Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedningen för folkhälsa och psykiatri.

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE (3) HSN Handläggare: Ewa Korek Hälso- och sjukvårdsnämnden Förlängning av avtalet med Barn- och ungdomspsykiatri, Stockholms läns sjukvårdsområde 2018, om länsgemensam barn- och ungdomspsykiatrisk vård och behandling Ärendebeskrivning Ärendet gäller förlängning av avtal med Barn- och ungdomspsykiatri inom Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) om länsgemensam barn- och ungdomspsykiatrisk vård med ett år, från och med den 1 januari 2018 till och med den 31 december Huvudavtalet gäller för perioden den 1 januari 2017 till och med den 31 december 2017 med möjlighet till ett års förlängning två gånger. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, Tilläggsavtal med bilagor Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedningen för folkhälsa och psykiatri. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att att uppdra åt hälso- och sjukvårdsdirektören att teckna avtal om förlängning av avtalet med BUP Stockholm, SLSO, avseende länsgemensam barn- och ungdomspsykiatrisk vård för perioden , med möjlighet till ett års förlängning en gång omedelbart justera beslutet. Förvaltningens motivering till förslaget Förvaltningen har följt upp verksamheten under året. Uppföljningen visar att det finns behov av förstärkning av KID-teamet och Barnahus Norrort. KIND Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet föreslås ingå som en permanent del av verksamheten från och med 2018.

2 2 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN Avtal 2018 Avtalet för år 2018 uppgår totalt till cirka 328 miljoner kronor och innehåller en prisuppräkning med 1 procent samt särskilda satsningar. Länsgemensam öppenvård Länsgemensam öppenvård har en fast uppdragsersättning. Länsgemensam öppenvård består av elva mindre enheter som antingen är riktade till vissa patientgrupper eller som arbetar med en specifik metod. Flertalet enheter har förutom klinisk verksamhet även uppdrag att arbeta med metodutveckling och utbildning och/eller konsultation. Avtalet omfattar insatser för cirka barn och cirka besök. En ökning jämfört med året innan. Ersättningen uppgår till cirka 103 miljon kronor för år Barnahus Hälso- och sjukvårdsnämnden ska enligt beslut den 26 januari 2010 säkerställa barn- och ungdomspsykiatrisk kompetens och särskild kompetens vid tre Barnahus i Stockholms län. Under 2018 knyts ytterligare 5 kommuner till Barnahus Norrort som därmed täcker hela norra länet. BUP förstärks för detta ändamål med kronor för psykolog vilket motsvarar förväntad ökad efterfrågan. KIND Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet Landstingsrådsberedningen beslutade den 19 november 2008 att inrätta ett centrum för klinisk forskning kring neuropsykiatriska funktionshinder. Centrumet utgör en länk mellan akademiskt och kliniskt arbete och har i sitt uppdrag metodutveckling, behandling och implementering av diagnostik och behandlingsmetoder. En behandlingsmottagning är fundament för den kliniska forskningen i uppdraget. Mottagningen är organisatoriskt placerad som en Specialenhet vid BUP Stockholm. Målgruppen för den kliniska högspecialiserade mottagningen är patienter med neuropsykiatriska tillstånd med funktionsnedsättning. KIND:s kliniska forskningsmottagning erbjuder evidensbaserade metoder för individer med neuropsykiatriska funktionshinder som ännu inte tillhandahålls av andra BUP-mottagningar. Centrumet har tidigare drivits som ett projekt. Från och med den 1 januari 2018 föreslås att verksamhet permanentas med en ersättning om cirka 6 miljoner kronor per år.

3 3 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN KID-teamet KID-teamet tar emot unga patienter med könsdysfori. Denna grupp har ökat under de senaste åren. Antal remisser har, enligt vårdgivaren, fördubblats varje år, prognosen för år 2017 ligger på 200 remisser. För att bemöta behovet och korta väntetider föreslås en förstärkning riktat till KID-teamet med 1,2 miljoner kronor motsvarande en psykiatrikertjänst. BUP slutenvård Samtal pågår med BUP SLSO om att hitta en lösning för att öka antalet vårdplatser. Diskussionerna är inte avslutade men det kan finnas möjlighet att kunna öppna ytterligare en vårdavdelning under senare hälften av Utökningen av vårdplatser kommer att hanteras som ett tilläggsavtal för 2018 så snart en lösning hittats. Diskussionerna innefattar även införande av platser för självvald inläggning inom BUP. Ekonomiska konsekvenser Avtalet finansieras inom vårdgrenen psykiatris budgetram. Merparten av verksamheterna har en uppdragsersättning som ligger fast under året. Mellanvården som ersätts med en fast och rörlig del innehåller en takkonstruktion som begränsar risken att eventuell överproduktion får stora ekonomiska konsekvenser. Konsekvenser för patientsäkerhet Konsekvenser för patientsäkerhet bedöms oförändrad. Konsekvenser för jämställd och jämlik vård Konsekvenser för jämställd och jämlik vård bedöms förbättrad. Miljökonsekvenser Konsekvenser för miljön bedöms oförändrade. Barbro Naroskyin Hälso- och sjukvårdsdirektör Anna Ingmanson Avdelningschef

4 Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsnämnden HSN ADA 7627 TILLÄGGSAVTAL SLSO BUP Stockholm Länsgemensam vård Mellan Stockholms läns landsting genom Hälso- och sjukvårdsnämnden, organisationsnummer , ( Beställaren ) och Stockholms läns sjukvårdsområde SLSO, organisationsnummer ( Vårdgivaren ), har slutits följande Tilläggsavtal om länsgemensam barn- och ungdomspsykiatrisk vård 1. Avtalsförutsättningar Detta är ett tilläggsavtal till Huvudavtalet, daterat avseende länsgemensam barnoch ungdomspsykiatrisk vård. Parterna har kommit överens om att införa nedanstående ändring av Huvudavtalet, innebärande att avtalet förlängs i enlighet med punkt 4 och vård för könsdysfori patienter förstärks. Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet KIND som sedan år 2016 drevs i projektform kommer att från och med 1 januari 2018 ingå som en permanent del av den länsgemensamma barn- och ungdomspsykiatriska vården. 2. Ändring av huvudavtalet Parterna har kommit överens om att införa nedanstående ändring av Huvudavtalet, innebärande att avtalet förlängs, verksamhet förstärks och Uppdrag, bilaga 1, Årlig uppföljning, bilaga 2 och Ersättningsvillkor, bilaga 3 ersätts i sin helhet med bifogade bilagor. Avtalstiden förlängs att gälla från och med till och med Beställaren äger rätt att därefter förlänga avtalet med 1 år en gång till. 3. Övrigt I övrigt gäller Huvudavtalet. ************* Avtalet har upprättats i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt. Stockholm Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Anna Ingmanson Avdelningschef Stockholm Stockholms läns landsting Stockholms läns sjukvårdsområde Anna Stenseth Verksamhetsområdeschef Psykiatri SLSO BUP Stockholm Göran Rydén Verksamhetschef

