Skogsbruket 4 HUR STYRA RÄTT I RÄNTEDJUNGELN LÄTT OCH FÖRMÅNLIGT VÄGUNDERHÅLL TOM ANDERGÅRD FRÅN LILJENDAL HAR VARIT TRAKTORENTREPRENÖR PÅ

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skogsbruket 4 HUR STYRA RÄTT I RÄNTEDJUNGELN LÄTT OCH FÖRMÅNLIGT VÄGUNDERHÅLL TOM ANDERGÅRD FRÅN LILJENDAL HAR VARIT TRAKTORENTREPRENÖR PÅ"

Transkript

1

2 Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND NR ÅRGÅNG 73 4 HUR STYRA RÄTT I RÄNTEDJUNGELN DET FINNS EN HEL DEL ATT HÅLLA KOLL PÅ DÅ BANKERNA BJUDER EN LÅNG RAD OLIKA RÄNTETYPER. 6 LÄTT OCH FÖRMÅNLIGT VÄGUNDERHÅLL TOM ANDERGÅRD FRÅN LILJENDAL HAR VARIT TRAKTORENTREPRENÖR PÅ HELTID SEDAN STATISTIK SANNING MED MODIFIKATION STATISTIK SKALL LÄSAS MED EN NYPA SALT. DETTA GÄLLER ÄVEN FÖR VIRKESPRISER FLIS UTAN KRIS MED TORR FLIS ÄR DRIFTEN STABIL OCH VERKNINGSGRADEN HÖG. HÖSTEN JAKTENS TID FÖR JÄGARNA ÄR HÖSTEN SKÖRDETIDER. LITE SPÅR EFTER AVVERKNING TILLTALAR DET HÖGKLASSIGA AVVERKNINGSARBETET HAR GJORT HARVERI KÄND. INDUSTRIN VILL HA ASP ASPMASSAVED ÄR ETT EFTERTRAKTAT VIRKESSORTIMENT. ALLA TIDERS SVAMPÅR SOMMARENS EXCEPTIONELLA VÄDERLEK INVERKADE PÅ ÅRETS BÄR- OCH SVAMPSKÖRD. PÅ OMSLAGET: TRAKTORENTREPRENÖRER SOM HAR MASKINER FÖR VÄGUNDERHÅLL BÖRJAR ETABLERA SIG. LÄS MER PÅ SID 6. FOTO: GERD MATTSSON-TURKU 2

3 Skogsbruket Ledaren Älg i sikte Utgivare Föreningen för Skogskultur rf Redaktion Orrspelsgränden 4, Helsingfors tfn: (09) fax: (09) Sampo: Aktia Bank: FöreningsSparb. Sverige Chefredaktör Tage Fredriksson tfn: Redaktionssekreterare Marianne Palmgren tfn: Redaktör Gerd Mattsson-Turku tfn: Fasta medarbetare Anne Manner tfn: Christian Hildén tfn: Heimhällen Oy Ab Ombrytning Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Adressförändringar och prenumerationer Pia Wikström (09) Annonser: Oy Adving Ab / Ingmar Qvist Kärrbyvägen Nylands Degerby tfn (09) fax (09) En helårsprenumeration (11 nummer) kostar 30 i Finland, i Sverige 280 SEK och i övriga länder 37. Halvår (6 nummer) kostar 17 i Finland, i Sverige 159 SEK och i övriga länder 21. ISSN Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs 2003 För många skogsägare och fackmän är hösten och älgjakten ett årligt måste ur många synvinklar. Vi har en mycket stark älgstam i landet och en planerad avskjutning i år som är den högsta genom tiderna. Äldre jägare kan berätta om tider då det kunde gå flera veckor utan att jägarna fick se ett enda älgspår. Då kunde man verkligen tala om jakt och det krävdes ett verkligt jaktintresse för att hänga med. Dagens älgjakt och slakt har allt mer lockat till sig jägare som gärna försvinner när det gäller att hugga i vid slakthuset. Både på riksnivå och regionalt, inte minst i Österbotten har frågan om vinterstammens storlek dryftats. På riksnivå dras allmänna linjer upp och på jaktvårdsdistriktsnivå besluts om avskjutningen. Som grund för avskjutning används resultat av olika inventeringar och uppskattningar av stammens storlek. Risken för felaktiga beslut är märkbar då metoderna för att uppskatta älgstammen storlek inte är tillräckligt tillförlitliga. Stora fel har tom. rättats till med jakt utanför den egentliga älgjaktstiden för att korrigera en för liten avskjutning under den egentliga jakttiden. Vanligen är resultatet av en alltför liten avskjutning mera älgskador i skogarna och på vägarna. Tiden korrigerar snabbt en hård avskjutning. En för hård avskjutning som gett en skev struktur eller åldersfördelning korrigeras under en lite längre tid med hjälp av en målmedveten selektiv jakt. Av de olika alternativen kan man dra slutsatsen att det är bättre att fälla än att fria. De ekonomiska förlusterna speciellt för enskilda skogsägare är betydande och redan nu har skadornas betydelse för sågindustrin blottlagts. Den indirekta skadan består av att lövträdsodling på många håll är otänkbart på grund av älgstammens storlek. Skador på skog och mark berör många skogsägare. Alltför lite uppmärksammas däremot trafikskadorna som älg och annat klövvilt förorsakar. Älgkrockarna berör direkt klart färre personer, men en olycka kan utplåna en familj på ett ögonblick. Årligen sker cirka älgkrockar i vilka cirka 200 personer skadas och ett tiotal mister livet. Av någon orsak är det inte lika intressant att tala om detta. Liv och hälsa är svårt att värdera i pengar. Vi är nästan alla bilister och kan själv påverka olycksstatistiken genom att tillräckligt beakta älgarnas vanor. Det sista ansvaret ligger dock hos dem som besluter om älgstammen storlek. Nolltolerans är av ett otal orsaker en omöjlighet, men en kritisk granskning är alltid av nöden. Skogsägarkåren i landet dras också på många håll med ett annat problem. Förgubbningen orsakas av att rekryteringsgrunden för jägare är mycket smalare än för ett tjugotal år sedan. Detta kan med tiden leda till att möjligheterna till att kontrollera älgstammens och annan klövvilts storlek rentav försämras. Intresset för att ta helhetsansvar för viltvården, älgstammen och jakten är mindre än intresset att stå några dagar i året med gevär på pass. 3

4 Ekonomi Hur styra rätt i räntedjungeln? DET FINNS EN HEL DEL ATT HÅLLA KOLL PÅ DÅ BANKERNA BJUDER EN LÅNG RAD OLIKA RÄNTETYPER. Penningmarknaden var starkt reglerad tills den frigjordes i snabb takt För snabbt kan man konstatera så här i efterskott. Vår dåvarande regering borde ha dämpat den överstora efterfrågan på krediter med prisregleringar under en övergångsperiod. Myndigheter, företag och privatpersoner hamnade i en ny värld med nya ekonomiska lagar utan att man riktigt förstod vad det innebar. Plötsligt hade man en närmast obegränsad tillgång till både inhemska och utländska krediter. Följden blev katastrofal, när ekonomin samtidigt drabbades av en kraftig lågkonjunktur. I dagens läge har man ganska långt vant sig vid att kredittillgången är tryggad. I stället kretsar diskussionen kring räntenivån och räntebindningen. Hur finansiera skogsköp? Skogens årliga tillväxt rör sig kring 3 4 % vilket innebär att ett köp som finansieras med lånat kapital bör ha en mycket låg ränta för att det hela skall gå ihop. I praktiken finansierar man sällan hela investeringen med lån. Man har ofta möjlighet att med en större huggning minska lånekapitalet och samtidigt gardera sig mot kommande ränteförhöjningar. I samband med kalkyler för inköp av skogsmark skall man naturligtvis också beakta de medel, som behövs för amorteringar av ett lån på till exempel 20 år. Ett lån med så här lång återbetalningstid innebär att man omöjligt kan få svar på hur räntenivån kommer att utveckla sig. Skogslikviderna betalas i euro vilket betyder att det inte är värt att öka sina risker med ett lån i främmande valuta. 4

5 Räntenivån Idag ligger räntorna historiskt sett på en mycket låg nivå. Den allmänt använda 12 månaders euriborräntan ligger på ca 2,3 %. I juni låg den t.o.m under 2 %. Dessa siffror kan jämföras med efterkrigstidens reglerade marknad och en räntenivå kring 10 %. Man bör dock komma ihåg att vi då levde med en inflation, som vanligen även var tvåsiffrig. I praktiken innebar detta att bl.a virkespriserna steg i snabb takt och låneskötseln blev betydligt lättare än det föreföll vid starten. Inflationen har man lyckats hålla på en låg nivå de senaste åren och i praktiken i regel under räntenivån. Detta innebär att realräntan (betald ränta inflation) varit positiv trots att vi rört oss med låga procenter. Räntorna är främst beroende av de allmänna konjunkturerna och av det ekonomiska läget i Europa och världen. Man kan räkna med en låg räntenivå en tid framöver, men med en uppenbar risk för högre räntor redan Räntetyper och marginaler Bankerna bjuder en lång rad olika räntetyper. Räntealternativen kan dels indelas i långa och korta räntor och dels i räntor, som är bundna till allmänna referensräntor eller till bankernas egna så kallade prime-räntor. I vissa fall kan det ytterligare bli aktuellt med någon form av räntestödslån. Den tidigare allmänt använda grundräntan, som bestäms av Riksdagens bankfullmäktige på förslag av Finlands Bank har försvunnit från kreditmarknaden. 1 månads euribor kostar idag ca 2,1 % och en 5 års referensränta ca 3,3 % och vill man gardera sig för hela 10 år kostar det ca 4,3 %. Bankernas egna prime-räntor gäller tillsvidare, d.v.s de kan få en ny notering med mycket kort varsel. Prime-räntorna är ofta lite dyrare än marknadsräntorna och rör sig idag på nivån 2,25 2,50 %. Bankernas marginaler är något som läggs på samtliga ovanstående räntor och ofta tas kostnader i samband med lyftandet av lånet. Marginalerna kan i bästa fall ligga på en nivå kring 0,8 %, men är naturligtvis beroende på kundförhållandet, säkerheter, risker och kreditens storlek. Vilken ränta skall jag välja? Räntorna ligger historiskt sätt på en låg nivå vilket kunde motivera en att binda sig till en fast lång ränta. Man skall komma ihåg att risken för kommande förhöjningar finns inbakat i priset på den långa räntan. Man måst således ställa sig frågan om är villig att betala denna försäkringspremie för att veta att lånet i till exempel 5 års tid har samma räntenivå. Tyvärr är det så, att ju mindre risk man vill ta, dess dyrare blir det. I det långa loppet är alltid korta räntor billigare än långa, men samtidigt bör man komma ihåg att korta räntor kan drabbas av tillfälliga kast på marknaden. De senaste åren har vi lyckligtvis besparats från allvarliga störningar. Bankernas prime-räntor har visat sig vara något dyrare än marknadsräntorna. Stora kreditbehov kan eventuellt delas upp i en del som är bundet till en lång ränta och en del som är bunden till en kort referensränta. Generellt kan man rekommendera låntagare att binda sin kredit till en kort marknadsränta på t.ex 3 eller 12 månader även vid inköp av något så långsiktigt, som en skogsfastighet. Amorteringsintervaller Vid inköp av skogsmark och där låneskötseln skall ske med skogslikvider borde amorteringarna planeras enligt detta. I praktiken kunde man starta med en två års amorteringsfri period för att hinna få likvid från avverkningar. Med dessa pengar kunde man göra en större amortering och sedan fortsätta med amorteringar per månad eller 1/2 år beroende på familjens penningströmmar. Framtiden Vi har definitivt lämnat bakom oss de tider där inflationen skötte lånet. Det här innebär att alla kalkyler bör utgå ifrån att vi alltid betalar en positiv realränta. Samtidigt vet vi att det alltid kommer att finnas osäkerhetsmoment kring den framtida ränteutvecklingen. Det här innebär att låneupptagningen bör övervägas mycket noga och att motsvarande investering bör vara realistisk för att minska riskerna, som alltid finns bland annat i virkespriserna. Snittpriset för skogsmark i Nyland var 2852 euro/ha år Den försiktige kan göra en kalkyl utgående från att referensräntan stiger till exempelvis 5 % och kontrollera hur detta påverkar den personliga ekonomin. TEXT: CHRISTIAN HILDÉN Skogsägare, med produktiv gallring ökar virkesmängden i framtiden HARVERI fjärrstyrd avverkningsmaskin Vid gallringen behövs inga skilda körstråk utan endast gallringsstråk med meters mellanrum. Arbetet sker vinkelrätt mot stråken. Virket fälls på vagnen och transporteras till högar intill stråken. Transporten till skogsvägen kan skötas med en vanlig jordbrukstraktor försedd med kran. Skogen blir tät och jämn, man når en kvalitet som motsvarar manuellt arbete, men är gånger produktivare. Försäljning och h leasing: Oy RCM Harvester Ltd. tel Aakkulantie 46, fax Kangasala liten stor skogsmaskin liten stor skogsmaskin liten stor skogsmaskin liten stor skogsmaskin 5

