Grön energi projektanalyskurs

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Grön energi projektanalyskurs"

Transkript

1 Grön energi projektanalyskurs reeep

2 RETScreen Internationals Grön Energi Projektanalyskurs har skapats för att användas av utbildningscentra och utbildande organisationer över hela världen, men även av proffessionella utövare och studenter i ett format för självstudier på distans. Varje träningsmodul kan presenteras som ett separat seminarium eller workshop, eller som en del av en hel kurs inom högskola eller universitet. Kombinerat kan de erbjudas som tvåveckors intensivkurs eller en kurs över en hel termin. Förutom presentationsbilder, instruktörsröst och notat, tillgängliga nedan, innehåller träningsmaterialet en samling av fallstudier och en teknisk lärobok (www.retscreen.net).

3 Grön energi projektanalyskurs INTRODUKTION TILL MODULEN FÖR ANALYS AV GRÖNA ENERGIPROJEKT Översikt av kursinnehåll Nuläget för gröna energiteknologier Analys av gröna energiprojekt med programvaran RETScreen Analys av växthusgasutsläpp med programvaran RETScreen Analys av lönsamhet och risk med programvaran RETScreen Sammanfattning PROJEKTANALYSMODULEN FÖR VINDKRAFTPROJEKT PROJEKTANALYSMODULEN FÖR SMÅ VATTENKRAFTVERK PROJEKTANALYSMODULEN FÖR SOLCELLER MODUL FÖR ANALYS AV KRAFTVÄRMEPROJEKT PROJEKTANALYSMODUL FÖR UPPVÄRMNING MED BIOENERGI PROJEKTANALYSMODULEN FÖR SOLVÄRMDA LUFTBURNA VÄRMESYSTEM PROJEKTANALYSMODUL FÖR SOLUPPVÄRMDA VATTENSYSTEM PROJEKTANALYSMODULEN FÖR PASSIVA SOLVÄRMESYSTEM MARKVÄRMEPUMPAR PROJEKTANALYSMODUL

4 Disclaimer This publication is distributed for informational purposes only and does not necessarily reflect the views of the Government of Canada nor constitute an endorsement of any commercial product or person. Neither Canada, nor its ministers, officers, employees and agents make any warranty in respect to this publication nor assume any liability arising out of this publication. Minister of Natural Resources Canada

5 INTRODUKTION TILL MODULEN FÖR ANALYS AV "GRÖNA" ENERGIPROJEKT Översikt av kursinnehåll Nuläget för "gröna" energiteknologier Analys av "gröna" energiprojekt med programvaran RETScreen Analys av växthusgasutsläpp med programvaran RETScreen Analys av lönsamhet och risk med programvaran RETScreen Sammanfattning

6

7 Introduktion till analys av gröna energiprojekt Clean Energy Project Analysis Course Clean Energy Project Analysis är r en fallstudie- baserad kurs för f r ingenjörer och universitetsstuderande som vill lära l sig att bättre b analysera teknisk rimlighet och lönsamhet för f r tänkbara t gröna energiprojekt. RETScreen International Clean Energy Decision Support Centre Utvecklar verktyg som underlättar för f r planerare, beslutsfattare och industriföretag retag att överväga energieffektiva och förnybara f energiteknologier vid det mycket viktiga inledande planeringsstadiet. Dessa verktyg minskar kostnaderna väsentligt v för f r att bedöma tänkbara t projekt Gör r dessa verktyg tillgängliga gratis för f r användare ndare över hela världen v via Internet & CD-ROM Utbildning och teknisk support erbjuds genom ett internationellt nätverk n av RETScreen utbildare Industriella produkter och tjänster kan nås n s via en marknadsplats påp Internet Efter att kursen fullföljts.. ljts.. Kommer Ni att vara mer medveten om tillämpningar för f grön energi Och Ni kommer att kunna utföra preliminära ra analyser av teknisk och ekonomisk med hjälp av programvaran RETScreen Solvägg - Hyreshus Lärarbostad, Botswana Foto: Enermodal Foto: Vadim Belotserkovsky 1

8 Kursens omfattning Introduktion till analys av «gröna» energiprojekt Analys av vindenergiprojekt Analys av små vattenkraftprojekt Analys av solcellsprojekt Analys av kraftvärmeprojekt rmeprojekt Analys av uppvärmning med biobränsle Analys av solvärmda luftburna värmesystem v Analys av projekt för f r soluppvärmning av vatten Analys av projekt för f r passiv solvärme Analys av jord- och bergvärmepumpsprojekt rmepumpsprojekt Analys av kylprojekt Kursdokumentation Ladda ner gratis på: p 2

9 Programvara och data RETScreen International Programvaa för f r analys av «gröna» energiprojekt Modeller för f «gröna» energiteknologier Internationell produktdatabas utrustningsleverantörer rer Internationella meteorologiska data markmätsstationer Satellitbaserad ytmeteorologi och solenergidata från NASA Direktkopplad användarmanual ndarmanual Studiematerial Kurs I analys av gröna energiprojekt Presentationsbilder e-läromaterial Röst Talarens anteckningar e-lärobok och fallstudier Solvärmt Kommunalt bad e-lärobok och fallstudier Analys av gröna energiprojekt: RETScreen Uppbyggnad och tillämpningsexempel Elektronisk lärobok på professionell och universitetsnivå Bakgrund när det gäller teknologier Detaljerad beskrivning av algoritmerna i RETScreen Mer än 60 internationella fallstudier för verkliga projekt Gratis tillgängligt på engelska och franska 3

10 Marknadsplats och kalender Internet-baserad marknadsplats Knyter samman industri och kunder on-line Sök på ämne, teknologi och region Exampel: Utrustningsleverantörer, PV, Nord-Amerika Serviceföretag, vindenergi, Europa Allmänna och privata Internet Forum On-line utbildningskalender och registrering Innehåll i introduktionsmodulen Kursöversikt (genomförd) Utvecklingsläge ge för f gröna energiteknologier Analys av gröna energiprojekt med programvaran RETScreen Analys av växthusgasutslv xthusgasutsläpp med programvaran RETScreen Analys av lönsamhet l och risker med programvaran RETScreen Sammanfattning CANMET Energy Technology Centre - Varennes 4

11

12

13 Utvecklingsläge ge för f gröna energiteknologier Kurs i analys av «gröna» energiprojekt Vindfarm Passiv soluppvärmning Foto: Nordex Gmbh Foto: McFadden, Pam DOE/NREL Mål Öka medvetenheten om teknologier för f r förnybar f energi och effektiv energianvändning ndning Marknader Typiska tillämpningar Elgenerering med träavfall Foto: Warren Gretz, NREL PIX Solcellsel och solvärme för varmvatten Foto: Vadim Belotserkovsky Definitioner Gröna Energi teknologier Effektiv energianvändning ndning Använda mindre primärenergi för att uppnå samma nytta Förnybar energi Använda outtömliga naturresurser för att klara energibehov 100% Energy Demand Primärenergi 75% 50% 25% Superisolerad bostad med passiv solvärme Foto: Jerry Shaw 0% Konventionell Conventional Effektiv Efficient Effektiv Efficient och & förnybar Renewable 1

