UTKAST Mötas i Mölnlycke. Stadsbyggnadsstudie för Mölnlycke centrum FEBRUARI 2018

Transkript

1 UTKAST Mötas i Mölnlycke Stadsbyggnadsstudie för Mölnlycke centrum FEBRUARI

2 Projektgrupp, konsult White har utarbetat stadsbyggnadsstudien på uppdrag av Härryda kommun. Martin Clase Louise Didriksson Johan Lundin Moa Lipschütz Siri Lönnroth Himmelman Nazdar Ghalali Egil Blom Elvira Koman Kontaktperson: Louise Didriksson Underkonsult COWI har bistått White i egenskap av trafikexpert. Erik Fridh Per Sköld Spacescape har bidragit med bildmaterial till kapitel 2 och kunskapsunderlag till analysen. Malin Dalheim Övriga foton: White och Härryda kommun (Anna Sigvardsson och Emmy Jonsson). Omslagsfoto av Emmy Jonsson. Projektgrupp, Härryda kommun Matilda Svenning Nina Hannula Anna Lundqvist Björn Sjökvist Sara Sandbacka Eva-Britt Kourtev Andrea Wernersson Anders Lorentzon Kontaktperson: Matilda Svenning matilda.svenning@harryda.se STADSBYGGNADSSTUDIE MÖLNLYCKE CENTRUM

3 ÆÆ Innehåll 1. Syfte och uppdrag 4 2. Mötas i Mölnlycke 7 Ledstjärna Mölnlycke då och nu Värden Utmaningar 3. Fyra strategier 19 Stärk Mölnlycke som destination Omvandla barriärer till mötesplatser Koppla samman centrum Utveckla rika livsmiljöer 4. Planstruktur 37 Tillvarata och utveckla! Skapa nytt & länka samman! 5. Konsekvenser 43 Övergripande konsekvenser Konsekvenser - Tillvarata och utveckla! Konsekvenser - Skapa nytt & länka samman! 6. Slutdiskussion & fortsatt planering 49 Vart är vi på väg? 3

4 Syfte och uppdrag Varför en stadsbyggnadsstudie? Mölnlyckes centrala delar står inför en utbyggnad och förtätning med bostäder, verksamheter och service. Inte minst när Götalandsbanan i framtiden byggs ut mellan Göteborg och Borås, med stationsläge med pendeltågstrafik och kvartstrafik. Stadsbilden kommer att förändras och det kommer ställas stora krav på en väl utbyggd infrastruktur. För att säkerställa den långsiktiga utvecklingen av Mölnlyckes centrala delar har White fått i uppdrag att ta fram en fördjupad stadsbyggnadsstudie på strategisk nivå, med särskilt fokus på attraktiv stadskärna och ändamålsenlig infrastruktur. Syftet med studien är att ta fram en stadsbyggnadsidé eller inriktning för Mölnlycke centrum. Det ska vara ett övergripande och vägledande dokument. Studien innehåller strategier för utvecklingen och en övergripande planstruktur. På grund av osäkerheter kring den framtida utbyggnaden av järnvägen redovisas två olika förslag på strukturer - en där järnvägen är överdäckad och en där järnvägen ligger kvar i befintligt höjdläge. Tidigt i processen hölls en workshop med tjänstemän från kommunen för att skapa ett kunskapsunderlag till stadsbyggnadsstrategierna och få en samsyn kring målen för Mölnlycke centrum ( ). I övrigt bygger studien på egna platsanalyser, dialoger som genomförts av kommunen samt tidigare ställningstaganden och utredningar. 7. Underlag lan Grön p 3. MÖLNLYCKE CENTRUM ingsörjn jning2ssföörrssö adad 1 sf 017r 20 BoBsotst grgarm am 201 prporo HÄRRYDA KOMMUN R AN FÖ IKTSPL ÖVERS MMUN DA KO HÄRRY 2 ÖP 201 N AV ANTAGE KTIGE FULLMÄ KOMMUN PROGRAM FÖR NORRA MÖLNLYCKE CENTRUM I JUN 1 PROGRAMSAMRÅD MAJ PL AN ER CHPL AN ERMÄ KT IG E ET O H LL IG E 20 BUGDG ET O C MM UN FULL MÄ KT BU D FU AV KO ÄL LD KO MM UN AV FA ST ST ÄL LD FA ST ST 4. 4 S TA D S B Y G G N A D S S T U D I E M Ö L N LY C K E C E N T R U M Handelsutveckling Mölnlycke Köpkraft, utbud och stråk Slutrapport 5. Plananalys och rekommendationer - ett planeringsunderlag Översiktsplan ÖP Grön plan (2012) 3. Bostadsförsörjningsprogram (2016) 4. Handelsutredning (Juni Strategi 2016) 5. Program norra Mölnlycke, underlagsmaterial (2013) 6. Mölnlycke centrum (Spacescape 2013) 7. Sammanställning av flera dialoger med kommunsstyrelsen och invånare ( ).

5 40 27 Mölnlyckemotet 72 Boråsleden Mölnlycke centrum: Avgränsning Boråsvägen LANDVETTERSJÖN Allén Säterivägen MASSETJÄRN MÖLNLYCKE RÅDASJÖN S Hönekullavägen Benarebyvägen Rådavägen Djupedalsängsvägen Mölndalsvägen Musikvägen Kvarnbacken SYFTE & UPPDRAG 5

6 6 STADSBYGGNADSSTUDIE MÖLNLYCKE CENTRUM Handelsstråk som blivit ett aktiverande uterum (Chur, Schweiz). Omdaning till följd av medborgardialog.

7 2. Mötas i Mölnlycke ÆÆ ÆÆ ÆÆ ÆÆ Ledstjärna Mölnlycke då och nu Värden Utmaningar Referensplats MÖTAS I MÖLNLYCKE 7

8 ÆÆ Ledstjärna Mötas i Mölnlycke Mötas i Mölnlycke är ledstjärnan när centrum växer. Mölnlycke ska utvecklas till en självklar destination och ort att leva i - en plats för möten, en plats för aktivitet, en plats för rofylldhet och en plats för att växa. Det är småstaden med puls, där du känner igen din lokala handlare och nytt och gammalt harmonierar till en väl gestaltad livsmiljö. Naturen närvarar genom årstiderna och bidrar till rofyllda och upplevelserika miljöer. Mölndalsån och stadsparken vid Massetjärn har blivit de självklara valen för promenaden, joggingrundan eller fikastunden. Kvaliteterna i centrum ges stort utrymme för att fler ska besöka, bo och leva i kommunens centralort. 8 STADSBYGGNADSSTUDIE MÖLNLYCKE CENTRUM

9 Plats för möten! Plats för aktivitet! Plats för rofylldhet! Plats att växa! Vi ses i Mölnlycke! MÖTAS I MÖLNLYCKE 9

10 ÆÆ Mölnlycke då och nu Mölnycke har alltid vuxit. Från jordbruk till handelsträdgårdar och textilproduktion på 1800-talet till dagens mer stadsmässiga bebyggelse. Grunden för det moderna Mölnlycke lades på 1950-talet i samband med att ett centrum etablerades vid Råda Torg, en bit bort från den historiska kärnan. Under efterföljande epoker skedde en successiv befolkningsökning och kommunikationerna förbättrades. Från slutet av 1990-talet och framåt har Mölnlycke gått från att vara en förort till Göteborg till en egen småstad. 10 STADSBYGGNADSSTUDIE MÖLNLYCKE CENTRUM

11 Flygfoto centrumområdet Råda torg 3. Mölndalsån som rinner genom orten. 3 Historia Tack vare läget längs Mölndalsån blev Mölnlycke tidigt uppodlat. Under industrialiseringen blev virkeshandeln och handelsträdgårdar viktiga näringar i orten. Det verkliga startskottet för Mölnlyckes framväxt som industrisamhälle kom dock 1849 i och med grundandet av Mölnlycke Väfveri AB. Textilindustrin kom att dominera de närmsta 100 åren och ett litet samhälle med arbetarbostäder växte fram runt fabrikerna. Under 1950-talet skedde en stor inflyttning till Göteborgsregionen och flera av kommunerna runt omkring planerade för ökat bostadsbyggande. Flera större bostadsområden tillkom i orten på och 1970-talet, varav ett var Säteriet. Allt eftersom befolkningen ökade och kommunikationerna förbättrades växte en liten stad fram. Sedan etableringen på 1950-talet har Mölnlycke centrum genomgått stora förändringar. Under och 1990-talet genomfördes en centrumförnyelse och innerstaden kompletterades med mer stadsmässig bebyggelse. Mölnlycke idag Mölnlycke är centralorten i Härryda kommun. Idag är det en populär bostadsort med stora naturvärden, täta kommunikationer och en väl utbyggd social och kommersiell service. I centrum finns matvarubutiker, detaljhandel, kulturhus, skola, vårdcentraler, äldreboende med mera. Det bor idag cirka invånare i Mölnlycke och kommunens målsättning är en tillväxt på minst 1,5% per år. Den regionala tillgängligheten är mycket god i Mölnlycke med ett väl utbyggt kollektivtrafiknät bestående både av tågstation och tät busstrafik. Från resecentrum nås centrala Göteborg på bara 20 minuter, med sex minuters turtäthet i högtrafik. Analyser visar att i princip all flerbostadsbebyggelse i Mölnlycke Centrum har mindre än 600 meter gångavstånd till resecentrum (Spacescape, 2013). Tätorten har en kuperad och omväxlande topografi och centrumområdet omges av promenadvänliga skogsområden, sjöar och höga branter. Vattnet spelar en stor roll med Mölndalsån som rinner rakt igenom orten samt sjöarna Massetjärn och Rådasjön, öster respektive väster om stadskärnan. Här finns flera centrala park- och MÖTAS I MÖLNLYCKE 11

