Skogsbruket 4 HUR STYRA RÄTT I RÄNTEDJUNGELN LÄTT OCH FÖRMÅNLIGT VÄGUNDERHÅLL TOM ANDERGÅRD FRÅN LILJENDAL HAR VARIT TRAKTORENTREPRENÖR PÅ

Transkript

1

2 Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND NR ÅRGÅNG 73 4 HUR STYRA RÄTT I RÄNTEDJUNGELN DET FINNS EN HEL DEL ATT HÅLLA KOLL PÅ DÅ BANKERNA BJUDER EN LÅNG RAD OLIKA RÄNTETYPER. 6 LÄTT OCH FÖRMÅNLIGT VÄGUNDERHÅLL TOM ANDERGÅRD FRÅN LILJENDAL HAR VARIT TRAKTORENTREPRENÖR PÅ HELTID SEDAN STATISTIK SANNING MED MODIFIKATION STATISTIK SKALL LÄSAS MED EN NYPA SALT. DETTA GÄLLER ÄVEN FÖR VIRKESPRISER FLIS UTAN KRIS MED TORR FLIS ÄR DRIFTEN STABIL OCH VERKNINGSGRADEN HÖG. HÖSTEN JAKTENS TID FÖR JÄGARNA ÄR HÖSTEN SKÖRDETIDER. LITE SPÅR EFTER AVVERKNING TILLTALAR DET HÖGKLASSIGA AVVERKNINGSARBETET HAR GJORT HARVERI KÄND. INDUSTRIN VILL HA ASP ASPMASSAVED ÄR ETT EFTERTRAKTAT VIRKESSORTIMENT. ALLA TIDERS SVAMPÅR SOMMARENS EXCEPTIONELLA VÄDERLEK INVERKADE PÅ ÅRETS BÄR- OCH SVAMPSKÖRD. PÅ OMSLAGET: TRAKTORENTREPRENÖRER SOM HAR MASKINER FÖR VÄGUNDERHÅLL BÖRJAR ETABLERA SIG. LÄS MER PÅ SID 6. FOTO: GERD MATTSSON-TURKU 2

3 Skogsbruket Ledaren Älg i sikte Utgivare Föreningen för Skogskultur rf Redaktion Orrspelsgränden 4, Helsingfors tfn: (09) fax: (09) skogsbruket@tapio.fi Sampo: Aktia Bank: FöreningsSparb. Sverige Chefredaktör Tage Fredriksson tfn: tage.fredriksson@tapio.fi Redaktionssekreterare Marianne Palmgren tfn: marianne.palmgren@tapio.fi Redaktör Gerd Mattsson-Turku tfn: gerd.mattsson-turku@tapio.fi Fasta medarbetare Anne Manner tfn: anne.manner@agrolink.fi Christian Hildén tfn: christian.hilden@kolumbus.fi Heimhällen Oy Ab Ombrytning Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Adressförändringar och prenumerationer Pia Wikström (09) pia.wikstrom@tapio.fi Annonser: Oy Adving Ab / Ingmar Qvist Kärrbyvägen Nylands Degerby tfn (09) fax (09) ingmar.qvist@adving.inet.fi En helårsprenumeration (11 nummer) kostar 30 i Finland, i Sverige 280 SEK och i övriga länder 37. Halvår (6 nummer) kostar 17 i Finland, i Sverige 159 SEK och i övriga länder 21. ISSN Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs 2003 För många skogsägare och fackmän är hösten och älgjakten ett årligt måste ur många synvinklar. Vi har en mycket stark älgstam i landet och en planerad avskjutning i år som är den högsta genom tiderna. Äldre jägare kan berätta om tider då det kunde gå flera veckor utan att jägarna fick se ett enda älgspår. Då kunde man verkligen tala om jakt och det krävdes ett verkligt jaktintresse för att hänga med. Dagens älgjakt och slakt har allt mer lockat till sig jägare som gärna försvinner när det gäller att hugga i vid slakthuset. Både på riksnivå och regionalt, inte minst i Österbotten har frågan om vinterstammens storlek dryftats. På riksnivå dras allmänna linjer upp och på jaktvårdsdistriktsnivå besluts om avskjutningen. Som grund för avskjutning används resultat av olika inventeringar och uppskattningar av stammens storlek. Risken för felaktiga beslut är märkbar då metoderna för att uppskatta älgstammen storlek inte är tillräckligt tillförlitliga. Stora fel har tom. rättats till med jakt utanför den egentliga älgjaktstiden för att korrigera en för liten avskjutning under den egentliga jakttiden. Vanligen är resultatet av en alltför liten avskjutning mera älgskador i skogarna och på vägarna. Tiden korrigerar snabbt en hård avskjutning. En för hård avskjutning som gett en skev struktur eller åldersfördelning korrigeras under en lite längre tid med hjälp av en målmedveten selektiv jakt. Av de olika alternativen kan man dra slutsatsen att det är bättre att fälla än att fria. De ekonomiska förlusterna speciellt för enskilda skogsägare är betydande och redan nu har skadornas betydelse för sågindustrin blottlagts. Den indirekta skadan består av att lövträdsodling på många håll är otänkbart på grund av älgstammens storlek. Skador på skog och mark berör många skogsägare. Alltför lite uppmärksammas däremot trafikskadorna som älg och annat klövvilt förorsakar. Älgkrockarna berör direkt klart färre personer, men en olycka kan utplåna en familj på ett ögonblick. Årligen sker cirka älgkrockar i vilka cirka 200 personer skadas och ett tiotal mister livet. Av någon orsak är det inte lika intressant att tala om detta. Liv och hälsa är svårt att värdera i pengar. Vi är nästan alla bilister och kan själv påverka olycksstatistiken genom att tillräckligt beakta älgarnas vanor. Det sista ansvaret ligger dock hos dem som besluter om älgstammen storlek. Nolltolerans är av ett otal orsaker en omöjlighet, men en kritisk granskning är alltid av nöden. Skogsägarkåren i landet dras också på många håll med ett annat problem. Förgubbningen orsakas av att rekryteringsgrunden för jägare är mycket smalare än för ett tjugotal år sedan. Detta kan med tiden leda till att möjligheterna till att kontrollera älgstammens och annan klövvilts storlek rentav försämras. Intresset för att ta helhetsansvar för viltvården, älgstammen och jakten är mindre än intresset att stå några dagar i året med gevär på pass. 3

4 Ekonomi Hur styra rätt i räntedjungeln? DET FINNS EN HEL DEL ATT HÅLLA KOLL PÅ DÅ BANKERNA BJUDER EN LÅNG RAD OLIKA RÄNTETYPER. Penningmarknaden var starkt reglerad tills den frigjordes i snabb takt För snabbt kan man konstatera så här i efterskott. Vår dåvarande regering borde ha dämpat den överstora efterfrågan på krediter med prisregleringar under en övergångsperiod. Myndigheter, företag och privatpersoner hamnade i en ny värld med nya ekonomiska lagar utan att man riktigt förstod vad det innebar. Plötsligt hade man en närmast obegränsad tillgång till både inhemska och utländska krediter. Följden blev katastrofal, när ekonomin samtidigt drabbades av en kraftig lågkonjunktur. I dagens läge har man ganska långt vant sig vid att kredittillgången är tryggad. I stället kretsar diskussionen kring räntenivån och räntebindningen. Hur finansiera skogsköp? Skogens årliga tillväxt rör sig kring 3 4 % vilket innebär att ett köp som finansieras med lånat kapital bör ha en mycket låg ränta för att det hela skall gå ihop. I praktiken finansierar man sällan hela investeringen med lån. Man har ofta möjlighet att med en större huggning minska lånekapitalet och samtidigt gardera sig mot kommande ränteförhöjningar. I samband med kalkyler för inköp av skogsmark skall man naturligtvis också beakta de medel, som behövs för amorteringar av ett lån på till exempel 20 år. Ett lån med så här lång återbetalningstid innebär att man omöjligt kan få svar på hur räntenivån kommer att utveckla sig. Skogslikviderna betalas i euro vilket betyder att det inte är värt att öka sina risker med ett lån i främmande valuta. 4