14 Skäl l för f gröna energiteknologier Miljömässiga Klimatförändring Lokal förorening Ekonomiska Sociala Livs-cykelkostnad Fossila bränslen tar slut Arbetstillfällen skapas Minskat importbehov Ökande energibehov (x3 by 2050) Wind Vindenergi Energy: Electricity Elproduktionskostnad Generation Costs Elkostnad UScent/kWh Years År Källa: National Laboratory Directors for the U.S. Department of Energy (1997) Gemensamma egenskaper hos gröna energiteknologier Jämförda med konventionella teknologier: Typiskt större investeringsbehov I allmänhet lägre driftkostnader Mer miljövänliga Ofta kostnadseffektiva med avseende på livscykelkostnader Totalkostnad för f r ett energisystem Total kostnad Total kostnad inköpspris = inköpspris + årlig kostnad för bränsle, drift och underhåll + kostnad för större reparationer + avvecklingskostnader + finanseringskostnader + etc. 2

15 Teknologier för f r förnybar f elgenerering Vindenergi Teknologi & Tillämpningar Vind Rotorblad Hus med växellåda och generator Kräver bra vindförh rhållanden (>4 m/s på 10 m höjd) Kustområden, runda kullar, öppna slätter Tillämpningar: Vind Navhöjd Torn Nätanslutet Warren Gretz, NREL PIX Isolerat nät Phil Owens, Nunavut Power Enskild Southwest Windpower, NREL PIX Vindenergimarknad Annual Årliga installationer Wind Turbine av Installations vindturbiner över Worldwide hela världen MW Installerad kapacitet (2003): MW (~20,6 millioner bostäder som använder kwh/år med 30% kapacitetsfaktor ) Tyskland: MW Spanien: MW Förenta staterna: MW Danmark: MW MW år 2007 (prognos) Källa: Danska vindjkraftverksleverantörers förening, BTM Consult, World Wind Energy Association, Renewable Energy World 3

16 Småskalig vattenkraft Teknologi & Tillämpningar DELAR I ETT VATTENKRAFTVERK Damm Förbiledning Reservoir Typer av anläggningar: Med damm Strömkraftverk Tillämpningar: Nätanslutet Isolerat nät Enskild Francisturbin Inloppstub Generator Turbin Avloppstub Marknad för f r småskalig skalig vattenkraft 19% av all el i världen v genereras med vattenkraft Globalt: MW utbyggd kapacitet (effekter < 10 MW) Prognos: MW till 2020 Kina: anläggningar (effekter < 25 MW) MW utbyggt ytterligare MW utbyggnadsvärt Europa: MW utbyggt ytterligare MW utbyggnadsvärt Canada: MW utbyggt ytterligare MW utbyggnadsvärt Källor: ABB, Renewable Energy World, and International Small Hydro Atlas Litet vattenkraftverk Solceller (PV) Teknologi & Tillämpningar Solpanel Hushållsanläggning Solcellscentral Lokal central på byggnad Kraftledning Kraftverksbyggnad Nerströmsområde Styrenhet Mätare Distributions system Mätare Foto: Tsuo, Simon DOE/NREL Ackumulator Belysning Solcellsdriven vattenpump Nätansluten solcellsanläggning Foto: Strong, Steven DOE/NREL 4

17 Marknad för f r solceller 800 Årlig installation av solceller över hela världen Installerad kapacitet globalt (2003): MW p (~1,2 miljoner bostäder som använder kwh/år) 32% ökning av leveranser under MWp Källa: PV News Samproduktion av värme v och el (kraftvärme) rme) Samtidig produktion av två eller fler nyttiga energiformer från n en primärenergik renergikälla Värmeåtervinningsverkningsgrad (55/70)=78,6% Totalverkningsgrad (30+55/100)=85,0% Rökgaser 15 enheter Värme Avgaspanna 55 enheter Värmelast Värme i rökgaser Bränsle 100 enheter 70 enheter Värmekraftverk Generator El 30 enheter Ellast Samproduktion av el och värme v Tillämpningar, bränslen, utrustning Olika tillämpningar Olika bränslen Biomassa för kraftvärme Foto: Gretz, Warren DOE/NREL Olika typer av utrustning Foto: Gaz Metropolitan Förbränningsmotor för elproduktion Foto: Rolls-Royce plc 5

18 Samproduktionsbeskrivning Tillämpningar Fjärrv rrvärmeanläggningar Industriprocesser Bostadsområde de Uppvärmning av industrilokal, köpcentrum k eller enskild bostad El och värme, stadshuset i Kitchener Foto : Urban Ziegler, NRCan El och fjärrvärme från deponigas, Sverige Foto : Urban Ziegler, NRCan Mikroturbin vid växthus Foto : Urban Ziegler, NRCan Samproduktionsbeskrivning Energikällor Fossila bränslen Naturgas Diesel och eldningsoljor Kol, torv. Förnybara bränslen Hyggesrester Industriellt avfall Deponigas och rötgas Jordbruksavfall Kommunalt avfall Energigrödor etc. Geotermisk energi Vätgas etc. Biomassa för kraftvärme Foto : Warren Gretz, DOE/NREL Geotermisk geyser Foto : Joel Renner, DOE/ NREL PIX Samproduktion Utrustning och processer Utrustning för f r kylning Kompressor Absorptions kylare Värmepump, etc. Utrustning för f r värmeproduktionv Panna (hetvatten, varmluft) Värmeväxlare för spillvärme Heat pump, etc. Elproduktionsprocesser Ångturbin Förbränningsmotor Gasturbin Gas turbine-combined cycle Bränslecell, etc. Gasturbin Foto: Rolls-Royce plc Kylanläggning Foto: Urban Ziegler, NRCan 6

19 Samproduktion av el och värme. v Marknad Region Kanada USA Kina Ryssland Tyskland UK Brasilien Indien SydAfrika Världen Eleffekt 12 GW 67 GW 32 GW 65 GW 11 GW 4,9 GW 2,8 GW 4,1 GW 0,5 GW 247 GW Kommentar Mest papper&massa samt petrokemisk industri Växer snabbt, policystöd d för f r samproduktion Huvudsakligen koleldad samproduktion C:a 30% av el från n samproduktion Växande marknad för f r kommunal kraftvärme rme Starkt ekonomiskt stöd d för f r förnybar f energi I separata elnät Huvudsakligen bagassbaserad i sockerbruk Ersätter huvudsakligen kolkondenskraft Förväntas öka med 10 GW per år Källa: World Survey of Decentralized Energy 2004, WADE Förnybar energi förf Uppvärmning & Kylning Värme från n biobränslen Teknologi & Tillämpningar Flisning av ved Kontrollerad förbrf rbränning av ved, jordbruksavfall, kommunalt avfall etc för f r att generera värmev Enstaka byggnad eller fjärrvärme Photo Credit: Wiseloger, Art DOE/NREL Värmepanna Foto: Oujé-Bougoumou Cree Nation 7

