandlingsplan för Centrum förskoleområde En trygg förskola för alla! Vårt gemensamma ansvar! Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som skall prägla verksamheten. Omsorg och hänsyn till
Läs merAPL-matris personlig assistent/stödassistent Elev:
Pedagogisk kompetens Handledarens kommentar: visar vilja att orientera sig om verksamheten Eleven följer sin handledare och visar intresse för alla arbetsuppgifter. uppvisar ett lämpligt och ansvarsfullt
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Mätbandet 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Mätbandet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan
Läs merSlututvärdering av projekt Verksamhet & Hälsa
Slututvärdering av projekt Verksamhet & Hälsa Upplands Väsby Kommun Arthur Henningson och Mikael Eriksson 2012-12-31 ATK, CONSIDER & PARTNERS INNEHÅLL Verksamhet & Hälsa i Upplands Väsby kommun... 2 Medarbetarnas
Läs merLinköpings personalpolitiska program
Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både
Läs merHandlingsplan för fritidsgårdsverksamheten och öppen fritidsverksamhet för 10- till 12-åringar i Västerås för åren
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2018-01-17 Sida 1 (2) Diarienr GSN 2018/00182-1.3.6 Barn- och utbildningsförvaltningen Torbjörn Berggren Epost: torbjorn.berggren@vasteras.se Kopia till Grundskolenämnden Handlingsplan
Läs merAPL-matris Aktivitetsledare Elevens namn:
Pedagogisk kompetens visar vilja att orientera sig om eleven följer sin handledare och visar intresse för alla arbetsuppgifter visar initiativförmåga i Eleven visar intresse att leda en grupp deltagare
Läs merLönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare
Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare Inledning Barn-och utbildningsförvaltningens lönepolitik är en viktig del av Västerviks kommuns samlade lönepolitik. Lönepolitiken
Läs mer8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition
8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A
Läs merUTVECKLING AV ARBETSPLATSEN
UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.
Läs merVår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012
Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande
Läs merRiktlinjer. Lönekriterier
Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma
Läs merMEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel
JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte
Läs merObservationsprotokoll för lektionsbesök
Observationsprotokoll för lektionsbesök Datum och tidpunkt för observationen: Observerad lärare: Skola: Antal närvarande elever i klassen/gruppen: Årskurs/årskurser: Lektionens ämne: Lektionens huvudsakliga
Läs merP E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4
1 Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 21 november 2005 Reviderad: P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 I din hand håller du Sävsjö kommuns personalpolitiska program.
Läs merLönekriterier för Utbildningskontorets verksamheter
Lönekriterier för Utbildningskontorets verksamheter - Lärare UTBILDNINGSKONTORET 2014-08-25 Färdigheter Omsätter goda kunskaper undervisningen. Skapar helhet och sammanhang för eleverna. Har svårt att
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola
Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola Läsåret 2014-2015 Förskolans värdegrund och uppdrag Att alla barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga kriterier Barnen känner tillit
Läs merRiktlinjer. Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar
Riktlinjer Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar 1 FÖRORD Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar är olika forum för dialog mellan arbetsgivaren och medarbetare. Genom en dialog
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merOm förändringsdesign och laboratoriemodellen
Sociologi och Om förändringsdesign och laboratoriemodellen SLU 2018-06-04 HANS LINDGREN GÖTEBORGS UNIVERSITET Ritad av Ulf Swerin efter idé Hans Lindgren Ritad av Ulf Swerin efter idé Hans Lindgren Sociologi
Läs merVägledning för analys av resultatet från medarbetarundersökningen. Arbetsorganisation och krav i arbetet Resurser och stöd i arbetet (12-24)
Vägledning för analys av resultatet från medarbetarundersökningen. Inom varje frågeområde i enkäten kommer några frågor att diskuteras och analyseras som en vägledning i förbättrings- och utvecklingsarbetet
Läs merDet här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild
Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och
Läs merDet lärande samtalet. Vad är ett lärande samtal?
