Länsstyrelsen Östergötlands arbete

Transkript

1 Länsstyrelsen Östergötlands arbete Ett liv fritt från våld, förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning är en rättighetsfråga.

2 Arbetet mot könsstympning av flickor och kvinnor Vägledningen Våga se Kortare informationsfolder Våga se Tre informationsfilmer (yrkesverksamma, unga, vårdnadshavare) Filmen till unga och vårdandshavare kommer att översättas till 9 olika språk Särtryck från Norrköpings tidningar

3 Informationsfilmer - könsstympning av flickor och kvinnor Informationsfilm könsstympning till unga Informationsfilm könsstympning till yrkesverksamma Informationsfilm könsstympning till vårdnadshavare

4 140 miljoner flickor och kvinnor lever nu med könsstympning. (WHO 2010) 2 miljoner stympas varje år i åldrarna 4-11 år. (UNICEF 2014) Drygt 15% av dessa har genomgått Infibulation/faraoniska. Ca 98 % av de somaliska flickorna är könsstympade. Kvinnlig könsstympning förekommer i stor utsträckning i Afrika, men är också vanligt förekommande i en del länder i Mellanöstern. Det förekommer även i Indonesien, Indien, Sri Lanka och Malaysia flickor och kvinnor kan vara könsstympade i Sverige idag enligt Socialstyrelsens. Av dessa är cirka 7000 flickor under 18 år. Endast baserat på flickor och kvinnor med ursprung i Afrika. Ex. Egypten och Irak ingår inte och beräkningen omfattar enbart länder där minst 50 % är könsstympade.

5 UNICEF 2013

6 Sverige var det första landet i Europa som lagstiftade mot KS. Sedan 1 juli 1982 är KS enligt lag förbjudet i Sverige. - Syftet med lagen är att förhindra att flickor som bor i Sverige blir utsatta för KS gjordes två ändringar: - bytte ut omskärelse till könsstympning. - ny lagparagraf som innebär att en person kan dömas för brott mot KS lagen även om brottet skett utanför Sverige och/eller i ett land där det är lagligt att utföra KS. Två fällande domar 2006

7 Exempel på tecken och symptom: Trauma Springer ut och in i klassrummet (pga. kan inte sitta för länge, klåda) Söker hjälp återkommande hos skolsköterska Tar lång tid att kissa samt kan svida (går flera gånger på toaletten, kissar inte klart) Svåra menssmärtor Systematisk frånvaro från skolan Infektioner i underlivet Klåda i underlivet (flickor försöker få in antibakteriell salva) Återkommande urinvägsinfektioner Dricker inget under hela skoldagen, vill slippa att gå på toaletten, istället huvudvärk Ärr stramar svårt med vissa övningar på gymnastiken Är inte med på viss undervisning Vill inte duscha med andra tjejer Samtala kring HRV, KS, barn- och tvångsäktenskap. Får inte följa med på lägerskola/aktiviteter (Ex. Hagagymnasiet)

8 att arbeta med könsstympning har varit som att bygga vägen samtidigt som vi går på den. Tidigare har jag haft svårt att ställa frågan eftersom jag inte har vetat var jag ska göra av svaret. Skolsköterska i Norrköping

9 Pedagoger inom förskola, grundskola, gymnasium, komvux och Sfi ska lyfta in frågor kring barnkonventionen, mänskliga rättigheter, rätten till sin egen kropp, övergrepp, våld, KS etc. i den ordinarie undervisningen. Skolsköterskor och kuratorer arbetar med grupper Skolpersonalen måste uppmärksamma flickorna för att sedan få stöd från EHT EHT- rektors ansvar Hälsoblankett Hälsosamtal Skola-socialtjänst ( klargörande samtal, samtal med VH utlandsresa) Föräldramöten (bjuder in socialtjänst) Öppna förskolan- BVC Sjuksköterskor från vårdcentralen har återkommande träffar på Komvux, Sfi och språkintroduktion.