12 Villagata. 5. Pocket park intill Råda torg. 6. Visualisering av Bruksgatan i nya Mölnlycke fabriker. grönområden såsom Wendelsbergsparken, Wolffs kulle, Hästhagen, områdena kring Massetjärn, Rolfs park, Kindboparken och Mölndalsån. Mölnlycke har en låg täthet, jämförbar med exempelvis stadsdelen Säve i Göteborg. I centrum bor cirka 20 invånare/hektar. I de mest centrala delarna, och i vissa nybyggda områden, finns en del högre bebyggelse men i övrigt består orten mestadels av villabebyggelse. Mölnlycke kännetecknas idag av en tydlig trafikseparering. De genomgående huvudstråken för biltrafik går i dalgångarna. Säterivägen och Allén är de genomgående bilstråk som har det största flödena (ca 7000 fordon/dygn). Trafikflödena på Biblioteksgatan uppgår enligt kommuns statistik till fordon/dygn år Biblioteksgatan, Centralvägen och Allén är de gator med störst stadslivspotential sett utifrån dess tillgänglighet i gatunätet (Spacescape, 2013). Mölnlycke i framtiden Mölnlycke fortsätter att växa. Den långsiktiga utvecklingen av orten styrs av kommunens översiktsplan från 2012 som föreslår en fortsatt förtätning av Mölnlycke centrum, företrädesvis inom 600 meter från resecentrum. Program för norra Mölnlycke centrum och vision 2024 som togs fram 2013 har också varit vägledande för ortens utveckling de senaste åren. Några av förslagen i ovannämnda handlingar har redan eller är på god väg att realiseras. Det gäller till exempel detaljplanen för Mölnlycke fabriker med förslag på 600 bostäder som antogs juni 2017 och ett förslag för 250 nya bostäder vid Idrottsvägen. Som en del av en ny generation järnväg planerar Trafikverket Götalandsbanan. Det är en 6 mil dubbelspårig järnväg för höghastighetståg och snabba regionaltåg mellan Västsveriges två största städer Göteborg och Borås. I Mölnlycke ska regionaltågen stanna, med möjlighet att resa till Göteborg, Borås och även Landvetter flygplats. Götalandsbanan innebär stora möjligheter för Mölnlyckes utveckling men den skapar också nya utmaningar. Under 2015 och 2017 tog Härryda kommun tillsammans med Sweco och Trafikverket fram idéskisser kring stationsområdet som knyter samman norra och södra Mölnlycke. Innan regeringen beslutar om en ny nationell plan för infrastruktur under våren 2018 är vare sig utformning eller tidplan för utbyggnad klarlagd. 12 STADSBYGGNADSSTUDIE MÖLNLYCKE CENTRUM

13 MÖLNLYCKE IDAG Wendelsberg Wolffs Kulle Gärdet Arketjärn Kyrkan och prästbostaden Allén Bruksgatan Mölnlycke fabriker Massetjärn Kindbogården Råda torg Kindboparken Mölndalsåns dalgång Säterivägen G:a stationsområdet Högadal Denna planillustration beskriver olika delområden i centrum. Områdena karaktäriseras av både olika funktion och åldrar. Planen ger en känsla för hur Mölnlycke förändrats över tid och hur samhället upplevs idag. Hönekulla verksamhetsområde Hönekulla by Benarebyvägen Äldsta delarna av centrum Äldre villabebyggelse Utbyggnadsområden från ca 1960 och framåt Nyaste områden och områden under planering Service, handel- och verksamhetsområde MÖTAS I MÖLNLYCKE 13

14 ÆÆ Värden Regional tillgänglighet Den regionala tillgängligheten med ett väl utbyggt kollektivtrafiknät är en av Mölnlyckes största styrkor. Närheten till Göteborg, Landvetter flygplats och Borås gör Mölnlycke till en attraktiv plats att bo och arbeta på. Naturen i centrum Grönskan och vattnet är förmodligen de mest uppskattade stadskvaliteterna i Mölnlycke. Mölndalsån, Massetjärn och Rådasjön innebär en stor potential för ökad vattenkontakt. I kombination med tillgången på centrala parker och grönområden ger det potential för avkoppling och rekreation i vardagen och en möjlighet att uppleva naturen mitt i centrum. I princip hela Mölnlycke centrum har mindre än 300 meter till närmsta grönyta (Spacescape, 2013). Närhet och skala Närheten och småskaligheten är andra framträdande värden i Mölnlycke. Här finns en samlad centrumkärna med en stor del av ortens utbud inom nära räckhåll. Många av de boende värderar småstadskaraktären och känslan av trygghet som det inger. Idrott och utbildning Hulebäcksgymnasiet har stor betydelse för Mölnlycke. Skolan startade sin verksamhet 1995 och har sedan dess blivit en av Göteborgsregionens populäraste skolor med cirka 1850 elever. Förutom att ge arbetstillfällen och en större dagbefolkning bidrar skolan positivt till Mölnlyckes identitet. Ungefär hälften av eleverna är inresande från Göteborg eller andra närliggande orter. Mölnlycke har också ett starkt idrott- och föreningsliv. Idrotten skapar möjligheter för gemenskap och en aktiv fritid och är särskilt viktig för barn och ungdomar som bor i eller runt omkring orten. Den nya sporthallen vid Mölnlycke fabriker, idrottsfältet vid Massetjärn och Djupedals idrottsplats är viktiga platser för utövandet. Kultur och möten Kulturhuset som ligger vid parkeringstorget är en värdefull mötesplats för Mölnlyckeborna. Detta mycket tack vare att den är icke-kommersiell och öppen för alla. Hit kommer människor oavsett ålder och bakgrund för att låna böcker, gå på bio och konsert, lyssna på föreläsning, äta lunch med mera. Andra värdefulla mötesplatser är Råda rum, Trappan vid Mölndalsån och parken vid Massetjärn. Under de senaste åren har flera av de offentliga ytorna i centrum fått ett lyft tack vare omsorg i form av konst, planteringar och materialval. Identitet och historia Mölnlycke är en populär bostadsort och merparten av Mölnlyckeborna känner sig stolta och nöjda över att bo här. Däremot kan utifrånbilden, det vill säga hur människor som inte bor i Mölnlycke uppfattar orten, bli starkare. Ortens historia, som är en viktig del av identiteten, gör sig inte direkt påmind i den nuvarande stadsväven. Det finns flera spår från förr (t.ex. Mölnlycke fabriker, Råda kyrka, Råda Säteri och Folkets hus) men alla dessa ligger lite perifert i förhållande till centrumkärnan. Råda säteri och Råda kyrka Båda har stora värden och är en viktig del av Mölnlyckes historia. Idag ligger de i utkanten av centrum. 14 STADSBYGGNADSSTUDIE MÖLNLYCKE CENTRUM

15 Mölndalsån och Trappan Mölndalsån är en stor kvalitet som bör lyftas fram. Trappan är en fungerande mötesplats idag men platsen skulle gynnas av en mer attraktiv inramning och mer folkliv. Centrumkärnan och idrottsplatsen Närheten i centrum gör det enkelt att ta sig fram till fots. Stora delar av centrum ligger inom ett 6-minutersavstånd från kärnan. Här finns skolor och idrottsplatser, mitt i centrum. 500m (6 min) Mölnlycke fabriker En historisk plats där ett nytt område ska växa fram med bostäder, kontor och sportarena. Massetjärn En grön oas mitt i centrum med stor utvecklingspotential. Stationen & resecentrum Tillsammans bidrar de till en stark regional tillgänglighet som kommer förbättras ytterligare när Götalandsbanan byggs ut. Kulturhuset & Hulebäcksgymnasiet Två publikintensiva och viktiga dragare i kommunen som också bidrar till Mölnlyckes identitet. MÖTAS I MÖLNLYCKE 15

16 ÆÆ Utmaningar Den regionala konkurrensen Mölnlyckes centrala läge i regionen innebär inte bara fördelar utan medför också konkurrens med närliggande orter. Göteborgs stora utbud, men även Partille och Mölndal med köpcentrum och externhandel samt attraktiva boendemiljöer konkurrerar. Mölnlycke skulle kunna beskrivas som en oslipad diamant som behöver förtydliga sin roll i regionen. Infarterna till Mölnlycke centrum är första mötet med centrum och har betydelse för hur det upplevs. Idag är flera av entrépunkterna otydliga och säger inget om vad centrum har att erbjuda. Låg täthet och monofunktionella miljöer Den låga tätheten i centrum innebär ett begränsat befolkningsunderlag vilket försämrar villkoren för handel och service. Den lokala detaljhandeln har särskilt svårt att bära sig. Fler boende i centrum skulle inte bara gynna den lokala handeln utan också ge bättre förutsättningar för ett levande och attraktivt centrum under olika tider på dygnet. Järnvägsområdet består idag uteslutande av resefunktioner, småindustrier och verksamheter. Den monofunktionella karaktären gör att vistelsen är begränsad till dagtid och miljön kan kännas otrygg på kvällar och nätter. Barriärer Järnvägen och Mölndalsån är stora tillgångar för Mölnlycke men de skapar också barriäreffekter som begränsar framkomligheten och skapar ett delat centrum. Idag finns få möjligheter att ta sig över ån och järnvägen. Att marken närmast Mölndalsån är otillgänglig och outnyttjad förstärker dess barriäreffekt. Andra barriärer är Säterivägen och Allén som skärmar av de inre delarna av centrum och bidrar till en inåtvänd centrumkärna. Bildominerade stadsrum Mölnlycke centrum är bildominerat idag och en stor andel av biltrafiken är genomfartstrafik. Prognoser visar dessutom att flödena förväntas öka. Genomfartstrafiken ger störningar i form av buller och försämrad luftkvalitet och minskar stadslivspotentialen i centrum. Flera centralt belägna ytor upptas idag helt av markparkering och sänker vistelsevärdet i centrum, exempelvis stora parkeringstorget utanför Kulturhuset. Här står handelns behov av centrala parkeringsplatser i konflikt med ambitionen om att skapa en mer attraktiv stadsmiljö. Svaga kopplingar Gatunätet för gående i centrum är uppbrutet och på vissa ställen saknas naturliga och lättorienterade stråk som kopplar samman centrumkärnan med omgivande stadsdelar. Kopplingarna mot Massetjärn och Mölnlycke fabriker samt mot Säteriet är särskilt bristfälliga. Mölnlycke fabriker riskerar att bli avskilt med högt bilberoende om inte kopplingen mot centrum förbättras. Stationsområdet är idag dåligt kopplade mot både centrum och Hulebäcksgymnasiet, trots att en stor del av gångflödena går hit. Det finns också en del glapp i bebyggelsestrukturen som förhindrar ett sammanhållet centrum. Vidare finns en ogenhet i cykelnätet - förutom längs Centralvägen och Allén - visar analyser (Spacescape, 2013). Detta kan vara en av förklaringarna till att andelen resor som görs med cykel är förhållandevis låg (uppskattningsvis 5%). Inaktiva bottenvåningar Centrumkärnan innehåller en stor andel inaktiva fasader utan lokaler i bottenvåningarna eller fönster som aktiverar gatan. Detta är negativt både för stadslivet och handeln, och kan också bidra negativt till trygghetsupplevelsen. I vissa fall vänder sig husens baksidor mot viktiga platser och stråk. Ett sådant exempel är Badhusgatan som idag har karaktären av en bakgata, trots det attraktiva läget vid Mölndalsån och resecentrumstråket. Brist på självklara mötesplatser Det saknas tydliga och självklara mötesplatser i centrumområdets utomhusmiljöer, särskilt för barn och unga. Miljön längs Mölndalsån är idag ett outnyttjat stadsrum med stor potential. Den fysiska och visuella tillgängligheten till åkanten är låg och miljön inbjuder inte till vistelse. På åns södra sida begränsas vistelsepotentialen av intillgående biltrafik. Generellt bör det vattennära läget (ån och sjöarna) tas tillvara på bättre. 16 STADSBYGGNADSSTUDIE MÖLNLYCKE CENTRUM