20 Marknad för f r värme v från biobränslen Globalt: Biomassa bidrar med 11% av den totalt tillförda primärenergin (TTPE) Mer än 20 GW th installerad värmeeffekt Utvecklingsländer: nder: Matlagning, uppvärmning Inte alltid uthålligt utnyttjande Afrika: 50% of TTPE Indien: 39% of TTPE Kina: 19% of TTPE New Nyinstallation Installations av små of (<100 Small kw) Industrialised countries: Scale uppvärmningssystem (<100 kw) Biomass för Uppvärmning, el, processvärme Heating biobränsle Systems i Österrikein Austria Finland: 19% of TTPE Sweden: 16% of TTPE Österrike: 9% of TTPE Danmark: 8% of TTPE 0 Canada: 4% of TTPE USA: 68% av förnybar energi Eldstad Photo: Ken Sheinkopf/ Solstice CREST Källa: Ingwald Obernberger citing the Chamber of Agriculture and Forestry, Lower Austria Källa: IEA Statistics Renewables Information 2003, Renewable Energy World 02/ Sol för f r luftburen värmev Teknologi & Tillämpningar Kollektor för f r luft för-värmning (ej glasad) Kall luft värms v när n r den passerar genom små hål l i metallplåt (Solarwall TM ) En fläkt cirkulerar den värmda luften genom byggnaden Perforerad kollektorplåt Frisk luft Diffusor i väggen Fläkt Marknad för f r luftburen solvärme Förvärmning rmning av ventilations- luft för f r byggnader med stort friskluftbehov Torkning av jordbruksprodukter Lönsamt vid nyanläggning eller stort renoveringsbehov Industribyggnader Foto: Conserval Engineering Torkning av jordbruksprodukter Foto: Conserval Engineering 8

21 Solvärmda vattensystem Teknologi & Tillämpningar Kollektorer med eller utan glastäckning Varmvattenlager (tank eller bassäng) Kommersiella byggnader, institutioner eller pooler Aquakultur Laxkläckningsanläggning Marknad för f r solvärmda vattensystem Mer än n 30 millioner m 2 kollektoryta över hela världen v Europe: 10 millioner m 2 of kollektoryta i drift Årlig tillväxt 12% Tyskland,Grekland, Österrike Mål för 2010: 100 millioner m 2 Stark världsmarknad v för f r värmning v av pooler i badanläggningar Barbados har anläggningar Villor och pooler Flerbostadsvus Source: Renewable Energy World, Oak Ridge National Laboratory Foto: Chromagen Passiv solvärme Teknologi & Tillämpningar Kan bidra med 20 to 50% av uppvärmningsbehov under eldningssäsongen songen Ökat utnyttjande genom effektiva fönster f vända v mot söder Värmelagring i byggnadsstommen Vinter Sommar Passiv solvärme för flerbostadshus Utnyttja skuggning för f r att undvika värmev rmeöverskott sommartid Foto: Fraunhofer ISE (from Siemens Research and Innovation Website) 9

22 Marknad för f r passiv solvärme Användning ndning av effektiva fönster är r standardutförande rande för r passiv solvärme idag För r nybyggnad ingen eller låg g extrakostnad Effektivare fönster Byggnadens orientering Lämplig skuggning Konkurrenskraftigt för f r nya byggnader och renoveringar Bostadshus Kommersiell byggnad DOE/NREL Foto: Gretz, Warren Foto: DOE/NREL Markvärmepumpar rmepumpar Teknologi & Tillämpningar Vertikal markkrets Vattenburet värmev rme- eller kylsystem Electricitet driver en ångkompressionsprocess Värme tas från n marken vintertid och kyls bort till marken sommartid Horisontell markkrets Marknad för f r markvärmepumpar rmepumpar Markvärmepump för villa Världen: installationer Total capacitet MW th Årlig tillväxt 10% USA: installationer årligen Sverige, Tyskland, Schweiz stora marknader i Europa Kommersiella byggnader, institutions- och industribyggnader Canada: Mer än bostäder Mer än anläggningar i industri och kommersiella byggnader 435 MW th installerat Foto: Geothermal Heat Pump Consortium (GHPC) DOE/NREL 10

23 Andra kommersiella Gröna energiteknologier Bränslen: etanol och bio-diesel Effektiva kylsystem Elmotorer med variabelt varvtal Dagsljusanvändning ndning och effektiv belysning Värmeåtervinning från ventilationsluft Annat Jordbruksavfall som bränsle Foto: David and Associates DOE/NREL Effektiv kylanläggning i ishall Dagsljusanvändning och effektiv belysning Foto: Robb Williamson/ NREL Pix Kommande Gröna energiteknologier Soltermiska kraftverk Kraftverk som utnyttjar havets temperaturskillnader Tidvattenkraftverk Photo Credit: Gretz, Warren DOE/NREL Solkraftverk med paraboliska kollektorer Kraftverk drivna av havsströmmar Vågkraftverk etc. Solkraftverk med reflektorer och central kollektor i ett torn Foto: Sandia National Laboratories DOE/NREL Slutsatser Det finns kostnadseffektiva möjligheter Parks Canada PV-vind hybridanläggning (Arctic at 81 N) Många lyckade tillämpningar Växande marknader Foto: Michael Ross Renewable Energy Research Förnybara energikällor och effektiv energiteknik är tillgängliga Installation av 600 kw vindturbin Foto: Nordex Gmbh PV driven telefon Foto : Price, Chuck 11

24 Frågor? 12

25

26

27 Analys av gröna energiprojekt med programvaran RETScreen Clean Energy Project Analysis Course Standardanalys i fem steg Energimodell Kostnadsanalys Växthusgasutsläpp Finansiell sammanfattning Känslighets- och riskanalys Valfritt Valfritt Arbetsblad Klicka på blå hyperlänkar eller flytande ikoner för att komma åt data Projektets kassaflöde Beredd att ta beslut Mål Illustrera hur preliminära ra lämplighetsstudier kan användas ndas Demonstrera hur programvaran RETScreen fungerar Visa hur RETScreen underlättar identifiering och bedömning av tänkbara projekt Processen för f r genomförande av ett energiprojekt Förstudie Projektstudie Planering och konstruktion Betydande hinder «Gröna» Installation och energilösningar drifttagning övervägs ofta inte från början 1

28 Frågor Vilken noggrannhet är r tillräcklig vid uppskattning av projektkostnader? Hur mycket kostar det att göra g kostnadsuppskattningen? Avvägning mellan noggrannhet och kostnad Osäkerhetsintervall uttryckt som uppskattad kostnad dividerad med slutlig kostnad i konstant penningvärde Uppskattning med budgetofferter osäkerhet ±10% Bindande offerter, kostnad inom ±5% Slutlig kostnad Byggnadsskede Projektstudie, osäkerhet inom ±15 till 25% Förstudie, osäkerhet inom ±40 till 50% 100 $ till $! Tid När r bör b gröna energiteknologier bedömas? Behov av ett energisystem Förstudie Projektstudie Preliminära ra lämplighetesstudier Ny anläggning eller renovering av gammal Höga kostnader för f konventionella lösningarl Intresse från n beslutsfattare och berörda rda Tillstånd kan erhållas Finansiering kan erhållas Lämplig grön energikälla tillgänglig lokalt 2

29 Projektets genomförbarhet beror påp flera faktorer (Exempel: Vindkraft) Primärenergiresurs renergiresurs påp platsen (d v s medelvindhastighet) Vindturbin med torn Utrustningens prestanda (d v s vindturbinens karakteristik) Erforderlig investering (d v s vindturbin, torn, planering och konstruktion) Driftkostnader (d v s rengöring av turbinblad mm) Kostnad för f r alternativ (t ex för diesel generatorer på avlägsen plats) Projektets genomförbarhet beror på flera faktorer forts. Minskad kostnad förf köpt energi (d v s råkraftpris) Vindenergi Finansiering (d v s skuld, amorteringstid och ränta) Skatter påp utrustning och intäkter Foto: Middelgrunden Vindkraftkooperativ Miljöprestanda för f r ersatt teknik (baserad på naturgas, olja, kol, vattenkraft eller kärnenergi) Miljöskatter eller subventioner (t ex koldioxidavgifter, gröna certifikat eller investeringsstöd) Beslutsfattarens lönsamhetskriterier l (d v s internränta, pay-backtid, nuvärde, energiproduktionskostnad) Varför r använda nda RETScreen? Underlättar preliminära ra bedömningar Kräver relativt lite indata från användaren Automatisk beräkning av tekniska och finansiella nyckeltal Kostar 1/10th av vad andra metoder kräver Standardiserad metodik ger objektiva jämfj mförelser Förbättrar möjligheterna m för f r lyckosamt införande av gröna energiprojekt 3