5 Räntenivån Idag ligger räntorna historiskt sett på en mycket låg nivå. Den allmänt använda 12 månaders euriborräntan ligger på ca 2,3 %. I juni låg den t.o.m under 2 %. Dessa siffror kan jämföras med efterkrigstidens reglerade marknad och en räntenivå kring 10 %. Man bör dock komma ihåg att vi då levde med en inflation, som vanligen även var tvåsiffrig. I praktiken innebar detta att bl.a virkespriserna steg i snabb takt och låneskötseln blev betydligt lättare än det föreföll vid starten. Inflationen har man lyckats hålla på en låg nivå de senaste åren och i praktiken i regel under räntenivån. Detta innebär att realräntan (betald ränta inflation) varit positiv trots att vi rört oss med låga procenter. Räntorna är främst beroende av de allmänna konjunkturerna och av det ekonomiska läget i Europa och världen. Man kan räkna med en låg räntenivå en tid framöver, men med en uppenbar risk för högre räntor redan Räntetyper och marginaler Bankerna bjuder en lång rad olika räntetyper. Räntealternativen kan dels indelas i långa och korta räntor och dels i räntor, som är bundna till allmänna referensräntor eller till bankernas egna så kallade prime-räntor. I vissa fall kan det ytterligare bli aktuellt med någon form av räntestödslån. Den tidigare allmänt använda grundräntan, som bestäms av Riksdagens bankfullmäktige på förslag av Finlands Bank har försvunnit från kreditmarknaden. 1 månads euribor kostar idag ca 2,1 % och en 5 års referensränta ca 3,3 % och vill man gardera sig för hela 10 år kostar det ca 4,3 %. Bankernas egna prime-räntor gäller tillsvidare, d.v.s de kan få en ny notering med mycket kort varsel. Prime-räntorna är ofta lite dyrare än marknadsräntorna och rör sig idag på nivån 2,25 2,50 %. Bankernas marginaler är något som läggs på samtliga ovanstående räntor och ofta tas kostnader i samband med lyftandet av lånet. Marginalerna kan i bästa fall ligga på en nivå kring 0,8 %, men är naturligtvis beroende på kundförhållandet, säkerheter, risker och kreditens storlek. Vilken ränta skall jag välja? Räntorna ligger historiskt sätt på en låg nivå vilket kunde motivera en att binda sig till en fast lång ränta. Man skall komma ihåg att risken för kommande förhöjningar finns inbakat i priset på den långa räntan. Man måst således ställa sig frågan om är villig att betala denna försäkringspremie för att veta att lånet i till exempel 5 års tid har samma räntenivå. Tyvärr är det så, att ju mindre risk man vill ta, dess dyrare blir det. I det långa loppet är alltid korta räntor billigare än långa, men samtidigt bör man komma ihåg att korta räntor kan drabbas av tillfälliga kast på marknaden. De senaste åren har vi lyckligtvis besparats från allvarliga störningar. Bankernas prime-räntor har visat sig vara något dyrare än marknadsräntorna. Stora kreditbehov kan eventuellt delas upp i en del som är bundet till en lång ränta och en del som är bunden till en kort referensränta. Generellt kan man rekommendera låntagare att binda sin kredit till en kort marknadsränta på t.ex 3 eller 12 månader även vid inköp av något så långsiktigt, som en skogsfastighet. Amorteringsintervaller Vid inköp av skogsmark och där låneskötseln skall ske med skogslikvider borde amorteringarna planeras enligt detta. I praktiken kunde man starta med en två års amorteringsfri period för att hinna få likvid från avverkningar. Med dessa pengar kunde man göra en större amortering och sedan fortsätta med amorteringar per månad eller 1/2 år beroende på familjens penningströmmar. Framtiden Vi har definitivt lämnat bakom oss de tider där inflationen skötte lånet. Det här innebär att alla kalkyler bör utgå ifrån att vi alltid betalar en positiv realränta. Samtidigt vet vi att det alltid kommer att finnas osäkerhetsmoment kring den framtida ränteutvecklingen. Det här innebär att låneupptagningen bör övervägas mycket noga och att motsvarande investering bör vara realistisk för att minska riskerna, som alltid finns bland annat i virkespriserna. Snittpriset för skogsmark i Nyland var 2852 euro/ha år Den försiktige kan göra en kalkyl utgående från att referensräntan stiger till exempelvis 5 % och kontrollera hur detta påverkar den personliga ekonomin. TEXT: CHRISTIAN HILDÉN Skogsägare, med produktiv gallring ökar virkesmängden i framtiden HARVERI fjärrstyrd avverkningsmaskin Vid gallringen behövs inga skilda körstråk utan endast gallringsstråk med meters mellanrum. Arbetet sker vinkelrätt mot stråken. Virket fälls på vagnen och transporteras till högar intill stråken. Transporten till skogsvägen kan skötas med en vanlig jordbrukstraktor försedd med kran. Skogen blir tät och jämn, man når en kvalitet som motsvarar manuellt arbete, men är gånger produktivare. Försäljning och h leasing: Oy RCM Harvester Ltd. tel Aakkulantie 46, fax Kangasala liten stor skogsmaskin liten stor skogsmaskin liten stor skogsmaskin liten stor skogsmaskin 5

6 Lätt och förmånligt vägunderhåll VÄGSLÄNTERNA LÄNGS EN 2 KM LÅNG SKOGSVÄG SKA SLYRÖJAS. VÄGLAGET SAKNAR UTRUSTNING FÖR ARBETET. ALTERNATIVEN ÄR TVÅ. EN SKOGSARBETARE MED RÖJSÅG ELLER EN TRAKTORENTREPRE- NÖR MED EN SLÅTTERMASKIN. SKOGSARBETAREN KOSTAR 612 EURO OCH ENTREPRE- NÖRENS RÄKNING GÅR PÅ 220 EURO. Traktorentreprenörer som har maskiner för vägunderhåll börjar etablera sig. En av dem är Tom Andergård i Liljendal. Till Toms maskinpark hör traktor, vägsladd, slåttermaskin för röjning av vägkanter samt snöplog och snöslunga. Sedan år 1998 har han varit traktorentreprenör på heltid. Vägarbete drygar han på vintern ut med utkörning av virke med sin traktor som han har virkesvagn till. Sladdning kräver yrkeskunskap Sladdning av vägen vår och höst efter ett regn hör till ett bra vägunderhåll. Tom Andergård dömer inte ut schaktbladet som sladd. När det finns mycket jord och sten på ytan använder jag schaktbladet. Stenarna sliter hårt på sladdens bett och de är dyra. Omkring 500 euro får jag betala för en ny uppsättning. Bett till schaktbladet är inte lika dyra. Både när man sladdar med schaktblad och en riktig vägsladd gäller det att kunna sin sak. Bladen ska vara rätt inställda så att vägkroppen får den SLADDNING VÅR OCH HÖST EFTER ETT REGN HÖR TILL NORMALT VÄG- UNDERHÅLL. rätta lutningen. Vattnet ska rinna av vägbanan och ner i diket. Maskinarbete är billigare Skötsel av vägslänterna hör enligt Andergård till de underhållsarbeten som ofta försummas. Man glömmer helt enkelt bort att slyet växer snabbt. Minst vartannat år bör vägkanterna enligt Andergård slyröjas. Det är slöseri med pengar att slyröja vägkanterna manuellt med röjsåg. En traktor med 6 slåttermaskin gör arbetet på en tredjedel av den tid som skogsarbetaren behöver och priset är inte mycket mera än en tredjedel. En skogsarbetare behöver 3 dagar för att röja vägkanterna längs en 2 km lång skogsväg. Han kostar 167 euro per dag plus mervärdesskatt. En traktor med slåttermaskin gör arbetet på 6 timmar. Maskinkostnaden är 30 euro per timme plus mervärdesskatt. Andergård berättar att han bekantar sig med alla arbeten i förväg. Det finns äldre skogsvägar, byggda i slutet på 1970-talet och början på 1980-talet, där stenar bara har skuffats till sidan av vägen. På en sådan väg är det nästan omöjligt att slyröja med slåttermaskin. Nu sparas det på plogningen En skogsväg mår bäst av att hållas öppen även vintertid. Här har Andergård sett en klar försämring de senaste åren. Nu har det blivit regel att man kör så länge lastbilen bara på något sätt tar sig fram i snön, säger Tom Andergård. Slutresultatet är ofta att bilen kör fast, ibland kan den till och med kana ner i diket om vägbanan är isig. Då ska en plog dit i alla fall och kanske en annan bil för att dra loss lastbilen. Sluträkningen blir dyrare i det senare fallet. Timdebitering eller ackord? En vägägare slipper mycket bekymmer om han ger vägunderhållet på entreprenad. Då sköter en sakkunnig traktorentreprenör vägen utgående från vägens behov och väderleken. Enligt Andergård är avtal av det här slaget i antågande. Timdebitering är det debiteringssätt som Andergård förespråkar. Då betalar kunden för det verkliga arbetet. I en ackordtaxa är ofta luft inbakad då entreprenören vill gardera sig mot oförutsedda händelser. TEXT OCH FOTO: GERD MATTSSON-TURKU