6 Lätt och förmånligt vägunderhåll VÄGSLÄNTERNA LÄNGS EN 2 KM LÅNG SKOGSVÄG SKA SLYRÖJAS. VÄGLAGET SAKNAR UTRUSTNING FÖR ARBETET. ALTERNATIVEN ÄR TVÅ. EN SKOGSARBETARE MED RÖJSÅG ELLER EN TRAKTORENTREPRE- NÖR MED EN SLÅTTERMASKIN. SKOGSARBETAREN KOSTAR 612 EURO OCH ENTREPRE- NÖRENS RÄKNING GÅR PÅ 220 EURO. Traktorentreprenörer som har maskiner för vägunderhåll börjar etablera sig. En av dem är Tom Andergård i Liljendal. Till Toms maskinpark hör traktor, vägsladd, slåttermaskin för röjning av vägkanter samt snöplog och snöslunga. Sedan år 1998 har han varit traktorentreprenör på heltid. Vägarbete drygar han på vintern ut med utkörning av virke med sin traktor som han har virkesvagn till. Sladdning kräver yrkeskunskap Sladdning av vägen vår och höst efter ett regn hör till ett bra vägunderhåll. Tom Andergård dömer inte ut schaktbladet som sladd. När det finns mycket jord och sten på ytan använder jag schaktbladet. Stenarna sliter hårt på sladdens bett och de är dyra. Omkring 500 euro får jag betala för en ny uppsättning. Bett till schaktbladet är inte lika dyra. Både när man sladdar med schaktblad och en riktig vägsladd gäller det att kunna sin sak. Bladen ska vara rätt inställda så att vägkroppen får den SLADDNING VÅR OCH HÖST EFTER ETT REGN HÖR TILL NORMALT VÄG- UNDERHÅLL. rätta lutningen. Vattnet ska rinna av vägbanan och ner i diket. Maskinarbete är billigare Skötsel av vägslänterna hör enligt Andergård till de underhållsarbeten som ofta försummas. Man glömmer helt enkelt bort att slyet växer snabbt. Minst vartannat år bör vägkanterna enligt Andergård slyröjas. Det är slöseri med pengar att slyröja vägkanterna manuellt med röjsåg. En traktor med 6 slåttermaskin gör arbetet på en tredjedel av den tid som skogsarbetaren behöver och priset är inte mycket mera än en tredjedel. En skogsarbetare behöver 3 dagar för att röja vägkanterna längs en 2 km lång skogsväg. Han kostar 167 euro per dag plus mervärdesskatt. En traktor med slåttermaskin gör arbetet på 6 timmar. Maskinkostnaden är 30 euro per timme plus mervärdesskatt. Andergård berättar att han bekantar sig med alla arbeten i förväg. Det finns äldre skogsvägar, byggda i slutet på 1970-talet och början på 1980-talet, där stenar bara har skuffats till sidan av vägen. På en sådan väg är det nästan omöjligt att slyröja med slåttermaskin. Nu sparas det på plogningen En skogsväg mår bäst av att hållas öppen även vintertid. Här har Andergård sett en klar försämring de senaste åren. Nu har det blivit regel att man kör så länge lastbilen bara på något sätt tar sig fram i snön, säger Tom Andergård. Slutresultatet är ofta att bilen kör fast, ibland kan den till och med kana ner i diket om vägbanan är isig. Då ska en plog dit i alla fall och kanske en annan bil för att dra loss lastbilen. Sluträkningen blir dyrare i det senare fallet. Timdebitering eller ackord? En vägägare slipper mycket bekymmer om han ger vägunderhållet på entreprenad. Då sköter en sakkunnig traktorentreprenör vägen utgående från vägens behov och väderleken. Enligt Andergård är avtal av det här slaget i antågande. Timdebitering är det debiteringssätt som Andergård förespråkar. Då betalar kunden för det verkliga arbetet. I en ackordtaxa är ofta luft inbakad då entreprenören vill gardera sig mot oförutsedda händelser. TEXT OCH FOTO: GERD MATTSSON-TURKU

7 Vedhandlare under luppen MAJORITETEN AV BRÄNNVEDSFÖRSÄLJARNA ÄR PRIVATA SKOGSÄGARE. DE ÄR MÄN, DE ÄR YNGRE ÄN GENOMSNITTS- SKOGÄGAREN, OCH DE GER AKT PÅ SKOGENS ÖVRIGA VÄR- DEN. Hittills har man inte forskat alltför mycket i temat vedhandel. Från de fåtal undersökningar som gjorts kan man dra slutsatsen att råmaterialet erhålls i flesta fall, antingen från den egna skogen, eller från övriga privatskogsägare. Skogsägare som vedhandlare Arbetseffektivitetsföreningen har nu undersökt hur vedhandlarna sköter sin skog, samt hurudana målsättningar och bakgrund de har. Materialet baserar sig på det skogsägarmaterial som Skogsforskningsinstitutet samlade in år I undersökningen har man inte särskilt olika former av ved. Resultaten innefattar all ved som sålts mellan åren Det framgår inte heller om skogägaren sålde veden direkt till slutanvändaren eller till förmedling. 27 travkubikmeter per år att skogsägare som säljer över 20 travkubikmeter använder en automatisk klyvningsmaskin. De skogsägare som sålde under 20 travkubikmeter per år ägde 49 hektar skog, medan de skogsägare som sålde över 20 travkubikmeter ägde 74 hektar skog. Finns i södra Finland Vedhandeln är koncentrerad till södra Finland. Bara 13 procent av vedhandlarna ägde skog på de tre nordligaste skogscentralernas område. Majoriteten av vedhandlarna är lantbruksföretagare och bosatta på landsbygden. Männens andel av vedhandlarna var också högre jämfört med skogsägarkåren i genomsnitt. Så gott som alla var män av de skogsägare som sålde över 20 travkubikmeter per år. Vedhandlarna var också yngre än genomsnittsskogsägaren. Foto: Gerd Mattsson-Turku Varierade målsättningar Målsättningen med vedhandlarnas skogsinnehav var mångfasetterat. Förutom de ekonomiska målsättningarna prioriterade över 60 procent av vedhandlarna även skogens övriga värden. En fjärdedel av vedhandlarna värdesatte det att skogen gav dem möjlighet till sysselsättning. En tiondel av skogsägarna använde skogen för friluftsliv och endast 6 procent betonade skogsinnehavet som en ekonomisk trygghet. Aktiva i virkeshandel och skogsvård Vedhandlarna kan på basis av undersökningen definieras som en aktiv och självständig skogsägargrupp: Över 90 procent av vedhandlarna sålde virke oftare än genomsnittsskogsägaren. Två tredjedelar sålde på leverans. Av vedhandlarna utförde 58 procent ungskogsvård, och över 60 procent av skogsägarna tog ut energivirke, detta är betydligt mer än genomsnittsskogsägaren. Ungefär 11 procent av skogsägarna ( skogsägare) hade enligt undersökningen sålt ved mellan åren Skogsägarna sålde i genomsnitt 27 travkubikmeter per år. Totalt såldes 0,9 miljoner travkubikmeter per år. I undersökningen indelades skogsägarna på basis av sålda mängder i vedhandlare som sålde under 20 travkubikmeter per år, och i vedhandlare som sålde över 20 travkubikmeter per år. Man utgår från FÖR MÅNGA SKOGSÄGARE ERBJUDER VEDHANDELN EN MÖJLIGHET ATT DRYGA UT INKOMSTERNA. 7 Källa: TTS Metsätiedote 5/2003 TEXT: MARIANNE PALMGREN