30 Validering av RETScreen Exempel Alla modeller är validerade genom jämförelser med data från n tillverkare eller mätningar.. Energi PV Power kwh (kwh) HOMER RETScreen Verkningsgrad % Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Månad Month Jämförelse av solcellsenergi enligt RETScreen och Homer 100% 80% 60% 40% 20% 0% RETScreen Tillverkare Verkningsgrad för vattenturbin: RETScreen jmf med tillverkare 0% 20% 40% 60% 80% 100% Procent av nominellt flöde och/eller genom jämförelser med andra simuleringsverktyg Demonstration av programvaran RETScreen (Exempel: Vindenergiprojektmodell) Standardanalys i fem steg Energimodell Kostnadsanalys Växthusgasutsläpp Finansiell sammanfattning Känslighets- och riskanalys Valfritt Valfritt Arbetsblad Klicka på blåa hyperlänkare Eller flytande ikoner för att komma åt data Projektets kassaflöde Beredd att ta beslut Integrerade möjligheter Väderdata Produktdata Direktansluten manual Kurs för användare Lärobok Fallstudier Marknadsplats on-line Internetforum 4

31 Färgkoder för f r celler Celler för indata och resultat Vit Resultat beräknat av modellen Gul Indata erfordras för beräkningarna Blå Grå Indata- erfordras för beräkningarna och utnyttjande av databasen Indata endast som referens. Behövs inte för beräkningarna 5

32 6

33 7

34 Programvaran RETScreen Metod för f r lönsamhetsanalysl Jämförelse: Basfall med föreslaget f fall Konventionellt system med grönt energisystem Exempel: Standardfasad påp byggnad värmd med naturgaseldat luftburet värmesystem v jämförd med Solarwall fasad och luftburen solvärme komplettetterad naturgaseldning Installation av Solarwall på skola i Yellowknife Foto : Arctic Energy Alliance 8

35 Demonstration av programvaran 20 MW Vindkraftprojekt Indata/Resultat (RETScreen ) Scenario #1 (Merchant Plant) Scenario # 2 (Green Power Plant) Lokalisering: Medelvindhastighet: Minskade växthusgasutslv xthusgasutsläpp: Anläggningskostnad: Subvention för f r förnybar f energi:: Koldioxidavgift (kolkraftverk): Amorteringstid: Positivt kassaflöde: Ränta påp investering: Calgary, Alberta 4,4 m/s tco 2 / år $/kw 0 $/kwh 0 $/ton 10 år 42,7 år - 7,1% Pincher Creek,Alberta Lethbridge 7,00 m/s tco 2 / år $/kw 0, $/kwh 5 $/ton 15 år 5,2 år 22,8% Demonstrationsexempel Fall 1 Fall 1 (Merchant Plant) Calgary, AB 4,4 m/s $/kw t CO2 / år 0 $/kwh 0 $/ton 10 år 42,7 år - 7,1% Vindenergiprojekt, ackumulerat kassaflöde Mercant anläggningen, fall 1 Levererad förnybar energi 25,6 GWh/år Anläggningskostnad 34,8 MUSD Minskade växthusgasutsläpp 25 kton CO 2/år Ackumulerat kassaflöde USD År efter driftstart Återbetalningstid: Mer än 25 år Netto nuvärde 27,2 MUSD Demonstrationsexempel Vindhastighet och CO 2 -utsläpp Fall 1a Vindenergiprojekt, ackumulerat kassaflöde Fall 1a, Pincher Creek AB Levererad förnybar energi 64,6 GWh/år Anläggningskostnad 34,8 MUSD Minskade CO 2-utsläpp 63,5 kton/år (Green Power Plant) Pincher Creek, AB Lethbridge 7,00 m/s ton CO2 /år 18,2 år 4,8% Ackumulerat kassaflöde USD År efter driftstart Internränta 4,8% Återbetalningstid 18,2 år Netto nuvärde 8,8 MUSD 9

36 Demonstrationsexempel Investeringsbehov Fall 1b Vindenergiprojekt, ackumulerat kassaflöde Fall 1b, Pincher Creek AB Levererad förnybar energi 64,6 GWh/år Anläggningskostnad 30,4 MUSD Minskade CO 2-utsläpp 63,5 kton/år $/kw 16,5 år 6,5% Ackumulerat kassaflöde USD År efter driftstart Internränta 6,5% Återbetalningstid 16,5 år Netto nuvärde 4,5 MUSD Demonstrationsexempel Subvention för f r förnybar f energi Fall 1c Vindenergiprojekt, ackumulerat kassaflöde Fall 1c, Pincher Creek AB Levererad förnybar energi 64,6 GWh/år Anläggningskostnad 30,4 MUSD Minskade CO 2-utsläpp 63,5 kton/år 0, $/kwh 10,1 år 17,7% 7% Ackumulerat kassflöde USD År efter driftstart Internränta 17,7% Återbetalningstid 10,1 år Netto nuvärde 15,4 MUSD Demonstrationsexempel Koldioxidavgift Fall 1d Vindenergiprojekt, ackumulerat kassaflöde Fall 1d, Pincher Creek AB Levererad förnybar energi 64,6 GWh/år Anläggningskostnad 30,4 MUSD Minskade CO 2-utsläpp 63,5 kton/år 5 $/ton 7,5 år 20,1% Ackumulerat kassaflöde USD År efter driftstart Internränta 20,1% Återbetalningstid 7,5 år Netto nuvärde 19,8 MUSD 10

37 Demonstrationsexempel Amorteringstid Fall 2 Vindenergiprojekt, ackumulerat kassaflöde Fall 2, Pincher Creek AB Levererad förnybar energi 64,6 GWh/år Anläggningskostnad 30,4 MUSD Minskade CO 2-utsläpp 63,5 kton/år 15 år 5,2 år 22,8% Ackumulerat kassaflöde USD År efter driftstart Internränta 22,8% Återbetalningstid 5,2 år Netto nuvärde 19,5 MUSD Frågor? 11

38

39

40

41 Analys av växthusgasutslv xthusgasutsläpp med programvaran RETScreen Kurs i analys av «gröna» energiprojekt Foto: Environment Canada Minister of Natual Resources Canada Mål Introducera en metodik för f bäräkning av minskningen av växthusgasutsläpp Demonstrera växthusgasutsläppsanalys med programvaran RETScreen Vad behöver beräknas? Årliga utsläpp av växthusgaserv Referensfall (typiskt konventionell teknologi) jämfört med föreslaget fall (grön energiteknologi) Enheter: ton CO 2 per år CH 4 och N 2 O utsläpp konverteras till ekvivalent mängd CO 2 med avseende på deras inverkan på global uppvärmning 1