Det lärande samtalet För att skapa en bra grund för utveckling är det viktigt att få en förståelse hur andra tänker, uppfattar och förstår. I alla typer av utvecklingsarbete kan därför användandet av lärande
Läs merDialogkort - arbetsmiljö och hälsa
Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa Med hjälp av dialogkorten kan en god dialog stimuleras och viktiga frågor lyftas fram. Dialogkorten syftar till att hitta de resurser som bidrar till att skapa hållbart
Läs merChecklista för handledning vid praktik
Checklista för handledning vid praktik Innan praktikanten börjar Innan praktikanten börjar behöver verksamheten vara förberedd. Det är viktigt att utse roller, vem eller vilka som är handledare och vilken
Läs merBarn- och elevhälsoplan
Barn- och elevhälsoplan Fastställt av Barn- och utbildningsnämnden Datum för fastställande 2016-03-23, 32 Giltighetstid Tills vidare + årlig översyn Revidering beslutas av skoldirektör. Ansvarig funktion
Läs merSå gör vi Gävle Gävle kommunkoncerns medarbetarpolicy
Sid 1 (6) 2018-03-20 Så gör vi Gävle Gävle kommunkoncerns medarbetarpolicy Gävle kommun Kommunledningskontoret 801 84 Gävle Besök Drottninggatan 22 Kundtjänst 026-17 80 00 Fax 026-12 54 56 gavle.kommun@gavle.se
Läs merInformation och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal
2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare
Läs merFörskolan Bullerbyns pedagogiska planering
2017-2018 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merOrganisatorisk och social arbetsmiljö 2
Organisatorisk och social arbetsmiljö 2 - Hur omsätter vi innebörden i föreskriften till praktisk handling? - Mervärde för organisation och medarbetare? Jan Winroth och Christer Sorbring Reflektioner kring
Läs merLikabehandlingsplan för Berga förskola
Likabehandlingsplan för Berga förskola 2018/2019 Berga förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola 1-5 år a för planen Förskolechefen
Läs merInformation. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun
Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar
Läs merBilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 1. FÖRSKOLEENHETERNAS RESULTATREDOVISNING I SAMMANDRAG 1 1. NÄMNDMÅL:... 1 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs merMedarbetarpolicy i Landstinget
MISSIV 2012-06-13 LJ2012/690 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsstyrelsen Medarbetarpolicy i Landstinget Bakgrund I samband med att Landstingets chefspolicy omarbetades under 2011 aktualiserades frågan
Läs merHandledning UMEÅ UNIVERSITET. Tips och råd till dig som ska leda diskussioner om värdegrunden vid Umeå universitet. Handledning Personalenheten
Sid 1 (5) Tips och råd till dig som ska leda diskussioner om värdegrunden vid Umeå universitet Sid 2 (5) Inledning Som statligt anställda vid Umeå universitet ska vi i det dagliga arbetet följa de lagar
Läs merBedömningsunderlag - Lärare
Bedömningsunderlag - Lärare Nulägesbeskrivning medarbetare Med Vittras löften och enhetens utvecklingsområden och prioriterade mål nedan som utgångspunkt gör du en nulägesbeskrivning av dig själv som lärare
Läs merYttrande över policy för medarbetare, chefer och ledare (KSKF/2018:409)
Grundskolenämnden 2019-01-23 Barn- och utbildningsförvaltningen HR-enheten GSN/2019:70 Lena Karlsson, 016-710 97 45 1 (3) Grundskolenämnden Yttrande över policy för medarbetare, chefer och ledare (KSKF/2018:409)
Läs merYttrande över policy för medarbetare, chefer och ledare (KSKF/2018:409)
Förskolenämnden 2019-01-07 Barn- och utbildningsförvaltningen HR- enheten FSN/2019:14 Lena Karlsson, 016-710 97 45 1 (2) Förskolenämnden Yttrande över policy för medarbetare, chefer och ledare (KSKF/2018:409)
Läs merChefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009
Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta
Läs merRetorik & framförandeteknik
Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag
Läs merPersonalpolitiskt program Antagen av Kumla kommunfullmäktige
Tillsammans lyfter vi Kumla kommun! Personalpolitiskt program Antagen av Kumla kommunfullmäktige 2014-06-18 Du och jag är Kumla kommun! Kumla kommun har en vision med målet att bli 25 000 invånare år 2025!
Läs merSammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011
Sammanställning av utvärdering och erfarenheter av en utbildningsinsats för förskolor i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 SJÄLVKÄNSLA & VÄRDEGRUND I CENTRUM Ovillkorlig kärlek Jag är älskad oavsett hur
Läs merElev: APL -matris Barnskötare!
Pedagogisk kompetens Handledarens kommentar: APL -matris Barnskötare visar vilja att orientera sig om verksamheten Eleven följer sin handledare och visar intresse för alla arbetsuppgifter. uppvisar ett
Läs merSTYRDOKUMENT Policy för medarbetare, chefer och ledare
Kommunstyrelsen 1 (6) STYRDOKUMENT Policy för medarbetare, chefer och ledare Beslutad när Beslutad av Diarienummer Ersätter Gäller för Kommunfullmäktige KSKF/2018:409 KSKF/2011:302 Samtliga nämnder och
Läs merLÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009
Utfärdad av: Dokumentnamn: LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009 Den individuella lönesättningen sker i samtal mellan chef och medarbetare. Den individuella lönen medarbetarens förmåga att uppfylla
Läs merLEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313
CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen
Läs merResultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE
Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Syfte Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan organisationens/enhetens mål och medarbetarens
Läs merMunkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Munkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5 år Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs mer