5 Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsnämnden HSN ADA 7627 TILLÄGGSAVTAL SLSO BUP Stockholm Länsgemensam vård

6 1 Specifik Uppdragsbeskrivning 1.1 Inledning I Allmänna villkor beskrivs det generella uppdrag som gäller alla vårdgivare som har avtal med Stockholms läns landsting. I denna bilaga beskrivs det specifika uppdraget för det aktuella vårdområdet/avtalet. 1.2 Kort om uppdraget Uppdraget är att bedriva såväl frivillig öppen och sluten vård som tvångsvård inkl. öppen psykiatrisk tvångsvård. Vårdgivarens ska tillhandahålla ett differentierat vårdutbud för akuta, oplanerade och planerade insatser i såväl öppenvård som slutenvård. Den lokala barn- och ungdomspsykiatriska öppenvårdsverksamheten utgör basen för den samlade barn och ungdomspsykiatrin på specialistnivå och omfattar ett differentierat utbud av akut och planerad vård, konsultationer samt samverkan såväl på individnivå som på strukturell nivå. Varje patients individuella resurser och möjligheter att vara delaktig i vård och behandling ska tas tillvara. Vårdgivaren utformar processer som främjar kontinuitet, tillgänglighet, kvalitet och patientsäkerhet. LEON 1 -principen tillämpas. Patienter tas emot utifrån medicinsk behovsbedömning och prioritering. 1.3 Målgrupp Målgruppen omfattar patienter folkbokförda i Sverige. Patienter från andra landsting har med stöd av Patientlagen rätt att på egen hand söka öppenvård i SLL. Dock gäller att eventuella remisskrav såväl i hemlandstinget som i SLL ska vara uppfyllda. För planerad slutenvård för patienter från andra landsting behövs alltid remiss eller betalningsförbindelse från patientens hemlandsting, se Vårdgivarguiden. Patienter i akut behov av vård. Patienter som har rätt till vårdförmåner i Sverige vid sjukdom enligt vad som följer av Europaparlamentets och rådets förordningar (EEG 883/2004 och EEG 987/2009 om samordning av de sociala trygghetssystemen samt EEG 1408/71). Detta gäller även för EU-medborgare som är registrerade som arbetssökande i Stockholms län. Patienter som omfattas av konventioner eller överenskommelser om sjukvårdsförmåner som Sverige har ingått med andra länder, se Vårdgivarguiden. Asylsökande (personer som omfattas av lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård till asylsökande m.fl.) som inte fyllt 18 år ska erbjudas vård i samma 1 Lägsta effektiva omhändertagande nivå Bilaga 1 Avtal om barn- och ungdomspsykiatrisk vård med BUP Stockholm, SLSO. HSN HSN (17)

7 omfattning som den som erbjuds dem som är folkbokförda inom Stockholms län. Detsamma gäller för personer som inte har fyllt 18 år och som omfattas av lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Asylsökande och personer utan nödvändiga tillstånd som fyllt 18 år ska erbjudas vård som inte kan anstå Uppdragets målgrupp Vårdgivarens målgrupp är barn och ungdomar upp till och med 17 år med psykisk sjukdom och/eller störning, som utgör hinder för personlig växt och mognad, och deras familjer. Problemen hos barnet/ ungdomen ska vara av sådan omfattning och intensitet att de kräver barn- och ungdomspsykiatrisk specialistvård. Målgruppen innefattar patienter som vårdas enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patienter som vårdas enligt Lag om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Vårdgivaren ska utifrån patientens vårdbehov tillämpa en flexibel åldersgräns mellan barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin. Vägledningsdokument gällande ansvarsfördelningen mellan Vårdgivaren och husläkarmottagningar eller barn- och ungdomsmedicinska mottagningar med tilläggsuppdrag psykisk ohälsa finns på Vårdgivarguiden.se, Viss.nu samt psykiatristöd.se. 1.4 Uppdraget Uppdraget omfattar att: Vårdgivaren ska tillhandahålla barn-och ungdomspsykiatrisk specialist-vård innefattande: akut och planerad vård utredning, bedömning, diagnostik, behandling, rådgivning samt uppföljning barn- och ungdomspsykiatriska insatser i ett differentierat utrednings- och behandlingsutbud innefattande medicinska, psykologiska, psykoterapeutiska och pedagogiska metoder. kompetens inom följande områden: depression, ångestsyndrom, psykotiska tillstånd, bipolära syndrom, ätstörning, självskadebeteende, tvång, fobier, ADHD, autismspektrumtillstånd, traumarelaterade tillstånd, trotssyndrom, uppförandestörning, tillstånd hos små barn. ett övergripande vårdplaneringsansvar för de patienter som vårdas inom verksamheten Vårdgivaren ska Bilaga 1 Avtal om barn- och ungdomspsykiatrisk vård med BUP Stockholm, SLSO. Specifik UppdragsbeskrivningHSN HSN (17)

8 ge barnet/ungdomen/familjen individuellt anpassad information om hälsotillstånd och om aktuella metoder för undersökning, vård och behandling utgå från bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap, klinisk expertis och beprövad erfarenhet samt patientens egna värderingar och förutsättningar. tillhandahålla kognitivt stöd och hjälpmedel vid behov för barnet/ungdomen/familjen tydliggöra vilka metoder som finns att tillgå, deras för- och nackdelar, så att barnet/ungdomen/familjen görs delaktiga i vård- och behandlingsplaneringen och kan medverka i ställningstagandet till vilken behandling som kan passa barnet. informera om eventuella biverkningar av behandling och hjälp att hantera dessa; ha skriftliga rutiner för självmordspreventiva åtgärder; tillhandahålla barn-och ungdomspsykiatriskt stöd och behandling för barn som får habiliteringsinsatser, och som utöver dessa insatser, också är i behov av barn- och ungdomspsykiatrisk specialistvård; tillse att patient senast efter tredje besöket har en diagnos registrerad i journalen. Rapportering av diagnos till beställaren sker enligt ICD 10; regelbundet utvärdera diagnos och behandling och vid behov förändra insatserna; fortlöpande mäta effekterna av vårdens effekter på patientens psykiska hälsa och sociala funktionsförmåga och redovisa metoder för mätningarna samt sammanställningar av resultaten; för samtliga patienter som kommer på fler än tre besök, vid påbörjad och avslutad behandling, samt minst en gång per år göra en bedömning med själv-/funktionsskattningsinstrument enligt rekommendationer i nationella riktlinjer och regionala vård- och handlingsprogram; i samråd med barnet/ungdomen/familjen upprätta en skriftlig vårdplan som kontinuerligt följs, uppdateras och delges berörda parter samt definierar ansvariga personer och mål för insatserna; erbjuda patienter som påbörjat en längre tids vård och behandling minst ett läkarbesök per år; ge information om möjligheten att vända sig till sin kommun för att ansöka om bistånd när detta är aktuellt; för aktuella patienter som har behov av samordnade insatser mellan landsting och kommun upprätta/delta i upprättande av en samordnad individuell plan, SIP, (HSL och SOL) erbjuda telefonkontakt/telefonrådgivning till patienter och närstående. ge information om rätten att byta vårdgivare mm i enlighet med valfrihetsregler gällande psykiatrisk specialistvård, se vårdgivarguiden. ge information om brukar- och anhörigföreningar och om Vårdgivarens samverkansformer med dessa Bilaga 1 Avtal om barn- och ungdomspsykiatrisk vård med BUP Stockholm, SLSO. Specifik UppdragsbeskrivningHSN HSN (17)