10 Female genital mutilation (FGM). Åsa Karlsson, Head of Departement Social services Female genital mutilation (FGM) is illegal in Sweden. It is also illegal to support or in any way assist in performing female genital mutilation. The maximum sentence for carrying out FGM or helping it take place is 10 years in prison according to Law (1982:316). The minimum sentence is 2 years in prison. FGM is any procedure that is designed to alter or injure a girl s (or woman`s) genital organs for non-medical reasons. FGM procedures can cause: Severe bleeding Infections Problems in giving birth later in life- including the death of a baby Psychological trauma You are obligated to contact the police or the social services if you know someone at risk.

11 Gymnasiearbete 2015 Webbsida gymnasiearbete Arlanda gymnasium

12 Jag har en tjej här hos mig som har stora besvär av sin könsstympning. Hon har börjat fundera på att få hjälp efter de många samtal vi har haft om detta. Bra att upplysning väcker frågor och tankar, men hon är ändå orolig över vad mamma säger/tycker. Hur går jag till väga för att hjälpa henne? Hon har pratat med sin mamma som vill att flickan väntar några år till. Vi har fått förklaring till hennes "häftiga humör" under mensperioden, då smärtan får utlopp på detta sätt. Tack för din hjälp! Kan flickan få hjälp utan mammans vetskap? Skolsköterska

13 Kompletterande frågor kring HRV och KS. SKOLA OCH ARBETSMILJÖ 1. Hur trivs du i skolan? 2. Har du kamrater i skolan? 3. Har du någon vuxen att vända dig till? 4. Kan du koncentrera dig på lektionerna? Om inte, vad tror du det kan bero på? 5. Får du följa med på skolans utflykter/skolresor? Om inte vad tror du det beror på? 6. Får du följa med på skolans läger med övernattning? Om inte vad tror du det beror på? HEM OCH FRITID 10. Deltar du i någon form av fritidsaktivitet ex. idrott? Om inte, vad tror du det beror på? 11. Har du kamrater på fritiden? 12. Brukar du hjälpa till hemma? 13. Har du många regler hemma du måste följa? 14, Vad kan hända om du ej följer dessa? 15. Har du blivit hotad eller slagen? 16. Vad måste du göra som du inte vill? 17. Vad vill du göra som du inte får? FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA 18. Har du de senaste tre månaderna haft besvär av huvudvärk, magont, ont i axlarna? Om ja, vad tror du det beror på? 19. Har du menstruationsbesvär? Urinvägsbesvär? Kissar du ofta? Är du hård i magen? 20. Jag vet att det finns flickor från ditt hemland som utsätts för könsstympning, vet du vad könsstympning är? Har du varit utsatt för könsstympning? kvinnlig omskärelse, opererad i underlivet, klippt, som traditionen bjuder Om ja, har du besvär? KOST, SÖMN OCH FYSISK AKTIVITET 7. Kost, hur äter du? 8. Sömn, hur sover du? 9. Deltar du aktivt på lektionerna i idrott och hälsa? Om inte, vad tror du det bero på? FRAMTID 21. Hur ser dina tankar om framtiden ut

14 Flicka utsatt för könsstympning Personal i skolan/ elevhälsan Socialtjäns t/polis Barnklinik/ kvinnoklinik Medicinska delen av elevhälsan Vårdcentral FMC UMO

15 En flicka har haft kontakt med ungdomshälsan. Är enligt traditionen könsstympad och ihopsydd. Hon berättar att man tagit bort klitoris och lite till. Har ibland besvärligt vid menstruation och har mycket ont. Det tar längre tid att kissa, men det fungerar ändå ganska bra enligt henne själv. Har fått smärtstillande tabletter att ta vid behov från ungdomshälsan, men vill inte i nuläget ha hjälp med att öppna underlivet. Det vill hon vänta med. Har en väninna som nyligen har fått tvillingar som också är omskuren och verkar insatt i risker osv. Hon vill vänta med att öppna tills hon träffat sin blivande man och om han tycker att det är ok i sådana fall öppna, men inte tidigare för att kunna visa att hon ej har varit med någon annan man. Det är viktigt att hon kan bevisa att hon är oskuld, hon är annars rädd för vad som kan hända. Hur skulle du hantera detta? Ge förslag på åtgärder/lösningar! Hur resonerar du utifrån ett hedersperspektiv?