8 Ersättning för flygekorre SKYDDET AV FLYGEKORREN SKALL FÖRBÄTTRAS. OCH MARKÄGAREN FÅR NU FÖR FÖRSTA GÅNGEN RÄTT ATT SÖKA ERSÄTTNING FÖR ATT SKYDDA ETT OMRÅDE DÄR FLYGEKORRE FÖRE- KOMMER. ja vilket av de två ersättningsalternativen som är lämpligast ur hans eller hennes synvinkel. Många flygekorrar De paragrafer i naturvårdslagen som berör flygekorren skall formuleras så att de uppfyller EU:s krav. Detta görs för att Finland inte skall ställas inför EUdomstolen på grund av bristande flygekorrskydd. Störande formulering Det är formuleringen i paragraf 49 i naturvårdslagen som har irriterat EU-kommissionen. Enligt paragrafen är det förbjudet att förstöra och försämra de klart identifierbara platser där individer av de djurarter som nämns i bilaga IV (a) till habitatdirektivet förökar sig och rastar. Enligt kommissionens uppfattning garanterar denna ordalydelse inte att hotade arter skyddas tillräckligt väl. Orden klart identifierbara infördes i tiderna i Finlands naturvårdslag därför att det inte skulle finnas en risk att markägare som av misstag har förstört flygekorrens livsmiljö döms för naturskyddsförseelse enligt naturvårdslagen. Rent konkret betyder ändringen i naturvårdslagen det att orden klart identifierbara stryks i paragrafen. När lagändringen träder i kraft år 2004 är alltså flygekorrens föröknings- och rastplatser skyddade även om dessa inte tydligt kan observeras. Lägre krav För att skyddskraven inte skall bli orimliga föreslås ett tillägg till naturvårdslagen enligt vilket brott mot förbudet är straffbart enbart om man förstört föröknings- och rastplatserna avsiktligt eller på grund av grov oaktsamhet. Detta tillägg behövs därför att flygekorren inte är den enda arten som nämns i habitatdirektivets bilaga IV. Listan i bilagan är lång: Förutom flygekorren är också fjärilar, groddjur, skalbaggar och sländor uppräknade som speciellt skyddsvärda arter. Att identifiera dessa arters föröknings- och rastplatser är inte någon enkel match. Rätt att söka ersättning Nu får markägaren för första gången rätt att söka ersättning för skydd av flygekorre, förutsatt att flygekorren orsakar markägaren betydande inkomstbortfall. Markägaren kan antingen ansöka om att området mot ersättning blir ett naturskyddsområde. Alternativt kan han eller hon ansöka om att fridlysa området för viss tid. För att grunderna för ersättningarna skall vara likadana i hela Finland skall markägaren lämna in ansökningarna till den regionala miljöcentralen, men själva ersättningsbeslutet fattas av miljöministeriet. Olika alternativ En annan möjlighet till ersättning för inkomstbortfall på grund av hänsynstagande till flygekorren kan vara skogsbrukets miljöstöd. Detta förfaringssätt är möjligt då flygekorren har bosatt sig i en särskilt viktig livsmiljö enligt skogslagen. Det är dock relativt ovanligt att flygekorren väljer att bo i en av skogslagens viktiga livsmiljöer. Om så är fallet har markägaren möjlighet att väl- Markägaren ersätts för skydd av flygekorre förutsatt att det finns flygekorrar i skogen. På basis av jord- och skogsbruksministeriets flygekorrapport kan man dra slutsatsen att en enda flygekorre inte orsakar ett alltför stort inkomstbortfall för markägaren, konstaterar biträdande avdelningschef Pentti Lähteenoja på jord- och skogsbruksministeriet. I flygekorrapporten föreslås att man i samband med gallring lämnar kvar flygekorrens boträd samt de träd som har kronkontakt med boträdet. Vid förnyelse föreslås däremot att en trädlängd runt boträdet lämnas kvar. Dessutom skall flygekorren ha möjlighet att förflytta sig till närmaste närbelägna äldre gallringsskog eller förnyelsemogen skog genom att glida från ett träd till ett annat. Ingen hyggesrensning görs i området kring boträdet samt hopp- och landningsträden. Enstaka träd kan dock fällas. Var finns de? För tillfället vet ingen exakt hur många flygekorrar det finns i våra skogar. Enligt experter finns det cirka flygekorrar i Finland. Eftersom flygekorren är aktiv i skymningen och på natten är den inte någon lätt art att inventera. För att få en rätsida på det hela kommer flygekorrarna i Finland att inventeras inom tre år. Fram till dess, hur vet man om det finns flygekorrar i skogen? 8

9 För tillfället utgår myndigheterna från register över existerande flygekorrskogar. I framtiden kommer de exakta riktlinjerna om flygekorrskogar att dras via rättspraxis, konstaterar Lähteenoja. Flygekorren också i skogslagen Skogsägare får bättre rättsskydd Även skogslagen ändras så att flygekorrens föröknings- och rastplatser skyddas effektivare. Enligt förslaget till en ny paragraf i skogslagen skall skogscentralen meddela miljöcentralen om en planerad avverkning gäller en av flygekorrens föröknings- och rastplatser. Anmälningsskyldigheten gäller endast uppgifter som finns i en handling som miljöcentralen skickat till skogscentralen. Skogscentralen skall i detta fall informera också markägaren, representanten för markägaren och innehavaren av avverkningsrätten om förekomsten av flygekorre. Enligt Henry Schneider på Kustens skogscentral har de regionala miljöcentralerna på skogscentralens verksamhetsområde hittills inte levererat en enda handling av den typ som avses i lagen. Skogscentralen har med skogsägarens samtycke informerat miljöcentralen om planerade avverkningar på områden där Finlands flygekorrförening och motsvarande organisationer gett skogscentralen uppgifter om förekomst av flygekorre. Miljöcentralerna har i allmänhet i dessa fall besökt området i terrängen och klargjort vilka avverkningar som är möjliga enligt naturvårdslagen. TEXT: MARIANNE PALMGREN EN RELATIVT LITEN ÄNDRING I SKOGSLAGEN LEDER TILL ATT MARKÄGARENS RÄTTSKYDD FÖRBÄTTRAS AVSEVÄRT. En avverkning som förstör en särskilt viktig livsmiljö så som de definieras i skogslagen kan vara en skogsförseelse (eller i grova fall ett skogsbrott) enligt skogslagen. I samband med att anmälan om användning av skog lämnas in till skogscentralen kan markägaren begära att skogscentralen, innan avverkningen, kontrollerar ifall det finns en livsmiljö enligt skogslagen på avverkningsytan, förklarar biträdande avdelningschef Pentti Lähteenoja på jord- och skogsbruksministeriet. Inom 14 dagar skall skogscentralen, sannolikt till självkostnadspris, informera markägaren huruvida den livsmiljö som skogsägaren anmält på avverkningsytan uppfyller skogslagens kriterier. Förhandsbeskedet gäller för en enskild stämplingspost och gäller i två år. Förhandsbeskedet är ett myndighetsbeslut som man kan besvära sig över i förvaltningsdomstolen. Det är frågan om en relativt liten lagändring, men det förbättrar avsevärt markägarens rättsskydd, säger Lähteenoja. Markägaren kan också ge fullmakt åt avverkningsrättens innehavare att kontakta skogscentralen i ärendet. Aktivister skulle förhindras Jord- och skogsbruksministeriet ville också komplettera skogslagen med nya restriktioner med tanke på demonstranter. Enligt förslaget skulle man hindra utomstående att röra sig alltför nära skogsmaskiner. Man ville helt enkelt förhindra aktivister från att störa avverkningarna. Risken för olyck- or under dylika demonstrationer är stora. Justitieministeriet bedömde dock att skogslagen inte kan kompletteras med en sådan särbehandlingsparagraf, konstaterar Lähteenoja. TEXT: MARIANNE PALMGREN EFTER DEN PLANERADE LAGÄNDRINGEN GER SKOGSCENTRALEN PÅ BEGÄRAN ETT FÖRHANDSBESKED ÖVER ETT OMRÅDE HURUVIDA DEN INNEHÅLLER EN SÄRSKILT VIKTIG LIVSMILJÖ ENLIGT SKOGSLAGEN. MARKÄGAREN KAN BESVÄRA SIG ÖVER FÖRHANDSBESKEDET. Skogsbrukets bildarkiv 9

10 Ekonomi Statistik sanning med modifikationer STATISTIK SKA LÄSAS MED EN NYPA SALT. DET ÄR EN SANNING SOM GÄLLER ÄVEN FÖR VIRKESPRISERNAS DEL. OLIKA JÄMFÖRELSER MED VÅRT VÄSTRA GRANNLAND GER SIGNALEN ATT SKOGSÄ- GAREN I FINLAND BORDE NÖJA SIG MED MINDRE. N Nej, varför skulle skogsägarna nöja sig med mindre? När storindustrin nyligen under flera års tid gjorde rekordstora vinster tack vare höga produktpriser var det inte mycket tal om att skapa skuldkänslor. Tvärtom betraktades industrin som framgångsrik. Ragnar Gartz, verksamhetsledare på Södra skogsreviret, ser bra virkespriser som bevis på att skogsägarnas uppslutning kring sina skogsvårdsföreningar i virkeshandeln gett goda resultat. Samtidigt påminner han om valutakursutvecklingens påverkan. Det svenska virket ser ut att ha blivit billigare också på grund av att värdet på kronan sjunkit. Olikheter i virkeshandeln En undersökning som omfattar tio år hävdar, att de finländska priserna dragit ifrån och vid vägkant år 2002 var en fjärdedel högre än de LITE RÖTA GODKÄNNS I DEN SVENSKA GRANEN. svenska. Det är en siffra som florerar ute på fältet. Metsäteho och Skogsforskningsinstitutet i Finland samt SkogForsk, Skogsstyrelsen och Virkesmätningsrådet med hjälp av lokala mätorganisationer finns omnämnda som delaktiga i undersökningen. Finlands Banks valutakurser har använts. 10 Syftet med projektet var att visa de båda ländernas metoder i mätning, kvalitetsklassificering samt prissättning. Vidare strävade forskningen till att utreda hur olikheterna påverkade prisbilden i Finland respektive Sverige. Alla sammanlagda faktorer skulle ge en bild av såväl vägkants- som rotpriserna i de båda länderna. I undersökningen har forskarna räknat ut en procentuell avvikelse, som visar en totalskillnad om 22 %. Forskarna har då använt det svenska priset som utgångspris, varför procenten blir hög. Billigare drivning här En påverkan på vägkantspriset är givetvis drivningskostnaderna. De är enligt undersökningen lägre i Finland. Orsaken uppges vara en effektivare drivning hos oss. Gartz vet berätta, att statistiken på detta område inte alltid visar verkligheten bakom siffrorna. I Finland räknas vägkantspriset ut genom att addera rotpriset och de faktiska drivningskostnaderna. Det är inte detsamma som leveranspris. I Sverige är utgångspunkten vägkantspriset. Drivningskostnaden som köparen drar av behöver inte alls vara lika stor som den faktiska. Förhandlingar kan ge skogsägaren en drivning för 25 kronor, även om den verkliga kostnaden är 80. Klenare dimensioner i Sverige Den svenska skogsindustrin köper klenare virke än den finska. Minimidiametern på timmer av standardmått är konstant en centimeter mindre än i Finland. Någon inverkan i slutändan har måttet