9 erbjuda patienten ett uppföljningsbesök inom tre dygn vid utskrivning från heldygnsvård efter självmordsförsök för patienter som gjort självmordsförsök och som haft kontakt med barnoch ungdomspsykiatrisk vård eller barnmedicinsk akutvård men inte varit inskrivna i barn- och ungdomspsykiatrisk heldygnsvård erbjuda ett besök så snart som möjligt, dock senast inom 24 timmar efter självmordsförsöket. För patienter som uteblir från avtalat besök ska Vårdgivaren omgående söka kontakt med patient och/eller närstående. Erbjuda fast vårdkontakt i enlighet med Patientlagen och HSL Lokal öppenvård Vårdgivaren har ett geografiskt områdesansvar inom kommunerna Österåker, Täby, Vallentuna Vaxholm, Danderyd Lidingö, Sigtuna, Upplands Väsby, Sollentuna, Upplands Bro, Järfälla, Solna, Sundbyberg, Stockholms stad, Nacka, Värmdö, Huddinge, Salem, Södertälje, Nykvarn vilket innebär att Vårdgivaren inom sitt geografiska område ska: samverka med övrig barn- och ungdomspsykiatri, vårdgrannar och andra huvudmän; medverka i samverkansform kring barn med neuropsykiatriska frågeställningar; ge konsultation till av SLL auktoriserad barn- och mödrahälsovård samt ungdomsmottagningar; erbjuda konsultation/rådgivning till vårdgrannar och andra huvudmän som är berörda i enskilda ärenden; medverka i upprättandet av skriftliga lokala samverkansrutiner för konsultationer och samverkan med andra vårdgivare och huvudmän i området. Vårdgivaren ansvarar för att dessa samverkansrutiner för egen del fungerar; utföra vårdintygsbedömningar för personer som bor eller tillfälligt vistas i området: och i samverkan med socialtjänsten, när socialtjänsten behöver Vårdgivarens specifika kompetens, bedöma barn och ungdomar som visar tecken på psykisk störning. delta i Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap. vid behov hjälpa sökande, patient och närstående vidare till rätt instans i hälso- och sjukvården eller till annan huvudman; telefonkontakt/telefonrådgivning till patienter och närstående. Bilaga 1 Avtal om barn- och ungdomspsykiatrisk vård med BUP Stockholm, SLSO. Specifik UppdragsbeskrivningHSN HSN (17)

10 Insatser till mödra- och barnhälsovården Konsultationen ska bidra till kompetensutveckling för MVC resp. BVC, både generellt och individuellt, samt bidra till en kvalitativt god mödra- resp. barnhälsovård både medicinskt och psykosocialt. Se riktlinjer för konsultationer, Vårdgivarguiden. linjer-for-konsultationer/ Vårdgivaren ska: erbjuda psykologkonsultation till personal inom av SLL auktoriserad mödra- och barnhälsovård inom området via konsultation och rådgivning medverka till tidig upptäckt av riskfaktorer som kan påverka det blivande föräldraskapet medverka vid bedömning av individuella vårdbehov hos blivande och nyblivna föräldrar så att mödra- respektive barnhälsovården vid behov kan lotsa till adekvat insats inom barn- och ungdomspsykiatri, primärvård, socialtjänst eller vuxenpsykiatri medverka till att tidigt upptäcka barn med psykisk ohälsa inklusive anknytningsproblem och neuropsykiatriska störningar samt medverka till att familjen lotsas till adekvata insatser inom barn- och ungdomspsykiatri, barnmedicin, socialtjänst och/eller vuxenpsykiatri tillhandahålla telefonrådgivning till föräldrar med små barn Mellanvård Vårdtjänsten ska vara en resurs för all barn- och ungdomspsykiatrisk vård som bedrivs på uppdrag av SLL. Vårdgivaren ska erbjuda insatser utöver vad lokal mottagningsvård kan ge till patienter/familjer där arten och graden av det psykiatriska tillståndet kräver det. Mellanvårdens uppdrag riktar sig till barn som bor i hemmet/motsvarande som behöver mer omfattande insatser än poliklinisk mottagningsvård samt barn som ska slussas ut från heldygnsvård. Vårdtjänsten ska innefatta intensiva, flexibla och tidsbestämda insatser utifrån barnets vårdplan såväl akuta och snabba insatser som planerade insatser mobila team som ska arbeta med stöd i nätverket genom insatser i hemmet eller andra vardagsmiljöer för barnet dagvård för barn som har behov av intensiva insatser där heldygnsvård inte är nödvändig mottagningsbesök Bilaga 1 Avtal om barn- och ungdomspsykiatrisk vård med BUP Stockholm, SLSO. Specifik UppdragsbeskrivningHSN HSN (17)