16 Förebyggande arbete mot könsstympning MVC Medicinska delen av elevhälsan Förlossning BVC Socialtjänst Polis

17 När kom hon till Sverige? Har hon yngre systrar? Vet du om de planerar någon resa utomlands? Vet du (om det finns yngre systrar) om de är könsstympade? Ser även att denna flicka blir utsatt utifrån ett hedersperspektiv, ex hur ser hennes fritid ut, familjesituation, är hon kontrollerad av familjen? Hur möter vi upp de äldre flickornas utsatthet, KS kopplat till heder. Flickorna pratar om bortgifte.

18 Diskussionsfrågor om heder och könsstympning Hur kan vi arbeta för att identifiera flickor och pojkar som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck eller som redan är utsatta? Hur kan vi arbeta för att identifiera flickor som riskerar att könsstympas eller som redan har utsatts för könsstympning? Hur kan vi arbeta för att identifiera eventuella syskon som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck eller som redan är utsatta? Hur kan vi arbeta för att identifiera eventuella syskon som riskerar att könsstympas eller som redan har utsatts för könsstympning? Hur kan vi förhålla oss till vårdnadshavare i ärenden rörande könsstympning och hedersrelaterat våld och förtryck? Finns det situationer som kan innebära risker för den som riskerar att utsättas eller den som utsatts? Hur kan vi informera att könsstympning av flickor och kvinnor är förbjudet enligt svensk lagstiftning, om konsekvenser av könsstympning samt att utsatta flickor har rätt till vård och stöd? Hur kan vi arbeta för att involvera pojkar i ett attitydförändrande arbete? Hur kan vi arbeta strukturellt och långsiktigt med frågor rörande hedersrelaterat våld och förtryck samt könsstympning?

19

20 Skolan behöver ge tydliga signaler om att hedersrelaterat våld är en form av förtryck som inte accepteras. Det är därför viktigt att skolan: Har fungerande rutiner i en handlingsplan som all personal vid skolan känner till. Rutinerna ska röra både förebyggande arbete, akuta insatser och uppföljning. Har rutiner för scenarier som att en elev inte kommer tillbaka efter ett lov, att elever inte får delta i all undervisning och att en elev riskerar att bli eller är könsstympad. Ger tydlig information och undervisning om demokratiska och mänskliga rättigheter som ett verktyg för att motverka förtryck och brott som sker i hederns namn. Aktivt arbetar för att påverka alla pojkars attityder om mänskliga rättigheter, jämställdhet och kvinnors rättigheter. Ger alla flickor och pojkar konkret information om rätten att bestämma över sina liv samt om samhällets stöd i olika former. Se till att barnkonventionen blir kopplad till elevernas verklighet och vara tydlig med att informera var man kan söka hjälp utanför skolans arena om man har problem, t.ex. myndigheter, frivilligorganisationer samt hjälptelefoner och -chattar för barn och ungdomar. Tydligt visar på individens rätt till sin sexualitet och val av partner oavsett sexuell läggning. Idag finns det stödtelefoner som arbetar enbart med denna fråga. Det är viktigt att alla elever får information om dessa. Stärker flickors och unga kvinnors självförtroende och mod att försvara sina mänskliga rättigheter. Samverkar med andra verksamheter och föreningar i det förebyggande arbetet.