11 inte, eftersom Sverige mäter under bark, medan den finländska virkesköparen mäter på bark. I uppföljningen av prisfaktorer har forskarna också beaktat skillnader i mätsystem. Däremot har den klenare minimidiametern för massavedens del en betydelse i totalt virkesutfall. Skillnaden är störst för granmassavedens del. Här är minimidiametern 8 cm, medan den svenska skogsindustrin har fem centimeter som minimidiameter på all massaved. Totalt räknar undersökningen med att skillnaden för massavedens del höjer virkesutfallet i de svenska skogarna med en procent jämfört med i Finland. Granmassaved skiljer mest I landskampen visade granmassaveden den största prisskillnaden. Granmassaved i Sverige ger inte skogsägaren nämnvärt högre pris än tallmassaved. Skillnaden var ifjol en euro, medan den hos oss enligt statistiken var hela sju euro per kubikmeter. Dessutom vrakas mer av den svenska granmassaveden än den finska. Detta trots att den svenska industrin tillåter lite röta i granmassaveden, i motsats till den finländska köparen. Förutom kvalitetsfaktorer fanns orsaker till en högre vrakandel att söka i låg efterfrågan. Gartz påminner om faktorer som inte är så synliga: Internationella jämförelser är särskilt vanskliga för FANERBJÖRKEN GER PLUS I SKOGSÄGARENS KASSA. gran- och tallmassavedens del. Hos oss betalas ett mycket lägre pris för rötskadad gran än för tall. De båda sammanförs i statistiken som tallmassaved. På många håll utomlands går rötskadad gran under namnet granmassaved, även om adressen är cellulosaindustri istället för sliperi. Björkfaner ger större utbyte Något som också talar till Finlands fördel är användningen av björkstock. Här används björk till fanertillverkning, medan den svenska björken i högre grad går till sågindustrin. Undersökningen presenterar en positiv inverkan om 0,7 % -enheter för den effektivare användningen av björk. Jämför resultat En undersökning med lite annorlunda siffror har utförts av J Pöyry Consulting. Siffrorna berör också andra länder än Finland och Sverige. I jämförelsen har båda ländernas södra delar använts. För talltimrets del visar undersökningen en prisskillnad vid vägkant på 21 euro, till de finländska skogsägarnas fördel. Grantimret ger 14 euro högre pris åt skogsägaren i södra Finland jämfört med vad den västra grannen får. För tallmassaved beräknades en skillnad om 4 euro, för granmassaved 10 medan björkmassaveden gav den finländska säljaren 2,50 euro mer. Skillnaderna är ungefärliga. De är framtagna från en kopia av ett stapeldiagram utan exakta mått utskrivna. Statistik ett grovt medeltal För prisstatistik över lag gäller det att minnas dess uppbyggnad. Sortimentsvisa priser innehåller ett medeltal uträknat på basen av alla slags avverkningar. Så påverkas statistiken av mängden gallringar i förhållande till förnyelseavverkningar. Alla prisfaktorer, så som affärernas storlek, stamgrovlek och kvalitet ger sin prägel på medeltalen. Stor andel barmarksaffärer höjer också medelpriset på virke. TEXT OCH FOTO: ANNE MANNER Undersökningen visade följande skillnader i vägkantspris. Pris och mellanskillnad är angivna i euro. Sortiment Sverige Finland skillnad Talltimmer 40,80 52,60 11,80 Grantimmer 39,81 49,51 9,70 Tallmassaved 22,49 25,50 3,01 Granmassaved 24,23 32,64 8,41 Björkmassaved 23,59 25,86 2,28 Totalt 32,09 39,16 7,06 Källor: Metsäteho, specialforskare Olavi Pennanen, Skogsforskningsinstitutet, SkogForsk: Jan Sondell, Skogsstyrelsen: handläggare Stefan Karlsson, Virkesmätningsrådet samt lokala mätningsorganisationer, Skogsindustrin rf, J Pöyry Consulting. 11

12 Träenergi Flis utan kris FLIS UTAN RESERVBRÄNSLE GÅR BRA. MED TORR FLIS ÄR DRIFTEN STABIL OCH VERKNINGSGRADEN HÖG. DE ERFAREN- HETERNA DELAR JORDBRUKAREN OCH VÄRMEFÖRETAGAREN TURE SANDVIK MED SIG AV. I drygt 20 år är det flis som stått för värmen på Ture Sandviks jordbrukslägenhet i Vallvik, Korsholm. Det var aktuellt med flis under 1970-talets oljekris. Först sadlade jag om till ved. Efter två år, 1980, bytte jag flis. Torr flis kräver ingen reserv Idag använder Sandvik så gott som enbart flis. Lite pellets kompletterar han ibland med, men påpekar, att det är onödigt om flisen är tillräckligt torr. Någon reservvärme har jag inte. Fliseldningen har aldrig krånglat, och service som kräver stopp i systemet gör jag när vi kan avvara värmen. Sandvik har konstaterat, att flis inte alls är osäkrare än olja i praktisk användning. Med nutida teknik är fliseldningen både säker och enkel. Sprinklersystem och anordningar för att undvika tillbakabrand garanterar säkerheten. En riskfaktor är däremot åskan, men skydd finns att tillgå. Det händer till exempel att relä brinner och automatiken börjar bråka på grund av åskan. Lite handlag och kunskaper i att använda svets har hittills klarat skivan. Examen kompletterar praktisk kunskap Sandvik byggde själv den första förugnen. För tillfället sliter han på sin tredje flisanläggning. De kunskaper han tillskansat sig genom den privata fliseldningen kompletterade han för ett par år sedan. Han tog då en värmeföretagarexamen. Det var med sikte på den nya värmecentral som var på kommande i Kvevlax. Idag har jag tillsammans med en kompanjon hand om värmecentralen, som servar skolbyggnader och några bostäder. Anläggningen är på 450 kw och använder ungefär 1500 kubikmeter flis. Den mängden skulle enligt Sandvik gärna kunna ha ytterligare sällskap. Sett med en företagares ögon finns kapacitet att sköta mer än så. PRESENNINGEN DRAS PÅ PLATS EFTER NATTENS STORM. TORKNINGEN ÄR ETT VIKTIGT MOMENT. 12

13 Bäst lönsamhet att hugga själv Den privata värmecentralen slukar årligen uppemot 200 kubikmeter flis. Så långt har Sandvik alla möjligheter att vara självförsörjande. Mängden räcker till bostadshuset och produktionsbyggnaderna. Förutom jordbruk föder Sandvik upp slaktsvin. Det är klart att man har bästa ekonomin i att hugga själv, men det går nog att köpa flis också. Gallring kräver avsättning Ett slag för ungskogsgallringarna gör Sandvik när det blir tal om anskaffning av flisråvara. Det är första gallringarna som borde utföras i större utsträckning. Förutom en liten inkomst får skogsägaren en välskött skog. Sandvik tillägger, att förutsättningen för att ungskogarna ska bli skötta är avsättningen för virket. Det går inte att avverka och sedan stå där med sina virkeshögar utan att få dem sålda. Det här är också viktigt att tänka på, när en värmecentral planeras. Tidtabellen från klartecken för eldning och torrt, användbart energivirke är ungefär ett år. Det är någonting för beslutsfattare att tänka på. För skogsägaren är det riskfyllt att förbereda sig för leverans av råvara, ifall användningen av träenergi sist och slutligen inte blir av. Sandvik lyfter också fram de statliga stöd som finns att utnyttja i samband med ungskogsvården. Att gallring i unga skogar inte ger några stora nettoresultat i skogsägarens ficka gör statens hjälp till en synnerligen viktig del i lönsamheten. Största vinsten kommer på sikt i en vårdad skog, är Sandviks sammanfattning. Torr flis Sandvik poängterar vikten av torr flis. Effekten påverkas starkt av torkningsgraden. Vid värmecentralen i Kvevlax har vi mätare som tydligt visar att utbytet försämras med fuktigare flis. Små anläggningar är känsligare än stora. Att få tillräckligt torr flis börjar redan vid avverkningen. Processorn är en bra avverkare av energived. På våren blir virket delvis barkat, och torkningen går snabbt. De hål som bildas i barken när stammen körs genom aggregatet är också till god hjälp. Också väderleken spelar en viktig roll för resultatet. Fjolårets varma, torra sommar satte sina påverkade klart flisens verkningsgrad. Ifjol hade vi extremt torrt virke. I år har väderleken varit något fuktigare, och det märks på virket Rent praktiskt ställer också våt flis till med en del mankemang. Det har hänt, att jag fått masa mig upp någon natt, när rå flis har frusit fast i behållaren. Undviker mögel FLISTUGGEN SERVAR ÄVEN VÄRMEFÖRETAGET. Torkningen är a och o för ett bra slutresultat. Sandvik förespråkar täckta virkespartier och en sommarsäsongs torkningstid. Förutom verkningsgraden är det risk att flisen möglar om virket är för vått. Det är under vår och sommar mögelrisken finns. Vintertid går det bra att lägga upp ett större lager, om man så vill. Sandvik flisar i regel inte mer än för en månads behov åt gången. För min del spelar det inte så stor roll hur stort lager jag har. Det har hänt, att jag en morgon fått knalla iväg och sätta igång tuggen. Den som är beroende av en utomstående flisningsentreprenör måste naturligtvis hålla koll på ett annat sätt. Flistuggen Sandvik äger i bolag med sin företagarkompanjon är en skivtugg. Funktionen är ändå liknande den som trumtuggar har. Den här hackar träet tvärt av, så det blir bitar istället för långsmalt flis. Resultatet är bra. Tuggen tar hand om virke upp till 26 centimeter i grovlek. För behovet idag hemma och inom företaget räcker den, men för större mängder och grövre virke är det en entreprenör med högre kapacitet som gäller. Att entreprenörerna i branschen är viktiga kan Sandvik skriva under. Att var och en ska köpa flistugg för bara den egna gården kan inte vara lönsamt. Merarbetet inget att fundera på Ifall fliseldningen fört med sig merarbete har Sandvik aldrig riktigt tänkt på. Vi ska ut varje morgon och kväll för djurens skull, så att sköta fliseldningen går i samma veva. Vi jordbrukare är dessutom vana att jobba och gå an för lite betalt, så några extra handtag har liksom ingen större betydelse. Ångrat sitt val av energiform har Sandvik inte gjort. För jordbruksfastigheter kan han med handen på hjärtat rekommendera flis. För mindre användare, så som egnahemshus, finns alternativ som ved eller pellets. TEXT OCH FOTO: ANNE MANNER 13

14 Viltet HÖSTEN Jaktens tid FÖR JÄGARNA, SOM HELA SOMMAREN GÅTT I VÄNTANS TIDER, ÄR HÖSTEN SKÖRDETID. DÅ HOPPAS MAN ATT ÅRETS FÖRBE- REDELSER I FORM AV VILTVÅRD, SKYTTE- OCH HUNDTRÄNING SKALL GE LÖN FÖR MÖDAN. Någon möda är det egentligen inte fråga om, utan möjligen tillfredställelse av en drift, då man i ur och skur varje ledig stund beger sig ut på jakt. Många älgjägare är så hänförda att det bara existerar två årstider för dem; den tid då älgjakt är tillåten och tiden däremellan. Jaktlusten finns nog förresten i generna på oss alla som ett arv från våra förfäder. Den tar sig bara lite olika uttryck. En del jagar medan andra håller på med t.ex. idrott. Fotbolls- och ishockeylaget är uttryck för forna tiders jaktlag med social samhörighet och vi-anda. Varför jaga? Bytet är inte den enda drivfjä- STÅNDSKALL PÅ ÄLG, EN NORSK GRÅHUND HAR SÖKT UPP ÄLGEN OCH MED SITT SKALL MEDDELAR JÄGARNA OM SITT FYND. dern för jägarna utan det finns många olika orsaker som bidrar till intresset. Den som håller på med jakt har också en meningsfull sysselsättning under hela året. Den egna konditionen ska skötas, hundarna bör tränas och motioneras regelbundet, unghundar förberedas för jakt, skjutfärdigheterna bibehållas och helst förbättras, viltvårdsarbeten utföras m.m. Man kan också gå på viltvårdskurser för att lära sig mera om jakt och viltvård. En jägare blir aldrig fullärd. Den sociala biten är viktig. Kamraterna i jaktlaget, på skjutbanan, och i viltvårdsarbetet betyder mycket. Många jägare sparar ledighet, en vecka eller två, till hösten för att kunna jaga tillsammans med sina kamrater från ungdomsåren. Ofta bor man på olika orter och jaktveckan blir den enda kontakten under året. Finalen Att skjuta ett villebråd tar inte många sekunder och kan ses som en final för jakten. Enbart skottögonblicket är inte det som motiverar jägarna utan det handlar mycket om hur man uppnår detta. Helheten, att få vara ute i naturen, lära sig om viltet, vara en predator, en del av ekosystemet, tilltalar jägarna. Naturligtvis har även bytet betydelse eftersom det ger råmaterial till familjens middagsbord. Det är dock inte frågan om någon billig mat, vapen, patroner, hundar och bränsle till bilen kostar. Köttet i supermarketarna är betydligt billigare men det är inte det som det är frågan om utan här handlar det om att själv hämta hem sin mat från skogen. Med andra ord en husbehovsjakt. Jägarna I Finland finns det c jägare. Dessa står för alla kostnader själva samt bistår viltforskningen med uppgifter om viltstammarna. Jaktkort- och licensavgifter, som betalas av jägarna, täcker till stor del de skador som viltet förorsakar. Jägarna bistår även myndigheterna vid eftersök på trafikskadat vilt. För att hålla skadorna på plantskog och odlade grödor samt trafikolyckorna på ett minimum gör jägarna en stor insats vid regleringen av älg, hjort och rådjursstammarna. Vilken myndighet skulle göra det annars och till vilka kostnader? Många är också de jaktbutiker som håller igång med jägarna som kunder. Det har blivit en stor business idag att sälja alla slags nödig och onödig utrustning. Säsongstart Först ut är duvjägarna som får sätta igång den 10 augusti. Många är de som, väl kamouflerade, sätter sig vid ärtodlingarna i arla morgonstund. Den 20 augusti är ett viktigt datum för de flesta jägare, då startar bl.a. jakten på grågås, sädgås, kanadagås, morkulla och bäver. Dessa viltarter kommer dock i skymundan för samtidigt är det andjaktspremiär. Tiotusentals jägare är beredda klockan på dagen D att börja jakten på gräsand, bläsand, stjärtand, skedand, kricka, årta, bergand, vigg och knipa. Tränade hundar för apportering och eftersök är här oersättliga medhjälpare för jägarna. Björnjakt Samma dag inleds även jakten 14