11 1.4.3 Länsgemensam öppenvård Vårdtjänsten ska vara en resurs för all barn- och ungdomspsykiatrisk vård som bedrivs på uppdrag av SLL. Målgruppen utgörs av patienter med sällan förekommande problematik och/eller där det finns särskilt stora behov av en specialiserad barn- och ungdomspsykiatrisk kompetens och/eller speciella behandlingsmetoder. Länsgemensam öppenvård ska också efter bedömning av såväl behov som uppdrag och utifrån prioritering av resurser, kunna bistå samverkansparter inom SLL och länets kommuner med konsultativa insatser. Vårdgivaren ska tillhandahålla länsgemensamma insatser för döva och hörselskadade barn och/eller barn till döva föräldrar med särskilda barn- och ungdomspsykiatriska behov finskspråkiga familjer där vård och behandling behöver bedrivas på hemspråket BUP:s specialenheter barn och ungdomar med traumarelaterade tillstånd, med betoning på att inom målgruppen möta patienter med komplex symtombild och hög svårighetsgrad barn och ungdomar med OCD och OCD-relaterade tillstånd inklusive de patienter som har en samsjuklighet med autism. I dessa tillstånd ingår följande diagnosgrupper: tvångssyndrom (obsessivecompulsive disorder OCD), dysmorfofobi (BDD), samlarsyndrom (HD), trichotillomani (HPD), dermatillomani (SPD), kroniska tics/tourettes syndrom, PANS/PANDAS OCD och relaterade tillstånd som symptom på bakomliggande neuroinflamatoriska tillstånd. Barn med selektiv mutism ingår i målgruppen. För barn med selektiv mutism ska kunskap kring diagnosen utvecklas samt stöd till lokala mottagningar kring denna patientgrupp utgöras. För barn och ungdomar med ovannämnda diagnoser ska evidensbaserade metoder för behandling anpassas och vidareutvecklas och samverkan med forskningsenheter inom detta område ske. tonåringar med problem inom området emotionell instabilitet och återkommande självskadebeteende, självmordsförsök med mera och som behandlas med dialektisk beteendeterapi barn och ungdomar som vårdas på barnmedicinsk klinik, och där psykiatrisk och somatisk problematik interagerar; enheten ska erbjuda barnpsykiatrisk specialistvård samt konsultation till vårdpersonal avseende enhetens målgrupp barn och ungdomar med allvarliga, omfattande funktionshinder och psykiatrisk problematik, som ofta kräver anpassad behandlingsmetodik Bilaga 1 Avtal om barn- och ungdomspsykiatrisk vård med BUP Stockholm, SLSO. Specifik UppdragsbeskrivningHSN HSN (17)

12 barn som föds med oklart kön, respektive barn och ungdomar under 18 år som upplever sig vara födda i fel kön. Skriftligt samarbetsavtal med berörda samarbetspartners inom barnmedicin skall finnas kring målgruppen insatser för asylsökande barn och ungdomar med allvarlig barnpsykiatrisk problematik, regleras i separat tilläggsavtal barn och ungdomar med neuropsykiatriska tillstånd med funktionsnedsättning i behov av diagnostik och behandling som ligger i framkant inom forskning, har god evidens men som inte används inom reguljär vård. Dessa insatser ansvarar Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet (KIND) för. BUP.s specialenheter Vårdtjänsten ska för samtliga så kallade Specialenheter innefatta: Kliniskt arbete; Specialenheternas målgrupp definieras utifrån tydliga kriterier gällande framförallt hög svårighetsgrad och hög grad av komplexitet avseende den barnpsykiatriska symtombilden. Utåtriktat arbete; specialenheterna ska, utifrån enheternas respektive uppdrag, bidra med konsultativa och kompetenshöjande insatser riktat till barnpsykiatri på olika nivåer. Utvecklingsarbete; specialenheterna utgör en resurs inom BUP Stockholms pågående utvecklingsarbete genom strukturerad samverkan med öppenvårdens subspecialiseringsnätverk samt för övrig barn- och ungdomspsykiatrisk vård som bedrivs på uppdrag av SLL. Specialenheternas utvecklingsuppdrag omfattar även metodutvecklingsarbete, med fokus på den egna enhetens behov av metodutveckling för att fullfölja sitt kliniska uppdrag Klinikvård och kliniknära vårdtjänster Vårdgivaren ska tillhandahålla dygnet-runt-öppen barn- och ungdomspsykiatrisk akutverksamhet i form av mottagningsverksamhet och vid behov akut inläggning. Vårdtjänsten ska innefatta akutinsatser som komplement till de lokala mottagningarnas akutansvar dagtid samt ansvar för akutinsatser kvällar, nätter och helger akuta insatser dygnet runt för patienter som, efter kontakt inom barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård, bedöms behöva klinikvård akutinsatser på de somatiska barnklinikerna ska ske i enlighet med aktuell överenskommelse mellan BUP och barnsjukhusen. Bilaga 1 Avtal om barn- och ungdomspsykiatrisk vård med BUP Stockholm, SLSO. Specifik UppdragsbeskrivningHSN HSN (17)

13 akutinsatser hela dygnet för patienter som aktualiseras via polis, ambulans eller annat samt för utomlänspatienter och patienter som vårdas på behandlingshem inom Stockholms län vård enligt Lag om psykiatrisk tvångsvård (LPT) skall kunna erbjudas på kliniken tillhandahålla heldygnsvård för svårt sjuka barn-och ungdomar som behöver omfattande och avancerad omvårdnad dygnet runt. planerade inläggningar efter samråd med öppenvård. tillhandahålla strukturerad och kvalificerad dagvård som komplement till eller i vissa fall alternativ till dygnetruntvård för patienter i behov av stabilisering, återhämtning och successiv återgång till ett mer normalt liv. mottagningsverksamhet för barn och ungdomar med psykotiska och bipolära tillstånd. Vårdtjänsten ska innefatta: differentierade behandlingsinsatser för patienter med olika typer av psykiatrisk problematik differentierade behandlingsinsatser utifrån patientens ålder den kliniknära vården ska anpassas och tillämpas utifrån det behov av vårdinsatser som föreligger Särskilda uppdrag Verksamhetsområde Nordost Vårdgivaren ska erbjuda Samordningsansvar för remissgrupper i samarbete med barnmedicin. Verksamhetsområde Nordväst Vårdgivaren ska erbjuda Samordningsansvar för remissgrupper i samarbete med barnmedicin. Verksamhetsområde Sydost Vårdgivaren ska erbjuda Samordningsansvar för remissgrupper i samarbete med barnmedicin. Verksamhetsområde Sydväst Vårdgivaren ska erbjuda mottagning för Unga enligt samarbetsavtal med Psykiatriska kliniken, Södertälje sjukhus. Bilaga 1 Avtal om barn- och ungdomspsykiatrisk vård med BUP Stockholm, SLSO. Specifik UppdragsbeskrivningHSN HSN (17)

14 Samordningsansvar för remissgrupper i samarbete med barnmedicin. Verksamhetsområde Specialenheter Vårdgivaren ska erbjuda Insatser i Barnahus Vårdgivaren ska tillhandahålla insatser i barnahus med utgångspunkt i de samverkansöverenskommelser/ motsvarande, som de deltagande huvudmännen/myndigheterna antagit för Barnahuset i Stockholm, Barnahuset Huddinge/Botkyrka och Barnahus Norrort. Vårdgivaren ska för Barnahuset - bemanna med barn-och ungdomspsykiatrisk kompetens knutna till BUP Traumaenhet, - bidra till kompentensutveckling, ge råd och konsultation till den egna verksamheten, samverkande parter samt bidra till uppföljning av verksamheten, - delta i samråds- och samverkansmöten tillsammans med personal från de övriga myndigheterna, - bedöma barnets eller ungdomens behov av psykiatrisk behandling och i samband med detta - tillgodose barnets eller ungdomens behov av psykiatriskt krisbemötande, - lotsa till vårdgivare vid behov av längre eller annan form av psykiatrisk vård, - lotsa närstående/familj vidare till annan vårdgivare eller huvudman vid behov av insatser. Bedömningssamtal och krisbemötande görs under förutsättning att det finns tillräcklig bemanning på plats från övriga samverkansparter. Om så inte är fallet, kan Vårdgivaren av patientsäkerhetsskäl ge dessa insatser på en barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning. Behandlingsforskningsenhet inom barn- och ungdomspsykiatri Behandlingsforskningsenhet inom barn- och ungdomspsykiatri med uppdrag att erhålla infrastruktur för kliniska prövningar. Behandlingsforskningsenheten skall samordna projekt med syfte att utveckla och utvärdera diagnostik och behandling av barn- och ungdomspsykiatriska tillstånd inom Stockholms läns landsting. Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet (KIND) KIND ska arbeta med metodutveckling, behandling och implementering av diagnostik och behandlingsmetoder. Bilaga 1 Avtal om barn- och ungdomspsykiatrisk vård med BUP Stockholm, SLSO. Specifik UppdragsbeskrivningHSN HSN (17)