7 Vedhandlare under luppen MAJORITETEN AV BRÄNNVEDSFÖRSÄLJARNA ÄR PRIVATA SKOGSÄGARE. DE ÄR MÄN, DE ÄR YNGRE ÄN GENOMSNITTS- SKOGÄGAREN, OCH DE GER AKT PÅ SKOGENS ÖVRIGA VÄR- DEN. Hittills har man inte forskat alltför mycket i temat vedhandel. Från de fåtal undersökningar som gjorts kan man dra slutsatsen att råmaterialet erhålls i flesta fall, antingen från den egna skogen, eller från övriga privatskogsägare. Skogsägare som vedhandlare Arbetseffektivitetsföreningen har nu undersökt hur vedhandlarna sköter sin skog, samt hurudana målsättningar och bakgrund de har. Materialet baserar sig på det skogsägarmaterial som Skogsforskningsinstitutet samlade in år I undersökningen har man inte särskilt olika former av ved. Resultaten innefattar all ved som sålts mellan åren Det framgår inte heller om skogägaren sålde veden direkt till slutanvändaren eller till förmedling. 27 travkubikmeter per år att skogsägare som säljer över 20 travkubikmeter använder en automatisk klyvningsmaskin. De skogsägare som sålde under 20 travkubikmeter per år ägde 49 hektar skog, medan de skogsägare som sålde över 20 travkubikmeter ägde 74 hektar skog. Finns i södra Finland Vedhandeln är koncentrerad till södra Finland. Bara 13 procent av vedhandlarna ägde skog på de tre nordligaste skogscentralernas område. Majoriteten av vedhandlarna är lantbruksföretagare och bosatta på landsbygden. Männens andel av vedhandlarna var också högre jämfört med skogsägarkåren i genomsnitt. Så gott som alla var män av de skogsägare som sålde över 20 travkubikmeter per år. Vedhandlarna var också yngre än genomsnittsskogsägaren. Foto: Gerd Mattsson-Turku Varierade målsättningar Målsättningen med vedhandlarnas skogsinnehav var mångfasetterat. Förutom de ekonomiska målsättningarna prioriterade över 60 procent av vedhandlarna även skogens övriga värden. En fjärdedel av vedhandlarna värdesatte det att skogen gav dem möjlighet till sysselsättning. En tiondel av skogsägarna använde skogen för friluftsliv och endast 6 procent betonade skogsinnehavet som en ekonomisk trygghet. Aktiva i virkeshandel och skogsvård Vedhandlarna kan på basis av undersökningen definieras som en aktiv och självständig skogsägargrupp: Över 90 procent av vedhandlarna sålde virke oftare än genomsnittsskogsägaren. Två tredjedelar sålde på leverans. Av vedhandlarna utförde 58 procent ungskogsvård, och över 60 procent av skogsägarna tog ut energivirke, detta är betydligt mer än genomsnittsskogsägaren. Ungefär 11 procent av skogsägarna ( skogsägare) hade enligt undersökningen sålt ved mellan åren Skogsägarna sålde i genomsnitt 27 travkubikmeter per år. Totalt såldes 0,9 miljoner travkubikmeter per år. I undersökningen indelades skogsägarna på basis av sålda mängder i vedhandlare som sålde under 20 travkubikmeter per år, och i vedhandlare som sålde över 20 travkubikmeter per år. Man utgår från FÖR MÅNGA SKOGSÄGARE ERBJUDER VEDHANDELN EN MÖJLIGHET ATT DRYGA UT INKOMSTERNA. 7 Källa: TTS Metsätiedote 5/2003 TEXT: MARIANNE PALMGREN

8 Ersättning för flygekorre SKYDDET AV FLYGEKORREN SKALL FÖRBÄTTRAS. OCH MARKÄGAREN FÅR NU FÖR FÖRSTA GÅNGEN RÄTT ATT SÖKA ERSÄTTNING FÖR ATT SKYDDA ETT OMRÅDE DÄR FLYGEKORRE FÖRE- KOMMER. ja vilket av de två ersättningsalternativen som är lämpligast ur hans eller hennes synvinkel. Många flygekorrar De paragrafer i naturvårdslagen som berör flygekorren skall formuleras så att de uppfyller EU:s krav. Detta görs för att Finland inte skall ställas inför EUdomstolen på grund av bristande flygekorrskydd. Störande formulering Det är formuleringen i paragraf 49 i naturvårdslagen som har irriterat EU-kommissionen. Enligt paragrafen är det förbjudet att förstöra och försämra de klart identifierbara platser där individer av de djurarter som nämns i bilaga IV (a) till habitatdirektivet förökar sig och rastar. Enligt kommissionens uppfattning garanterar denna ordalydelse inte att hotade arter skyddas tillräckligt väl. Orden klart identifierbara infördes i tiderna i Finlands naturvårdslag därför att det inte skulle finnas en risk att markägare som av misstag har förstört flygekorrens livsmiljö döms för naturskyddsförseelse enligt naturvårdslagen. Rent konkret betyder ändringen i naturvårdslagen det att orden klart identifierbara stryks i paragrafen. När lagändringen träder i kraft år 2004 är alltså flygekorrens föröknings- och rastplatser skyddade även om dessa inte tydligt kan observeras. Lägre krav För att skyddskraven inte skall bli orimliga föreslås ett tillägg till naturvårdslagen enligt vilket brott mot förbudet är straffbart enbart om man förstört föröknings- och rastplatserna avsiktligt eller på grund av grov oaktsamhet. Detta tillägg behövs därför att flygekorren inte är den enda arten som nämns i habitatdirektivets bilaga IV. Listan i bilagan är lång: Förutom flygekorren är också fjärilar, groddjur, skalbaggar och sländor uppräknade som speciellt skyddsvärda arter. Att identifiera dessa arters föröknings- och rastplatser är inte någon enkel match. Rätt att söka ersättning Nu får markägaren för första gången rätt att söka ersättning för skydd av flygekorre, förutsatt att flygekorren orsakar markägaren betydande inkomstbortfall. Markägaren kan antingen ansöka om att området mot ersättning blir ett naturskyddsområde. Alternativt kan han eller hon ansöka om att fridlysa området för viss tid. För att grunderna för ersättningarna skall vara likadana i hela Finland skall markägaren lämna in ansökningarna till den regionala miljöcentralen, men själva ersättningsbeslutet fattas av miljöministeriet. Olika alternativ En annan möjlighet till ersättning för inkomstbortfall på grund av hänsynstagande till flygekorren kan vara skogsbrukets miljöstöd. Detta förfaringssätt är möjligt då flygekorren har bosatt sig i en särskilt viktig livsmiljö enligt skogslagen. Det är dock relativt ovanligt att flygekorren väljer att bo i en av skogslagens viktiga livsmiljöer. Om så är fallet har markägaren möjlighet att väl- Markägaren ersätts för skydd av flygekorre förutsatt att det finns flygekorrar i skogen. På basis av jord- och skogsbruksministeriets flygekorrapport kan man dra slutsatsen att en enda flygekorre inte orsakar ett alltför stort inkomstbortfall för markägaren, konstaterar biträdande avdelningschef Pentti Lähteenoja på jord- och skogsbruksministeriet. I flygekorrapporten föreslås att man i samband med gallring lämnar kvar flygekorrens boträd samt de träd som har kronkontakt med boträdet. Vid förnyelse föreslås däremot att en trädlängd runt boträdet lämnas kvar. Dessutom skall flygekorren ha möjlighet att förflytta sig till närmaste närbelägna äldre gallringsskog eller förnyelsemogen skog genom att glida från ett träd till ett annat. Ingen hyggesrensning görs i området kring boträdet samt hopp- och landningsträden. Enstaka träd kan dock fällas. Var finns de? För tillfället vet ingen exakt hur många flygekorrar det finns i våra skogar. Enligt experter finns det cirka flygekorrar i Finland. Eftersom flygekorren är aktiv i skymningen och på natten är den inte någon lätt art att inventera. För att få en rätsida på det hela kommer flygekorrarna i Finland att inventeras inom tre år. Fram till dess, hur vet man om det finns flygekorrar i skogen? 8