15 på björn. I östra Finland är björnjakten en stor händelse. Ofta samlas jaktlagen vid tre tiden på morgonen för att vara på pass i god tid före gryningen. Björnen rör sig tidigt på morgonen och på kvällen medan den ligger stilla mitt på dagen. Då kan en människa passera på under femtio meters avstånd från björnens lega medan björnen passivt observerar. Jägarna har tränade hundar som ska söka upp björnen och med sitt skall meddela sitt fynd. Ofta skäller hundarna älg i stället för björn men det vet man inte förrän man tittat efter. Jakten på björn är berättigad för att hålla stammen under kontroll samt för att björnen skall bibehålla sin naturliga skygghet för människan. En halvtam björn i tätorterna är alltid en problembjörn. Den 20 augusti är också julafton för alla hundägare eftersom det då är lovligt att släppa hundarna. Löp- och cykelträning får äntligen varvas med riktig skogsträning (fältträning). Här bör dock påminnas om att man alltid bör ha markägarens lov älgar skall fällas Efter säsongöppningen följer sen i tur och ordning jaktpremiär på bl.a. alfågel, stor- och småskrake, fasan, hare, rådjur samt vitsvanshjort och älg. Älgjakten har sin givna plats i högsätet för många jägare. Det är frågan om ett storvilt och chansen att få skottchans är stor eftersom det de 25 senaste åren funnits rikligt av älg. Denna höst skall det skjutas mycket älg, liksom de senaste två åren, har myndigheterna bestämt. Drygt älgar skall fällas och det betyder många dagar i älgskogen för jaktlagen. Att fylla licenskvoterna blir något av ett arbete, mera ett köttrally än trevlig samvaro och rekreation. Dock bör vi minnas att det är frivilligt. Vid en fin och avstressad jakt hittar hunden älg inom en timme och med sitt skall meddelar PREDATORERNA BÖR HÅLLAS EFTER FÖR ATT GE SMÅVILTET EN CHANS. HÄR TVÅ NÖJDA JÄGARE MED VAR SIN RÄV. DESSUTOM HAR MAN SKJUTIT ETT MAT- NYTTIGT VILT, EN HARE. skyttarna om detta. Efter en timmes klingande ståndskall trampar hundföraren oförsiktigt på en kvist och älgen går ut ur såten och förhoppningsvis fälls av en passkytt. Urtagning av tarmpaketet, jaktlaget samlas för genomgång av händelserna, vilka djur man sett och planering för nästa omgång. Vitsvanshjort och rådjur Vitsvanshjorten kräver en egen jakt och andra hundar än vid älgjakt. Drivande hund på klövvilt får ha en mankhöjd på max. 28 cm (taxen). Man bör sträva till att skjuta på stillastående djur eftersom hjorten är en dålig måltavla då den kommer i språng. Säkra skott kan man alltid avlossa om man sitter vid en viltåker, sockerbetsodling eller ett fält med rågbrodd. Samtidigt kan man välja ut rätt djur vilket oftast inte är det största i flocken. Jakten på rådjur sker även effektivast om man vaktar vid matplatser på samma sätt som vid jakt på vitsvanshjort. Jakt med drivande hund är en trevlig jaktform men det krävs ofta många skyttar och god kännedom om markerna för att komma till skott med hagelbössan. Hur mycket är insatsen värd? Hösten är definitivt här och jägarna är beredda att göra en insats. Hur mycket denna insats är värd kan kanske inte värderas i pengar. Vilket värde sätter vi i så fall för rekreationsvärdet? År 2002 beräknades värdet för skinn och kött till 73 miljoner euro. Inga små pengar precis. Viltet är en förnyelsebar naturresurs som definitivt bör tas tillvara, i Skogmahuset S Hammerdal annat fall skulle det vara slöseri av stora mått. För att garantera en god jaktbar viltstam bör tillgången på foder, viltvårdsåtgärder och avskjutning vara i balans. Dessutom bör predatorerna hållas under stram kontroll. Jägarnas intresse för jakt sitter i generna har forskarna sagt. Orsakerna varför jägarna ställer upp från år till år varierar kanske. Ett lika gott motiv som något annat är det som en god vän brukar säga: våra dagar äro räknade men hit hör inte jakt- och fiskedagar. Att önska lycka till på jakten anses betyda otur bland jägarna. Därför avslutar jag nu med de ord som Jampe i Jämtland brukar använda. Skit jakt. TEXT OCH FOTO: BJARNE ANDERSSON Ta ut dina gränser med LaserMaster Kompass med laserstråle FÖR SKOG OCH FRITID Telefon Telefax

16 METALLVERKSTÄDER TILLVERKAR BOMMAR TILL FACILT PRIS. DEN HÄR BOMMEN KOSTADE DRYGT EURO FÄRDIGT MONTERAD VID INFARTEN TILL SKOGS- VÄGEN. Vägbom är smidigare än SKA SKOGSVÄGEN ELLER VÄGEN NER TILL SOMMARSTUGAN HÅLLAS STÄNGD FÖR ALLMÄNHETEN? DEN HÄR FRÅGAN DRYFTAR MÅNGA VÄGÄGARE. OM BESLUTET BLIR ATT HÅLLA DEN STÄNGD ÄR NÄSTA FRÅGA HUR. MED EN KÄTTING SOM DRAS ÖVER VÄGEN ELLER MED EN ORDENTLIG VÄGBOM? kätting Enligt lagen om enskilda vägar kan väglaget eller vägägaren förbjuda utomstående att färdas på vägen med motoroch hästfordon. Förbudet behöver inte motiveras åt utomstående. Förbudet gäller inte vägdelägare och inte heller sådana som rör sig i lovliga ärenden till vägdelägares skog. En skogsbilväg är en enskild väg även när statliga skogsförbättringsmedel använts vid vägbygget. Kätting eller bom? Ett stoppmärke är ett lika starkt förbud som en bom eller kätting över vägen, men en bom eller kätting ger större tyngd åt förbudet. Men vad är bättre, kätting eller bom? Skogsbruket har talat med vägägare som har erfarenhet av att stänga vägar och har här samlat de råd, som de gett. De två pålarna som ska hålla upp bommen eller kätting- MED EN KOPIERINGSSKYDDAD NYCK- EL HAR VÄGÄGAREN KONTROLL ÖVER VILKA SOM RÖR SIG MED FORDON PÅ VÄGEN. en bör vara stabilt förankrade 1,5 meter ner i marken. Stabiliteten förbättras avsevärt om pålarna har tvärstag. Oftast räcker nedgrävning och stensättning runt pålen i gropen, men ibland kan markförhållandena kräva gjutning. Kätting En kätting är billigare än en bom. När vägen ofta öppnas och stängas blir det i regel enerverande att ha en kätting. Varför? 16

17 Kättingen är tung och den ska varje gång ut ur låsanordningen eller upphängningsöglan och upp igen. Kättingen blir smutsig när den ligger på marken, även den ända där låset ska fästas. Om kättingen inte är varmförzinkad tenderar den att rosta trots att den målas med rostskyddsfärg. Smuts och rost på kättingen kräver att den som öppnar vägen har handskar att dra på händerna. Byxorna ska också aktas. Bom En bom vars pålar är stabilt förankrade i marken och har en kraftig upphängning är lätt att öppna och stänga. Bommens fördelar: Låsanordningen kan utformas så att den skyddar mot regn. Därmed minskar risken för att låset fylls med vatten som fryser till is och gör det omöjligt att öppna det utan uppvärmning eller låsspray. Litet underhåll om bommen är av varmförzinkat rör. Inga handskar behövs och risken för att smutsa ner kläder är liten. Det är en fördel om bommen är låsbar även i öppet läge. Reflex är bra Det är en fördel ur den stora allmänhetens synvinkel om bommen eller kättingen är försedd med reflex. Det minskar risken för att någon i mörker kör in i kättingen eller bommen och skadar sig eller sitt fordon. Reflex är dock inget måste. Körning med snöskoter på skogsvägar har blivit ett ofog på många platser. Det finns ingen allemansrätt som tillåter utomstående att köra på en skogsväg eller annan privat väg trots att vägen är oplogad. Hurdant lås? Vanliga hänglås av typen Abloy är vanligast. De har dock KÄTTINGAR ÄR TUNGA OCH SVÅRA ATT HÅLLA FRIA FRÅN ROST. PÅLEN HAR FÅTT STÖD AV EN STEN OCH REPET ÄR DITSATT I EFTERHAND FÖR ATT GÖRA DET LÄTTARE ATT SÄTTA FAST HÄNGLÅSET. den nackdelen att det är lätt att göra extra nycklar. En vägägare låter kanske göra en extra nyckel åt någon bekant för tillfällig användning av vägen och den kan sedan i sin tur låta göra en extra nyckel åt en bekant osv. Snart kanske alla i grannskapet har en nyckel till bommen och trafiken och slitaget på vägen ökar. Den här onda cirkeln kommer vägägare ifrån genom att gå in för att använda lås med kopieringsskyddade nycklar. För att kunna göra extra nycklar till ett sådan lås ska kunden ha nyckelkortet, ett IDbevis samt originalnyckeln med sig till låsaffärer. I vårt land är Abloy Exec nycklar kopieringsskyddade. 17 Med det här tillvägagångssättet har vägägaren full kontroll över vem som har nyckel till vägbommen. Lås med seriesatta nycklar? Om en vägägare har flera vägar med bommar lönar det sig att skaffa ett lås med nycklar som kan seriesättas så att en och samma nyckel passar till alla lås. Om det gäller en väg som ingen annan är delägare i kan ägaren ha samma nyckel till bommen, sommarstugan, egnahemshuset osv. Det minskar risken för att nyckeln glöms hemma. Skillnaden i pris mellan ett vanligt lås och ett lås med nycklar som kan seriesättas är under tio euro. Virkesköparen ska nå skogsskiftet En virkesköpare har enligt villkoren i rot- och leveranskontrakt rätt att utan avgift använda virkessäljarens vägar och vägar som säljaren är delägare i. Om vägen är stängd ska virkesköparen få en nyckel för den tid som skogsarbete pågår. Borttransport av virke från en skogslägenhet räknas som lägenhetens eget nyttjande av vägen oberoende av om transporten sköts av skogslägenhetens ägare, virkesköparen eller entreprenör som virkesköparen anlitar. För en sådan transport behövs inget separat tillstånd av väglaget och väglaget kan inte heller kräva en separat transportavgift. Rätten att använda säljarens vägar gäller inte under menföre. Menföre kan förekomma både på våren och hösten. På våren som följd av tjällossning och på hösten som följd av rikliga regn. Körning under menförestiden är möjlig enbart efter överenskommelse med markägaren eller annan väghållare. Stoppar bommar brandbilen? Boris Aarnio som är brandchef i Borgå uppger att brandbilarna är utrustade med hydrauliska pressar som är starka nog att ta upp de allra flesta bommar. Men en bom eller kätting som först ska bort fördröjer inledningen av släckningsarbetet. Det värsta är enligt Aarnio när vägarna blockeras med stora stenar. De är svårare att flytta. TEXT OCH FOTO: GERD MATTSSON-TURKU