15 Uppdraget är att bedriva en patient-och verksamhetsnära klinisk forskningsmottagning inom det neuropsykiatriska området i syfte att utveckla och kvalitetssäkra utredning och behandling Den kliniska verksamheten ska bedriva behandling enligt HSL och fungera även som en grundstruktur för utvärdering av framtagna och tidigare riktlinjebaserade insatser. Den kliniska verksamheten kan utgöra utbildningsmiljö för vårdpersonal och kliniker KIND ska även arbeta med utbildning, handledning och kunskapsspridning Uppdraget är att: stödja och stimulera kompetensutveckling till berörda målgrupper samordna utbildning och kompetensutveckling i samverkan med berörda verksamheter och undervisa samt tillgängliggöra aktuella kunskap kvalitetssäkra utbildning-och metodutvecklingsinsatser samt uppföljning och kalibrering av kompetens inom det neuropsykiatriska området efter avslutad utbildning öka medvetenhet, sprida kunskap om neuropsykiatriska funktionstillstånd till allmänhet genom berörda organisationer och samverkanspartner inom vården för såväl band som vuxna Övergripande utveckling, samverkan och utbildning Vårdgivaren ska för SLL:s räkning medverka i utvecklingsarbete på nationell nivå, t ex i framtagande av nationella riktlinjer medverka i regionalt utvecklingsarbete t ex i framtagande av regionala vårdprogram utveckla och underhålla ett patient-/kvalitetsregister som skall vara öppet för samtliga vårdgivare inom Stockholms län som har avtal med landstinget om barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet att ansluta sig till. Kvalitetsregistret ska vara tillgängligt för forskning, utvärdering och uppföljning av barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms län medverka i utvecklingen av övergripande samverkansmodeller på nationell och regional nivå, t ex BUS-samverkan ansvara för övergripande och samordnande funktioner kring utbildning av olika personalkategorier såsom ST-läkare, PTP-psykologer utveckla och erbjuda aktuella föreläsningar och seminarier som ska vara tillgängligt för anställda hos samtliga vårdgivare som har avtal med SLL om barn och ungdomspsykiatrisk verksamhet Bilaga 1 Avtal om barn- och ungdomspsykiatrisk vård med BUP Stockholm, SLSO. Specifik UppdragsbeskrivningHSN HSN (17)

16 Tiohundra och privata BUP-verksamheter har tillgång till alla BUP Stockholms utbildningar som arrangeras inom ordinarie budget och som rör generell barnpsykiatrisk kunskap och metodik. Vid platsbrist fördelas platser proportionerligt efter storleken på upptagningsområde, oavsett huvudman. de utbildningar som endast erbjuds BUP Stockholms egen personal är: Utbildningar som finansieras av projektmedel och/eller ingår i BUP Stockholms egna utvecklingsprojekt; Utbildningar som rör anställning inom BUP Stockholm, interna arbetsrutiner och system; Interna yrkesvisa träffar och seminarier. ansvarar för, utveckla och underhålla en frågesida på Internet riktad till barn och ungdomar, BUP.se Vårdprogram och riktlinjer Vårdgivaren ska följa för Uppdraget tillämpliga nationella riktlinjer samt regionala och lokala vård- och handlingsprogram som finns på Psykiatristöd.se. Se även VISS, och Vårdgivarguiden Kvalitetsregister Vårdgivaren ska, förutsatt patientens medgivande, rapportera uppgifter inom sin verksamhet till relevanta nationella psykiatriska kvalitetsregister med certifieringsnivå 1 till och med 3. Vårdgivare ska arbeta med kvalitetsutveckling via de psykiatriska kvalitetsregistren. Se Vårdgivarguiden Samverkan Samverkan för patientens bästa Vårdgivaren ska aktivt bidra till samverkan för patienter som har behov av vård och omsorg från andra vårdgivare och huvudmän. Dokumenterade rutiner ska upprättas för samverkan med andra vårdgivare och huvudmän i den omfattning som krävs för Uppdragets utförande Vårdprocesser Vårdgivaren ska säkerställa att vårdprocessen ur ett patient- och närståendeperspektiv är så sammanhängande som möjligt. Vårdgivaren ansvarar för överlämnande till annan vård- eller omsorgsgivare för att ge patienten god och samordnad vård. Så få kontaktpunkter som möjligt ska involveras i patientens möte med vården Vårdplanering Vårdgivaren ska aktivt delta i och vid behov ta initiativ till vårdplanering i samverkan med andra vård- och omsorgsgivare samt erbjuda patienten en kopia på upprättad skriftlig samordnad vård -och omsorgplan. Vårdgivaren ska kalla vuxenpsykiatrin till vårdplanering i god tid före patientens 18-årsdag när fortsatt vårdbehov bedöms föreligga. Bilaga 1 Avtal om barn- och ungdomspsykiatrisk vård med BUP Stockholm, SLSO. Specifik UppdragsbeskrivningHSN HSN (17)

17 Vårdgivarens lokala öppenvård har det övergripande barn- och ungdomspsykiatriska vårdplaneringsansvaret för målgruppen. Detta ska omfatta även barn och ungdomar som vårdas på barn- och ungdomspsykiatrisk klinik, barn- och ungdomsmedicinsk klinik och hem för vård och boende, HVB. I vissa fall och efter skriftlig överenskommelse kan detta vårdplaneringsansvar överlåtas till barn- och ungdomspsykiatrisk klinik eller specialenhet. När barnet/ungdomen behöver insatser av länsgemensamma barn- och ungdomspsykiatriska verksamheter, exempelvis mellanvård, specialistmottagningar, dagvård och mobila team ska Vårdgivaren ansvara för att detta föregås av en gemensam vårdplanering innefattande ett tydligt avgränsat uppdrag för denna länsgemensamma verksamhet. För barn och ungdom som vistas i HVB ska Vårdgivaren: svara för barn- och ungdomspsykiatriska utrednings- och behandlingsinsatser på specialistnivå om barnet är placerat inom länet; svara för att skriftlig vårdplan upprättas samt medverka till att närmaste barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet kan fullgöra uppdraget för de barn som är placerade i HVB utanför länets gränser och som enbart behöver öppenvårdsinsatser; och svara för att vårdplanen utvärderas och omprövas minst var sjätte månad för barn och ungdom som vårdas på HVB och där landstinget är medfinansiär Övergripande samverkansöverenskommelser Vårdgivaren ska känna till och följa beslut och riktlinjer i samverkansöverenskommelser som finns mellan SLL och andra huvudmän och som berör Vårdgivarens uppdrag, se Vårdgivarguiden. Vårdgivaren ska delta i arbetet med att anpassa och utveckla dessa till lokal nivå Lokala samverkansöverenskommelser Vårdgivaren ska upprätta skriftliga samverkansöverenskommelser med vårdgrannar och andra huvudmän som är lokaliserade i samma kommun/stadsdel som Vårdgivaren. Vårdgivaren ska upprätta lokala samverkansrutiner för konsultation till elevhälsa, socialtjänst, barnhälsovård, mödrahälsovård, ungdomsmottagningar, barn- och ungdomsmedicinska - och husläkarmottagningar med tilläggsuppdrag om psykisk ohälsa hos barn och unga, barnläkare i öppenvård och andra samverkanspartners. Vårdgivaren ska samverka med brukar- och anhörigföreningar, samt i övrigt erbjuda brukare och närstående olika möjligheter att på ett strukturerat sätt medverka i syfte att utveckla vården och öka delaktigheten. 1.5 Personal och kompetens Vårdgivaren ska ha personal i den omfattning som krävs för att utföra Uppdraget i enlighet med Avtalet. Bilaga 1 Avtal om barn- och ungdomspsykiatrisk vård med BUP Stockholm, SLSO. Specifik UppdragsbeskrivningHSN HSN (17)

18 Vårdgivaren ska tillse att personalen har för Uppdraget adekvat utbildning och kompetens och får den kompetensutveckling som erfordras. Personal med patientkontakt ska tala och förstå samt kunna läsa och skriva svenska. Vårdgivaren ska säkerställa att verksamhetschefen har adekvat kompetens och tillräckliga kunskaper för att leda den systematiska utvecklingen av verksamhetens kvalitet i enlighet med verksamhetens ledningssystem. I detta ingår att vara väl förtrogen med och insatt i de lagar, förordningar, föreskrifter, riktlinjer, råd och rekommendationer som gäller för hälso- och sjukvården, både nationellt och lokalt. I Vårdgivarens verksamhet ska minst finnas specialistläkare i barn- och ungdomspsykiatri, legitimerade psykologer varav minst 50 procent med minst två års dokumenterad erfarenhet av praktiskt arbete med barn och ungdomar, socionomer, legitimerade psykoterapeuter, legitimerad specialistsjuksköterska, tillgång till arbetsterapeut. 1.6 Tider för verksamhetens bedrivande/inställelsetider Vårdgivaren ska vara tillgänglig per telefon för patient och närstående mellan och för information, bedömning, råd, stöd och hänvisning. Under andra tider informera om öppettider och hänvisa till annan vårdenhet och 1177 Vårdguiden anpassa öppethållande- och telefontider till patienters och anhörigas behov, t ex genom att hålla öppet kvällsmottagning kunna erbjuda akuta besök och ge kvalificerad rådgivning vardagar Rådgivningen ska tillhandahållas av vårdpersonal med lämplig kompetens och erfarenhet för att per telefon bedöma de vårdsökandes vårdbehov och lämplig vårdnivå ta emot patienter för planerade besök vardagar minst mellan och vara tillgänglig för vårdgrannar och andra huvudmän vardagar kl och ansluta sig till och tillämpa tjänsten Tillgänglighet till kontakt via 1177 Vårdguidens e-tjänster. Vårdgivaren ska uppnå en miniminivå som omfattar: av- och omboka tid, beställa tid, begära ut intyg, beställa journalkopia, förnya recept. Beställaren kan komma att initiera användandet av internetförmedlad behandling under avtalsperioden. 1.7 Miljö Vårdgivaren ska ha ett miljöledningssystem certifierat enligt ISO-standard 14001, EMAS eller motsvarande om ersättningen överstiger 15 miljoner kronor per år. Kravet på miljöcertifiering gäller också om Vårdgivaren är del av en koncern eller motsvarande vars sammanlagda årliga ersättning från Beställaren överstiger 15 miljoner kronor. Bilaga 1 Avtal om barn- och ungdomspsykiatrisk vård med BUP Stockholm, SLSO. Specifik UppdragsbeskrivningHSN HSN (17)

19 Kravet på att verksamheten är certifierad infaller senast 31 december året som följer det år 15 miljoner kronor i ersättning är överskriden. Om vårdgivarens ersättning understiger 15 miljoner kronor per år ska denna vara miljödiplomerad av Beställaren om den inte är miljöcertifierad. Diplomering ska ske senast ett år efter driftstart. Beställarens miljödiplom gäller ett år från den dag det godkänns Förnybart bilbränsle Fordon som kan drivas med förnybart bränsle ska använda förnybart bränsle när det finns tillgängligt. Fordon som drivs av bensin eller diesel ska använda bränsle med så hög andel inblandning av förnybart drivmedel som är möjligt Läkemedel Vårdgivaren ska se till att läkemedelsförskrivande personal har utbildning i läkemedels miljöpåverkan. Utbildningen ska avse läkemedels påverkan på miljön (dvs ej arbetsmiljöfrågor). Senast efter fem år bör förskrivare genomföra ny utbildning eftersom kunskapsområdet utvecklats starkt Ekologiska livsmedel Andelen livsmedel i patientmat som är baserad på ekologiskt framställda produkter ska från och med 2021 uppgå till minst 50 procent. Beräkningen görs utifrån råvarukostnad. Ekologiska produkter ska uppfylla kriterierna i förordning EG 834/2007 (EG899/2008) om ekologisk produktion och märkning. 1.8 Forskning, utveckling och utbildning Forskning och utveckling Vårdgivare med uppdrag från Stockholms Läns Landsting ska delta i utveckling av vården och framtagande av nya läkemedel, behandlingsmetoder, medicintekniska produkter och diagnostika genom att medverka i forskningsprojekt, kliniska prövningar och kvalitetsutveckling samt genomförande av innovationsprojekt. Denna medverkan består bland annat i att tillhandahålla nödvändiga uppgifter från journal och laboratorierapporter och biträda med kompletterande uppgifter och tjänster. I förekommande fall skall vårdgivare delta i insamling, lagring och tillgängliggörande av prov, provdata och kliniska uppgifter inom ramen för vad som regleras i nationella eller regionala vårdprogram eller på annat sätt överenskommits i regionala eller lokala avtal. Efter att informerat samtycke har inhämtats ska journaluppgifter, biobanksprover, provdata och liknande data om patienter tillgängliggöras för de ovan angivna ändamålen. Uppgifter om enskilda prov som sparas ska registreras i Stockholms medicinska biobank. Om detta är förknippat med väsentliga merkostnader regleras detta genom överenskommelse i varje enskilt fall mellan Vårdgivaren, biobanken och den som begär ut uppgifter eller prover Utbildningsuppdraget Vårdgivaren ska till den ersättning som landstinget fastställer medverka i utbildning och verksamhetsintegrerat lärande (VIL). Bilaga 1 Avtal om barn- och ungdomspsykiatrisk vård med BUP Stockholm, SLSO. Specifik UppdragsbeskrivningHSN HSN (17)