17 1. Allén - trafikdominerad miljö 2. Resecentrum och järnvägen 3. Coophusets fasad mot Centralvägen 4. Stor central parkeringsyta i närheten av Råda Torg 5. Systembolagets baksida mot Badhusgatan och Mölndalsån 6. Relativt outnyttjad och otillgänglig del av årummet. KNÄCKFRÅGOR Mölnlycke behöver utvecklas för att bli mer konkurrenskraftigt och stärka sin roll i regionen. 1 2 Tätheten måste öka för att uppnå ett stadsmässigt och levande centrum, med goda villkor både för handeln och för boende. 3 4 En mer effektiv lösning på parkeringsfrågan behöver tas fram som både hanterar behovet av centrala parkeringsplatser och frigör yta för stadsutveckling och vistelse. Det finns behov av att omfördela trafikflödena i centrum för en långsiktigt fungerande infrastruktur och en attraktiv stadsmiljö. 5 6 Villkoren för gående och cyklister behöver bli bättre för att läka samman staden och uppmuntra hållbara resvanor. Utbudet av kvalitativa grönytor och mötesplatser behöver stärkas. MÖTAS I MÖLNLYCKE 17

18 18 STADSBYGGNADSSTUDIE MÖLNLYCKE CENTRUM Inbjudande aktiva bottenvåningar i stadsmässig bebyggelse ger ett attraktivt stadsrum med höga vistelsevärden (Köpenhamn).

19 3. Fyra strategier ÆÆ ÆÆ ÆÆ ÆÆ Stärk Mölnlycke som destination Omvandla barriärer till mötesplatser Koppla samman centrum Utveckla rika livsmiljöer 19

20 Æ Æ Stärk Mölnlycke som destination En upplevelserik kärna med maxad dragningskraft Stadskärnan är stadens och kommunens ansikte utåt, den påverkar hur människor ser på kommunen som bostadsort, som arbetsort och som res- och besöksmål. Strategin syftar till att fortsatt samla stadslivet i ett välkomnande centrum. Förslag ges på var och hur kärnan kan stärkas med nya kommersiella verksamheter. För att möta det nya stationsområdet och det revitaliserade fabriksområdet bör intensiteten och tyngdpunkten utvidgas mot sydost, över ån! Det slutna centrumområdet får genom redovisade principer ökad kontaktyta mot omkringliggande område. Genom utvidgningen kan nya gaturum byggas som ger en ökad stadsmässig utformning och i kombination med befintliga grönblå kvaliteter såsom å-rummet; ett intressant stadslandskap. En gata som destination. Handelsgata där stadslivet får ta plats och där folk ser på folk (3rd Street Promenade, Los Angeles). 20 STADSBYGGNADSSTUDIE MÖLNLYCKE CENTRUM

21 Å-RUM KÄRNA STADS PARK STATIONSOMRÅDE BRUKSMILJÖ Viktiga, stora pusselbitar för Mölnlyckes framtida utveckling. Var och en är destinationer som tillsammans bildar en unik helhet. HALVEXTERN HANDEL HANDEL STATIONSLÄNKEN OMDISPONERING AV HANDEL OCH VERKSAMHETER TILL STADSMILJÖ Fokus på nya etableringar som stärker en upplevelserik kärna. Tänk varierade loopar framför långa stråk. Centralt landmärke (Operahuset i Oslo). Entrépunkt idrottsområde som signalerar Mölnlyckes värden och bidrar till alla strategier. (Blackpool). Det självklara valet för Mölnlyckebon Utöver att vara en målpunkt i sig bör centrum också vara ett attraktivt stopp på vägen för de som färdas på vägarna och för de som pendlar kollektivt. Upplevelsen ska vara inbjudande och tillgänglig, inte som genomfarten det är idag. För att öka närheten krävs fler boende och fortsatt förändring av verksamheter som passar de som går och cyklar. Handeln runt torget föreslås växa över ån och vidare mot söder i Stationslänken. På detta vis öppnar den centrala kärnan upp sig mot omgivande centrum, vilket ger ett utåriktat och varierat stadslandskap som ökar stadens attraktionskraft. Den utrymmeskrävande halvexterna handeln i sydväst kan förändras över tid. Många av verksamheterna lämpar sig för placering i bottenvåningar. Genom att samla verksamheterna såsom färghandel, gym, cykelhandel mm. runt å-rummet och det nya stationsstråket kommer centrum upplevas som mer sammanhållet. Industriverksamheter såsom brädgårdar och verkstäder kan med fördel finnas kvar i spårområdets västra del. Ett attraktivt utbud med unika kombinationer Idag saknas kontor, helg- och kvällverksamheter i Mölnlycke. Längs spårområdet kommer det finnas potential att placera kontorsbyggnader. Arbetsplatser såsom kontor bör ligga i direkt anslutning till det nya resecentrat. Med utbyggda spår kommer Mölnlycke kunna erbjuda resenärer en tidseffektiv plats att mötas på. Även om Mölnlycke idag är en ort med låg dagbefolkning finns det stor potential att påbörja en kontorslokalisering runt det nya stationsområdet. Många affärsresenärer och konferensdeltagare vill kombinera sina intensiva arbetsdagar med exempelvis fysisk träning. Mölnlycke kan erbjuda en perfekt kombination av just detta. Exempel på kompletterande utbud dagtid: Lek & busland, rehab & idrottsmedicin, museum, spa, second-hand marknad. Exempel på kompletterande utbud kvällstid: bowling, breddat restaurangutbud, simhall, kursverksamhet, konferens, hotell, breddat föreningsliv. Vilka andra kombinationer kan fungera för att Mölnlycke ska öka sin attraktionskraft och stärka besöksnäringen? Den nya idrottshallen kommer locka många besökare under kvällar och helger. Fabrikerna ska erbjuda ett kompletterande utbud. Säsongsbaserade evenemang och upplevelser såsom julmarknader, gatuloppis är ett sätt att förstärka sammanhanget mellan östra och västra centrum. Med fler målpunkter och längre öppetider kommer centrum upplevas tryggare och mer aktivt. Alla vill inte åka in till Göteborg för att uppleva nöjen. Ett komplett centrum ger de boende valmöjligheten att spendera sin tid och pengar lokalt. Speciellt aktiviteter för barn och unga skulle vara positiva tillägg för att öka tiden som invånarna väljer att spendera i centrum. FYRA STRATEGIER 2 1

22 CENTRUMUTVIDGNING Fortsatt sammanhållen centrumkärna för destination och handel. Centrum föreslås utvidgas åt öster och omfatta stadsparksområdet och Mölnlycke fabriker, samt söderut där centrum växer över ån mot ett nytt stationsområde. Norr/Allén Väster/Råda CENTRUM CENTRUM KÄRNA Stationsområde under fortsatt utredning Söder/Benareby/Skogen Väster/Pixbo Centrumkärnan Centrala Mölnlycke - Inre zonen Centrala Mölnlycke - Yttre zonen Huvudriktning centrumutvidgning 22 STADSBYGGNADSSTUDIE MÖLNLYCKE CENTRUM

23 Framtida landmärken/ målpunkter Entréer Skiss som visar på möjligheten att med ny bro över Mölndalsån koppla samman Kulturhuset med ny bebyggelse/målpunkt söder om ån. Ansikte mot omvärlden Första mötet med en stad är viktigt för vilken känsla man får. Idag är stadsfronten längs järnvägen en baksida och entrépunkterna till centrum från omlandet är otydliga. En stor mängd besökare från Landvetter flygplats kommer att möta staden från tågets fönster. Mölnlycke bör vända riktning och visa upp sina starkaste identitetsgrundande aspekter för att marknadsföra orten och bygga vidare på sitt varumärke. För invånarna ger en väl gestaltad stadsbild en ökad attraktivitet och känsla av stolhet för sin bostadsort. Byggnader i viktiga lägen ska markera med intressant utformning - ett landmärke behöver dock inte betyda hög höjd. För en stad är målpunkter och dragare viktiga pusselbitar för att stadslivet ska fungera. För att få en intressant visuell upplevelse och god orienterbarhet behöver några områden och platser få särskilt fokus. De viktigaste bedöms vara: Karaktärsfullt landskap längs resecentrum med kluster av kontor, konferens och service. Massetjärns stadspark. Entrépunkten vid Säterivägen med ny byggnad i fonden och park med konst och belysning. Entrépunkten vid Allén stärks med stadsmässig karaktär. Ny dragare i centrum, exempelvis mitt emot kulturhuset. Nytt landmärke i form av exempelvis en saluhall. Vattnets attraktionskraft För att stärka å-rummet som destination föreslås att bebyggelse längs södra sidan etableras. Å-kanten på södra sidan kan stärkas och aktiveras genom verksamheter i de nya bottenvåningarna. Mittemot Kulturhuset finns en viktig fastighet; både innehållsmässigt och visuellt. Platsen mellan Kulturhuset och en ny byggnad får stort fokus. Önskvärt är att denna byggnad samspelar med platsen och kulturhuset så att centrum stärks med en ny målpunkt. Innehåll kan vara hälsa och aktivitet, t.ex. rehab med bad. Mölnlycke är ett centrum med flera destinationer; kärnan, stadsparken, ån och bruksmiljön. Vattnet i å-rummet och Massetjärn är det centralt sammanhållande och unika elementet Centrumhandeln växer söderut över ån Halvextern handel kvar i sydvästra centrum Kontorsarbetsplatser bör etableras vid Stationslänken Utbudet bör stärkas med fler kvällsverksamheter FYRA STRATEGIER 2 3