42 Hur genomförs beräkningen? Minskat årligt växthusgasutslv xthusgasutsläpp (t (t CO2 ) = Emissionsfaktor för r referensfall (t /MWh) CO2 (t CO - Emissionsfaktor för f föreslaget fall (t /MWh) CO2 (t CO Årligen levererad x energi för f slutlig användning ndning (MWh) RETScreen justerar den årliga minskningen för f r att ta hänsyn till transmissions och distributionsförluster rluster samt transaktionsavgift för f r växthusgasintv xthusgasintäkter (Version 3.0 eller högre) h Modell for analys av minskade växthusgasutsläpp i RETScreen Standardiserad metod utvecklad av NRCan tillsammans med United Nations Environment Programme (UNEP), UNEP s s RISØ Centre on Energy, Climate and Sustainable Development (URC), och Världsbankens V Prototype Carbon Fund (PCF) Validerad av en grupp experter från n regeringar och industrin Typer av analyser Standard analys: RETScreen använder nder automatiskt standardvärden rden från n IPCC och industrin för: f Faktorer för omräkning av CH4 och N2O till ekvivalent mängd CO2 Utsläpp av CO2, CH4, och N2O för vanliga bränslen Verkningsgrader från bränslen till el eller värme Anpassad analys: Användaren ndaren anger dessa värden v Användar ndar-definieraddefinierad analys: Användaren ndaren sätter s in utsläppsfaktorer för f r växthusgaser v direkt (Version 3.0 eller högre) h Bränslen och omvandlingsverkningsgrader anges ej 2

43 Definiering av referensnivå Olika referensnivåer er för f r beräkning av växthusgasutslv xthusgasutsläpp Historisk statisk nivå (all existerande produktionskapacitet) Historisk statisk nivå baserad på nuvarande trender Framtida statisk nivå baserad på utbyggnadsplaner Framtida marginell dynamisk nivå Andra RETScreen tillåter ter en ändring av referensnivån n under genomförande av ett projekt (Version 3.0 eller högre) h Kan baseras påp internationellt, nationellt eller regionalt område Förhandlas fortsättningsvis ttningsvis via Kyoto Protokollet Användare ndare måste m kunna försvara f val av referensnivå och bör b r inte överskatta utsläppsminskningarna RETScreen underlättar CDM och JI projekt inom Kyoto Protokollet Clean Development Mechanism (CDM) projekt: Industriländer eller företag som investerar i projekt som ger lägre växthusgasutsläpp i utvecklingsländer kan tillgodoräkna sig utsläppsminskningen Småskaliga CDM projekt kan använda nda förenklade f referensnivåer er Elprojekt 15 MW Energieffektiviseringsprojekt som sparar 15 GWh per år Joint Implementation (JI) projekt: Industriländer eller företag kan tillgodoräkna sig utsläppsminskningar genom investeringar i ett annat land som har utsläppsminskningsmål angivna i Kyoto Protokollet (i Annex I Länder) Projekt typiskt i länder med snabb ekonomisk utveckling CDM and JI projekt behöver visa pluseffekt utsläppsminskning utöver vad som uppnås s i referensscenariet 3

44 Slutsatser RETScreen beräknar den årliga minskningen av växthusgasutsläpp för f gröna energiprojekt jämfj mförda med ett referenssystem Lätt att använda, nda, men kräver att användaren ndaren definierar referensscenariet noga för f r större projekt. Modellen beaktar kommande regler i Kyoto Protokollet på förstudienivån För r att behålla trovärdighet rdighet bör b r användare ndare inte överskatta minskningen av växthusgasutslv xthusgasutsläppen från föreslagna projekt Frågor? Foto: Environment Canada 4

45

46

47 Lönsamhets- och riskanalys med RETScreen Kurs i analys av gröna energiprojekt Foto: Green Mountain Power Corporation/ NRELPix Mål Introducera metodiken i RETScreen för r lönsamhetsanalys l av ett tänkbart grönt energiprojekt Överblicka viktiga finansiella indata Granska nyckeltal för finansiell lönsamhet Studera antagenden för kassaflödesberäkningar Belysa skillnader mellan initialkostnader, enkel pay-back och finansiella nyckeltal Demonstrera RETScreen arbetsblad: Ekonomisk sammanfattning Visa hur subventioner, produktionsstöd, d, skatter och andra styrmedel kan beaktas i lönsamhetsanalysenl Introducera känslighetsk nslighets- och riskanalys med RETScreen Demonstrera arbetsbladet KänslighetsK nslighets- och riskanalys i RETScreen (Version 3.0 eller högre) h gre) 1

48 Ackumulerat kassaflöde USD Ackumulerat kassaflöde i vindkraftprojekt Vindkraftpark, Andhra, Indien Levererad förnybar elenergi 40,7 GWh/år Total investering USD Ackumulerat kassaflöde USD År IRR och ROI 20,1% Återbetalningstid för eget kapital 6,7 år Netto nuvärde USD Initialkostnader och återkommande kostnader: Telekommunikation påp avlägsen plats som exempel Dieselgenerator+batteri (referensfall): Initialkostnad: $ Årlig kostnad: 1000$för bränsle* Batteriutbyte vart fjärde år (1 500 $)* Service av dieselgenerator vartannat år (1 000 $)* Solcell (PV)+batteri (föreslaget fall): Initialkostnad: $ Batteriutbyte vart femte år (2 000 $)* Kostnad (k$) Kostnad (k$) Service dieselgenerator Bränsle Batteriutbytet Initialkostnad År Batteriutbyte Initialkostnad År *Inflation och bränsleprisökning 2,5% per år Bestämning av lönsamhet: l Exempel: Avlägsen telekommunikationsanläggning Hur kan dieselgenerator och solcellsystem jämfj mföras? Dieselgenerator: lägre initialkostnad Solceller: lägre återkommande kostnader RETScreen beräknar indikatorer som tar hänsyn h till intäkter och utgifter över hela projektets livslängd! Återbetalningstid för eget kapital 3,8 år IRR och ROI 22,3% Netto nuvärde USD År 2

Vindkraftteknik F1. Disposition. Varför vindkraft

Vindkraftteknik F1. Disposition. Varför vindkraft Vindkraftteknik F1 Varför vindkraft Disposition Vindkraft i Sverige och övriga världen - Historik och Trender Typer av vindkraftverk Vindkraftverkets delar Grundläggande begrepp Vinden 1 Det bästa med

Läs mer

Förnybarenergiproduktion

Förnybarenergiproduktion Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Ökad konsumtion Minskat beroende av import Utbyte av föråldrade anläggningar

Ökad konsumtion Minskat beroende av import Utbyte av föråldrade anläggningar Förnybar elproduktion - Drivkrafter Behov av mer elproduktion Ökad konsumtion Minskat beroende av import Utbyte av föråldrade anläggningar Behov av förnybara energikällor Omställning till ett hållbart

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

Släpp loss potentialen i Europas småskaliga vattenkraft!

Släpp loss potentialen i Europas småskaliga vattenkraft! Släpp loss potentialen i Europas småskaliga vattenkraft! HISTORISKA ANLÄGGNINGAR & VATTENKRAFT Det finns en outnyttjad potential för mer småskalig vattenkraft i Europas tusentals historiska kvarnar, vattenhjul,

Läs mer

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning

Läs mer

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Maria Grahn Fysisk Resursteori maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet står inför tre huvudsakliga utmaningar

Läs mer

Solkraft & Plusenergi

Solkraft & Plusenergi -Varför är det en ekonomiskt bra lösning redan idag? 1 1 Agenda 1 Miljöeffekter, förändring & historia 2 Finnängen- plusenergirenovering 3 Solcellsexempel & Ekonomi 4 Övriga exempel 2 Miljöeffekter: Mänsklighetens

Läs mer

Annika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren?