20 Vårdgivaren ska tillhandahålla utbildningsplatser för hälso- och sjukvårdsutbildningarna i gymnasieskolan, yrkeshögskolan och högskolan. Detta innebär att vårdgivaren ska medverka i studenternas verksamhetsförlagda utbildning och handleda studenterna i verksamhets integrerat och interprofessionellt lärande. Vårdgivaren ska följa landstingets rekommendation för handledarkompetens. Vårdgivaren ska ansvara för att de kliniska utbildningsmiljöerna håller den kvalitet som följer av examenskraven för respektive utbildning och medverka i utvärderingar, uppföljningar och utvecklingsarbete. Platser för verksamhetsintegrerat lärande (VIL) hanteras via det elektroniska kliniska placeringsprogrammet KliPP. 1.9 Läkemedel Läkemedelsbehandling ska ske på ett rationellt, säkert och kostnadseffektivt sätt med ett helhetsperspektiv där patientens och samhällets bästa beaktas. När patient behandlas med läkemedel som administreras på öppenvårdsmottagning, inom dagvård eller i slutenvård svarar Vårdgivaren för kostnaden för läkemedel. Då patient överförs till annan vårdgivare ska patienten förses med läkemedel fram till planerat återbesök, oavsett var detta kommer att ske. Vårdgivaren ska informera mottagande vårdgivare om aktuell läkemedelsbehandling och planerade förändringar i medicineringen. Vårdgivarens förskrivning ska ske i enlighet med rekommendationer som utfärdas eller förmedlas av Stockholms läns läkemedelskommitté inklusive Kloka listan och Kloka råd. Vårdgivaren ansvarar dessutom för att patienternas hela läkemedelsbehov tillgodoses under slutenvårdstiden. Recept ska vara försedda med kvalitetssäkrad identifikation som innehåller personlig förskrivarkod och arbetsplatskod. Arbetsplatskod ska vara kopplad till Vårdgivarens uppdrag enligt detta Avtal. Hjälpmedelskort som används vid förskrivning av förbrukningsartiklar för stomi, för att tillföra läkemedel eller för egenkontroll av medicinering ska vara försedda med kvalitetssäkrad identifikation som innehåller personlig förskrivarkod och arbetsplatskod. Vårdgivaren ska tillse att Vårdgivarens arbetsplatskoder används på ett korrekt sätt, se Vårdgivarguiden. Alla kontakter och all samverkan som Vårdgivaren har med läkemedelsföretag och medicinsktekniska företag ska följa de avtal och överenskommelser som har träffats av SLL med berörda intressentorganisationer, se Vårdgivarguiden. Vårdgivare som avser att genomföra klinisk läkemedelsstudie ska senast i samband med ansökan till Läkemedelsverket/etikprövningsnämnd anmäla detta till Stockholms läns läkemedelskommitté samt ta kontakt med Stockholms regionala biobankscenter eller vederbörande ansvarig för biobankshantering av insamlade Bilaga 1 Avtal om barn- och ungdomspsykiatrisk vård med BUP Stockholm, SLSO. Specifik UppdragsbeskrivningHSN HSN (17)

21 prover. Vårdgivaren ska försäkra sig om att resurser finns för fortsatt eller avslutande behandling efter det att studien upphört. Mer information och instruktioner om Läkemedel finns på Vårdgivarguiden under området Läkemedel. Vårdgivaren ska genomföra läkemedelsgenomgångar i enlighet med SLL:s riktlinjer, se Vårdgivarguiden. Förskrivare av specialläkemedel är ansvarig för att bistå patientens husläkare vid läkemedelsgenomgång samt för kunskapsöverföring gällande förskrivna specialläkemedel Medicinsk service Medicinsk service är patientbunden diagnostik och laboratorieanalyser utförda efter remiss. Tjänster som därmed avses är laboratoriemedicin, radiologi, klinisk fysiologi, klinisk neurofysiologi, gastrointestinal endoskopi, spermaprover, transfusionsmedicin och nuklearmedicin samt biobankshantering och vävnadsinrättning. För nyttjande av medicinsk service där Vårdgivaren har hela kostnadsansvaret, ska Vårdgivaren välja leverantör som har avtal med SLL eller är ackrediterad av SWEDAC. Beställaren äger rätt att granska Vårdgivarens förskrivning av medicinsk service. Vid utfärdande av remiss avseende medicinsk service ska på remissen anges Kombikakod eller HSAID enligt Beställarens anvisningar för den egna Verksamheten som drivs enligt detta Avtal. Remiss till medicinsk service får endast utfärdas för patienter som vårdas i verksamhet som omfattas av detta Avtal. Kombikakod eller HSAID för någon annan verksamhet får inte användas, se Vårdgivarguiden Hjälpmedel och visst förbrukningsmaterial Vårdgivaren ska efter behovsbedömning förskriva hjälpmedel, förbrukningsmaterial eller näringsprodukter enligt SLL:s anvisningar, regler och beställningsrutiner, se Hjälpmedelsguiden via Vårdgivarguiden. Vårdgivaren ska vara väl förtrogen med aktuellt hjälpmedelsutbud, följa upp förskrivna hjälpmedel samt även i övrigt fullfölja sitt förskrivansvar. Vårdgivare som i sitt uppdrag har att förskriva bashjälpmedel för rörelsenedsättning mm ska tillhandahålla utrymme för utlämning och återtagning för denna typ av hjälpmedel. Vårdgivaren ansvarar för att ta ut eventuell avgift av patienter/brukare för hjälpmedel enligt SLL:s beslut, se Vårdgivarguiden. Avgiften ska tillfalla Beställaren. Bilaga 1 Avtal om barn- och ungdomspsykiatrisk vård med BUP Stockholm, SLSO. Specifik UppdragsbeskrivningHSN HSN (17)