18 Teknik Lite spår efter avverkning tilltalar DET HÖGKLASSIGA AVVERKNINGSARBETE HAR GJORT MASKINEN KÄND. RESULTATET ÄR ATT ENTREPRENÖREN, JARI OLLIKAINEN, HAR HELA VINTERN BOKAD. AVVERKNINGSMASKINEN ÄR FJÄRRSTYRD, DVS. FÖRAREN GÅR BREDVID MASKINEN OCH DIRIGERAR DEN MED EN SÄNDARE AV JOYSTICKTYP SOM HAN BÄR PÅ MAGEN. I oktober är det ett år sedan Jari Ollikainen köpte sin fjärrstyrda avverkningsmaskin Harveri. Under det här året har han jobbat i förstagallringar åt bl.a. Järvi-Savo skogsvårdsförening. Det är tusentals kubikmeter virke som han har avverkat, uppger Jorma Sanisalo i skogsvårdsförening. Nischer där den är unik Spår efter maskinens framfart i en förstagallring är så gott som obefintliga. Den här egenskapen har gjort skogsägarna entusiastiska, berättar Jorma Sanisalo i Järvi-Savo skogsvårdsförening. Redan i slutet av september var han bokad för hela vintern. Ett bra arbete är den bästa marknadsföringen. Maskinen ska inte jämföras med en traditionell avverkningsmaskin, men den har sina nischer. Första gallringar och avverkning i parker och friluftsområden är exempel på objekt där den bäst kommer till sin rätt. Den klarar sig med färre och smalare körstråk. Då den smidigt rör sig mellan träden kan avståndet mellan körstråken utökas från 20 meter till 60 meter. Föraren går bredvid maskinen Harveri är fjärrstyrd. Föraren sitter inte i en hytt utan går bredvid maskinen och dirigerar den med en sändare som FÖRAREN GÅR BREDVID AVVERKNINGSMASKINEN OCH DIRIGERAR DEN VIA EN SÄNDARE SOM HAN BÄR I EN SELE FRAMPÅ MAGEN. 18

19 han bär på magen. Jari Ollikainen, som har ett års erfarenhet av maskinen, har en bakgrund som skogsarbetare. Ryggproblem gjorde att han var tvungen att sadla om. Jag såg en annons om Harveri och där startade min bana som entreprenör, berättar Jari Ollikainen. Att jobba i skogen ger frihet. Jag har varit i skogen från barnsben och kan inte tänka mig en annan arbetsplats. På fritiden blir det dessutom en hel del jakt, både älgjakt och fågeljakt. Ollikainen hade utlovats jobb om han köpte en Harveri, i huvudsak av skogsvårdsföreningarna i området, men också av Stora-Enso. Lönsam redan med 3,5 m 3 per timme Harveri är en maskin för förstagallringar. Maskinen klarar av att fälla stammar som är 30 cm grova, men där går gränsen. När Skogsbruket är på besök jobbar Ollikainen i ett 50-årigt tallbestånd, som gallras andra gången. Förutom massaved blir det också en del småstock. I det här beståndet satte Ollikainen för ett par dagar sedan nytt rekord. På 2,5 timmar upparbetade han 22,0 m 3 virke eller 8,8 m 3 /timme. Det här är ingen genomsnittsprestation utan ett tal som ligger klart över medeltalet. Med en prestation på 3 4 m 3 /timme är arbetet lönsamt. Det täcker lönekostnaderna, avskrivningar samt utgifter för service och reparationer. Taxasättningen är den samma som för större avverkningsmaskiner. Den utgår från stamstorleken med tillägg för bl.a. märkning av stockar och stubbehandling. Driftkostnaden är enligt maskintillverkaren / timme när tidsåtgången för service är uppskattad till fem procent av drifttiden. Motsvarande kostnad för en stor avverkningsmaskin är / timme. MED SÄNDARENS JOYSTICK OCH KNAPPAR SKICKAREN FÖRAREN INFOR- MATIONEN TILL MASKINEN VIA TRETTIO KANALER. Trettio kanaler styr maskinen Föraren dirigerar maskinen via sändaren på magen. Sändaren väger lite över fem kilo och finns på en bärsele. Informationen förs över till maskinen via trettio kanaler. Informationen tas emot av en antenn av samma storlek som en mobiltelfonantenn monterad på taket till en personbil. I maskinens dator kan föraren programmera in olika längd- och toppdiametermått för timmer och massaved. Tolv olika sortiment kan lagras. Displayen som visar vilka mått som gäller finns på vänstra sidan av maskinen. Den är ungefär 25 cm x 15 cm, tillräckligt stor för att föraren ska kunna läsa texten på två meters avstånd. Maskinen kan ytterligare förses med ett stubbehandlingsaggregat som hanterar Rotstop. Avverkning inte skogstransport Harveri är en avverkningsmaskin. Den har ett lastutrymme, men skogstransport är lönande enbart med korta avstånd, max meter, exempelvis en avverkningsyta som ligger intill en skogsväg. Av tre meters massaved kan man lasta omkring 2,5 m 3 i lastutrymmet. Skogstransport kan också 19 övervägas när avverkningsytan är liten. Då lönar det sig att utreda om det blir billigare att låta Harveri göra allt som alternativ till att en skogstraktor tas dit för en halv dags jobb. Förflyttningskostnaden för skogstraktorn blir i ett sådant fall kanske oproportionerligt stor. Väder och vind stör inte Ollikainen upplever inte jobbet under bar himmel som något problem. Det finns varma kläder för vintern och regnkläder som skyddar mot väta. Händerna hålls varma tack vare att fingrarna får jobba med de båda joysticken. Inte ens i vintras när termometern kröp ner till minus tjugo grader behövde Ollikainen fodrade handskar. Motorn avger värme. Den värmen kan föraren utnyttja sig av vid behov. Ollikainen har uppskattat att han under en arbetsdag avverkar 2 3 km till fots. En första gallring på en hektar avklaras normalt på en dag. Mer än tio maskiner jobbar i Finland I maj 2001 levererade tillverkaren den första Harveri. I dag har företaget, RCM Harvester Ltd. med huvudkontor i Kangasala, levererat över tio maskiner. De flesta jobbar i finländska skogar. En har sålts till Estland. Fyra nya är under tillverkning och av dem är tre sålda, uppger försäljningschef Jukka Hämekoski på RCM Harvester. Service och reparationer sköts både av egen personal och av maskinverkstäder som RCM Harvester har slutit kontrakt med. Alla entreprenörer får dessutom en verktygslåda med reservdelar. För den här betalar entreprenören ingenting utan betalningen sker först när han tar någon reservdel ur lådan. Då meddelar han RCM Harvester om saken, som skickar en räkning och en ny motsvarande reservdel som sätts i verktygsbacken. Enligt Ollikainen är det här ett fungerande system. Satsning i Sverige Företaget satsar nu på att lansera maskinen utomlands, först i Sverige. Namnet Harveri är inte gångbart annanstans än i Finland och därför har maskinen namnet Thinning Master när den lanseras utomlands (red.anm: Gallringsmästaren på svenska). Hämekoski är med ljus och lykta ute efter återförsäljare i Sverige. Om det finns intresserade bland läsarna lönar det sig att ta kontakt. TEXT OCH FOTO: GERD MATTSSON-TURKU Harveri Fäller, kvistar och kapar virke med Kone Ketonens aggregat, kan användas till virkestransport om sträckan är under 100 meter, är 1,9 meter bred, väger kilo, kostar drygt utan moms beroende på utrustning

20 Södra LASERKOMPASSEN ÄR ETT YPPERLIGT REDSKAP TILL ATT FÅ UPP EN RAK RÅLINJE. skogsreviret har testat laserkompassen IGENVUXNA RÅLINJER BLIR ETT ALLT STÖRRE PROBLEM FÖR SKOGSFACKMÄN. HJÄLPMEDEL BEHÖVS FÖR ATT TA UPP RÅLINJER SOM FÖRSVUNNIT. Ove Simosas och Torolf Finnbäck som jobbar på Södra skogsreviret har testat laserkompassen Silva LaserMaster. De har båda erfarenhet av att använda Metsä-GPS, dvs. den GPS som är utvecklad för skogssektorn. Laserkompassen är bra, säger både Ove Simosas och Torolf Finnbäck. Den är liten och lätt och det viktigaste av allt, den är billig. Priset är under en tiondedel av vad Metsä-GPS kostar. Den är dessutom lätt att använda. En nog så viktig faktor eftersom vi inte behöver ta upp igenväxta rålinjer varje vecka. Metsä-GPS är tekniskt svårare att använda och med oregelbunden användning kräver den nästan alltid att man tar fram instruktionsboken. Rålinjens gradtal är viktigt Laserkompassen fordrar att man noggrant tar ut gradtalet för rålinjens riktning från kartan med gradskiva. Med tanke på att skogslägenheterna är små, omkring fyrtio hektar i medeltal, är en karta i skalan 1: bäst. Den skala används i de kartor som följer med en skogsbruksplan. Två man behövs Som nackdel nämner Simosas att laserkompassen kräver två personer. Den främre använder reflexvästen och blir styrd av den person som siktar med kompassen i rålinjens riktning. Det optimala för oss skulle vara en laserkompass per team, i vårt fall skulle fem personer dela på en. Då kunde vi komma överens med en annan i teamet att den förmiddagen eller eftermiddagen avsätter vi för att ta upp rålinjer. Det skulle fungera, säger Ove. Rösen hittas med karta Med dagens grundkartor kan man med kartans hjälp orientera sig fram mot röset så att man kommer inom en radie på tjugo meter från röset. Med Metsä-GPS blir det också felavvikelser, enligt Simosas upp till fem meter om satellitkontakten är dålig. Främsta nyttan med Laserkompassen är att få en rak rålinje. Med hjälp av den hittar man inte själva röset. Svårigheter uppstår när rösen har försvunnit, blivit täckta av ris och mossa. Då har man ingen nytta av tekniska hjälpmedel. En stolpe eller käpp i röset är en hållbar lösning. Tidigare var det allmänt att markägarna placerade knappt två meter höga barkade käppar gjorda av smågranar strax intill rösen, berättar Torolf. Käpparna står pall mot väder och vind upp till femtio år. TEXT: GERD MATTSSON-TURKU Bli arborist? Utbildning som ger kunskaper för vård av enskilda träd och trädgrupper erbjuds nu även på svenska. I våra parker, grönområden, längs gator och vägar och runt våra hus har vi mängder av träd som kräver olika skötselåtgärder för att bli så långlivade som möjligt. En arborist har kunskaperna som behövs för att på ett säkert sätt utföra bl.a. konditionsinventering, beskärning och trädklättring. Utbildningen riktar sig till personer med skoglig grundutbildning och genomförs som flerformsstudier. Vi inleder med ett informationstillfälle där alla intresserade får bekanta sej med en arborists arbetsuppgifter. Efter genomförd utbildning erbjuds möjlighet till att avlägga yrkesexamen för arborist. Kontakta Anki Aspée/Yrkesinstitutet Sydväst ifall du är intresserad. Telefon eller e-post 20