Annika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? 28 februari 2008 Annika Balgård Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet annika.balgard@tem.lu.se Teknik Ekonomi Miljö Stiftelsen TEM vid

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla -

Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla - Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla - Fredrik Dolff Noden för näringslivs- och affärsutveckling Västra Götalandsregionen, Miljösavdelningen 010-441 40 33 fredrik.dahlstrom.dolff@vgregion.se

Läs mer

Hur investerar vi för framtiden?

Hur investerar vi för framtiden? Hur investerar vi för framtiden? SVC-dagarna, 27-28 januari 2010 Hans Lindström Asset manager Vattenfall Vattenkraft Vattenfall 100 år 1909 Vattenfall bildas 1910 Vattenkraft (Olidan) 1952 Transmission

Läs mer

Förnybar energi: Omställning till hållbara energisystem

Förnybar energi: Omställning till hållbara energisystem Förnybar energi: Omställning till hållbara energisystem 2016-11-31 Klimatet, energin och det moderna samhället Simon Davidsson Natural Resources and Sustainable Development Department of Earth Sciences

Läs mer

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Department of Technology and Built Environment Energiflödesanalys av Ljusdals kommun Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Examensarbete 30 hp, D-nivå Energisystem 1 Bakgrund Beställare av denna analys

Läs mer

Vindkraft. Sara Fogelström 2011-05-04

Vindkraft. Sara Fogelström 2011-05-04 Vindkraft Sara Fogelström 2011-05-04 Historik Vindkraft i världen (MW) 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 MW 80 000 60 000 40 000 20 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 I slutet på 2010

Läs mer

Dali Urban DEN MEST INNOVATIVA TURBIN DESIGNEN

Dali Urban DEN MEST INNOVATIVA TURBIN DESIGNEN Dali Urban DEN MEST INNOVATIVA TURBIN DESIGNEN Översikt Dali Urban har utvecklats för optimal prestanda vid låga vindhastigheter. Konen runt generatorn, eller the Venturi duct accelererar vind hastigheten

Läs mer

Vindkraft, innehåll presentation

Vindkraft, innehåll presentation Vindkraft. Vindkraft, innehåll presentation Vad är vindkraft? Vad är el? Energiläget i Sverige och mål Typer av verk Projektering Byggnation Äga Planerade etableringar i Sverige Projektgarantis erbjudande

Läs mer

Vision för en svensk vindkraftsindustri

Vision för en svensk vindkraftsindustri Vision för en svensk vindkraftsindustri Presenterad på Chalmers seminarium för Gröna jobb Stefan Karlsson Global Segment Manager Renewable Energy 2012-02-24 Tillväxten i vindkraftsindustrin har just börjat..

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

SMÅSKALIG VINDKRAFT FÖR FASTIGHETER. Nov 20 th 2013 Morgan Widung, InnoVentum

SMÅSKALIG VINDKRAFT FÖR FASTIGHETER. Nov 20 th 2013 Morgan Widung, InnoVentum SMÅSKALIG VINDKRAFT FÖR FASTIGHETER Nov 20 th 2013 Morgan Widung, InnoVentum Agenda Definition av Småskalig vindkraft (SWT) Varför är SWT intressant för Fastigheter? Utvecklingen senaste åren : Problem

Läs mer

Ger vindkraften någon nytta?

Ger vindkraften någon nytta? Ger vindkraften någon nytta? Fredrik Dolff och Henrik Aleryd Noden för Näringslivs- och affärsutveckling, Nätverket för vindbruk Nätverket för vindbruk Nätverket för vindbruk sprider kunskap och information

Läs mer

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas 6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Storrun. Trondheim. Östersund. Oslo. Stockholm. Faktaruta. Antal vindkraftverk 12. Total installerad effekt Förväntad årlig elproduktion

Storrun. Trondheim. Östersund. Oslo. Stockholm. Faktaruta. Antal vindkraftverk 12. Total installerad effekt Förväntad årlig elproduktion storrun vindkraft Storrun Trondheim Östersund Oslo Stockholm Faktaruta Antal vindkraftverk 12 Typ nordex N90 2,5 MW Rotordiameter 90 m Totalhöjd 125 m Total installerad effekt 30 MW Förväntad årlig elproduktion

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Framtidens el- och värmeteknik

Framtidens el- och värmeteknik Framtidens el- och värmeteknik Programområdesansvarig El- och Värmeproduktion Lars Wrangensten 1 Nytt Elforsk-projekt: "Inventering av Framtidens produktionstekniker för eloch värmeproduktion" Bakgrund

Läs mer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Solenergi och vindkraft i energisystemet Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation

Läs mer

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Klimatneutralt byggande är det möjligt? Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Hållbart samhälle Bevara jordens resurser Leva ett gott liv Klimatförändringarna är synliga och märkbara

Läs mer

VINDKRAFT. Alternativ Användning

VINDKRAFT. Alternativ Användning Datum (2012-03-14) VINDKRAFT Alternativ Användning Elev: Andreas Krants Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Alternativa användningssätt för vindkraft är vad denna rapport handlar om, och med alternativ

Läs mer

Utveckling och Marknadsläge för Solvärme och solel. Björn Karlsson Mälardalens högskola 2012-11-10

Utveckling och Marknadsläge för Solvärme och solel. Björn Karlsson Mälardalens högskola 2012-11-10 Utveckling och Marknadsläge för Solvärme och solel Björn Karlsson Mälardalens högskola 2012-11-10 Gammalt Budskap Solelsystem är för dyra! Solvärmesystem har låg täckningsgrad och kan ej konkurrera med

Läs mer

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways

Läs mer

Ett energisystem med större andel vindkraft. Johnny Thomsen, Senior Vice President Product Management Vestas Wind Systems A/S

Ett energisystem med större andel vindkraft. Johnny Thomsen, Senior Vice President Product Management Vestas Wind Systems A/S Ett energisystem med större andel vindkraft Johnny Thomsen, Senior Vice President Product Management Vestas Wind Systems A/S October 1 Energikommissionen, 6 th 2015, Stockholm Vad är teknikläget för framtidens

Läs mer

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi Sol Vind Vatten Biobränsle Solkraft Solvärme 800 1000 kwh/m 2 V-grad 40 80 % 1 000 5 000 kr/m 2 100 kw kräver 500 m 2 under

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25 Vindkraft Sara Fogelström 2013-10-25 Historik Vindkraft i världen (MW) I slutet på 2012 var totalt cirka 280 000 MW installerat världen över. Källa: EWEA och GWEC Vindkraft i världen Totalt installerad

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Elproduktion. Översikt. Ångkraftverk. Värmekraftverk. Kraftverkstyper Kombination av kraftslag Miljöpåverkan Lagrad energi.