9 För tillfället utgår myndigheterna från register över existerande flygekorrskogar. I framtiden kommer de exakta riktlinjerna om flygekorrskogar att dras via rättspraxis, konstaterar Lähteenoja. Flygekorren också i skogslagen Skogsägare får bättre rättsskydd Även skogslagen ändras så att flygekorrens föröknings- och rastplatser skyddas effektivare. Enligt förslaget till en ny paragraf i skogslagen skall skogscentralen meddela miljöcentralen om en planerad avverkning gäller en av flygekorrens föröknings- och rastplatser. Anmälningsskyldigheten gäller endast uppgifter som finns i en handling som miljöcentralen skickat till skogscentralen. Skogscentralen skall i detta fall informera också markägaren, representanten för markägaren och innehavaren av avverkningsrätten om förekomsten av flygekorre. Enligt Henry Schneider på Kustens skogscentral har de regionala miljöcentralerna på skogscentralens verksamhetsområde hittills inte levererat en enda handling av den typ som avses i lagen. Skogscentralen har med skogsägarens samtycke informerat miljöcentralen om planerade avverkningar på områden där Finlands flygekorrförening och motsvarande organisationer gett skogscentralen uppgifter om förekomst av flygekorre. Miljöcentralerna har i allmänhet i dessa fall besökt området i terrängen och klargjort vilka avverkningar som är möjliga enligt naturvårdslagen. TEXT: MARIANNE PALMGREN EN RELATIVT LITEN ÄNDRING I SKOGSLAGEN LEDER TILL ATT MARKÄGARENS RÄTTSKYDD FÖRBÄTTRAS AVSEVÄRT. En avverkning som förstör en särskilt viktig livsmiljö så som de definieras i skogslagen kan vara en skogsförseelse (eller i grova fall ett skogsbrott) enligt skogslagen. I samband med att anmälan om användning av skog lämnas in till skogscentralen kan markägaren begära att skogscentralen, innan avverkningen, kontrollerar ifall det finns en livsmiljö enligt skogslagen på avverkningsytan, förklarar biträdande avdelningschef Pentti Lähteenoja på jord- och skogsbruksministeriet. Inom 14 dagar skall skogscentralen, sannolikt till självkostnadspris, informera markägaren huruvida den livsmiljö som skogsägaren anmält på avverkningsytan uppfyller skogslagens kriterier. Förhandsbeskedet gäller för en enskild stämplingspost och gäller i två år. Förhandsbeskedet är ett myndighetsbeslut som man kan besvära sig över i förvaltningsdomstolen. Det är frågan om en relativt liten lagändring, men det förbättrar avsevärt markägarens rättsskydd, säger Lähteenoja. Markägaren kan också ge fullmakt åt avverkningsrättens innehavare att kontakta skogscentralen i ärendet. Aktivister skulle förhindras Jord- och skogsbruksministeriet ville också komplettera skogslagen med nya restriktioner med tanke på demonstranter. Enligt förslaget skulle man hindra utomstående att röra sig alltför nära skogsmaskiner. Man ville helt enkelt förhindra aktivister från att störa avverkningarna. Risken för olyck- or under dylika demonstrationer är stora. Justitieministeriet bedömde dock att skogslagen inte kan kompletteras med en sådan särbehandlingsparagraf, konstaterar Lähteenoja. TEXT: MARIANNE PALMGREN EFTER DEN PLANERADE LAGÄNDRINGEN GER SKOGSCENTRALEN PÅ BEGÄRAN ETT FÖRHANDSBESKED ÖVER ETT OMRÅDE HURUVIDA DEN INNEHÅLLER EN SÄRSKILT VIKTIG LIVSMILJÖ ENLIGT SKOGSLAGEN. MARKÄGAREN KAN BESVÄRA SIG ÖVER FÖRHANDSBESKEDET. Skogsbrukets bildarkiv 9

10 Ekonomi Statistik sanning med modifikationer STATISTIK SKA LÄSAS MED EN NYPA SALT. DET ÄR EN SANNING SOM GÄLLER ÄVEN FÖR VIRKESPRISERNAS DEL. OLIKA JÄMFÖRELSER MED VÅRT VÄSTRA GRANNLAND GER SIGNALEN ATT SKOGSÄ- GAREN I FINLAND BORDE NÖJA SIG MED MINDRE. N Nej, varför skulle skogsägarna nöja sig med mindre? När storindustrin nyligen under flera års tid gjorde rekordstora vinster tack vare höga produktpriser var det inte mycket tal om att skapa skuldkänslor. Tvärtom betraktades industrin som framgångsrik. Ragnar Gartz, verksamhetsledare på Södra skogsreviret, ser bra virkespriser som bevis på att skogsägarnas uppslutning kring sina skogsvårdsföreningar i virkeshandeln gett goda resultat. Samtidigt påminner han om valutakursutvecklingens påverkan. Det svenska virket ser ut att ha blivit billigare också på grund av att värdet på kronan sjunkit. Olikheter i virkeshandeln En undersökning som omfattar tio år hävdar, att de finländska priserna dragit ifrån och vid vägkant år 2002 var en fjärdedel högre än de LITE RÖTA GODKÄNNS I DEN SVENSKA GRANEN. svenska. Det är en siffra som florerar ute på fältet. Metsäteho och Skogsforskningsinstitutet i Finland samt SkogForsk, Skogsstyrelsen och Virkesmätningsrådet med hjälp av lokala mätorganisationer finns omnämnda som delaktiga i undersökningen. Finlands Banks valutakurser har använts. 10 Syftet med projektet var att visa de båda ländernas metoder i mätning, kvalitetsklassificering samt prissättning. Vidare strävade forskningen till att utreda hur olikheterna påverkade prisbilden i Finland respektive Sverige. Alla sammanlagda faktorer skulle ge en bild av såväl vägkants- som rotpriserna i de båda länderna. I undersökningen har forskarna räknat ut en procentuell avvikelse, som visar en totalskillnad om 22 %. Forskarna har då använt det svenska priset som utgångspris, varför procenten blir hög. Billigare drivning här En påverkan på vägkantspriset är givetvis drivningskostnaderna. De är enligt undersökningen lägre i Finland. Orsaken uppges vara en effektivare drivning hos oss. Gartz vet berätta, att statistiken på detta område inte alltid visar verkligheten bakom siffrorna. I Finland räknas vägkantspriset ut genom att addera rotpriset och de faktiska drivningskostnaderna. Det är inte detsamma som leveranspris. I Sverige är utgångspunkten vägkantspriset. Drivningskostnaden som köparen drar av behöver inte alls vara lika stor som den faktiska. Förhandlingar kan ge skogsägaren en drivning för 25 kronor, även om den verkliga kostnaden är 80. Klenare dimensioner i Sverige Den svenska skogsindustrin köper klenare virke än den finska. Minimidiametern på timmer av standardmått är konstant en centimeter mindre än i Finland. Någon inverkan i slutändan har måttet

11 inte, eftersom Sverige mäter under bark, medan den finländska virkesköparen mäter på bark. I uppföljningen av prisfaktorer har forskarna också beaktat skillnader i mätsystem. Däremot har den klenare minimidiametern för massavedens del en betydelse i totalt virkesutfall. Skillnaden är störst för granmassavedens del. Här är minimidiametern 8 cm, medan den svenska skogsindustrin har fem centimeter som minimidiameter på all massaved. Totalt räknar undersökningen med att skillnaden för massavedens del höjer virkesutfallet i de svenska skogarna med en procent jämfört med i Finland. Granmassaved skiljer mest I landskampen visade granmassaveden den största prisskillnaden. Granmassaved i Sverige ger inte skogsägaren nämnvärt högre pris än tallmassaved. Skillnaden var ifjol en euro, medan den hos oss enligt statistiken var hela sju euro per kubikmeter. Dessutom vrakas mer av den svenska granmassaveden än den finska. Detta trots att den svenska industrin tillåter lite röta i granmassaveden, i motsats till den finländska köparen. Förutom kvalitetsfaktorer fanns orsaker till en högre vrakandel att söka i låg efterfrågan. Gartz påminner om faktorer som inte är så synliga: Internationella jämförelser är särskilt vanskliga för FANERBJÖRKEN GER PLUS I SKOGSÄGARENS KASSA. gran- och tallmassavedens del. Hos oss betalas ett mycket lägre pris för rötskadad gran än för tall. De båda sammanförs i statistiken som tallmassaved. På många håll utomlands går rötskadad gran under namnet granmassaved, även om adressen är cellulosaindustri istället för sliperi. Björkfaner ger större utbyte Något som också talar till Finlands fördel är användningen av björkstock. Här används björk till fanertillverkning, medan den svenska björken i högre grad går till sågindustrin. Undersökningen presenterar en positiv inverkan om 0,7 % -enheter för den effektivare användningen av björk. Jämför resultat En undersökning med lite annorlunda siffror har utförts av J Pöyry Consulting. Siffrorna berör också andra länder än Finland och Sverige. I jämförelsen har båda ländernas södra delar använts. För talltimrets del visar undersökningen en prisskillnad vid vägkant på 21 euro, till de finländska skogsägarnas fördel. Grantimret ger 14 euro högre pris åt skogsägaren i södra Finland jämfört med vad den västra grannen får. För tallmassaved beräknades en skillnad om 4 euro, för granmassaved 10 medan björkmassaveden gav den finländska säljaren 2,50 euro mer. Skillnaderna är ungefärliga. De är framtagna från en kopia av ett stapeldiagram utan exakta mått utskrivna. Statistik ett grovt medeltal För prisstatistik över lag gäller det att minnas dess uppbyggnad. Sortimentsvisa priser innehåller ett medeltal uträknat på basen av alla slags avverkningar. Så påverkas statistiken av mängden gallringar i förhållande till förnyelseavverkningar. Alla prisfaktorer, så som affärernas storlek, stamgrovlek och kvalitet ger sin prägel på medeltalen. Stor andel barmarksaffärer höjer också medelpriset på virke. TEXT OCH FOTO: ANNE MANNER Undersökningen visade följande skillnader i vägkantspris. Pris och mellanskillnad är angivna i euro. Sortiment Sverige Finland skillnad Talltimmer 40,80 52,60 11,80 Grantimmer 39,81 49,51 9,70 Tallmassaved 22,49 25,50 3,01 Granmassaved 24,23 32,64 8,41 Björkmassaved 23,59 25,86 2,28 Totalt 32,09 39,16 7,06 Källor: Metsäteho, specialforskare Olavi Pennanen, Skogsforskningsinstitutet, SkogForsk: Jan Sondell, Skogsstyrelsen: handläggare Stefan Karlsson, Virkesmätningsrådet samt lokala mätningsorganisationer, Skogsindustrin rf, J Pöyry Consulting. 11