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

Skogscertifiering enligt finska modellen. 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen

Skogscertifiering enligt finska modellen. 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen Skogscertifiering enligt finska modellen 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen Varför PEFC i Finland? Organisation 740 000 skogsägare: 60 % under 20 ha, 1% över 1000 ha. Regional grupp certifiering via skogsvårdsföreningarna

Läs mer

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016. Skogsägarens val till förmån för Finlands natur

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016. Skogsägarens val till förmån för Finlands natur METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016 Skogsägarens val till förmån för Finlands natur Frivillighet är utgångspunkten METSO har gett skogen en ny betydelse. Med METSO-handlingsplanen

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

Frågor och svar angående vildsvin

Frågor och svar angående vildsvin Frågor och svar angående vildsvin Finns det vildsvin på Göteborgs Stads marker? Svar: Ja, det gör det. Hur många finns det? Svar: Det är svårt att uppskatta men vi tror att det finns runt 75 stycken. Var

Läs mer

Virkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten

Virkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Virkesprislista Leveransvirke kust Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub, vid fullgoda vägar Toppdiam (cm) 12-13- 14-16- 18-20- 22-24-

Läs mer

SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2009

SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2009 SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2009 1. Allmänt Reviderade standarder: FFCS 1001:2003 och FFCS 1002-1:2003 Revisionens omfattning: Skötseln

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar Uppföljning av åstadkommande av återväxt 2014 De 10 ytorna som granskades under våren 2014 hade planterats under 2011 och hade en sammanlagd areal av 16,8 ha. Samtliga ytor uppnådde lagens minimikrav på

Läs mer

Checklista inför jakten

Checklista inför jakten Checklista inför jakten Förberedd inför jakten Inom all flygverksamhet säkerställer man att utrustningen fungerar perfekt, att överenskomna procedurer följs till punkt och pricka, att risken för misstag

Läs mer

Skoterkörning på åker- och skogsmark

Skoterkörning på åker- och skogsmark www.snöskoterrådet.se Skoterkörning på åker- och skogsmark Var får jag köra snöskoter? Var får jag köra snöskoter? I lagen står det att körning med motordrivet fordon är förbjuden på snötäckt jordbruksmark

Läs mer

Förhandling. Du kan tjäna cirka 10.000 kronor per år på en lyckad förhandling (räknat på bolån på 2 miljoner kronor)

Förhandling. Du kan tjäna cirka 10.000 kronor per år på en lyckad förhandling (räknat på bolån på 2 miljoner kronor) BOLÅNEBOK #1 Förhandling Du kan tjäna cirka 10.000 kronor per år på en lyckad förhandling (räknat på bolån på 2 miljoner kronor) En lyckad förhandling kräver: o Att du har en någorlunda god privatekonomi

Läs mer

Verksamhetsplan år 2006 2016

Verksamhetsplan år 2006 2016 Olofströms Äsko/Kronsko 50301 Verksamhetsplan år 2006 2016 Korrigerad tillsammans med styrelsen som blivet godkänd verksamhetsplan i styrelsen för Olofströms skötselområde gällande Älg och Hjort. Mål Verksamhetsmålet

Läs mer

Drivning av okvistade stammar. Fixteri

Drivning av okvistade stammar. Fixteri Fixteris grundidé: Med hjälp av Fixteri-drivningsteknologi kan man hantera klenvirke klart snabbare och effektivare än med övriga metoder vid första gallring eller iståndsättning av ungskog. Fixteri-teknologin

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND NR 9 2006. ÅRGÅNG 76

Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND NR 9 2006. ÅRGÅNG 76 Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND NR 9 2006. ÅRGÅNG 76 4 SKOGSPROGRAMMET VÄL TEORETISKT DET FINNS ETT GLAPP MELLAN DET REGIONALA SKOGSPROGRAMMETS SIFFROR OCH VERKLIGHETEN.

Läs mer

Att bygga ett bynät i egen regi Handbok

Att bygga ett bynät i egen regi Handbok Att bygga ett bynät i egen regi Handbok Sanne Wikström och Ulf Grindgärds Varför bygga fibernät när vi redan har telefonledningen till alla hus? Och ett modem kostar ju inte så mycket idag. Det är en ganska

Läs mer

Vad är bäst att ha med sig på älgjakten - Gråhund eller Jämthund?

Vad är bäst att ha med sig på älgjakten - Gråhund eller Jämthund? Vad är bäst att ha med sig på älgjakten - Gråhund eller Jämthund? Gråhunden Torro följer med på jakt. FOTO: Christer Lundberg Previous Pause Nästa av Jakt & Fiske Jaktmarker & Fiskevatten Älgjaktspremiären

Läs mer

SÖDRA SKÅNINGARNAS VILT & FISKEVÅRDSFÖRENING

SÖDRA SKÅNINGARNAS VILT & FISKEVÅRDSFÖRENING SÖDRASKÅNINGARNASVILT&FISKEVÅRDSFÖRENING Ärende: Styrelsemöte Plats: Vemmenhögssalen,FörläggningsbyggnadFB1 Tid: 2009 02 0917.00 Närvarande: UlfOttosson,ThomasOhlsson,PatrikEkstrand,Bernt Jacobsson,DennisOhlsson,IngvarNilsson,LinusSvensson,Leif

Läs mer

reflexer Visa dig med

reflexer Visa dig med Reflexer måste bytas ut Reflexer håller inte hur länge som helst. Den normala livslängden är ungefär tre år. Förmågan att reflektera påverkas negativt av smuts, repor och andra skador. Därför måste reflexerna

Läs mer

reflexer Visa dig med

reflexer Visa dig med Reflexer måste bytas ut Reflexer håller inte hur länge som helst. Den normala livslängden är ungefär tre år. Förmågan att reflektera påverkas negativt av smuts, repor och andra skador. Därför måste reflexerna

Läs mer

Vättersö Nya Samfällighetsförening (VNSF) Bilaga 4. Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år)

Vättersö Nya Samfällighetsförening (VNSF) Bilaga 4. Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år) Bilaga 4 Gallring av skog Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år) 1. Småskalig röjning i område efter område. Varje område får komma överens om att man vill få

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

UPM Samfällda skogar. Ett ansvarsfullt, enkelt och lönsamt sätt att sköta skogsegendomen. UPM skog

UPM Samfällda skogar. Ett ansvarsfullt, enkelt och lönsamt sätt att sköta skogsegendomen. UPM skog UPM Samfällda skogar Ett ansvarsfullt, enkelt och lönsamt sätt att sköta skogsegendomen UPM skog UPM SAMFÄLLDA SKOGAR I KORTHET UPM Samfällda skogar är ett bra alternativ för skogsägare som sätter värde

Läs mer

Vässa ekonomin i vinter

Vässa ekonomin i vinter Du öppnar väl ditt orange kuvert? Nu kan du göra bankärenden på nya sätt och på nya platser. Smart Safety: enklare för dig svårare för tjuven. Vässa ekonomin i vinter Januari 2009 Nytt år nya möjligheter

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Virkesprislista BB1501. Avverkningsuppdrag SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten

Virkesprislista BB1501. Avverkningsuppdrag SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten Virkesprislista Avverkningsuppdrag Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub Toppdiam 12-13- 14-16- 18-20- 22-24- 26-28- 30-32- 34- Klass

Läs mer

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS Ekonomi känns ofta obegripligt och skrämmande, men med små åtgärder kan du få koll på din ekonomi och ta makten över dina pengar. Genom årens gång har det blivit allt viktigare

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

Skog & Ekonomi Special

Skog & Ekonomi Special Skog & Ekonomi Special NORDISK ANALYS December 2004 Bäste läsare! Här kommer ett specialnummer av nyhetsbrevet Skog & Ekonomi. Vi kallar det Nordisk Analys. Målsättning har varit att på ett enkelt och

Läs mer

Kärlek och pengar 2015. En undersökning om ekonomi och kärlek. Vi behöver prata mer om pengar.

Kärlek och pengar 2015. En undersökning om ekonomi och kärlek. Vi behöver prata mer om pengar. Kärlek och pengar 2015 En undersökning om ekonomi och kärlek. Vi behöver prata mer om pengar. KÄRLEK OCH PENGAR 2015 1 SBAB PRIVATEKONOMI 10 FEBRUARI 2015 Vardagsekonomi en vanlig källa till konflikt Matkostnader

Läs mer

Virkesprislista CC15C1. Avverkningsuppdrag inland SCA SKOG

Virkesprislista CC15C1. Avverkningsuppdrag inland SCA SKOG Virkesprislista Avverkningsuppdrag inland Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning

Jord- och skogsbruksministeriets förordning Utkast 27.11.2014 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om avgiftsbelagda prestationer vid Finlands skogscentrals enhet för offentliga tjänster Utfärdad i Helsinfors den december 2014 I enlighet

Läs mer

Hjortdjursskador Fastställda den 5.2.2008

Hjortdjursskador Fastställda den 5.2.2008 Riktlinjer för bidrag för ersättande av Hjortdjursskador på odling och skog samt bidrag för förebyggande åtgärder Fastställda den 5.2.2008 Dnr N42/08/1/1 Innehållsförteckning 1. Allmänt... 3 2. Hjortdjursskador

Läs mer

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako LYSTRING FÖRETAGARE som vill ha fler referenser, högre intäkter och fler kunder, klienter eller patienter som jagar dig istället för tvärtom Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Läs mer

Skogarna och skogsbruket i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

Skogarna och skogsbruket i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet Skogarna och skogsbruket i Finland Jord- och skogsbruksministeriet Det gröna guldets land Finland ett mycket grönt land sett ur ett fågelperspektiv. Jämfört med de andra europeiska länderna finns det mest

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Henrik Larsson in på livet... Fortsatt högtryck. Lokal information till skogsägare i Uppland. www.korsnas.com/skog

Henrik Larsson in på livet... Fortsatt högtryck. Lokal information till skogsägare i Uppland. www.korsnas.com/skog Lokal information till skogsägare i Uppland Henrik Larsson in på livet... Mitt namn är Henrik Larsson och jag är från och med i höst virkesköpare och kontaktperson hos Korsnäs inom distriktet Uppland Östra.