22 1.12 Jämlik och jämställd vård Vårdgivaren ska vid planerandet och utförandet av sitt uppdrag verka för att vården ska vara jämlik och jämställd i enlighet med landstingets policyer och program, se Vårdgivarguiden. Bilaga 1 Avtal om barn- och ungdomspsykiatrisk vård med BUP Stockholm, SLSO. Specifik UppdragsbeskrivningHSN HSN (17)

23 HSN Bilaga 2 ADA Årlig uppföljning I Allmänna villkor finns en generell beskrivning av Beställarens uppföljning. I detta dokument beskrivs den årliga uppföljningen av avtal inom detta vårdområde inklusive krav på manuell inrapportering. Beställarens uppföljning tjänar flera syften: Uppföljning för analys och planering Uppföljning för kontroll (verifiera att vårdgivaren levererar enligt avtal) Uppföljning för dialog och utveckling Uppföljning som en del av styrningen (bland annat kopplat till målrelaterad ersättning) 1.1 Utformning av avtalsuppföljningen Löpande uppföljning Beställaren följer fortlöpande vårdgivarens leverans av vårdtjänster i enlighet med avtalet. Vårdproduktionen stäms av i samband med faktureringen. Synpunkter från patienter och vårdgrannar tas emot och hanteras. Dialog som från tid till annan uppstår kring tolkningen av avtalet ger också input till avtalsuppföljningen. Årlig sammanställning av uppgifter Årligen görs en sammanställning per avtal vilken bygger på Beställaren hämtar från register (beskrivs i matris med indikatorer och nyckeltal, se punkt 1.2) och på svar på frågor som hämtas in via WIM, se nedan. Den årliga sammanställningen återkopplas till vårdgivaren. Uppföljningsmöten Utbytet av information via statistik och rapporter kompletteras med att Beställaren kallar till uppföljningsmöten. I allmänhet sker detta på vårdenheten/mottagningen. Inom detta vårdområde avser Beställaren att initiera uppföljningsmöte minst en gång per år, vanligen i mars året efter uppföljningsperioden.

24 HSN Bilaga 2 ADA 7627 Fördjupad uppföljning I en del fall blir det aktuellt med en noggrannare granskning av hur vårdgivaren uppfyller villkoren i avtalet, så kallad fördjupad uppföljning. Denna beskrivs i Allmänna villkor. 1.2 Indikatorer och nyckeltal En matris med indikatorer och nyckeltal, publicerad på Vårdgivarguiden, beskriver underlaget för Beställarens uppföljning. Matrisen kan revideras av Beställaren årligen. I avtalet Bilaga 3 Ersättningsvillkor, under punkten Målrelaterad ersättning, redovisas hur målrelaterad ersättning beräknas och fördelas. Vårdgivaren ansvarar för att kvalitetssäkra all data som rapporteras in till Beställaren. Matris för indikatorer och nyckeltal (Uppföljningsplan) Prestationer utförda Prestationer - åtgärder VAD? Nyckeltal/ indikator Vårdproduktion i förhållande till avtal och tidigare år Vårdåtgärd (KVÅ) XU 045 Upprättande av samordnad individuell plan (SIP) VARFÖR? Syfte med nyckel-talet/ indikatorn Följa vårdproduktionen i förhållande till beställda volymer i avtal och föregående års utfall Följa upp avtalets Bilaga 1 specifik uppdragsbeskrivning p 3, om samordnad individuell plan HUR? Beskrivnin g av beräkning Datakälla Uppdateringsfrekvens/ Mätperiod VEM? Ansvarsfördelning vårdgivare/hsf VAL 1 jan 31 dec Vårdgivare rapporterar till GVR. HSF tar fram data via bland annat VAL 1) VAL 1 jan 31 dec Vårdgivare rapporterar till GVR. HSF tar fram data i VAL Lägsta nivå Prestationer - åtgärder Prestationer - åtgärder Vårdåtgärd (KVÅ) AU120 Upprättande av strukturerad vårdoch omsorgsplan/vårdplan Antal individer i slutenvård fördelat på SLL-pat utomlänspatienter samt utrikespatienter Följa upp avtalets Bilaga 1 specifik uppdragsbeskrivning p 3, om vårdplan 2) VAL 1 jan 31 dec Vårdgivare rapporterar till GVR. HSF tar fram data i VAL Vårdgivare rapporterar till GVR. HSF tar fram data i VA Prestationer - åtgärder Vårdtid - tid under vilken ett vårdtillfälle äger rum Följa upp beställning. Definition enligt regelverk I den nationella statistiken beräknas vårdtid som utskrivningsdatum VAL 1 jan 31 dec Vårdgivare rapporterar till GVR. HSF tar fram data i VAL

25 HSN Bilaga 2 ADA 7627 minus inskrivningsdatum. När in- och utskrivning sker samma dag räknas vårdtiden som noll dagar. I den nationella statistiken inkluderas permission i vårdtid. Prestationer - åtgärder Prestationer - åtgärder Prestationer - åtgärder Medelvårdtid VAL 1 jan 31 dec Vårdgivare rapporterar till GVR. HSF tar fram data i VA Antal vårdtillfällen per patient VAL 1 jan 31 dec Vårdgivare rapporterar till GVR. HSF tar fram data i VA Antal patienter i dagvård (BEDA) Följa upp beställda volymer. VAL Vårdgivare rapporterar till GVR. HSF tar fram data i VA Prestationer - åtgärder Antal dagvårdsbesök (exkl uteblivna och telkontakt) Följa upp beställda volymer. VAL Vårdgivare rapporterar till GVR. HSF tar fram data i VA Prestationer - åtgärder Antal patienter i öppenvård Följa upp antal patienter som behandlas inom verksamheten VAL Vårdgivare rapporterar till GVR. HSF tar fram data i VA Prestationer - åtgärder Prestationer - åtgärder Antal besök i öppenvård Följa upp produktion VAL Vårdgivare rapporterar till GVR. HSF tar fram data i VA Antal besökstyper i öppenvård Följa upp produktion VAL Vårdgivare rapporterar till GVR. HSF tar fram data i VA Kvalitet - kunskapsbaserad och ändamålsenlig Kvalitet - patientfokuserad Kvalitet - patientfokuserad Diagnosregistreringsgrad, andel diagnossatta läkarbesök av samtliga läkarbesök Andel patienter som upplever sig delaktiga Andel välinformerade patienter Följa upp diagnossättningsgrad av läkarbesök. Uppgiften är obligatorisk till socialstyrelsens patientregister (PAR). Följa upp upplevelsen av delaktighet Följa upp upplevelsen av att vara välinformerad 3) VAL Månad Vårdgivare rapporterar till GVR. HSF sammanställer i LUD Om/när Nationell patientenkät genomförs Om/när Nationell patientenkät genomförs Vårdgivaren informerar om patientenkät. HSF och Vårdgivaren gör urval. HSF skickar ut och sammanställer. Vårdgivaren informerar om patientenkät. HSF och Vårdgivaren gör urval. HSF skickar ut och sammanställer.