Elproduktion. Översikt. Ångkraftverk. Värmekraftverk. Kraftverkstyper Kombination av kraftslag Miljöpåverkan Lagrad energi. Elproduktion Översikt Kraftverkstyper t Kombination av kraftslag Miljöpåverkan Lagrad energi Tillförlitlighet Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation Elenergiteknik - Olof Samuelsson 2 Värmekraftverk

Läs mer

Solel och solvärme i villan. Lisa Ossman, SP Energiteknik

Solel och solvärme i villan. Lisa Ossman, SP Energiteknik Solel och solvärme i villan Lisa Ossman, SP Energiteknik Hur mycket solenergi finns det egentligen? Instrålningen mot jorden täcker 10 000 ggr vårt årliga energibehov i världen 12 kvm solceller per person

Läs mer

Kraftvärmens roll i framtidens energisystem. Per Ljung

Kraftvärmens roll i framtidens energisystem. Per Ljung Kraftvärmens roll i framtidens energisystem Per Ljung ELSYSTEMET KAN HANTERA STOR EFTERFRÅGAN PÅ VINTERN OCH STORA VATTENFLÖDEN PÅ SOMMAREN 25 20 Inflöde vatten Vattenkraft GWh/h 15 Vattenmagasin / lager

Läs mer

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år MAKING MODERN LIVING POSSIBLE Spara energi och CO2 i dag Lösningen är här! 517miljoner ton CO2 skulle kunna sparas in per år om Europa fördubblade sitt användande av fjärrvärme till 18-20 % kombinerat

Läs mer

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Johan Sundberg, Profu Sverige: Mycket måttlig bioenergiökning

Läs mer

Rotebro idrottshall solel

Rotebro idrottshall solel Rotebro idrottshall solel Glasparti söderfasad 672st paneler Glasparti västerfasad 450st paneler Tunnfilmspaneler monterade på kil ovan tak 32st paneler. Övrig yta blir vanligt glas i liknande utseende

Läs mer

Vad är energieffektivisering och hur gör man?

Vad är energieffektivisering och hur gör man? Vad är energieffektivisering och hur gör man? Vad är effektivare energianvändning och vad ska vi ha den till? Är det effektivare att bara använda mindre än vad man skulle ha gjort om man använt mer? FÖRENINGEN

Läs mer

Öresundsverket möjliggör morgondagens elsystem. Carl-Johan Falk Plant Manager

Öresundsverket möjliggör morgondagens elsystem. Carl-Johan Falk Plant Manager Öresundsverket möjliggör morgondagens elsystem Carl-Johan Falk Plant Manager Öresundsverket - nu Drifttagning: 7 December 2009 Elkapacitet: 453 MW Fjärrvärmekap.: 270 MW (408 MW) Elverkningsgrad: >58 %

Läs mer

Utmaningar och möjligheter för energiproduktion på landsbygden Magnus Nilsson

Utmaningar och möjligheter för energiproduktion på landsbygden Magnus Nilsson Solar power Bio gas Developing Renewable Energy Concepts Energy Systems Hydro power Utmaningar och möjligheter för energiproduktion på landsbygden Magnus Nilsson 2012-10-25 Wind power Bio heat 1 Solar

Läs mer

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Välkomna till Så producerar du din egen el. En del av Mölndal Stads Hållbarhetsvecka 17-23 mars

Välkomna till Så producerar du din egen el. En del av Mölndal Stads Hållbarhetsvecka 17-23 mars Välkomna till Så producerar du din egen el En del av Mölndal Stads Hållbarhetsvecka 17-23 mars Dagens föreläsning En övergripande introduktion till hur man producerar sin egen el Om Mölndal Energi, våra

Läs mer

BEETLE BASIC EKONOMISK LÖSNING STABIL PRESTANDA

BEETLE BASIC EKONOMISK LÖSNING STABIL PRESTANDA BEETLE BASIC EKONOMISK LÖSNING STABIL PRESTANDA Översikt DEN MEST EKONOMISKA LÖSNINGEN FÖR BÅDE ON- OCH OFF-GRID Den perfekta lösningen för sommarhusägaren som vill ha varmvatten och/eller el året runt:

Läs mer

Industriellspillvärme

Industriellspillvärme Affärerien effektivareenergiframtid: Industriellspillvärme Matteo Morandin, PhD (VoM) Institutionen för Energi och Miljö Workshop inom samarbetet med Göteborg Energi CHALMERS, Göteborg - 6 nov 2012 6 nov

Läs mer

SOLENERGI Verklighet eller önskedröm..!?

SOLENERGI Verklighet eller önskedröm..!? SOLENERGI Verklighet eller önskedröm..!? Jan-Olof Dalenbäck Prof. i Installationsteknik och studierektor, Inst. för Energi och miljö (EoM), CHALMERS Sekr. Svensk solenergi, mm IEA SHC Solar Award - 2005

Läs mer

ENVA. Introduktion och instruktioner för livscykelkostnadsanalys i vattenpumpsystem

ENVA. Introduktion och instruktioner för livscykelkostnadsanalys i vattenpumpsystem ENVA Introduktion och instruktioner för livscykelkostnadsanalys i vattenpumpsystem Författare: Therese Näsman och Rickard Waern, Hållbar utveckling Väst Maj 2013 Livscykelkostnadsanalys, LCC Att endast

Läs mer

Sol, vind och vatten möjligheter till egen energiproduktion. MEN FÖRST Peter Kovács, SP Energiteknik

Sol, vind och vatten möjligheter till egen energiproduktion. MEN FÖRST Peter Kovács, SP Energiteknik Sol, vind och vatten möjligheter till egen energiproduktion MEN FÖRST Peter Kovács, SP Energiteknik SP-koncernen 2010 En resurs för tillväxt och förnyelse Antal medarbetare ca 950 Ägare Svenska staten

Läs mer

Framtidens Energilösningar

Framtidens Energilösningar Framtidens Energilösningar Marie Holmberg Schneider Electric Arrangeras av Voltimum.se portalen för elproffs Faktum Energidilemmat Behov Efterfrågan År 2050 Elförbrukning år 2030 Källa: IEA 2007 vs CO

Läs mer

Enklare vardag Hållbar framtid

Enklare vardag Hållbar framtid Välkommen! Enklare vardag Hållbar framtid Agenda Utveckling i Umeå tillsammans med våra kunder Jan Ridfeldt, Energilösningar Hjälp att beräkna årskostnad för fjärrvärme Mattias Lindberg, marknad Elnätet

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Energirevolutionen börjar här

Energirevolutionen börjar här Energirevolutionen börjar här Rexel har gjort ett aktivt val att ta täten inom förnybar energi, miljövänliga och smarta lösningar som energieffektiviserar Sverige Rexel Energy Solutions Vi tillhandahåller

Läs mer

Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation

Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation Översikt Små och stora strömavbrott Trender inom elanvändning Statistik Sverige Energiläget g 2007 Världen

Läs mer

Vilka förväntningar kan vi ha på solceller? Sara Bargi Energimyndigheten

Vilka förväntningar kan vi ha på solceller? Sara Bargi Energimyndigheten Vilka förväntningar kan vi ha på solceller? Sara Bargi Energimyndigheten Några frågor Är det lönt att ha solceller Sverige? Vilket bidrag till elförsörjningen kan solceller ge i Sverige? Vad kostar det?

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Elproduktionskostnader nya anläggningar?