12 Träenergi Flis utan kris FLIS UTAN RESERVBRÄNSLE GÅR BRA. MED TORR FLIS ÄR DRIFTEN STABIL OCH VERKNINGSGRADEN HÖG. DE ERFAREN- HETERNA DELAR JORDBRUKAREN OCH VÄRMEFÖRETAGAREN TURE SANDVIK MED SIG AV. I drygt 20 år är det flis som stått för värmen på Ture Sandviks jordbrukslägenhet i Vallvik, Korsholm. Det var aktuellt med flis under 1970-talets oljekris. Först sadlade jag om till ved. Efter två år, 1980, bytte jag flis. Torr flis kräver ingen reserv Idag använder Sandvik så gott som enbart flis. Lite pellets kompletterar han ibland med, men påpekar, att det är onödigt om flisen är tillräckligt torr. Någon reservvärme har jag inte. Fliseldningen har aldrig krånglat, och service som kräver stopp i systemet gör jag när vi kan avvara värmen. Sandvik har konstaterat, att flis inte alls är osäkrare än olja i praktisk användning. Med nutida teknik är fliseldningen både säker och enkel. Sprinklersystem och anordningar för att undvika tillbakabrand garanterar säkerheten. En riskfaktor är däremot åskan, men skydd finns att tillgå. Det händer till exempel att relä brinner och automatiken börjar bråka på grund av åskan. Lite handlag och kunskaper i att använda svets har hittills klarat skivan. Examen kompletterar praktisk kunskap Sandvik byggde själv den första förugnen. För tillfället sliter han på sin tredje flisanläggning. De kunskaper han tillskansat sig genom den privata fliseldningen kompletterade han för ett par år sedan. Han tog då en värmeföretagarexamen. Det var med sikte på den nya värmecentral som var på kommande i Kvevlax. Idag har jag tillsammans med en kompanjon hand om värmecentralen, som servar skolbyggnader och några bostäder. Anläggningen är på 450 kw och använder ungefär 1500 kubikmeter flis. Den mängden skulle enligt Sandvik gärna kunna ha ytterligare sällskap. Sett med en företagares ögon finns kapacitet att sköta mer än så. PRESENNINGEN DRAS PÅ PLATS EFTER NATTENS STORM. TORKNINGEN ÄR ETT VIKTIGT MOMENT. 12

13 Bäst lönsamhet att hugga själv Den privata värmecentralen slukar årligen uppemot 200 kubikmeter flis. Så långt har Sandvik alla möjligheter att vara självförsörjande. Mängden räcker till bostadshuset och produktionsbyggnaderna. Förutom jordbruk föder Sandvik upp slaktsvin. Det är klart att man har bästa ekonomin i att hugga själv, men det går nog att köpa flis också. Gallring kräver avsättning Ett slag för ungskogsgallringarna gör Sandvik när det blir tal om anskaffning av flisråvara. Det är första gallringarna som borde utföras i större utsträckning. Förutom en liten inkomst får skogsägaren en välskött skog. Sandvik tillägger, att förutsättningen för att ungskogarna ska bli skötta är avsättningen för virket. Det går inte att avverka och sedan stå där med sina virkeshögar utan att få dem sålda. Det här är också viktigt att tänka på, när en värmecentral planeras. Tidtabellen från klartecken för eldning och torrt, användbart energivirke är ungefär ett år. Det är någonting för beslutsfattare att tänka på. För skogsägaren är det riskfyllt att förbereda sig för leverans av råvara, ifall användningen av träenergi sist och slutligen inte blir av. Sandvik lyfter också fram de statliga stöd som finns att utnyttja i samband med ungskogsvården. Att gallring i unga skogar inte ger några stora nettoresultat i skogsägarens ficka gör statens hjälp till en synnerligen viktig del i lönsamheten. Största vinsten kommer på sikt i en vårdad skog, är Sandviks sammanfattning. Torr flis Sandvik poängterar vikten av torr flis. Effekten påverkas starkt av torkningsgraden. Vid värmecentralen i Kvevlax har vi mätare som tydligt visar att utbytet försämras med fuktigare flis. Små anläggningar är känsligare än stora. Att få tillräckligt torr flis börjar redan vid avverkningen. Processorn är en bra avverkare av energived. På våren blir virket delvis barkat, och torkningen går snabbt. De hål som bildas i barken när stammen körs genom aggregatet är också till god hjälp. Också väderleken spelar en viktig roll för resultatet. Fjolårets varma, torra sommar satte sina påverkade klart flisens verkningsgrad. Ifjol hade vi extremt torrt virke. I år har väderleken varit något fuktigare, och det märks på virket Rent praktiskt ställer också våt flis till med en del mankemang. Det har hänt, att jag fått masa mig upp någon natt, när rå flis har frusit fast i behållaren. Undviker mögel FLISTUGGEN SERVAR ÄVEN VÄRMEFÖRETAGET. Torkningen är a och o för ett bra slutresultat. Sandvik förespråkar täckta virkespartier och en sommarsäsongs torkningstid. Förutom verkningsgraden är det risk att flisen möglar om virket är för vått. Det är under vår och sommar mögelrisken finns. Vintertid går det bra att lägga upp ett större lager, om man så vill. Sandvik flisar i regel inte mer än för en månads behov åt gången. För min del spelar det inte så stor roll hur stort lager jag har. Det har hänt, att jag en morgon fått knalla iväg och sätta igång tuggen. Den som är beroende av en utomstående flisningsentreprenör måste naturligtvis hålla koll på ett annat sätt. Flistuggen Sandvik äger i bolag med sin företagarkompanjon är en skivtugg. Funktionen är ändå liknande den som trumtuggar har. Den här hackar träet tvärt av, så det blir bitar istället för långsmalt flis. Resultatet är bra. Tuggen tar hand om virke upp till 26 centimeter i grovlek. För behovet idag hemma och inom företaget räcker den, men för större mängder och grövre virke är det en entreprenör med högre kapacitet som gäller. Att entreprenörerna i branschen är viktiga kan Sandvik skriva under. Att var och en ska köpa flistugg för bara den egna gården kan inte vara lönsamt. Merarbetet inget att fundera på Ifall fliseldningen fört med sig merarbete har Sandvik aldrig riktigt tänkt på. Vi ska ut varje morgon och kväll för djurens skull, så att sköta fliseldningen går i samma veva. Vi jordbrukare är dessutom vana att jobba och gå an för lite betalt, så några extra handtag har liksom ingen större betydelse. Ångrat sitt val av energiform har Sandvik inte gjort. För jordbruksfastigheter kan han med handen på hjärtat rekommendera flis. För mindre användare, så som egnahemshus, finns alternativ som ved eller pellets. TEXT OCH FOTO: ANNE MANNER 13

14 Viltet HÖSTEN Jaktens tid FÖR JÄGARNA, SOM HELA SOMMAREN GÅTT I VÄNTANS TIDER, ÄR HÖSTEN SKÖRDETID. DÅ HOPPAS MAN ATT ÅRETS FÖRBE- REDELSER I FORM AV VILTVÅRD, SKYTTE- OCH HUNDTRÄNING SKALL GE LÖN FÖR MÖDAN. Någon möda är det egentligen inte fråga om, utan möjligen tillfredställelse av en drift, då man i ur och skur varje ledig stund beger sig ut på jakt. Många älgjägare är så hänförda att det bara existerar två årstider för dem; den tid då älgjakt är tillåten och tiden däremellan. Jaktlusten finns nog förresten i generna på oss alla som ett arv från våra förfäder. Den tar sig bara lite olika uttryck. En del jagar medan andra håller på med t.ex. idrott. Fotbolls- och ishockeylaget är uttryck för forna tiders jaktlag med social samhörighet och vi-anda. Varför jaga? Bytet är inte den enda drivfjä- STÅNDSKALL PÅ ÄLG, EN NORSK GRÅHUND HAR SÖKT UPP ÄLGEN OCH MED SITT SKALL MEDDELAR JÄGARNA OM SITT FYND. dern för jägarna utan det finns många olika orsaker som bidrar till intresset. Den som håller på med jakt har också en meningsfull sysselsättning under hela året. Den egna konditionen ska skötas, hundarna bör tränas och motioneras regelbundet, unghundar förberedas för jakt, skjutfärdigheterna bibehållas och helst förbättras, viltvårdsarbeten utföras m.m. Man kan också gå på viltvårdskurser för att lära sig mera om jakt och viltvård. En jägare blir aldrig fullärd. Den sociala biten är viktig. Kamraterna i jaktlaget, på skjutbanan, och i viltvårdsarbetet betyder mycket. Många jägare sparar ledighet, en vecka eller två, till hösten för att kunna jaga tillsammans med sina kamrater från ungdomsåren. Ofta bor man på olika orter och jaktveckan blir den enda kontakten under året. Finalen Att skjuta ett villebråd tar inte många sekunder och kan ses som en final för jakten. Enbart skottögonblicket är inte det som motiverar jägarna utan det handlar mycket om hur man uppnår detta. Helheten, att få vara ute i naturen, lära sig om viltet, vara en predator, en del av ekosystemet, tilltalar jägarna. Naturligtvis har även bytet betydelse eftersom det ger råmaterial till familjens middagsbord. Det är dock inte frågan om någon billig mat, vapen, patroner, hundar och bränsle till bilen kostar. Köttet i supermarketarna är betydligt billigare men det är inte det som det är frågan om utan här handlar det om att själv hämta hem sin mat från skogen. Med andra ord en husbehovsjakt. Jägarna I Finland finns det c jägare. Dessa står för alla kostnader själva samt bistår viltforskningen med uppgifter om viltstammarna. Jaktkort- och licensavgifter, som betalas av jägarna, täcker till stor del de skador som viltet förorsakar. Jägarna bistår även myndigheterna vid eftersök på trafikskadat vilt. För att hålla skadorna på plantskog och odlade grödor samt trafikolyckorna på ett minimum gör jägarna en stor insats vid regleringen av älg, hjort och rådjursstammarna. Vilken myndighet skulle göra det annars och till vilka kostnader? Många är också de jaktbutiker som håller igång med jägarna som kunder. Det har blivit en stor business idag att sälja alla slags nödig och onödig utrustning. Säsongstart Först ut är duvjägarna som får sätta igång den 10 augusti. Många är de som, väl kamouflerade, sätter sig vid ärtodlingarna i arla morgonstund. Den 20 augusti är ett viktigt datum för de flesta jägare, då startar bl.a. jakten på grågås, sädgås, kanadagås, morkulla och bäver. Dessa viltarter kommer dock i skymundan för samtidigt är det andjaktspremiär. Tiotusentals jägare är beredda klockan på dagen D att börja jakten på gräsand, bläsand, stjärtand, skedand, kricka, årta, bergand, vigg och knipa. Tränade hundar för apportering och eftersök är här oersättliga medhjälpare för jägarna. Björnjakt Samma dag inleds även jakten 14

15 på björn. I östra Finland är björnjakten en stor händelse. Ofta samlas jaktlagen vid tre tiden på morgonen för att vara på pass i god tid före gryningen. Björnen rör sig tidigt på morgonen och på kvällen medan den ligger stilla mitt på dagen. Då kan en människa passera på under femtio meters avstånd från björnens lega medan björnen passivt observerar. Jägarna har tränade hundar som ska söka upp björnen och med sitt skall meddela sitt fynd. Ofta skäller hundarna älg i stället för björn men det vet man inte förrän man tittat efter. Jakten på björn är berättigad för att hålla stammen under kontroll samt för att björnen skall bibehålla sin naturliga skygghet för människan. En halvtam björn i tätorterna är alltid en problembjörn. Den 20 augusti är också julafton för alla hundägare eftersom det då är lovligt att släppa hundarna. Löp- och cykelträning får äntligen varvas med riktig skogsträning (fältträning). Här bör dock påminnas om att man alltid bör ha markägarens lov älgar skall fällas Efter säsongöppningen följer sen i tur och ordning jaktpremiär på bl.a. alfågel, stor- och småskrake, fasan, hare, rådjur samt vitsvanshjort och älg. Älgjakten har sin givna plats i högsätet för många jägare. Det är frågan om ett storvilt och chansen att få skottchans är stor eftersom det de 25 senaste åren funnits rikligt av älg. Denna höst skall det skjutas mycket älg, liksom de senaste två åren, har myndigheterna bestämt. Drygt älgar skall fällas och det betyder många dagar i älgskogen för jaktlagen. Att fylla licenskvoterna blir något av ett arbete, mera ett köttrally än trevlig samvaro och rekreation. Dock bör vi minnas att det är frivilligt. Vid en fin och avstressad jakt hittar hunden älg inom en timme och med sitt skall meddelar PREDATORERNA BÖR HÅLLAS EFTER FÖR ATT GE SMÅVILTET EN CHANS. HÄR TVÅ NÖJDA JÄGARE MED VAR SIN RÄV. DESSUTOM HAR MAN SKJUTIT ETT MAT- NYTTIGT VILT, EN HARE. skyttarna om detta. Efter en timmes klingande ståndskall trampar hundföraren oförsiktigt på en kvist och älgen går ut ur såten och förhoppningsvis fälls av en passkytt. Urtagning av tarmpaketet, jaktlaget samlas för genomgång av händelserna, vilka djur man sett och planering för nästa omgång. Vitsvanshjort och rådjur Vitsvanshjorten kräver en egen jakt och andra hundar än vid älgjakt. Drivande hund på klövvilt får ha en mankhöjd på max. 28 cm (taxen). Man bör sträva till att skjuta på stillastående djur eftersom hjorten är en dålig måltavla då den kommer i språng. Säkra skott kan man alltid avlossa om man sitter vid en viltåker, sockerbetsodling eller ett fält med rågbrodd. Samtidigt kan man välja ut rätt djur vilket oftast inte är det största i flocken. Jakten på rådjur sker även effektivast om man vaktar vid matplatser på samma sätt som vid jakt på vitsvanshjort. Jakt med drivande hund är en trevlig jaktform men det krävs ofta många skyttar och god kännedom om markerna för att komma till skott med hagelbössan. Hur mycket är insatsen värd? Hösten är definitivt här och jägarna är beredda att göra en insats. Hur mycket denna insats är värd kan kanske inte värderas i pengar. Vilket värde sätter vi i så fall för rekreationsvärdet? År 2002 beräknades värdet för skinn och kött till 73 miljoner euro. Inga små pengar precis. Viltet är en förnyelsebar naturresurs som definitivt bör tas tillvara, i Skogmahuset S Hammerdal annat fall skulle det vara slöseri av stora mått. För att garantera en god jaktbar viltstam bör tillgången på foder, viltvårdsåtgärder och avskjutning vara i balans. Dessutom bör predatorerna hållas under stram kontroll. Jägarnas intresse för jakt sitter i generna har forskarna sagt. Orsakerna varför jägarna ställer upp från år till år varierar kanske. Ett lika gott motiv som något annat är det som en god vän brukar säga: våra dagar äro räknade men hit hör inte jakt- och fiskedagar. Att önska lycka till på jakten anses betyda otur bland jägarna. Därför avslutar jag nu med de ord som Jampe i Jämtland brukar använda. Skit jakt. TEXT OCH FOTO: BJARNE ANDERSSON Ta ut dina gränser med LaserMaster Kompass med laserstråle FÖR SKOG OCH FRITID Telefon Telefax

16 METALLVERKSTÄDER TILLVERKAR BOMMAR TILL FACILT PRIS. DEN HÄR BOMMEN KOSTADE DRYGT EURO FÄRDIGT MONTERAD VID INFARTEN TILL SKOGS- VÄGEN. Vägbom är smidigare än SKA SKOGSVÄGEN ELLER VÄGEN NER TILL SOMMARSTUGAN HÅLLAS STÄNGD FÖR ALLMÄNHETEN? DEN HÄR FRÅGAN DRYFTAR MÅNGA VÄGÄGARE. OM BESLUTET BLIR ATT HÅLLA DEN STÄNGD ÄR NÄSTA FRÅGA HUR. MED EN KÄTTING SOM DRAS ÖVER VÄGEN ELLER MED EN ORDENTLIG VÄGBOM? kätting Enligt lagen om enskilda vägar kan väglaget eller vägägaren förbjuda utomstående att färdas på vägen med motoroch hästfordon. Förbudet behöver inte motiveras åt utomstående. Förbudet gäller inte vägdelägare och inte heller sådana som rör sig i lovliga ärenden till vägdelägares skog. En skogsbilväg är en enskild väg även när statliga skogsförbättringsmedel använts vid vägbygget. Kätting eller bom? Ett stoppmärke är ett lika starkt förbud som en bom eller kätting över vägen, men en bom eller kätting ger större tyngd åt förbudet. Men vad är bättre, kätting eller bom? Skogsbruket har talat med vägägare som har erfarenhet av att stänga vägar och har här samlat de råd, som de gett. De två pålarna som ska hålla upp bommen eller kätting- MED EN KOPIERINGSSKYDDAD NYCK- EL HAR VÄGÄGAREN KONTROLL ÖVER VILKA SOM RÖR SIG MED FORDON PÅ VÄGEN. en bör vara stabilt förankrade 1,5 meter ner i marken. Stabiliteten förbättras avsevärt om pålarna har tvärstag. Oftast räcker nedgrävning och stensättning runt pålen i gropen, men ibland kan markförhållandena kräva gjutning. Kätting En kätting är billigare än en bom. När vägen ofta öppnas och stängas blir det i regel enerverande att ha en kätting. Varför? 16

17 Kättingen är tung och den ska varje gång ut ur låsanordningen eller upphängningsöglan och upp igen. Kättingen blir smutsig när den ligger på marken, även den ända där låset ska fästas. Om kättingen inte är varmförzinkad tenderar den att rosta trots att den målas med rostskyddsfärg. Smuts och rost på kättingen kräver att den som öppnar vägen har handskar att dra på händerna. Byxorna ska också aktas. Bom En bom vars pålar är stabilt förankrade i marken och har en kraftig upphängning är lätt att öppna och stänga. Bommens fördelar: Låsanordningen kan utformas så att den skyddar mot regn. Därmed minskar risken för att låset fylls med vatten som fryser till is och gör det omöjligt att öppna det utan uppvärmning eller låsspray. Litet underhåll om bommen är av varmförzinkat rör. Inga handskar behövs och risken för att smutsa ner kläder är liten. Det är en fördel om bommen är låsbar även i öppet läge. Reflex är bra Det är en fördel ur den stora allmänhetens synvinkel om bommen eller kättingen är försedd med reflex. Det minskar risken för att någon i mörker kör in i kättingen eller bommen och skadar sig eller sitt fordon. Reflex är dock inget måste. Körning med snöskoter på skogsvägar har blivit ett ofog på många platser. Det finns ingen allemansrätt som tillåter utomstående att köra på en skogsväg eller annan privat väg trots att vägen är oplogad. Hurdant lås? Vanliga hänglås av typen Abloy är vanligast. De har dock KÄTTINGAR ÄR TUNGA OCH SVÅRA ATT HÅLLA FRIA FRÅN ROST. PÅLEN HAR FÅTT STÖD AV EN STEN OCH REPET ÄR DITSATT I EFTERHAND FÖR ATT GÖRA DET LÄTTARE ATT SÄTTA FAST HÄNGLÅSET. den nackdelen att det är lätt att göra extra nycklar. En vägägare låter kanske göra en extra nyckel åt någon bekant för tillfällig användning av vägen och den kan sedan i sin tur låta göra en extra nyckel åt en bekant osv. Snart kanske alla i grannskapet har en nyckel till bommen och trafiken och slitaget på vägen ökar. Den här onda cirkeln kommer vägägare ifrån genom att gå in för att använda lås med kopieringsskyddade nycklar. För att kunna göra extra nycklar till ett sådan lås ska kunden ha nyckelkortet, ett IDbevis samt originalnyckeln med sig till låsaffärer. I vårt land är Abloy Exec nycklar kopieringsskyddade. 17 Med det här tillvägagångssättet har vägägaren full kontroll över vem som har nyckel till vägbommen. Lås med seriesatta nycklar? Om en vägägare har flera vägar med bommar lönar det sig att skaffa ett lås med nycklar som kan seriesättas så att en och samma nyckel passar till alla lås. Om det gäller en väg som ingen annan är delägare i kan ägaren ha samma nyckel till bommen, sommarstugan, egnahemshuset osv. Det minskar risken för att nyckeln glöms hemma. Skillnaden i pris mellan ett vanligt lås och ett lås med nycklar som kan seriesättas är under tio euro. Virkesköparen ska nå skogsskiftet En virkesköpare har enligt villkoren i rot- och leveranskontrakt rätt att utan avgift använda virkessäljarens vägar och vägar som säljaren är delägare i. Om vägen är stängd ska virkesköparen få en nyckel för den tid som skogsarbete pågår. Borttransport av virke från en skogslägenhet räknas som lägenhetens eget nyttjande av vägen oberoende av om transporten sköts av skogslägenhetens ägare, virkesköparen eller entreprenör som virkesköparen anlitar. För en sådan transport behövs inget separat tillstånd av väglaget och väglaget kan inte heller kräva en separat transportavgift. Rätten att använda säljarens vägar gäller inte under menföre. Menföre kan förekomma både på våren och hösten. På våren som följd av tjällossning och på hösten som följd av rikliga regn. Körning under menförestiden är möjlig enbart efter överenskommelse med markägaren eller annan väghållare. Stoppar bommar brandbilen? Boris Aarnio som är brandchef i Borgå uppger att brandbilarna är utrustade med hydrauliska pressar som är starka nog att ta upp de allra flesta bommar. Men en bom eller kätting som först ska bort fördröjer inledningen av släckningsarbetet. Det värsta är enligt Aarnio när vägarna blockeras med stora stenar. De är svårare att flytta. TEXT OCH FOTO: GERD MATTSSON-TURKU

18 Teknik Lite spår efter avverkning tilltalar DET HÖGKLASSIGA AVVERKNINGSARBETE HAR GJORT MASKINEN KÄND. RESULTATET ÄR ATT ENTREPRENÖREN, JARI OLLIKAINEN, HAR HELA VINTERN BOKAD. AVVERKNINGSMASKINEN ÄR FJÄRRSTYRD, DVS. FÖRAREN GÅR BREDVID MASKINEN OCH DIRIGERAR DEN MED EN SÄNDARE AV JOYSTICKTYP SOM HAN BÄR PÅ MAGEN. I oktober är det ett år sedan Jari Ollikainen köpte sin fjärrstyrda avverkningsmaskin Harveri. Under det här året har han jobbat i förstagallringar åt bl.a. Järvi-Savo skogsvårdsförening. Det är tusentals kubikmeter virke som han har avverkat, uppger Jorma Sanisalo i skogsvårdsförening. Nischer där den är unik Spår efter maskinens framfart i en förstagallring är så gott som obefintliga. Den här egenskapen har gjort skogsägarna entusiastiska, berättar Jorma Sanisalo i Järvi-Savo skogsvårdsförening. Redan i slutet av september var han bokad för hela vintern. Ett bra arbete är den bästa marknadsföringen. Maskinen ska inte jämföras med en traditionell avverkningsmaskin, men den har sina nischer. Första gallringar och avverkning i parker och friluftsområden är exempel på objekt där den bäst kommer till sin rätt. Den klarar sig med färre och smalare körstråk. Då den smidigt rör sig mellan träden kan avståndet mellan körstråken utökas från 20 meter till 60 meter. Föraren går bredvid maskinen Harveri är fjärrstyrd. Föraren sitter inte i en hytt utan går bredvid maskinen och dirigerar den med en sändare som FÖRAREN GÅR BREDVID AVVERKNINGSMASKINEN OCH DIRIGERAR DEN VIA EN SÄNDARE SOM HAN BÄR I EN SELE FRAMPÅ MAGEN. 18

19 han bär på magen. Jari Ollikainen, som har ett års erfarenhet av maskinen, har en bakgrund som skogsarbetare. Ryggproblem gjorde att han var tvungen att sadla om. Jag såg en annons om Harveri och där startade min bana som entreprenör, berättar Jari Ollikainen. Att jobba i skogen ger frihet. Jag har varit i skogen från barnsben och kan inte tänka mig en annan arbetsplats. På fritiden blir det dessutom en hel del jakt, både älgjakt och fågeljakt. Ollikainen hade utlovats jobb om han köpte en Harveri, i huvudsak av skogsvårdsföreningarna i området, men också av Stora-Enso. Lönsam redan med 3,5 m 3 per timme Harveri är en maskin för förstagallringar. Maskinen klarar av att fälla stammar som är 30 cm grova, men där går gränsen. När Skogsbruket är på besök jobbar Ollikainen i ett 50-årigt tallbestånd, som gallras andra gången. Förutom massaved blir det också en del småstock. I det här beståndet satte Ollikainen för ett par dagar sedan nytt rekord. På 2,5 timmar upparbetade han 22,0 m 3 virke eller 8,8 m 3 /timme. Det här är ingen genomsnittsprestation utan ett tal som ligger klart över medeltalet. Med en prestation på 3 4 m 3 /timme är arbetet lönsamt. Det täcker lönekostnaderna, avskrivningar samt utgifter för service och reparationer. Taxasättningen är den samma som för större avverkningsmaskiner. Den utgår från stamstorleken med tillägg för bl.a. märkning av stockar och stubbehandling. Driftkostnaden är enligt maskintillverkaren / timme när tidsåtgången för service är uppskattad till fem procent av drifttiden. Motsvarande kostnad för en stor avverkningsmaskin är / timme. MED SÄNDARENS JOYSTICK OCH KNAPPAR SKICKAREN FÖRAREN INFOR- MATIONEN TILL MASKINEN VIA TRETTIO KANALER. Trettio kanaler styr maskinen Föraren dirigerar maskinen via sändaren på magen. Sändaren väger lite över fem kilo och finns på en bärsele. Informationen förs över till maskinen via trettio kanaler. Informationen tas emot av en antenn av samma storlek som en mobiltelfonantenn monterad på taket till en personbil. I maskinens dator kan föraren programmera in olika längd- och toppdiametermått för timmer och massaved. Tolv olika sortiment kan lagras. Displayen som visar vilka mått som gäller finns på vänstra sidan av maskinen. Den är ungefär 25 cm x 15 cm, tillräckligt stor för att föraren ska kunna läsa texten på två meters avstånd. Maskinen kan ytterligare förses med ett stubbehandlingsaggregat som hanterar Rotstop. Avverkning inte skogstransport Harveri är en avverkningsmaskin. Den har ett lastutrymme, men skogstransport är lönande enbart med korta avstånd, max meter, exempelvis en avverkningsyta som ligger intill en skogsväg. Av tre meters massaved kan man lasta omkring 2,5 m 3 i lastutrymmet. Skogstransport kan också 19 övervägas när avverkningsytan är liten. Då lönar det sig att utreda om det blir billigare att låta Harveri göra allt som alternativ till att en skogstraktor tas dit för en halv dags jobb. Förflyttningskostnaden för skogstraktorn blir i ett sådant fall kanske oproportionerligt stor. Väder och vind stör inte Ollikainen upplever inte jobbet under bar himmel som något problem. Det finns varma kläder för vintern och regnkläder som skyddar mot väta. Händerna hålls varma tack vare att fingrarna får jobba med de båda joysticken. Inte ens i vintras när termometern kröp ner till minus tjugo grader behövde Ollikainen fodrade handskar. Motorn avger värme. Den värmen kan föraren utnyttja sig av vid behov. Ollikainen har uppskattat att han under en arbetsdag avverkar 2 3 km till fots. En första gallring på en hektar avklaras normalt på en dag. Mer än tio maskiner jobbar i Finland I maj 2001 levererade tillverkaren den första Harveri. I dag har företaget, RCM Harvester Ltd. med huvudkontor i Kangasala, levererat över tio maskiner. De flesta jobbar i finländska skogar. En har sålts till Estland. Fyra nya är under tillverkning och av dem är tre sålda, uppger försäljningschef Jukka Hämekoski på RCM Harvester. Service och reparationer sköts både av egen personal och av maskinverkstäder som RCM Harvester har slutit kontrakt med. Alla entreprenörer får dessutom en verktygslåda med reservdelar. För den här betalar entreprenören ingenting utan betalningen sker först när han tar någon reservdel ur lådan. Då meddelar han RCM Harvester om saken, som skickar en räkning och en ny motsvarande reservdel som sätts i verktygsbacken. Enligt Ollikainen är det här ett fungerande system. Satsning i Sverige Företaget satsar nu på att lansera maskinen utomlands, först i Sverige. Namnet Harveri är inte gångbart annanstans än i Finland och därför har maskinen namnet Thinning Master när den lanseras utomlands (red.anm: Gallringsmästaren på svenska). Hämekoski är med ljus och lykta ute efter återförsäljare i Sverige. Om det finns intresserade bland läsarna lönar det sig att ta kontakt. TEXT OCH FOTO: GERD MATTSSON-TURKU Harveri Fäller, kvistar och kapar virke med Kone Ketonens aggregat, kan användas till virkestransport om sträckan är under 100 meter, är 1,9 meter bred, väger kilo, kostar drygt utan moms beroende på utrustning

20 Södra LASERKOMPASSEN ÄR ETT YPPERLIGT REDSKAP TILL ATT FÅ UPP EN RAK RÅLINJE. skogsreviret har testat laserkompassen IGENVUXNA RÅLINJER BLIR ETT ALLT STÖRRE PROBLEM FÖR SKOGSFACKMÄN. HJÄLPMEDEL BEHÖVS FÖR ATT TA UPP RÅLINJER SOM FÖRSVUNNIT. Ove Simosas och Torolf Finnbäck som jobbar på Södra skogsreviret har testat laserkompassen Silva LaserMaster. De har båda erfarenhet av att använda Metsä-GPS, dvs. den GPS som är utvecklad för skogssektorn. Laserkompassen är bra, säger både Ove Simosas och Torolf Finnbäck. Den är liten och lätt och det viktigaste av allt, den är billig. Priset är under en tiondedel av vad Metsä-GPS kostar. Den är dessutom lätt att använda. En nog så viktig faktor eftersom vi inte behöver ta upp igenväxta rålinjer varje vecka. Metsä-GPS är tekniskt svårare att använda och med oregelbunden användning kräver den nästan alltid att man tar fram instruktionsboken. Rålinjens gradtal är viktigt Laserkompassen fordrar att man noggrant tar ut gradtalet för rålinjens riktning från kartan med gradskiva. Med tanke på att skogslägenheterna är små, omkring fyrtio hektar i medeltal, är en karta i skalan 1: bäst. Den skala används i de kartor som följer med en skogsbruksplan. Två man behövs Som nackdel nämner Simosas att laserkompassen kräver två personer. Den främre använder reflexvästen och blir styrd av den person som siktar med kompassen i rålinjens riktning. Det optimala för oss skulle vara en laserkompass per team, i vårt fall skulle fem personer dela på en. Då kunde vi komma överens med en annan i teamet att den förmiddagen eller eftermiddagen avsätter vi för att ta upp rålinjer. Det skulle fungera, säger Ove. Rösen hittas med karta Med dagens grundkartor kan man med kartans hjälp orientera sig fram mot röset så att man kommer inom en radie på tjugo meter från röset. Med Metsä-GPS blir det också felavvikelser, enligt Simosas upp till fem meter om satellitkontakten är dålig. Främsta nyttan med Laserkompassen är att få en rak rålinje. Med hjälp av den hittar man inte själva röset. Svårigheter uppstår när rösen har försvunnit, blivit täckta av ris och mossa. Då har man ingen nytta av tekniska hjälpmedel. En stolpe eller käpp i röset är en hållbar lösning. Tidigare var det allmänt att markägarna placerade knappt två meter höga barkade käppar gjorda av smågranar strax intill rösen, berättar Torolf. Käpparna står pall mot väder och vind upp till femtio år. TEXT: GERD MATTSSON-TURKU Bli arborist? Utbildning som ger kunskaper för vård av enskilda träd och trädgrupper erbjuds nu även på svenska. I våra parker, grönområden, längs gator och vägar och runt våra hus har vi mängder av träd som kräver olika skötselåtgärder för att bli så långlivade som möjligt. En arborist har kunskaperna som behövs för att på ett säkert sätt utföra bl.a. konditionsinventering, beskärning och trädklättring. Utbildningen riktar sig till personer med skoglig grundutbildning och genomförs som flerformsstudier. Vi inleder med ett informationstillfälle där alla intresserade får bekanta sej med en arborists arbetsuppgifter. Efter genomförd utbildning erbjuds möjlighet till att avlägga yrkesexamen för arborist. Kontakta Anki Aspée/Yrkesinstitutet Sydväst ifall du är intresserad. Telefon eller e-post anki.aspee@sydvast.fi 20