21 Viktiga observationspunkter kan vara: Får hon delta i all undervisning, inklusive idrott och sex och samlevnad? Får hon vara med på skolresor och lägerskolor? Finns det ett krav på att hon ska ta ett stort ansvar för hemarbete och småsyskon? Måste hon ljuga om pojkvän/flickvän, vilka hon umgås med, fritidsvanor och dylikt? Hur ser hennes studiemotivation och koncentration ut över tid? Är hon tidvis (oförklarligt) ledsen, orolig eller uppgiven? Uppvisar hon psykosomatiska symptom (till exempel huvudvärk eller magont)? Har hon sömnsvårigheter? Begränsas hon i sitt privatliv (kontroll av mobiltelefon, dagbok, kläder, väskor osv.)? Är hon utsatt för någon form av bevakning, till exempel från en bror på skolan? Verkar hon oförklarligt rädd för något/någon? Talar hon om problem hemma eller sin ofrihet i termer av vår kultur kräver? Talar hon om att förlova sig eller gifta sig trots att hon är ung och inte är klar med skolan? Är partnern någon som hon rimligen inte kan känna särskilt väl?

22 Skapa en lokal samverkansrutin: Vilka resurspersoner på skolan ska engageras när flickan eller pojken bedöms vara utsatt för brott? Vilka är kontaktpersoner inom socialtjänsten? Vilka poliser ska kontaktas i sådana här ärenden? Hur ska samarbetsmönstret och kontaktutbytet ske mellan skola, socialtjänst och polis? Samverkan i Norrköpings kommun: Konsultativ grupp, socialkontoret, utbildningskontoret, landsting och polis vid behov (erbjuder konsultationstider varannan vecka) Arbetsgrupp, socialkontoret, utbildningskontoret, landsting, polis, åklagare och länsstyrelsen (rutiner, föreläsningar, dilemman etc.) Myndighetsnätverk, ovanstående samt migrationsverket, kriminalvården och frivården (2 ggr per år)

23 Konsultativ grupp 2 socialtjänst 1 utbildningskontor 1 landsting vid behov 1 polis Personal kommer och drar ärenden anonymt. Varannan vecka, ca 3 ärenden vid varje tillfälle. Alla former av våld.

24 SAMVERKAN KRING HEDER OCH KÖNSSTYMPNING Landstinget FMC MVC (info till VH, tydlig journalanteckning till BVC) BVC (förslag 18 mån, info VH 4 år, tydlig journalanteckning till skolsköterska) VC Barnkliniken Kvinnokliniken (gynekolog, ev öppnande) Ungdomshälsan (barnmorska, kurator, psykolog) Barnhälsan BUP (samtalskontakt) Vaccination utlandsresor Habilitering Utbildningskontoret Öppna förskolan (kontakt med BVC och socialtjänsten) Förskolan (kontakt med BVC, förskolechef anmäler till socialtjänsten) Skolan skolsköterska (ställer frågor vid hälsosamtalen, uppmärksammar flickor som söker hjälp, bokar tid till barnmorska på ungdomshälsan) skolläkare (remiss till landstinget) kurator (kontaktar barnhälsan, BUP) skolpersonal (måste uppmärksamma flickorna) rektor (anmäler till socialtjänsten) Socialtjänsten Orosanmälan Oro för yngre systrar = anmälan. Oro vid utlandsresor = anmälan. Diskuterar ärenden anonymt (hur ska vi gå vidare i ärendet, vem gör vad?) Socialtjänsten tillsammans med skolpersonal eller vårdpersonal pratar med VH (vid oro för utsatta flickor och riskzons flickor). När skolhälsovården anser att flickan behöver adekvat vård, men VH nekar = anmälan till socialtjänsten. VH går med på vård, men socialtjänsten kan behöva följa med (inte alltid rätt barn som kommer på undersökning) Socialtjänsten träffar eleven vid några tillfällen, klargörande samtal. V&O? Polis Åklagare Östgötamodellen- samrådsmöten, alt barnahus

25 Könsstympning utifrån ett hedersperspektiv Du måste omskäras för att inte skämmas, för att inte skada familjens heder. Oskulden måste skyddas för familjens ära. Om din dotter inte är könsstympad är hon inte ren. Därför måste du, även om du inte vill, för familjens skull.

26 Källhänvisning och bilder 1)Female Genital Mutilation/Cutting: What might the future hold? (UNICEF, juli 2014) 2)Amnesty 3)WHO 4)Länsstyrelsen Östergötland 5)Youtube