24 ÆÆ Omvandla barriärer till mötesplatser De största barriärerna utgör stora tillgångar För att uppnå ett hållbart resande i kommunen och en förbättrad hälsa behöver fler välja gång och cykel som färdsätt istället för bil. Mobiliteten i och omkring centrum är den centrala frågan för att etablera fler möjligheter att mötas. När tågkommunikationerna ger förnyad tillgänglighet kommer stationsområdet återigen bli en stolthet för staden. Nya förutsättningar kräver dock stort engagemang för att få en positiv förändring som skapar mervärden. Spårområdet, transportrummen och ån är idag Mölnlyckes stora barriärer. Strategin syftar till att hitta en balans mellan trafikslagen så att Mölnlycke centrum kan växa och samtidigt vara tillgängligt för alla. För att skapa kvalitativa mötesplatser är grunden en sammanhållen bebyggelsen; som skapar ett gott mikroklimat och ökar känslan av trygghet. Med en omdisponering kan Mölndalsån med sina naturliga kvaliteter utvecklas till ett inbjudande vardagsrum över hela året, en oas mitt i centrum för alla åldrar. Ny mötesplats utefter Rosenlundsstråket. En gata som genom god planering gått från mental barriär till attraktiv gatumiljö (Rosenlundsgatan, Göteborg). 24 STADSBYGGNADSSTUDIE MÖLNLYCKE CENTRUM

25 400m 300m P 200m P 100m P P P P STATIONSOMRÅDE P MASSETJÄRNEN P A. B. C. STADSLIV D. C. NOD Buss P Bilparkering P Cykelgarage Kollektivtrafik A-C alternativ väst & D-E alternativ öst kopplingar genomfartstrafik Grön mobilitet - Helaresantänk I Mölnlycke är allt nära. Från torget till fabrikerna är det 6 min promenad och till föreslagna parkeringsanläggningar ca 3 min från centrumskärnans mittpunkt. För att attrahera fler att pendla kollektivt krävs attraktiva anslutningar. Direkta kopplingar till omgivande bebyggelseområden, välkomnande anläggningar med el-laddplatser. Stadsmiljön mellan stationsområdet och centrumkärnan ska bjuda in till att lämna eller släppa av barn som går till fots, handla till fots på vägen hem eller tillbaka från arbetet. Det handlar om att förenkla vardagslivet, minska utsläpp och öka folkhälsan. Det är tydligt belagt att de som åker kollektivt har fysiskt bättre hälsa. Parkering bör finnas i anslutning till centrumkärnan så att den inte upptar den mest värdefulla marken. Den placeras i de mest strategiska lägena för att bli en logisk del av hela resan. Tumregeln är att kollektivtrafik ligger närmre än parkeringsanläggningar. Ett rimligt gångavståndavstånd till och från handel är 200m*. För att hantera parkeringsbehovet idag och samtidigt förbereda för en framtid där man i mindre utsträckning kommer att äga sin egen bil krävs en robust och flexibel lösning som kan anpassas och utvecklas över tid. Undvik därför parkeringslösningar med tunga investeringar i lägen som på sikt behöver omvandlas. På sikt finns potential i att samutnyttja p-platser med exempelvis kontor, handel och bostäder. Järnvägsstationen: noden i regionen Genom att skapa en koppling från Hönekullavägen över järnvägen mot Råda kan man genom att omfördela fordonstrafiken avlasta Säterivägen genom centrum. På detta sätt skapas förutsättningar för att centrum kan växa över ån söderut. Det ger samtidigt förutsättning för att minska buller och hastigheten för fordon i de centrala delarna av Mölnlycke. Med denna omfördelning kommer stationen att upplevas som del av centrumkärnan och på sikt bli en regional kommunikationsnod med mycket folk i rörelse. Stationen och dess anslutande stråk kommer öka i betydelse när pendeltågstrafiken är på plats. Omställningen med öka- de andel tågresenärer i Mölnlycke är i sin linda. Samhället behöver planera för att stationen återtar sin plats som samhällets nav. Rätt utformad kan stationen bli en attraktiv plats för möten en välkomnande och trivsam miljö för människor som är på väg. För att förenkla busstrafikens rörelse kan det tänkas att hållplatslägen finns på båda sidor om spårområdet. Det ska vara lätt att byta färdmedel. Resecentrumsfunktioner och vänthall föreslås ligga i anslutning till en bussgata norr om spårområdet. Det kräver att den så kallade stationslänken är utformad så att promenaden mellan båda sidor och perrongen är behaglig. Tågresandet i framtidens Mölnlycke är en nyckel till god mobilitet. Det måste läggas tillrätta för en robust och flexibel lösning för kollektivtrafiken. * P-utredning Gbg samt Jönköping, Spacescape STRATEGI OCH NYCKLAR 2 5

26 TRAFIK OCH MOBILITET Illustrationsplan som föreslår olika typer av funktion och gatukaraktärer. Hög andel gator i centrum där rörelse sker på fotgängarnas villkor. Prioritera tillgängligheten till fots och med cykel. RÅDASJÖN STATIONSOMRÅDE Huvudgata med stadsmässig karaktär och hög andel genomfartstrafik Huvudgata med stadsmässig karaktär - prioritering kollektivtrafik Centrumgator: gående och cyklister prioriteras Gång- och cykelstråk 26 STADSBYGGNADSSTUDIE MÖLNLYCKE CENTRUM

27 BIBLIOTEKSGATAN MÖLNDALSÅN STATIONSLÄNK BUSSGATA En barriär blir en mötesplats. Upphöjd motorväg med aktiviteter och funktioner under strukturen (Koog an Zaan, Holland). Stadsgata med balans mellan transportmedel och plats för liv (Hamburg, Tyskland). Skiss på möjligheten att bygga bostäder, verksamheter och parkeringshus mellan järnvägsspåren och ån. Kollektivtrafikstråk längs perrongen. Från transportrum till gaturum Fördela om trafikmängderna genom centrum. Gaturummen måste få tydlig utformning så att upplevelsen av trafikdominerade transportrum kan bli positiva upplevelser i ögonhöjd. Gaturummen kan då länka samman handelskärnan med det nya stationsområdet och gamla Mölnlycke. Överdimensionera inte gatorna för att klara av mängden bilar i maxtimmen. Det räcker med ett körfält i vardera riktningen. Våga låta tillfälliga köer bli incitament för förändrade resvanor. Fler och bredare vägar fylls snabbt med mer trafik. Centrum omgärdas av villabebyggelse. För att dessa miljöer ska behålla sin attraktivitet är det viktigt att inte dramatiskt öka genomströmningen av biltrafik. I dessa delar är det därför inte lämpligt att ordna med avlastande bilvägar. Här bör istället cykel och gångtrafik prioriteras. Genom att stegvis förändra centrums gator för att uppmuntra fler att gå och cykla får man automatiskt en mänskligare stad, man hinner helt enkelt att se varandra. För att uppnå god stadskvalitet med möten i ögonhöjd krävs att stråk upplevs trygga för gående och cyklister. 50% av alla gator bör därför utformas som gator där rörelse sker på fotgängarnas villkor*. Ån: Mölnlyckes vardagsrum Med nytt läge för genomfartstrafik söder om spåren frigörs yta mot Mölndalsån för bebyggelse i bästa läge. Vissa avsnitt längs ån är svårtillgängliga för allmänheten, därför är det viktigt att båda sidor bidrar med aktivitet så att en växelverkan uppstår. Genom att vända verksamheter mot ån och skapa promenadstråk på båda sidor kan årummet omvandlas till en naturlig mötesplats mitt i staden. Här möts man över generationsgränserna i en lustgård med kombinationen artrikedom och kultur. Framkomlighet längs å-rummet är nödvändigt men hårdgjorda ytor bör minimeras. Genomfartstrafik omfördelas söder om spårområdet Bostäder på södra sidan om ån och nya broar länkar samman norr och söder Busstrafiken prioriteras på ömse sidor om tågperrongen Pendelparkering i direkt anslutning till spårområdet P-hus i centrums utkant på cirka 200 m avstånd Eftersträva att cirka 50% av alla gator trafikeras på de gåendes villkor * Kriteria för stadskvalitet, Spacescape 2017 FYRA STRATEGIER 2 7

28 ÆÆ Koppla samman centrum En stadsrumsplan med fokus på upplevelse i ögonhöjd Det är på gatan man möts och för att förbättra närhet mellan människor, utbud och kollektivtrafik måste antal boende i centrum öka. Befolkningen i centrum ska helst gå från dagens 20 inv/ha till 80 inv/ha för att uppnå rekommenderade nivåer ur hållbarhetssynpunkt. UN-habitats riktvärde för stationssamhällen ligger på 150 inv/ha. Det är först då som människor i hög grad väljer andra transportsätt än bil. En så hög förtätning är inte realistisk. Ökningen som föreslås för centrum är 5400 fler invånare (cirka 2700 bostäder), jämfört med dagens cirka 2000 invånare. Strategin tar upp tre övergripande förtätningsprinciper som på olika sätt omsätts i planstrukturerna i kapitel 4. Förstärk tydligheten i gatunätverket. Utveckla stråk och rum med olika karaktärer för att öka orienterbarhet och upplevelserikedomen. Låt bebyggelsen rama in gaturummen med varierad skala och fin detaljering för att länka samman den småskaliga staden. Våga lägga nya tidslager i Mölnlycke centrum. Det är så intressanta mellanrum med variation uppstår. Fler broar över Mölndalsån ger goda möjligheter att länka samman norra och södra sidan. Bebyggelsen i Vallastaden har stor variation i både skala och karaktär (Vallastaden, Linköping). En ny bro som spelar klassisk musik av kompositör Karin Hedås har blivit en ny mötesplats mitt i centrum. Ett stadskvarter innefattande konserthus, kongresscenter, hotell, samt flera byggnader med bostäder och kontor precis norr om Västra hamnkanalen på Universitetsholmen (Malmö Live). 28 STADSBYGGNADSSTUDIE MÖLNLYCKE CENTRUM

29 2 1 Hästhagen 4 Kyrkan 5 Massetjärn 3 Råda Rum 6 Rumsligheter och siktlinjer att bevara. Öka täthet och närhet Genom att bygga fler bostäder med nya invånare kan fler verksamheter etableras och ökad närhet uppstå. På nästa sida redovisas möjliga stråk och områden som kan förtätas eller på sikt omvandlas. I norra centrum handlar förtätningen främst om tilllägg i form av påbyggnader och infyllningar s.k. in-fills av öppna kvarter. Den stora ökningen av antal bostäder i Mölnlycke kan egentligen endast ske om man klarar att överdäcka spårområdet och bygga på större delen av ytan. Eftersom överdäckning inte är beslutad har denna studie undersökt även andra alternativ och redovisar tre intressanta stråk som genom bebyggelse och nya stråk kan länka samman isolerade bostadsområden med centrum. I alla tre stråk finns konflikter med natur- och kulturmiljövärden som behöver utredas vidare. Illustrationen visar vilka rumsligheter och siktlinjer som är viktiga att bevara när man utvecklar centrum. De är: Hästhagens öppna engelskinspirerade öppna park ner mot sjön. Dammarna vid folkhögskolan Råda Rum och dess utblickar mot Rådasjön Kyrkan och relationen med prästbostaden. Massetjärn och visuella kopplingar mellan centrum och fabrikerna/idrottshallen. Viktiga siktlinjer inom och till centrumkärnan Bostäder i bottenvåningen som aktiverar gaturummet (Nordhavnen, Köpenhamn). Stadslivsstråk: Gata med fokus boendekvalitet, fotgängare och cyklister (Paris). Förtäta i stadslivsstråk Planen på nästa sida pekar på tre nord-sydliga stråk som förslag på stråk med förtätningspotential. Centralvägen knyter samman dessa tre stråk i öst-västlig riktning och kan på sikt bli det mest attraktiva stadslivsstråket i hela Mölnlycke. Stadslivsstråk handlar primärt om vardagslivet, om att bo och leva med höga boendekvaliteter. Viktigt är att entréer och bottenvåningens kantzon har en god utformning så att det finns integritet men samtidigt kontakt mellan det privata och offentliga. I bottenvåningarna bör det utvecklas mindre verksamheter som fungerar väl i bostadsområden, det vill säga inte kräver omfattande logistik. Genom att förtäta med bostäder längs vissa stråk kan fokus parallellt läggas på att omdana gaturummen. De tre föreslagna stråken bör studeras vidare så att natur- och kulturmiljövärden står i balans mot en eventuell förtätning. Exploateringen i flera centrala områden är idag mycket låg. Området söder om Stationslänken är ett sådant exempel samt Ekdalavägen som har ett äldreboende i ett plan, enstaka villor och kyrklig verksamhet. I flera av föreslagna områden är marken privatägd. Här finns möjligheter att i dialog med kommunen föreslå fastighetsutveckling med en högre täthet, på sikt. Utöver detta är viktigt att ha en balans mellan privat ägande och hyresrätter. Ett varierat bostadsbestånd innebär att den sociala sammansättningen bidrar till integration mellan olika åldrar och bakgrunder. FYRA STRATEGIER 2 9

30 FÖRTÄTNINGSPRINCIPER 1) Huvudriktningar för förtätning. Förbättra gator, stråk och kopplingar parallellt med utbyggnad. 2) Få ökad tydlighet mellan offentliga och privata zoner i den befintliga bebyggelse i centrum. Förtätning genom påbyggnad och in-fills. 3) I strategiskt viktiga lägen har vissa områden på lång sikt stor potential till ökad täthet. 1. Allén 1. Hästhagen Mölnlycke fabriker Detaljplan för 600 bostäder 1. Säteriet Idrottsvägen Detaljplan för 250 bostäder 3. Möjlighet att få en gång- och cykelkoppling över spåren i samband med utbyggnad av ny järnväg. Förtätning i slänten mot Högadal och väster om Benarebyvägen Högadal Centralvägen Se planalternativ kapitel 4 Se planalternativ kapitel 4 Hönekulla by 3. Flerbostadshus: Högt och tätt 4-7 vån Kompletterande flerbostadshus och stadsradhus: Tätt både lågt och högt 3-5 vån Viktiga rum/siktlinjer Bebyggs inte Flerbostadshus: Högt och tätt 5-9 vån 1. Djupedal 30 STADSBYGGNADSSTUDIE MÖLNLYCKE CENTRUM

31 PARKOUR GRÖNA LÄNKEN KLÄTTRING KULTURLÄNKEN AKTIVITETSPARK MULTIFUNKTION Gång- och cykelbro över spårområde (Paleisbrug). STATIONSLÄNKEN Kommunikation Grönstruktur Kultur Integrerande kopplingar med målpunkter i strategiska lägen. Nya integrerande kopplingar För att öka attraktiviteten att ta sig fram till fots och med cykel bör alla möjligheter att bygga nya och förstärkta kopplingar ses över. Topografin är något som starkt begränsar de naturliga flödena mellan de utspridda bostadsområdena. De områden där det finns möjlighet att bygga ihop strukturen på ett bättre sätt än tidigare är exempelvis Säteriet, Högadal och Djupedal. Detta måste dock ske med hänsyn till naturvärden som finns och med respekt för de intilliggande bostadsområdena. Flera nya broar är planerade för att länka samman norr och söder, över ån. De kommer vara grunden för att länka samman norr och söder och få ännu fler att röra sig mellan delområdena längs å-rummet. Kulturlänken är en viktig ny koppling som leder från Benarebyvägen direkt in till centrum. Här rör sig många unga på cykel. På längre sikt kan den så kalllade stationslänken förlängas vidare söderut, upp på berget mot Djupedal. ÖPPEN ARENA Aktiverande stråk och platser med fokus på idrott och rekreation. Multifunktionell yta (Massachusetts Convention Center). Stadsparken som aktiverande länk Stråken runt Massetjärn bör vara väl utformade så att många människor ser det naturligt att ta sig till fots mellan bland annat Mölnlycke fabriker och centrum. Detta gäller speciellt alla nya invånarna som bosätter sig centralt och som i hög grad förväntas resa med kollektivtrafik. Även besökare till idrott- och evenemang bör uppmuntras att röra sig till fots och cykel. Av riskskäl får området norr om spåren inte bebyggas och skulle istället kunna utvecklas till en aktivitetspark som bidrar till ökad hälsa och bildar en ny typ av destination. Önskad täthet 80 inv/ha, upp emot 2700 nya bostäder inom centrum. Förtätning genom tre olika principer: Stråk, in-fills, omvandling. Fyra stadslivsstråk med bostäder, mindre verksamheter och fotgängarprio. Nya kopplingar som integrerar ex. Säteriet och Högadal. Stadsrumsplan med karaktärsfulla länkar såsom Kulturlänken. Utformningen av nya broar över ån och spårområdet väldigt viktig. FYRA STRATEGIER 3 1

32 ÆÆ Utveckla rika livsmiljöer Något för alla åldrar och system för djur & växter 8 eller 80 år; Det ska vara lika lätt, inbjudande och tryggt att ta sig fram i centrum som för medelålders personer. Alla behöver inte mötas på samma plats men det bör finnas en tydlig plan som visar hur människor i alla åldrar kan hitta sina favoritplatser och miljöer. Denna strategi vill visa hur staden kan utveckla identiteten genom att möjliggöra fler destinationer, mötesplatser, parker och grönområden, kultur & idrott. Nya vackra och spännande livsmiljöer kan skapas som ökar den biologiska mångfalden. Det kan handla om stort som smått. Från minsta insektsbo till de översiktliga gröna korridorerna. De offentliga gatorna och platserna ska både kunna bjuda in till aktivitet, rörelse och rofylldhet. En ökad komplexitet i stadens rum med mer grönska, vatten bidrar till småskalighet. I ett tätare centrum måste ån och stadsparken maximera sina värden och tjänster. I staden kan förutom golven även fasader och tak utvecklas med fler grönskande biotoper - fler rika livsmiljöer. En rikligt blommande park med olika zoner för rofylld vistelse (Stadsparken i Chur, Schweiz). 32 STADSBYGGNADSSTUDIE MÖLNLYCKE CENTRUM

33 Wolffs kulle Hulebäcken Massetjärn MASSETJÄRNEN Platsen är belägen ovanpå ett stort centralt spårområde Det finns många varierade, attraktiva kantzoner (Federation square, Melbourne). Rådasjön RÅDASJÖN Nysäter Urban karaktär och upplevelse av folkliv trots att mängden människor är relativt låg (Vulkan, Oslo). Plats för liv Yta för offentliga rum bör definieras tydligare. Förstärk Mölnlyckes karaktär som småskalig och gemytlig genom att arbeta fram rum med fina proportioner och mänsklig skala. Mötesplats med stort M se nästa uppslag, handlar om att skapa Mölnlyckes självklara mötesplats. Genom att förtäta ännu mer i centrum fördelas besökarna över mindre ytor vilket gör att man upplever folkliv på fler platser. Den ökade mängden aktiva fasader skapar mer kontakt mellan människor. Närhet till park värderas väldigt högt av de flesta*. Genom att satsa och prioritera utvecklingen av stadsparken stärks flera värden, inte enbart de ekonomiska. Ta tillvara på potentialen av Massetjärn och se stadsparken som en större helhet, ända från spårområdet till Hästhagen, från fabrikerna till gymnasieskolan. Illustrationsplanen på nästa sida pekar ut en serie platser; lustgårdar. Satsa på att skapa en handfull kvalitativa lustgårdar i centrum där man kan njuta och slappna av utan att känna oro för några obehag eller risker. Vid kulturrummet etableras element, former och konst som inbjuder till möten, samtal och lek (Chur, Schweiz). Forskningen visar att karaktärerna vildhet, lustgården, rymd och rofylldhet är de som har bäst inverkan för att förebygga stress*. Kvaliteten på dessa är även avhängig låg bullernivå. I den rofyllda miljön kommer man ifrån stadens larm och föroreningar. Området känns rent och ostört och här kan man finna lugn och ro och höra naturens egna ljud: Fågelkvitter, trädsus och porlande vatten. Det krävs alltså ett visst avstånd från ljudkällor såsom trafikerade vägar. I lustgården kan barnen leka i trygghet och man kan njuta. Här får man röra sig som man vill och här finns mycket att upptäcka, inte bara lekredskap utan också naturliga föremål som vegetation, vatten och djur. I planen på nästa sida visas förutom Lustgårdar även var så kallade lekbara stråk kan lokaliseras. De ska vara de mest trygga rörelsestråken där fordonstrafik är till absolut minimum, och kan med fördel lokaliseras i anslutning till skolor. Här är lekfullhet och design i skala anpassad till våra minsta invånare. Övergripande grönstruktur - Utöver Mölndalsånsdalgång föreslås ett parallellt grönstråk längs med spårområdet samt en korridor i nord-sydlig riktning från Wolffs kulle till Nysäters naturområden. Höga grönblåa värden Ge den biologiska mångfalden möjlighet att frodas genom att förstärka gröna spridningskorridorer genom centrum. Behåll gröna lungor mellan centrums tätare delar och omgivande villabebyggelse. Dessa skogspartier bidrar till gröna utblickar som ger ökad livskvalitet. Utöka strategier för att kunna hantera klimatanpassning för att utöka skyddet mot framtida översvämningar. Åtgärder som genomförs längs Mölndalsån kan kompletteras med t.ex översvämningsparker. Synligt dagvatten tillför flera ekosystemtjänster och bildar ett av flera element i en blågrön stadsmiljö. Genomsläppliga ytor kan anläggas på alla markparkeringar och även de föreslagna mulitfunktionsytorna längs spårområdet. *Spacescape Värdering av stadskvaliteter 2011 *Grahn, Stigsdotter och Berggren Bärring (2005) FYRA STRATEGIER 3 3

34 RUM & AKTIVITETER Utsiktsplats Hulebäcksstråket Idrott och lek Stadspark Skolgård RÅDASJÖN Skulpturpark Naturområde Lekbart stråk Grönt lekstråk kan på sikt utvecklas till Nysäter Multifunktion/ Aktivitetsstråk Handelsträdgård Illustrationsplanen visar hur ett rekreativt nätverk av stråk och platser kan utvecklas. Stadsparken vid Massetjärn kan bli en samlingspunkt för rekreativa funktioner. Ett promenadstråk längs med Mölndalsån, med plats för spontanidrott och rörelse kopplar samman centrumområdets gröna och blåvärden. Ekdalaskolområdet rekommenderas vara ett grönt, lugnt hjärta men med ett lekbart stråk (för gång- och cykel)som kopplar bostadsområdena Gärdesvägen med Kindbovägen. Ett annat möjligt lekbart stråk i motsatt riktning är ett inre stråk från Nysäter/ Övre Vallen ner mot nya Stationslänken och vidare till Ekdala. Lekplats/skolgård Lekbart stråk 34 STADSBYGGNADSSTUDIE MÖLNLYCKE CENTRUM Grön korridor Spontan idrott/ rörelse Promenadslinga Lustgård Rik plantering/biotop

35 Aktiverande uterum Befolkningen är allt mer stillasittande. Utforma därför de offentliga rummen för att ge fysiska utmaningar men även återhämtning i rofyllda zoner. Spontanidrott kan med enkla medel såsom spänger och nivåskillnader locka till aktivitet. Möjligheten att utnyttja ytor längs med spårområdet för denna typ av funktion är stor. Kombinera till exempel rollerderby, agility, hundrastpark, parkour, hinderbana med tillfällig evenemangsparkering. Aktiverande uterum ska även locka vuxna till rörelse. Lekmöjligheter kan med fördel integreras mitt i handelns kärna likväl som i stadsparken. Med platser för de yngsta underlättas livspusslet för hela familjen när ärenden ska uträttas. Det bör finnas något för alla åldrar i centrum. Möjligheter att få upplevelser i tid och rum är en potential att bygga vidare på. Gröna stråk för naturpedagogik kan enkelt etableras från skolor och ut i naturen. Länka samman Mölndalsåns promenadslinga med de historiskt vackra miljöerna runt om Mölnlycke centrum. Start och stopp vid Mölnlycke fabriker där utställning om verksamheten blir en del av det kulturhistoriska arvet i staden. Upplevelsen av att människor under decennier och även århundraden trampat samma gator ger en genuin känsla som är omöjlig att kopiera. Den påverkar atmosfären och ger en positiv karaktär åt stadskärnan. Mötesplats med stort M Förslaget bygger på att förtäta den stora parkeringsplatsen mitt i centrum. Genom att skapa mer handel där folklivet är som mest intensivt kan centrum upplevas mer livligt. En centralt placerad, halvoffentligt saluhallsbyggnad ger det stora rummet fler kantzoner med möjlighet till serveringar. Runt kulturhuset kan finns en zon för aktiverande lek och konst. Platsen framför nuvarande Systembolaget blir ett utvidgat gaturum. Gör små stegvisa förändringar för att på sikt minska antalet bilar uppställda till förmån för fler möten mitt i centrumkärnan. Verksamheter Inbjudande halvoffentlig byggnad Saluhallen (Foto:Workers market i Funchal, Madeira) RÅDA TORG HANDEL POCKET PARK KORT P som kräver stor yta markparkering kan på sikt omlokaliseras till exempelvis västra Hönekullavägen. P-platser för övrig handel finns i nya parkeringsanläggningar inom 200m avstånd. Den andra stora platsbildningen; Råda torg föreslås vara det öppna, formella torget med plats för demokrati och evenemang. SERVERING MARKNAD LEK HANDEL Mötesplats med stort M. Stegvis förändring av Parkeringstorget till förmån för ökat utbud och plats för möten Ån maximeras med natur- och kulturvärden Stadsparken utvecklas till en magnet för aktiv och passiv rekreation Hög biologisk mångfald genomsyrar stadsrummen; gator, platser, torg Byggnader utvecklas med gröna tak och ökad andel gröna fasader Skol- och lekstråk binder samman Mölnlycke i trygga stråk Parkeringstorget omvandlas från biluppställning till plats för människor FYRA STRATEGIER 3 5

36 36 STADSBYGGNADSSTUDIE MÖLNLYCKE CENTRUM En byggnad som skapar transparent fasad och aktiverar ett stort torgrum (Torvhallerne - saluhall i Köpenhamn).

37 4. Planstruktur ÆÆ ÆÆ Tillvarata och utveckla! Skapa nytt & länka samman! 3 7

38 Æ Æ Två planalternativ SKISSERNAS UTGÅNGSPUNKTER Utifrån ledstjärnan Mötas i Mölnlycke och dess fyra strategier har två planstrukturer för centrum arbetats fram Ingen skillnad har gjorts mellan kommunalt och privat ägd mark. Bebyggelsetypologierna utgår ifrån att få optimal form utifrån täthet och krav såsom buller och dagsljus. En sluten kvartersstruktur är den form som ger högst täthet. I områden med högre värden såsom natur och kulturmiljö samt i kuperade områden är lamellhus och punkthus lämpliga. Skyddsavstånd från farligt gods - järnväg, enligt , se tabell nedan. Vid spårområdet inräknas t.ex. BTA för bostäder med speciella åtgärder, på 50 m avstånd. Farligt gods transporteras fortsatt på det nuvarande järnvägsspåret. Båda alternativen redovisar ett framtida Mölnlycke, där järnvägen byggts ut med pendeltågstrafik. På grund av oklara planeringsförutsättningar kring utbyggnaden av järnvägen redovisas två förslag på övergripande stadsbyggnadsplaner - en där järnvägsspåren ligger kvar i befintlig nivå genom centrum och en där spåren är överdäckade i stationsläget. Övrig föreslagen centrumbebyggelse är ett inspel på framtida möjligheter att öka närheten mellan människor, service och handel. Fortsatta dialoger och utredningar avgör de olika lokaliseringarnas lämplighet för bostadsändamål. Antal bostäder är framräknat genom generell våningshöjd på 5 våningar och total BTA delat på 100 kvm lägenhetsstorlek. I fortsatta studier bör detta studeras i mer detalj. Ytparkering Trafik Odling 30m Friluftsliv Kontor/industri Sällanhandel Parkeringshus 50m Bostäder Vård Detaljhandel Centrum 80m Kultur Skola Besöksanläggning Risktabell för områden längs farligt gods Begränsningar för vad som får byggas närmast järnvägen. Illustrationen är framtagen med nationella riktlinjer som utgångspunkt. Källa: Riktlinjer för planläggning intill vägar och järnvägar där det transporteras farligt gods. 2016:4 Länsstyrelsen Stockholm 150m 38 STADSBYGGNADSSTUDIE MÖLNLYCKE CENTRUM

39 Æ Æ Möjlig förtätning På följande sidor redovisas övergripande idéer för förtätningar inom Mölnlycke centrum. Planillustrationerna är schematiska och ska inte tolkas som något färdigt förslag för den framtida bebyggelsen, då de främst tagits fram för att möjliggöra bedömning av byggbar yta i respektive stråk och område. Längs spårområdet kommer fortsatta riskbedömningar inverka på byggbar mark samt fördelning mellan t.ex verksamheter och bostäder. 2c Hästhagen BRUTTOAREA, BTA Bruttoarean är summan av alla våningsplans area och begränsas av de omslutande byggnadsdelarnas utsida. STATIONSOMRÅDE 1a) Tillvarata och utveckla (nuvarande nivå) Bostäder: ca 650st Verksamhetsyta: ca m² Mölnlycke fabriker Detaljplan för 600 bostäder 1b) Skapa nytt & länka samman (överdäcka) Bostäder: ca1400st Verksamhetsyta: ca m2 Säteriet 2a Kyrkvägen 3a Ekdala 2d Centralvägen 2b Allén 1a & 1b se sid Idrottsvägen Detaljplan för 250 bostäder Fabriksvägen Stenliden STRÅK 2a) Kyrkvägen (Säteriet - Centrum) Bostäder: ca190 2b) Allén Bostäder: ca140 + P-hus tot ca 6000 m² 2c) Hästhagen - Djupedal Bostäder Hästhagen: ca 240 Bostäder Stenliden: ca 220 2d) Centralvägen (Biblioteksgatan) Bostäder: ca Förskola & saluhall ca 4200 m² OMRÅDEN 3a) Ekdala Bostäder: ca 500 3b) Hönekulla by Bostäder: ca 460 Övrig handel, p-hus, förskola i centrum: 6300m² 3b Hönekulla by Tot. antal bostäder utan överdäckning: ca 2900st Tot. antal bostäder med överdäckning: ca 3600st Djupedal PLANSTRUKTUR 3 9

40 ÆÆ Tillvarata och utveckla! HUVUDDRAG I detta alternativ utgår planförslaget från att marknivån kring spårområdet bibehålls. Regler som styr riskzoner och buller avgör påverkar därför utformningen av bebyggelsens utformning samt innehåll. Därmed blir andelen verksamheter kopplade till sällanköp och handel mycket högre i detta alternativ än i skapa nytt & länka samman. Målsättningen för alternativ tillvarata och utveckla måste vara att etablera Mölnlycke som en attraktiv plats för arbetsplatser och därigenom få inpendling och en hög andel invånare som bor och arbetar på samma ställe. Ett kontorskluster i en attraktiv, grön närmiljö och med närhet till flygplatsen kan etableras i direkt anslutning till tågstationen. Trafiken kan fortsatt ta sig fram på Säterivägen, men i lägre hastighet än idag. Gaturummet får ökad stadsmässig karaktär genom publika verksamheter i bottenvåningarna. Handelskärnan kan med fördel expandera över till södra sidan av å-rummet och därigenom stärka Mölnlycke som besöksdestination. I kvarter utan bostäder kan t.ex. nöjes- och kvällsverksamheter etableras. För genomfart mot Råda kommer det bli mer attraktivt att välja den nya Hönekullavägen. Söder om spårområdet blir tillgänglighet med bil högre vilket främjar etablering av matbutiker och annan volymhandel. Markparkering anläggs längs spårområdets båda sidor med bussgata och stationspark på norra sidan. Stationsstråket går precis som idag genom en tunnel, som i detta förslag breddas och ljussätts för att stärka stråket. Passager över spårområdet finns vid fyra olika lägen. Totalt kan detta planförslag ge bostäder åt upp emot invånare, vilket överträffar riktlinjen om minimum 80 invånare per hektar inom centrumavgränsningen. Spår i nuvarande höjdläge med utblick över Mölnlycke stadslandskap. Bussgata och taxi med resecentrumfunktioner norr om spåren. Även hållplatsläge vid södra stationslänken. Genomfartstrafik längs ombyggda Hönekullavägen och långsam trafik på Säterivägen. Hög andel kontor, service och verksamheter runt stationen. NYCKELTAL För hela centrum eftersträva täthet högre än 80 inv/ha samt e-tal över 0,5. Totalt antal bostäder: ca 2 900st Bostäder i spårområdet: ca 650st Verksamhetsyta: ca m² Å-RUMMET SPÅR HÖNEKULLA Sektion A-A genom stationsstråket från Å-rummet till Hönekulla 40 STADSBYGGNADSSTUDIE MÖLNLYCKE CENTRUM

41 P P A P P A P Centrumkärna Natur Park Aktiva bottenvåningar Ny bebyggelse Detaljplanerad bebyggelse Platsbildning Markparkering P-hus PLANSTRUKTUR 4 1

42 ÆÆ Skapa nytt & länka samman! HUVUDDRAG I detta förslag förändras marknivån för att överdäcka spårområdet och kapsla in farligt gods. Detta innebär att bebyggelse och innehåll kan planeras friare och gör att antalet bostäder blir högre än i alternativ Tillvarata & utveckla. Skillnaden mot föregående förlag blir plus ca 700 bostäder á 100 m² BTA. Utgår man istället från mindre lägenhetsstorlekar om ca 75 m² BTA kan man i detta alternativ uppnå totalt cirka 3800 invånare runt spårområdet. Strukturen vänder sig tydligt mot söder och fokus ligger på att etablera en ny stadsdel med flera stråk som länkar samman norr och söder. Potentialen i detta alternativ handlar om möjligheten att bygga ett spännande blandstadsområde med höga boendekvaliteter och hög tillgänglighet till omvärlden. Centrumkärnan kan expandera över både å-rummet och spårområdet. På detta vis möter man centrum redan vid Benarebyvägens rondell, där en parkeringsanläggning lämpar sig väl både för pendelparkering och för besökare. PARK När spårnivån sänks minskar den fysiska barriäreffekten något för rörelse mellan norr och söder, men det är fortfarande 6 meter i nivåskillnad mellan å-rummet och parken ovanför spåren. Denna park blir tillsammans med Mölndalsån en grönskande, attraktiv plats för rekreation. Ramper och hissar garanterar tillgängligheten mellan å-rum, spår och park. Förslaget stärker områdets visuella kvaliteter ovan mark samtidigt som tågen passerar centrumkärnan i en tunnel. Extra viktigt i detta alternativ är att de delar som är synliga från tågsätet förmedlar en positiv stadsbild. Nya Hönekullavägen har potential att byggas med trädrader och bebyggelse som möter vägen med verksamheter i bottenvåningarna. Här finns möjlighet att även etablera kontorsarbetsplatser. När Säterivägen begränsas med genomfart innebär detta planförslag att Centralvägen öppnas upp för långsam silning av fordonstrafik. Spår överdäckade. Järnvägen på nivå +49. Aktiverande parkrum ovanpå överdäckningen. Busshållplatslägen på bron i öster, vid stationslänken i söder samt vid Råda Rum. Taxi och drop-off öster om perrongerna/bron Centralvägen med långsam genomfartstrafik Parkering i dubbla våningar längs Hönekullavägen samt 2-3 nya P-husanläggningar. NYCKELTAL Maxa bostäder längs spårområdet men eftersträva 30-40% andel verksamheter samt vård och service. E-tal runt spårområdet som överstiger 1.0 och täthet upp emot 130 inv/ha Total antal bostäder: ca 3 600st Å-RUMMET SPÅR HÖNEKULLA Sektion B-B genom stationsstråket från Å-rummet till Hönekulla Bostäder i spårområdet: ca1 400st Verksamhetsyta.: ca44 500m² 42 STADSBYGGNADSSTUDIE MÖLNLYCKE CENTRUM

43 P MASSETJÄRNEN B P RÅDASJÖN P B P P Centrumkärna Natur Park Aktiva bottenvåningar Ny bebyggelse Detaljplanerad bebyggelse Platsbildning Markparkering P-hus PLANSTRUKTUR 4 3

44 44 STADSBYGGNADSSTUDIE MÖLNLYCKE CENTRUM Barriär blir mötesplats. Infrastruktur som kan skapa möjlighet för andra användningar. A8 Koog aan de Zaan, NL Architects. Barriär blir mötesplats. Infrastruktur som kan skapa möjlighet för andra användningar. A8 Koog aan de Zaan, NL Architects.

45 5. Konsekvenser ÆÆ ÆÆ ÆÆ Övergripande konsekvenser Tillvarata & utveckla Skapa nytt & länka samman KONSEKVENSER 4 5

46 GRÖN MOBILITET ÆÆ Övergripande konsekvenser Båda förslagen ger ett mer integrerat centrum med ökad täthet och större vistelsekvaliteter I kommande avsnitt beskrivs konsekvenserna av de två planförslagen. Bägge förslagen ökar stadens kvaliteter, även om graden av måluppfyllelse skiljer sig åt dem emellan. Vilka konsekvenser de föreslagna förändringarna får beror i mångt och mycket på hur Götalandsbanan utformas och vilka exploateringsmöjligheter det ger. Här skiljer sig de två planförslagen åt (se separata konsekvensbeskrivningar av de båda förslagen på s ). Följande analys beskriver konsekvenser på en övergripande nivå och handlar främst om hur stadskvaliteterna påverkas. För att kunna göra en mer detaljerad bedömning av planstrukturens miljömässiga, sociala och ekonomiska påverkan krävs ytterligare utredningar och mer en mer fördjupad konsekvensanalys. STÄRK MÖLNLYCKE SOM DESTINATION KOPPLA SAMMAN CENTRUM ANSIKTE MOT OMVÄRLDEN ETT ATTRAKTIVT UTBUD MED UNIKA KOMBINATIONER DET SJÄLVKLARA VALET FÖR MÖLNLYCKEBON ÖKA TÄTHET OCH NÄRHET FÖRTÄTA I STADSLIVSSTRÅK VATTNETS ATTRAKTIONSKRAFT NYA INTEGRERANDE KOPPLINGAR STADSPARKEN SOM AKTIV- ERANDE LÄNK PLATS FÖR LIV JÄRNVÄGSSTATIONEN - EN REGIONAL NOD OMVANDLA BARRIÄRER TILL MÖTESPLATSER FRÅN TRANSPORTRUM TILL GATURUM ÅN - MÖLNLYCKES VARDAGSRUM HÖGA GRÖNBLÅA VÄRDEN SKOL- OCH LEKSTRÅK AKTIVERANDE RUM UTVECKLA RIKA LIVSMILJÖER Denna värderos har tagits fram för att utvärdera konsekvenserna av de två planalternativen. Värderosen utgår från de fyra strategierna och de underrubriker/mål som redovisas i kapitel 3. Planalternativens effekter har bedömts utifrån ett nuläge (0) där negativa värden innebär att konsekvenserna blir sämre än nuläget och positiva värden innebär att det blir bättre än idag. 46 STADSBYGGNADSSTUDIE MÖLNLYCKE CENTRUM

47 Stärk Mönlycke som destination Föreslagna förändringar innebär att centrumkärnan växer söderut, mot järnvägen. Med en tätare bebyggelsestruktur och starkare kopplingar mellan olika områden blir centrum mer sammanhållet. Genom att omvandla stationsområdet till mer stadsmässig bebyggelse blir det en mer naturlig och integrerad del av centrum. Omvandlingen innebär en viss förskjutning av centrumentréerna. Centrum blir till exempel synligt redan från Rådavägen i och med att ny stadsmässig bebyggelse planeras längs Hönekullavägen. Ambitionen är att stärka samtliga entrépunkter för att de tydligare ska signalera vad centrum har att erbjuda. Parkeringsmöjligheter placeras vid alla infartsvägar för att göra det enkelt att besöka centrum utan att behöva köra igenom det. Med förslag om tätare bebyggelse och fler boende i centrum kan planstrukturen bidra till bättre underlag för handel och service, liksom för andra urbana verksamheter. Sammantaget kan ovannämnda förändringar bidra till att stärka Mölnlyckes värde som destination och få fler Mölnlyckebor att besöka sitt närcentrum. Strukturen ger också utrymme för nya målpunkter i attraktiva lägen vilket kan leda till fler besökare, och en stärkt identitet. I strategiskt viktiga lägen föreslås förändring av befintliga fastigheter för att öka antal boende och i vissa fall även utveckling av bottenvåningar. Fördelningen av bostäder och verksamheter i den nya bebyggelsen är avgörande för vilken slags stadsliv som uppnås. Detta gäller särskilt runt stationen där ett helt nytt område växer fram. I de fyra strategier som tagits fram rekommenderas ett varierat innehåll med en blandning av funktioner för att undvika ensidiga miljöer som endast befolkas under en begränsad del av dygnet. Här skiljer sig graden av måluppfyllelse i de två alternativen med tanke på att möjligheten att bygga bostäder är ytterst begränsad i det ena (se s ). Omvandla barriärer till mötesplatser En av ambitionerna med strategierna är att omvandla barriärer till mötesplatser, med fokus på Mölndalsån och järnvägen. Här i ligger en av Mölnlyckes största utmaningar framöver. Med en utbyggnad av Götalandsbanan ökar troligen dagens spår från två till minst tre spår i centrum. Beroende på hur järnvägen byggs och hur området utformas kan barriäreffekten antingen öka eller minska jämfört med dagens läge. Stationsområdets potential att bli en attraktiv knutpunkt är starkt avhängigt läget och utformningen av järnvägen (se s ). En positiv konsekvens av förslaget är att Mölndalsåns barriäreffekt minskar. Detta tack vare fler broar över ån och en upprustning av årummet som gör det mer tillgängligt, både fysiskt och visuellt. Förändringen skapar nya flöden och gör att bakgatorna aktiveras, vilket ger en tryggare och mer sammanhållen stad. Genom att omvandla Säterivägen och Allén från genomfartsgator till stadsgator väntas barriäreffekten minska. Stadslivspotentialen ökar samtidigt som gatorna blir enklare att korsa. Koppla samman centrum Med en centrumförtätning riskerar trafikmängderna genom centrum att öka. För att avlasta Säterivägen föreslås en omfördelning av trafikflödena i båda alternativen, så att merparten av genomfartstrafiken hamnar på ombyggd Hönekullaväg. Genom att sänka hastigheterna längs Säterivägen och göra den mindre attraktiv för genomfartstrafik stärks årummets vistelsepotential och yta frigörs för ny bebyggelse i bästa läge. Samtidigt kan omledningen av trafiken innebära att trafikmängderna ökar på andra ställen, med högre bullernivåer som följd. Den ökade tågtrafiken kan också ge upphov till buller. För att undvika negativa hälsoeffekter för boende kan det bli aktuellt att vidta bulleråtgärder på vissa ställen. De ökade trafikmängderna kan till viss del vägas upp av ett ökat kollektivtrafikresande i samband med att den nya pendeltågstationen etableras. Behovet av att använda bilen i vardagen kan också minska till följd av ett ökat utbud av handel och service lokalt. Denna tes bygger på att Mölnlyckeborna ställer om till mer hållbara resvanor och att inte alla tar bilen till det lokala centrumet. Här krävs ett aktivt arbete från kommunens sida för att uppmuntra invånarna att gå, cykla och åka kollektivt i större utsträckning. I stadsbyggnadsstudien föreslås gång- och cykelvänligheten förbättras med hjälp av tydligare stråk, fler gångfartsgator och starkare kopplingar mot omgivande områden. Att fler går och cyklar är inte bara positivt för hälsan utan bidrar också till att skapa en mer attraktiv stadsmiljö. Den här typen av åtgärder underlättar även för barn och unga att ta sig runt själva, något som kan förenkla vardagen även för föräldrar. Utveckla rika livsmiljöer Med fler bostäder och aktiva bottenvåningar väntas omvandlingen ge en mer levande och trygg stadsmiljö. En realisering av förslaget innebär nya och förstärkta vistelseytor i centrum - Mötesplatsen med stort M, årummet, parken vid Massetjärn, Kulturhusets omgivning med flera. I planskisserna föreslås nya promenadstråk längs båda sidor Mölndalsån som kopplar samman och lyfter fram ortens gröna och blå värden. Med nya platsbildningar och stråk öppnar planen upp för samspel, rekreation och en aktiv fritid vilket i sin tur är positivt för människors hälsa och välbefinnande. Några av de nya vistelseytor som föreslås innebär en förflyttning av markparkering till mer perifera lägen vilket kan missgynna enstaka handelsverksamheter. Samtidigt finns studier som visar att så länge det finns parkering inom 200 meters avstånd så påverkas inte köpviljan (Spacescape). Dessutom kan det finnas fördelar med att viss handel omlokaliseras till nya lägen i staden där det finns större ytor att tillgå och bättre tillgänglighet med bil. KONSEKVENSER 47

48 GRÖN MOBILITET ÆÆ Tillvarata och utveckla - Järnväg i befintligt läge I alternativ Tillvarata & utveckla ligger järnvägen kvar i befintligt läge, det vill säga något högre än omgivande marknivå. Eftersom antalet spår troligen ökar med Götalandsbanan riskerar järnvägen att bli en större barriär än vad den är idag. Med ett breddat spårområde kan det bli svårare att korsa järnvägen men framförallt finns en risk att den mentala barriäreffekten förstärks. Upplevelsen av ett delat centrum (norr och söder om järnvägen) kommer sannolikt bestå och eventuellt öka. Med det här planalternativet måste stor vikt läggas på att skapa passager med generösa mått och med god sikt under järnvägen. En fördel med detta alternativ, jämfört med det överdäckade, är att tågresenärer kan se och uppleva Mölnlycke från tågfönstret istället för att passera orten i tunnel. Målet att skapa ett attraktivt ansikte mot omvärlden har således större chans att uppfyllas i detta alternativ. Med järnvägen kvar i befintligt läge är möjligheten att etablera bostäder i stationsområdet begränsad, med hänsyn till riskavstånd från farligt godsled. En liten mängd bostäder kan rymmas i stationens ytterområde (ca 650 bostäder) men området kommer i första hand lämpa sig för kontor och verksamheter. Det skapar i sin tur möjligheter för många nya arbetsplatser i centrum. Samtidigt kan övervikten av verksamheter, i förhållande till bostäder bidra till en monofunktionell karaktär med otrygga miljöer efter arbetstid. Strategin Omvandla barriärer till mötesplatser som bland annat handlar om att göra järnvägsområdet till en attraktiv och levande knutpunkt blir med andra ord svårare att uppfylla i detta alternativ. De begränsade möjligheterna att få till bostäder längs spårområdet kan också leda till att exploateringstrycket på andra delar i staden ökar. I övrigt skapar planstrukturen inga direkta hinder för att rekommenderade strategier och mål ska kunna uppnås. Den ökade tätheten och omfördelningen av trafik- och parkeringsytor väntas ge positiva konsekvenser i form av en mer attraktiv stadsmiljö och ökade vistelsevärden. ANSIKTE MOT OMVÄRLDEN ETT ATTRAKTIVT UTBUD MED UNIKA KOMBINATIONER STÄRK MÖLNLYCKE SOM DESTINATION DET SJÄLVKLARA VALET FÖR MÖLNLYCKEBON VATTNETS ATTRAKTIONSKRAFT JÄRNVÄGSSTATIONEN - EN REGIONAL NOD OMVANDLA BARRIÄRER TILL MÖTESPLATSER FRÅN TRANSPORTRUM TILL GATURUM ÅN - MÖLNLYCKES VARDAGSRUM SUMMERING Mer integrerat centrum med ökad täthet, fler boende och större vistelsekvaliteter. Generellt bättre villkor för gående och cyklister. SKOL- OCH LEKSTRÅK ÖKA TÄTHET OCH NÄRHET KOPPLA SAMMAN CENTRUM FÖRTÄTA I STADSLIVSSTRÅK NYA INTEGRERANDE KOPPLINGAR STADSPARKEN SOM AKTIV- ERANDE LÄNK PLATS FÖR LIV HÖGA GRÖNBLÅA VÄRDEN AKTIVERANDE RUM UTVECKLA RIKA LIVSMILJÖER Ifylld värderos för alternativ 1a visar att de i första hand medför positiva konsekvenser jämfört med ett nuläge. På vissa punkter ger alternativet inte lika god måluppfyllelse som med ett överdäckat alternativ. Järnvägen får en större barriäreffekt än idag. Begränsad mängd bostäder i stationsområdet (ca 650). Risk för ensidig och otrygg miljö kvällstid. 48 STADSBYGGNADSSTUDIE MÖLNLYCKE CENTRUM

49 GRÖN MOBILITET ÆÆ Skapa nytt & länka samman - Sänkt och överdäckad järnväg En överdäckning öppnar upp för stora möjligheter för stadsutveckling i stationsområdet. Riskerna kopplade till farligt gods blir mindre i ett överdäckat alternativ vilket ger utrymme för mer bebyggelse, utan begränsningar vad gäller bostäder. Med en överdäckning blir det med andra ord fullt möjligt att bygga blandstad i stationsområdet, med en god balans mellan verksamheter och bostäder. Det skapar i sin tur goda förutsättningar för området att befolkas och kännas tryggt under olika tider på dygnet. Fler boende innebär fler ögon vilket oftast får människor att känna sig trygga. Med ett blandat innehåll blir också chansen större för att stationsområdet ska upplevas som en integrerad del av centrum och en attraktiv mötesplats, i enlighet med förslagets strategi. En överdäckning kan också få positiva konsekvenser för boendemiljön närmast järnvägen med lägre bullernivåer och mindre luftföroreningar. Med det nya parkrummet som föreslås på överdäckningen ökar parktillgången i centrum och framtida boende i stationsområdet får en generös grönyta, alldeles intill bostaden. Med överdäckningsalternativet skapas nya möjligheter att koppla samman staden över järnvägen med fler möjligheter att röra sig till fots och med cykel i nord-sydlig riktning. Överdäckningen kommer att ligga i ett upphöjt läge i förhållande till centrum och Mölndalsån. Höjdskillnaden medför att tillgängligheten blir en utmaning, även i detta alternativ. Trappor, ramper och hissar kommer behövas på vissa platser för att lösa tillgängligheten. Trots det väntas situationen bli bättre jämfört med om järnvägen ligger kvar i befintligt läge, framförallt upplevelsemässigt men också fysiskt eftersom korsningsmöjligheterna blir fler. En negativ konsekvens med ett överdäckat alternativ är att det är förenat med höga kostnader. Det stora exploateringsmöjligheterna innebär visserligen ökade fastighetsintäkter men inte tillräckligt för att väga upp kostnaderna. Nyttan av ett överdäckat alternativ, samt vilka kvaliteter det kan ge behöver studeras närmare, liksom olika finansieringsmöjligheter. ANSIKTE MOT OMVÄRLDEN ETT ATTRAKTIVT UTBUD MED UNIKA KOMBINATIONER STÄRK MÖLNLYCKE SOM DESTINATION DET SJÄLVKLARA VALET FÖR MÖLNLYCKEBON VATTNETS ATTRAKTIONSKRAFT JÄRNVÄGSSTATIONEN - EN REGIONAL NOD OMVANDLA BARRIÄRER TILL MÖTESPLATSER FRÅN TRANSPORTRUM TILL GATURUM ÅN - MÖLNLYCKES VARDAGSRUM SKOL- OCH LEKSTRÅK SUMMERING Mer integrerat centrum med ökad täthet, fler boende, bättre villkor för gående och cyklister och större vistelsekvaliteter. Upplevelsemässigt minskar järnvägens barriäreffekt samtidigt som höjdskillnaden innebär att den blir svårare att korsa än idag. ÖKA TÄTHET OCH NÄRHET KOPPLA SAMMAN CENTRUM FÖRTÄTA I STADSLIVSSTRÅK NYA INTEGRERANDE KOPPLINGAR STADSPARKEN SOM AKTIV- ERANDE LÄNK PLATS FÖR LIV HÖGA GRÖNBLÅA VÄRDEN AKTIVERANDE RUM UTVECKLA RIKA LIVSMILJÖER Ifylld värderos visar att ett överdäckat alternativ ger mycket god måluppfyllelse i förhållande till uppsatta strategier och mål. Stor mängd bostäder i stationsområdet (ca 1060) med goda förutsättningar för en trygg och levande blandstad. Ny park- och aktivitetsyta på överdäckningen KONSEKVENSER 4 9

50 50 STADSBYGGNADSSTUDIE MÖLNLYCKE CENTRUM Aktiv bottenvåning i centrumkärna. (H2 Hotel, Healdsburg)