Läs mer

Forskning Jakthundar. Björnhundar. behöver bättre träning. Nr 2/3 2011 Svensk Jakt

Forskning Jakthundar. Björnhundar. behöver bättre träning. Nr 2/3 2011 Svensk Jakt Forskning Jakthundar Björnhundar behöver bättre träning 76 184 Eftersöksekipage på björn saknar den kompetens som är nödvändig för att spåra björn. Det visar ett examensarbete som är baserat på praktiska

Läs mer

Stark utveckling för skogspriser i Götaland

Stark utveckling för skogspriser i Götaland Pressmeddelande 040907 Ny statistik från LRF Konsult: Stark utveckling för skogspriser i Götaland Efter att i flera år ha legat en bra bit över riksgenomsnittet, ökar nu skogspriserna ytterligare för södra

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå

Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå Foto: Magnus Nyman Januari 2006 Rapport 01-2006 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se Bakgrund Simlångsdalen Vrå 2006, Sv. Natutförvaltning

Läs mer

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara.

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara. Marknadsbrev nr 10 Försäljningstakten håller i sig och under 2001 förmedlade Skånegårdar fastig-heter för ett sammanlagt värde om 326 Mkr. Det innebär att vi under de senaste tre åren förmedlat gårdar

Läs mer

Utredning finansiella instrument i Vara Bostäder AB

Utredning finansiella instrument i Vara Bostäder AB Kommunstyrelsen Utredning finansiella instrument i Vara Bostäder AB Fakta om ränteswappar En ränteswap är ett räntederivat som i sitt praktiska utförande innebär ett avtal om byte av ränta. För en låntagare

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2005 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2005 FÖRENINGSSPARBANKENS HUSHÅLLSBAROMETER Om undersökningen 3 Förändringar på totalnivå jämfört med förra årets undersökningar

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords 1 Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords Visste du att anledningen till att de flesta inte tjänar pengar med Adwords är för att du troligtvis fallit offer för alla de lögner som cirkulerar på

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Bra att tänka på vid ombildning Antalet ombildningar av hyresrätt till bostadsrätt har ökat markant de senaste åren. Det väcker

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

JOHAN WERNER 2008-01-10 0 SALTSJÖBADENS GOLFKLUBB. leasa eller köpa. ett arbete för HGU -04 av: Johan Werner Saltsjöbadens golfklubb

JOHAN WERNER 2008-01-10 0 SALTSJÖBADENS GOLFKLUBB. leasa eller köpa. ett arbete för HGU -04 av: Johan Werner Saltsjöbadens golfklubb JOHAN WERNER 2008-01-10 0 leasa eller köpa ett arbete för HGU -04 av: Johan Werner Saltsjöbadens golfklubb JOHAN WERNER 2008-01-10 1 Leasing eller köp av maskinpark? De senaste åren har det blivit allt

Läs mer

Användningen av brännolja i traktorn

Användningen av brännolja i traktorn Användningen av brännolja i traktorn Innehåll Användningen av brännolja i traktorn 3 Traktor utrustad till motorredskap 4 Traktor för användning i jordoch skogsbruk 6 Traktor för användning i gårdsbruksidkarensprivata

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

LYCKAT ÅR FÖR ROBUST FLISTUGG

LYCKAT ÅR FÖR ROBUST FLISTUGG LYCKAT ÅR FÖR ROBUST FLISTUGG För lite drygt ett år sedan tog Marchus Jansson från Skinnskatteberg Sveriges första lastbilsmonterade fliskvarn som även klarar stubbar, i bruk. Den robusta, amerikanska

Läs mer

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland Jord- och skogsbruksministeriet Rikliga vattentillgångar I Finland finns det rikligt med vattendrag. Ungefär en tiondel av landets yta täcks av sjöar, tjärnar,

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Trafiksäkerhetsveckan, material för högstadiet

Trafiksäkerhetsveckan, material för högstadiet Trafiksäkerhetsveckan, material för högstadiet Trafiksäkerhetsveckans tema är ouppmärksamhet användning av mobiltelefon (prata, lyssna på musik, spela) att röra sig i grupp att rikta uppmärksamheten på

Läs mer

Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt.

Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt. FRÅN HYRESRÄTT BOSTADSRÄTT Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt. Den här broschyren vänder

Läs mer

51 URSÄKTER FÖR ATT SLIPPA GÖRA RÄTT FÖR SIG

51 URSÄKTER FÖR ATT SLIPPA GÖRA RÄTT FÖR SIG 51 URSÄKTER FÖR ATT SLIPPA GÖRA RÄTT FÖR SIG Av Annika Abrahamsson från Alkb För ganska precis ett år sedan fick jag ett redaktörsuppdrag av en författare med eget förlag, och det skulle visa sig att denne

Läs mer

Förhandsröjning. i skog där avverkningsmaskin kommer till användning HANDLEDNING UTGIVEN AV METSÄTEHO. Foto: Martti Taipalus

Förhandsröjning. i skog där avverkningsmaskin kommer till användning HANDLEDNING UTGIVEN AV METSÄTEHO. Foto: Martti Taipalus Förhandsröjning i skog där avverkningsmaskin kommer till användning Foto: Martti Taipalus HANDLEDNING UTGIVEN AV METSÄTEHO Förord Både när det gäller gallring och förnyelseavverkning har den maskinella

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Statistik från Jämthundklubbens webbundersökning - Projektet pristagarprocent på jaktprov. Hur många år har du jagat med Jämthund?

Statistik från Jämthundklubbens webbundersökning - Projektet pristagarprocent på jaktprov. Hur många år har du jagat med Jämthund? Statistik från Jämthundklubbens webbundersökning - Projektet pristagarprocent på jaktprov. Under några veckor i början av juli så gjorde Jämthundklubben en webbundersökning för att få mer kunskap om vad

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

BUDGET OCH PROGNOS 2014-2018

BUDGET OCH PROGNOS 2014-2018 BUDGET OCH PROGNOS 2014-2018 Konjunkturinstitutet och andra officiella bedömare anser att konjunkturen kommer att stiga men har en skakig väg framför sig. Med konjunktur stiger även inflation, räntor och

Läs mer

Täckningsbidragkalkyler -begrepp och modeller Krister Hildén, NSL TÄCKNINGSBIDRAGSKALKYLENS UPPBYGGNAD INTÄKTER - RÖRLIGA KOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG A - ARBETSKOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG B - MASKINKOSTNADER

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

AFFÄRSPLAN. En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen.

AFFÄRSPLAN. En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen. AFFÄRSPLAN En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Jag/vi och idén 2 Företagsägare och affärsidé 3

Läs mer

Vässa ekonomin i vinter

Vässa ekonomin i vinter Du öppnar väl ditt orange kuvert? Upptäck Aktiehandel på nätet. Smart Safety: enklare för dig svårare för tjuven. Vässa ekonomin i vinter Januari 2009 Nytt år nya möjligheter Det år som vi nu lämnat bakom

Läs mer

3. Kartläggning av kundens röst

3. Kartläggning av kundens röst 3. Kartläggning av kundens röst 3.1 Kartlägg användarens röst Två kundundersökningar utfördes i Göteborg för att kunna identifiera sådana krav som inte ABAS Protect AB redan har identifierats och för att

Läs mer

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Utarbetad av Bernt Arvidsson för Svenska Skogsplantor AB Hybridasp och poppel kräver intensiv skötsel, men erbjuder också

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser MARKNADSÖVERSIKT 1/2012 Hushållens internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande av Kommunikationsverket som källa. MARKNADSÖVERSIKT

Läs mer

Var rädd om ryggen! Röj snö med en

Var rädd om ryggen! Röj snö med en Var rädd om ryggen! Röj snö med en snöslunga Kan det verkligen vara skojigt att skotta snö? Ja, absolut! I varje fall om du har investerat i en snöslunga. Sådana finns i många prisklasser från ett par

Läs mer

Reminder UF Affärsplan Perioden:2005-10-05-2005-12-01. Affärsplan. Håbo kommun, Uppsala län. Styrelse Fredrik Marteleur Tommy Nordström Christian Lund

Reminder UF Affärsplan Perioden:2005-10-05-2005-12-01. Affärsplan. Håbo kommun, Uppsala län. Styrelse Fredrik Marteleur Tommy Nordström Christian Lund Reminder UF Affärsplan Perioden:2005-10-05-2005-12-01 Affärsplan Håbo kommun, Uppsala län Styrelse Fredrik Marteleur Tommy Nordström Christian Lund Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1 Företaget...2

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG I generationer har vi sett skogen på samma sätt. Tills idag. nu revolutionerar vi metoden för att överblicka din skog. Med verktyget Skogsvinge

Läs mer

Samarbetsfrågor för drever i Norden och Westfälische Dachsbracke i Tällberg 14 juni 2014 kl., 09.00-11.00

Samarbetsfrågor för drever i Norden och Westfälische Dachsbracke i Tällberg 14 juni 2014 kl., 09.00-11.00 Samarbetsfrågor för drever i Norden och Westfälische Dachsbracke i Tällberg 14 juni 2014 kl., 09.00-11.00 Kjell Andersson hälsade alla gäster från Tyskland, Norge och Finland samt de svenska deltagarna

Läs mer

Skogsbruket. 4 Pejling av virkesmarknaden. Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd. Nr 9 2007. Årgång 77. Spara eller avverka?

Skogsbruket. 4 Pejling av virkesmarknaden. Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd. Nr 9 2007. Årgång 77. Spara eller avverka? Skogsbruket Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 9 2007. Årgång 77 4 Pejling av virkesmarknaden Skogsindustrins virkesköp har ökat med åttio procent från årets början. 9 10 12

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Landsbygdsråd: Svartlå byaförening och Uppgiftslämnare:

Läs mer

Rundvirkespriser 2014 JO0303

Rundvirkespriser 2014 JO0303 Enheten för Policy och Analys 2015-08-20 1(8) Rundvirkespriser 2014 JO0303 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

1/7. Mitt resekort. Användarvillkor för tjänsten

1/7. Mitt resekort. Användarvillkor för tjänsten 1/7 Mitt resekort Användarvillkor för tjänsten 2/7 Innehåll 1 Allmänt... 3 2 Beskrivning av tjänsten... 3 3 Användning av tjänsten och registrering i tjänsten... 3 4 Registeruppgifter och ändamål av behandling...

Läs mer

VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING. Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet

VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING. Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet INLEDNING ALLMÄNNA UPPDRAGET Stärka samverkan mellan lantbrukare, markägare och jägare Utarbeta verktyg: inventering,

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Nya planer för gården?

Nya planer för gården? Nya planer för gården? Tio steg för att lyckas med ett generationsskifte För ett rikare liv på landet Gör en smidig växling till nästa generation Att genomgå en generationsväxling innebär mycket att tänka

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2006 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2006 1 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något, men hushållen upplever trots det den sammantagna privatekonomin som

Läs mer

Hundlära En grund att se från, av Mikael Wilmarsgård

Hundlära En grund att se från, av Mikael Wilmarsgård 1 Hundlära En grund att se från, av Förstärkning genom belöning, korrigering och förväntan är vägarna vi använder i traditionellträning. Men vad förstärker vi egentligen? Beroende på vart, när och hur

Läs mer