Elproduktionskostnader nya anläggningar? Elproduktionskostnader nya anläggningar? EnergiTing Sydost Västervik 2015-11-12 Solvie Herstad Svärd, Civ Ing Seniorkonsult Kraft&Värme, WSP Agenda Bakgrund/Utblick Elproduktion Övergripande resultat och

Läs mer

Regional satsning på småskalig vindkraft i sydöstra Sverige inom Nätverk för vindbruk

Regional satsning på småskalig vindkraft i sydöstra Sverige inom Nätverk för vindbruk Regional satsning på småskalig vindkraft i sydöstra Sverige inom Nätverk för vindbruk Energimyndigheten Intelligent Energy Europe start 2008-12, avslut 2011-03 Småskalig vindkraft Genomförande - Kalmar

Läs mer

Kraftvärme. - Powered by Swebo.

Kraftvärme. - Powered by Swebo. Kraftvärme - Powered by Swebo. Kraftvärme UNICONFORT har arbetat i 60 år inom tekniksektorn av energiomvandling med hjälp av fast bio- massa. Främst från skogen, träindustrin, jordbruk, livsmedelsindustrin,

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Energieffektivisering med målet att minska energiförbrukning med 20%

Energieffektivisering med målet att minska energiförbrukning med 20% Energieffektivisering med målet att minska energiförbrukning med 20% Flavio Santos Director Services and Projects Georg Lannge Sales Manager Industry Phone: +46(0)155 26 54 07 Mobile: +46(0) 70 612 6804

Läs mer

Konkurrenskraft och Klimatmål

Konkurrenskraft och Klimatmål Industridagen 2008 Konkurrenskraft och Klimatmål 24/11 2008 Peter Gossas VD - Sandvik Materials Technology Ordf - Stål och Metall Arbetsgivareförbundet 0 Sveriges elproduktion TWh 2007 Kraftvärme bio Kraftvärme

Läs mer

Potential för solenergi i Blekinges bebyggelse

Potential för solenergi i Blekinges bebyggelse Potential för solenergi i Blekinges bebyggelse - David Lingfors - Joakim Widén Institutionen för teknikvetenskaper, Fasta tillståndets fysik, Uppsala universitet, Box 534, 75121 Uppsala. David.lingfors@angstrom.uu.se

Läs mer

InnoVentums idé. Vårt Solar Power Set består av. 8 fotovoltaiska (PV) paneler. 8 mikroinverter. Monteringssystem för PV panelerna. Konstruktion i trä

InnoVentums idé. Vårt Solar Power Set består av. 8 fotovoltaiska (PV) paneler. 8 mikroinverter. Monteringssystem för PV panelerna. Konstruktion i trä SOLAR POWER SET GRÖN OCH HÅLLBAR ELPRODUKTION InnoVentums idé InnoVentums Solar Power Set är en solpanelsmodul med en kapacitet på 2kWp. Den är perfekt anpassad för både privat och industriellt bruk. PV

Läs mer

VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne

VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne PROGRAM Marknadsundersökning Kalendarium Vindkraft Solenergi Mingel och julfika MARKNADSUNDERSÖKNING Jag kommer från

Läs mer

Morgondagens elgenererande villapanna

Morgondagens elgenererande villapanna Morgondagens elgenererande villapanna ComfortPower Skånes Energiting 9 juni 2011 Anna-Karin Jannasch,Catator AB Agenda Bakgrund Småskalig kraft- och värmeproduktion med fokus på bränslecellsbaserad teknologi

Läs mer

Möjligheter för småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige

Möjligheter för småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Möjligheter för småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Daniella Johansson, projektledare Energikontor Sydost AB EnergiTing Sydost 12 November 2015, Västervik Med

Läs mer

Jörgen Rogstam Energi & Kylanalys

Jörgen Rogstam Energi & Kylanalys Jörgen Rogstam Energi & Kylanalys Idrottsarenor och energi i media Om sportens energislöseri - fotboll på vintern och hockey på sommaren. Idrottsanläggningar är stora energislukare, särskilt de som skapar

Läs mer

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten WASTE WATER Solutions Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten Återvinning av termisk energi från kommunalt och industriellt avloppsvatten Uc Ud Ub Ua a kanal b avloppstrumma med sil från HUBER och

Läs mer

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Globala energitrender, klimat - och lite vatten , klimat - och lite vatten Markus Wråke International Water Day 2014 Stockholm March 21 Källor när inget annat anges är IEA Global energitillförsel - en tråkig historia Världens energitillförsel är lika

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

Näringslivstillväxt inom vindenergin. Matthias Rapp Svensk Vindenergi

Näringslivstillväxt inom vindenergin. Matthias Rapp Svensk Vindenergi Näringslivstillväxt inom vindenergin Matthias Rapp Svensk Vindenergi Power Väst CHALMERS 21 JANUARI 2010 Svensk Vindenergi 124 medlemsföretag Internationella kraftbolag Kommunala kraftbolag Projekteringsföretag

Läs mer

Kraftvärmeverket För en bättre miljö

Kraftvärmeverket För en bättre miljö Kraftvärmeverket För en bättre miljö EFFEKTIV OCH MILJÖVÄNLIG ENERGIPRODUKTION Eskilstuna använder stora mängder el för att fungera. Under många år har vi i avsaknad av egen produktion köpt vår elenergi

Läs mer

AGENDA. Energibesparing Produkt och/eller system? AGENDA AGENDA AGENDA. Hjälpmedel för. .utvärdering av. .energieffektiva produkter/system

AGENDA. Energibesparing Produkt och/eller system? AGENDA AGENDA AGENDA. Hjälpmedel för. .utvärdering av. .energieffektiva produkter/system Hjälpmedel för utvärdering av energieffektiva produkter/system Stockholm 2009-09-24 1.Kort inledning Energibesparing Produkt och/eller system? P 1 (P in ) P hydr P 2 4 2. Tre (3) olika hjälpmedel 1.Kort

Läs mer

Fjärrvärme i Renovering

Fjärrvärme i Renovering Fjärrvärme i Renovering Exempel och möjligheter Magnus Stjerndahl, tekn lic Sammanfattning Värme- och elproduktion med låg miljöpåverkan Borås Energi med värme- och elproduktion baserad på biobränsle-

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

Schneider Electric är involverade i 72% av slutanvändarnas energiförbrukning. Vi kan hjälpa er att spara!

Schneider Electric är involverade i 72% av slutanvändarnas energiförbrukning. Vi kan hjälpa er att spara! Energieffektivitet Schneider Electric är involverade i 72% av slutanvändarnas energiförbrukning Vi kan hjälpa er att spara! Schneider Electric - Segment Industri & Automation - Augusti 2009 2 Byggnader

Läs mer

Klimat- bokslut 2010

Klimat- bokslut 2010 K li m a t- bokslut 2010 Vi tror på handling Sedan 2004 redovisar E.ON Sverige vad vi gör för att minska koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet och tillsammans med kunderna. I och med verksamhetsåret

Läs mer

Koldioxidneutrala eller energineutrala?

Koldioxidneutrala eller energineutrala? Framtida lösning för byggnader Koldioxidneutrala eller energineutrala? Andreas Molin Linköpings Universitet, Energisystem 1 Översikt presentation Energianvändning i byggnader Avvägning: centraliserad energikonvertering

Läs mer

Biobränslebaserad kraftproduktion.

Biobränslebaserad kraftproduktion. Biobränslebaserad kraftproduktion. Mars 2015 Mars 2015 1 Biobränslebaserad kraftproduktion I Sverige användes under 2014: 41,2 TWh rena biobränslen av totalt 73 TWh bränslen i värme och kraftvärmeverk

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer