Risbergska skolans handlingsplan när elever riskerar att utsättas för hedersrelaterad problematik där förtryck och våld kan förekomma.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Risbergska skolans handlingsplan när elever riskerar att utsättas för hedersrelaterad problematik där förtryck och våld kan förekomma."

Transkript

1 ÖREBRO KOMMUN Risbergska skolans handlingsplan när elever riskerar att utsättas för hedersrelaterad problematik där förtryck och våld kan förekomma. Vad måste eleven göra som eleven inte vill? Vad får eleven inte göra som eleven skulle vilja? Besöksadress: Hagagatan 53, Postadress: Box 31150, Örebro Telefon , Fax: e-post:

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Om våld i hederns namn... 3 Tecken/Misstanke... 5 Varför bör vi vara uppmärksamma?... 5 Tecken att vara uppmärksam på... 5 Viktigt att tänka på... 6 Arbeta aldrig ensam!... 6 Anmälningsplikt... 7 Sekretess extra viktigt!!... 7 En lång process... 8 Rektors roll... 8 Skolkurator stödjer... 8 Överväga att möjliggöra frihet... 9 Skolan agerar... 9 Samarbete... 9 Socialtjänst och polis... 9 Flykt/flytt skolans roll... 10

3 Inledning Syftet med handlingsplanen är att öka kunskap och förståelse hos skolans personal om vad hedersrelaterad problematik är. Ett annat syfte är också att elever kan få vetskap om vilket stöd de kan få och vart de kan vända sig om de har funderingar inom detta område. Skolan har i sitt värdegrundsuppdrag ansvar för att fånga upp elever som på något sätt riskerar att fara illa pga förtryck och begränsningar. Bakgrundsinformationen är hämtad från boken Hedersrelaterat våld och förtyck ett kunskapsunderlag för hälso- och sjukvården (2007, ansvarig utgivare Länsstyrelsen i Skåne län). Vissa delar av handlingsplanen är hämtat från Länsstyrelsen i Östergötland ( Om förtyck och begränsningar i hederns namn I samhällen eller grupper med starkt patriarkala familjesystem förekommer förtryck, begränsningar och hot. I dess yttersta form förekommer också våld och mord i hederns namn. Det är också sammanhang där ett gruppcentrerat skamtänkande förekommer. Ett kollektivt tryck finns alltid bakom hedersbrotten och det handlar om att bestraffning måste ske för att hedern skall kunna återupprättas. Hedersbrotten av allvarlig karaktär är alltid planerade och det kollektiva trycket på krav på bestraffning blir oftast kompromisslösa och långsinta. Det vanligaste är att flickor och unga kvinnor drabbas men hedersrelaterat våld och förtryck förekommer även bland pojkar och unga män. Pojkar utsätts också för hedersrelaterat våld och förtryck utifrån sitt beteende om det inte hålls inom den ram som familjen släkten har avgjort skall gälla. Pojkar kan också användas som kontrollanter och informationskällor, vilket kan leda till att de utsätts för tvång och situationer som de inte själva väljer. Pojkar kan ha relativt stor heterosexuell frihet före äktenskapet, men sen ha en begränsad valmöjlighet vad gäller äktenskapsparter. Det ställs höga krav på individen för att våga bryta mot systemet och då är det oerhört viktigt att samhället ställer upp med stöd och skydd. Familjetypen som det här handlar om kan liknas vid en pyramid som omfattar både den närmaste familjen men även släkten i övrigt. Det kan kallas släktpyramiden. Barn och föräldrar har ansvar och skyldigheter inte bara mot varandra utan även mot en större grupp släktningar. Familjen har ansvar för medlemmarnas sociala, ekonomiska och värderingsmässiga trygghet, få saker blir en familjemedlems enskilda angelägenheter. I den utvidgade familjen är man i första hand en familjemedlem och i andra hand en enskild individ. Den enskildes behov är alltid underordnat det som är familjens eller släktens bästa. Den enskilda ungdomens önskan ställs emot den potentiella skada som denna önskan kan orsaka familjens eller släktens heder. I familjepyramiden befinner sig pappan i toppen, han har också den avgörande makten inom familjen. Pappan är familjens representant ut mot samhället men också mot övrig släkt. Flickorna, de unga kvinnorna befinner sig längst ner i pyramiden.

4 Männen i starkt patriarkala familjer har en mycket mer framträdande och överordnad roll än kvinnorna. I uppfostran av barnen märks detta också då pojkarna ges större frihet och fler rättigheter än flickorna. Flickorna får förhålla sig underordnade till sina bröder och samtidigt anpassa sig till krav från pappan och släkten i övrigt. I hemmet bär kvinnan ett stort ansvar när det gäller att sköta hushållet och att uppfostra barnen då främst flickorna. Pappan tar oftast åt sig äran när barnen gör bra saker utifrån familjens värderingssystem men om barnen gör något som ifrågasätts av familjen/släkten är det mamman som har misslyckats med sin uppgift. Kyskhet och oskuld är grundstenar i starkt patriarkala samhällen och då blir heder och skam centrala värden. Alla i familjen bidrar genom sitt sätt att bete sig till familjens heder men ansvaret är olika fördelat. Mannens heder är oftast kopplad till hans förmåga att försörja och kontrollera familjen medan kvinnans heder är kopplad till hennes sexualitet. Hon skall vara oskuld när hon gifter sig och därför måste ogifta män och kvinnor hållas åtskilda. För att upprätthålla familjens anseende och rykte är det nödvändigt att kontrollera kvinnans sexualitet. Det är ett måste för att familjen skall kunna hitta lämpliga äktenskapspartnerns till döttrarna. Arrangerade äktenskap och tvångsäktenskap förekommer. Ungdomarna har små möjligheter i dessa familjer att kunna påverka vilken partner de vill leva sitt liv med. Samkönade relationer är inte accepterade. Bi- och homosexualitet får inte förekomma så något annat än heterosexuella relationer är otänkbart. Val av äktenskapspartner är en kollektiv angelägenhet för familjen. Detta har betydelse för familjens heder men också för familjens ekonomi. En stram kontroll förekommer då familjens rykte hela tiden står på spel, det är lätt att ett dåligt rykte kan skapas. Det kan räcka med att en ung kvinna talar med en utomstående man för att ett rykte om lättsinnighet kan uppstå som skulle drabba familjen negativt. I de fall vårdnadshavarna accepterar och ser möjligheter i barnens utveckling kan denna process försvåras av skvaller och rykten, främst då om flickornas beteende. Släkten i Sverige och utomlands kan utöva påtryckningar om att bevara traditionella normer och värderingar. Kraven från släkten kan bero på att en ung flickas eller pojkes beteende kan förstöra ryktet för släktingar både i Sverige och utomlands. Hedersproblematiken är på det sättet gränsöverskridande. Skammen drabbar hela familjen så därför värnar familjen om varandras beteende och en kollektiv kontroll utövas. Både män och kvinnor i familjen kan aktivt deltaga i utövandet av förtryck och våld mot en ungdom i familjen. En dotters beteende anses visa vilken mamma hon har haft. Utöver att pojkar och unga män själva kan vara offer för hedersrelaterat våld och förtyck har de ofta rollen av att kontrollera sina systrars och kusiners beteende. Det är oerhört viktigt att uppmärksamma pojkarnas utsatthet när de tvingas ha en sådan kontrollerande roll vilket påverkar deras eget livsutrymme i allra största mån. Pojkarna förstår systerns eller kusinens önskan men samtidigt måste de uppfylla kraven från familjen. De kan gå in i ett eget bestraffningsansvar utan att informera pappan. Systern eller kusinen kan

5 tvingas acceptera våldet från pojken eftersom det skulle bli mycket värre om övriga familjen fick veta vad som skett. Hon kan uppleva sig skyddad av pojken fast hon utsätts för misshandel eller hot. Våldet blir normaliserat. I det hedersrelaterade våldet skuldbeläggs ungdomen som brutit mot normen, normbrott anses som ett oåterkalleligt felsteg och måste medföra ett straff fysiskt eller socialt. Förövaren anses av sin närmaste omgivning göra rätt, uppmuntras eller till och med tvingas att straffa ungdomen. Tecken/Misstanke Varför bör vi vara uppmärksamma? Skolan har i sitt värdegrundsuppdrag ansvar att förmedla människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta. I och med detta har vi också ett ansvar att hjälpa eleverna att förstå sina egna mänskliga rättigheter och rätten till frihet och integritet. En elev som upplever det som ett bekymmer att de är starkt kontrollerade av sin familj och sitt sociala sammanhang kan dessutom, på goda grunder, anses ha sämre möjligheter att på ett fullgott sätt tillgodogöra sig undervisningen och gymnasieutbildningen. Även om eleven själv väljer att i grunden acceptera familjens tradition och synsätt så kan det finnas ett stort behov av att med samtalspartners diskutera situationen och kanske finna strategier för att på olika vis påverka familjen och underlätta vardagen. Tecken att vara uppmärksam på Vad måste eleven göra som eleven inte vill göra? Vad får eleven inte göra som eleven skulle vilja göra? Av de tecken som finns med nedan kan det vara så att tecknen beror på annan problematik men var uppmärksam på om flera tecken finns och börja lägg ett pussel. Viktiga observationspunkter kan vara: * Får eleven delta i all undervisning, idrottsämnet och sex- och samlevnadsundervisningen inräknat? * Får eleven vara med på skolresor och lägerskolor? * Tycks eleven ha stort behov av att umgås med sina vänner i skolan? Får eleven träffa dem på fritiden? * Får eleven möjlighet till fritid eller skall eleven åka hem direkt efter skoldagen? * Måste eleven ljuga om partner, vilka eleven umgås med, fritidsvanor och dylikt? * Hur ser elevens studiemotivation och prestation ut över tid? * Är eleven tidvis (oförklarligt) ledsen eller orolig? * Uppvisar eleven psykosomatiska symtom (till exempel huvudvärk eller magont)? * Har eleven sömnsvårigheter? * Är eleven utsatt för någon form av bevakning, till exempel från ett syskon eller släkting på skolan?

6 * Visar någon annan släkting intresse för elevens studiesituation? * Verkar eleven oförklarligt rädd för något/någon? * Talar eleven om problem hemma eller sin ofrihet i termer av vår kultur kräver? * Talar eleven om att förlova sig eller gifta sig trots att eleven är ung och inte är klar med skolan? Är partnern någon som eleven rimligen inte kan känna särskilt väl? * Har eleven själv valt sin blivande äktenskapspartner? * Vill eleven gärna tillbringa mycket tid i skolan före/efter skoldagen? * Begränsas eleven i sitt privatliv kontroll av mobiltelefon, dagbok, kläder, väskor mm? Hur får vi veta? Våga fråga om vilka krav som riktas mot eleven från vårdnadshavarna. Vad tycker vårdnadshavarna om elevens fortsatta skolgång och framtida äktenskap? Vad är det som kommer att hända om eleven bryter mot dessa krav? Anser vårdnadshavarna att familjen skulle skadas om eleven går sin egen väg? Vad måste eleven göra som eleven inte vill göra? Vad får eleven inte göra som eleven skulle vilja göra? Det är också viktigt att ta hänsyn till elevens sexuella läggning eftersom bi- och homosexualitet kan innebära att hedersproblematiken förstärks ytterligare. Ställ korta, enkla och raka frågor. Undvik helst att använda begreppet heder i samtal med eleven. Att fråga en elev om den är utsatt för hedersförtryck eller dylikt, kan upplevas som en bekräftelse på att eleven inte följer rådande hederskodex och kan därmed öka den eventuella skuldbörda eleven redan känner. Personalen kan istället i samtal utgå från elevens rättigheter med stöd av lagstiftning och konventioner. Att inte synliggöra deras livssituation är enligt FN ytterligare ett brott mot de mänskliga rättigheterna, men då från samhällets sida. Vår uppgift är att se till att stoppa alla former av förtryck, oavsett vilken grund de vilar på. Viktigt att tänka på Arbeta aldrig ensam! Ärenden kring elever där man misstänker hedersproblematik är mycket komplicerade och känsliga. Det finns många delar som kan vara livsviktiga att få med i arbetet, och det är ofta mycket tunga historier eleverna bär på. Då specifik kunskap kring problematiken krävs arbetar skolkurator med dessa elever, och kan vid behov involvera annan personal från elevhälsoteamet. Det är därför mycket viktigt att varje personal som får förtroenden kring hedersproblematik av elever mycket snart informerar eleven om att skolkurator skall involveras. Personal skall aldrig ge några tysthetslöften som sedan inte kan hållas. Det

7 är också väldigt viktigt att tänka på att man ej behöver ha all information om situationen innan man kopplar in skolkurator. När en elev söker upp skolkurator skall mentor efter samtycke från eleven sättas in i den del av problematiken som är nödvändig för att mentor skall kunna utföra sitt uppdrag. I vissa fall kan alla undervisande lärare behöva viss information. Vid allt informationsutlämnande skall stor försiktighet råda, då eleven i dessa ärenden ofta är mycket rädd för att information om att de sökt stöd på omvägar skall nå hemmet. Anmälningsplikt Konsultation med socialtjänsten kan ske innan ev. anmälan om elevens identitet inte avslöjas. I elevärenden där eleven är under 18 år föreligger anmälningsplikt till socialtjänsten jml 14 SoL om man misstänker att eleven far illa. I detta sammahang kan det handla om att man misstänker att en elev kan vara utsatt för förtyck, hot, våld eller att elevens mänskliga fri och rättigheter inskränks. I ärenden som berör hedersproblematik skall samråd ske med skolkurator. Anmälan undertecknas av rektor och den personal som upplever misstanken. Om skolan efter att anmälan skett får kännedom om fler omständigheter måste komplettering av anmälan till socialtjänsten ske. Anmälan kan göras till socialtjänsten även när elev fyllt 18 år (rättsfall finns) vid situationer där det bedöms som ett riskbeteende att eleven går tillbaka hem till familjen där han/hon utsätts för hot och våld. I övriga fall ges elev över 18 år stöd av skolkurator och Centrum mot våld i nära relation (enhet inom socialtjänsten). Elev kan med stöd av dessa ansöka om bistånd hos socialtjänsten om hon/han vill förändra sin livssituation tex om hon/han väljer att lämna familjen. Sekretess extra viktigt!! Kring elever med hedersproblematik är det oerhört viktigt att sekretessen är stark och tydlig. Det kan vara förödande för eleven om hemmet får reda på att eleven har regelbunden kontakt med elevhälsan. Alla kontakter med elever med dessa bekymmer måste ske på sätt som är uppgjorda tillsammans med eleven. Hälsningar som framförs i korridoren eller via någon som anses vara en god vän kan i förlängningen nå hemmet och kontrollerande personer. Det är alltså av stor vikt att man ej diskuterar elevens problematik så att det finns risk att någon obehörig hör samtalet. Varje steg i arbetet kring elever med hedersproblematik skall ske i samverkan med eleven. Inga kontakter tas eller beslut fattas utan att eleven är informerad om detta. Om en elev sedermera väljer att med socialtjänstens hjälp lämna sin familj är det viktigt att ingen information lämnar skolan som gör att hemmet kan få vetskap om var eleven befinner sig.

8 En lång process Rektors roll Rektor informeras och sätts in i ärendet när det står klart att hedersproblematik föreligger. Rektor har sedan ansvar för arbetet runt eleven, så som i alla ärenden rörande elever. Det är dock skolkurator som arbetar med elevens situation och håller rektor informerad i den utsträckning som erfordras för att nödvändiga beslut ska kunna fattas. Skolkurator stödjer Den process som eleven genomgår för att bli medveten om sin livssituation, sina rättigheter, möjligheter och dess konsekvenser kan vara väldigt uppslitande och arbetsam och pågå under lång tid. Eleven genomgår ofta någon gång under processen en kris och kan uppvisa reaktioner såsom kluvenhet, förvirring, oro, rädsla och irritation. Elever som uppvisar ett allvarligt psykiskt dåligt mående kan remitteras till psykiatrin. Skolan bör visa förståelse för elevens mående och dess påverkan på koncentration och prestationsförmåga. Efter samtycke från eleven informeras mentor om att elevens koncentration påverkas och mentor kan i sin tur efter samtycke från eleven informera undervisande lärare och ange särskilda skäl men ej avslöja orsaken till detta. Personal i skolan kan vara den första och enda person eleven berättat för hur hemsituationen ser ut. Nätverket i skolan fyller i och med detta en viktig funktion och kan vara den enda plats som eleven känner är en fristad. Elevens medvetenhet och egen kraft stöds i samtal med skolkurator. Samtal om varför eleven vill gå sin egen väg, försök att hjälpa eleven att se sin frigörelsekamp som ett försvar för mänskliga rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män. Samtal om hur vårdnadshavarnas inställning till elevens frihet kan förändras. Diskussioner om taktik för detta förändringsarbete: Vilka argument är bra att använda? Vilken tidpunkt är lämplig? Hur ska det läggas upp? Vilka är viktiga att påverka först? Vilka kan hjälpa eleven med att påverka vårdnadshavarna? Eleven görs medveten om vad som händer om eleven bryter sig ur systemet. Vilka knep kommer att användas för att få eleven tillbaka? Hjälp eleven att bli fri från skuldkänslor, det är inte elevens ansvar det som skett och det som krävt att eleven måste agera på det ena eller andra sättet. Eleven görs medveten om riskerna som kan finnas under lång tid. Vilka skyddsåtgärder finns och vilket skydd behöver eleven? Ingående samtal om hur en ny, friare situationen kan gestalta sig med ensamhet, nytt nätverk, ny bostadsort. Elevens möjligheter att klara sig ensam diskuteras, särskilt om eleven hänger upp mycket på en partner. Skolkurator kan vara elevens återkommande stöd och hjälpa eleven hitta andra som kan stödja eleven: socialtjänst, Centrum mot våld i nära relation, polis, kvinnojour, ungdomsmottagning, sjukvård, privatpersoner och föreningar. Det är viktigt att dokumentera vad som framkommit under arbetets gång. Dokumentationen kan vara viktig kunskap vid rättegångar och för dem som tar över stödansvaret.

9 När en eventuell flykt eller brytning skett är det viktigt att låta andra ta över stödansvaret helt. Skolans personal behöver inte veta hur det går för eleven när man säkert vet att andra ställer upp. Skolan vet ej vilken kommun eleven hamnar i. Skolkurator följer också upp att eleven får det stöd som han/hon har rätt till. Överväga att möjliggöra frihet Då elever lever i en mycket trängd hemsituation kan skolan hamna i situationer då eleven önskar att skolan, med rektors goda minne, kan bidra till viss ökad rörelsefrihet. Det kan som exempel handla om att skapa ett specialschema med extra schemapositioner för att göra det möjligt för eleven att få tidsfrist efter skoldagens slut. Det kan också handla om att undvika att markera eleven som frånvarande i Adela när eleven träffar skolkurator eller annan stödkontakt, eller att undvika vissa delar som rör problematiken under mentorssamtal med vårdnadshavare. Mentor kan försöka hålla mentorsamtalet så allmänt som möjligt, ej gå in på personliga eller privata delar gällande eleven. Skolan agerar Samarbete Utöver det nödvändiga samarbetet inom skolan behöver samarbete med organisationer utanför skolan upprättas. Det kan gälla ungdomsmottagningen Knuffen, Centrum mot våld i nära relation, psykiatrin, socialtjänsten, polisen och frivilliga organisationer. Skolkurator är ansvarig för att dessa kontakter tas. Vid behov kan andra myndigheter och organisationer konsulteras anonymt för att eleven skall få information om vilken hjälp eleven kan få. Det kan också vara väldigt viktigt att möten med andra organisationer av säkerhetsskäl sker i skolans lokaler. Socialtjänst och polis I de samtal kurator har med eleven sker ett motivationsarbete för en kontakt med socialtjänsten. En strävan finns om att eleven efter samråd med skolkurator skall vara beredd att ta en kontakt med socialtjänsten i dessa fall blir inte en anmälan till socialtjänsten från skolan aktuell. Socialtjänsten är den myndighet som har ansvar för den hjälp och det stöd som eleven kan vara i behov av för att konkret förändra sin situation. Det stöd som socialtjänsten ger är företrädesvis ekonomiskt och praktiskt såsom sekretesskydd och skyddat boende. I slutskedet av processen när en elev bestämt sig för en förändring kan socialtjänsten också vara en viktig samtalspartner, ofta är det då Centrum mot våld i nära relation som finns med. När en elev väljer att lämna sin familj och i och med det hamnar i en ny kommun är det viktigt att socialtjänsten eller annan stödjande enhet finns för eleven på den nya orten. För elev under 18 år avgör eleven och socialtjänsten huruvida en polisanmälan skall göras. Elever över 18 år avgör själva om polisanmälan skall göras.

10 Vid hot- eller våldssituation i skolan som har sin grund i hedersproblematik skall rektor polisanmäla detta. Flykt/flytt skolans roll I de fall elev står inför en flykt/flytt från sin familj skall skolan vara behjälplig med praktiska delar kring skolbyte. Där kopplas studie- och yrkesvägledare in. Det är viktigt att skolan eftersträvar flexibla lösningar i detta arbete och att de utförs i nära samarbete med eleven, då eleven som regel har fått sekretesskyddade personuppgifter. Eftersom skolan inte kan få veta var eleven skall bo och i vilken skola eleven skall gå kan vi inte ha någon direktkontakt med den mottagande skolan. Utlämnande av ev. handlingar sker genom eleven. Elevens anhöriga kan vid en flykt/flytt kontakta skolan och desperat försöka få information om eleven, skolsituationen och eventuella kontakter eleven haft i skolan kring sin problematik. Det handlar i regel om ett försök från anhöriga att samla information för att kunna få veta var eleven befinner sig. Sekretessen är av yttersta vikt. Skolans personal får inte lämna ut någon information om eleven till anhöriga. Anhöriga som tar kontakt hänvisas alltid till rektor. Övriga elever och klasskamrater informeras på det vis och till grad som överenskommes med aktuell elev.

Risbergska skolans handlingsplan när elever riskerar att utsättas för hedersrelaterad problematik där våld och förtryck kan förekomma.

Risbergska skolans handlingsplan när elever riskerar att utsättas för hedersrelaterad problematik där våld och förtryck kan förekomma. den 27 mars 2013 Risbergska skolans handlingsplan när elever riskerar att utsättas för hedersrelaterad problematik där våld och förtryck kan förekomma. Vad måste eleven göra som eleven inte vill? Vad får

Läs mer

Risbergska skolans handlingsplan när elever riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck.

Risbergska skolans handlingsplan när elever riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck. 2007-12-03 Risbergska skolans handlingsplan när elever riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck. Vad måste eleven göra som eleven inte vill? Vad får eleven inte göra som eleven skulle

Läs mer

Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck

Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck BOXHOLMS KOMMUN Barn-och utbildningsförvaltningen Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck Skriven av Boxholms skolkuratorer i samarbete med Socialtjänsten 2012-09-06

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Att utveckla en handlingsplan i skolan. ett metodstöd för arbete mot hedersrelaterat våld

Att utveckla en handlingsplan i skolan. ett metodstöd för arbete mot hedersrelaterat våld Att utveckla en handlingsplan i skolan ett metodstöd för arbete mot hedersrelaterat våld Arbetsgång Steg 1) Mandat Innan arbetet sätts igång bör det vara väl förankrat hos rektorerna, som sedan ger personalen

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck för Umeås kommunala grund- och gymnasieskolor Dokumentansvarig: Elevhälsochef, planen revideras vart tredje år. Godkänd av: Skoldirektörens ledningsgrupp

Läs mer

Samhällets skyldigheter och möjligheter gällande barn och unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck

Samhällets skyldigheter och möjligheter gällande barn och unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck Samhällets skyldigheter och möjligheter gällande barn och unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck Hannah Kejerhag Oldenmark Annica Odelind Utvecklingsledare mäns våld mot kvinnor 6:e jämställdhetspolitiska

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD

HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD Handlingsprogram Uppdaterad 2015-01-01 1 Vision Skellefteå strävar efter att vara en kommun där mänskliga rättigheter omfattar alla och där barn, ungdomar

Läs mer

Handlingsplan hedersrelaterat våld och förtryck RUTINER OCH PLANER

Handlingsplan hedersrelaterat våld och förtryck RUTINER OCH PLANER Handlingsplan hedersrelaterat våld och förtryck RUTINER OCH PLANER 2018-08-14 Handlingsplan för hedersrelaterat våld och förtryck Innehåll Inledning... 2 Vad är hedersrelaterat våld?... 3 Mål... 4 Förebyggande

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION

VÅLD I NÄRA RELATION VÅLD I NÄRA RELATION RIKTLINJE FÖR HANTERING VID MISSTANKE OM ELLER UPPTÄCKT VÅLD MOT KUND SOM UTFÖRS AV NÄRSTÅENDE SAMT HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Biståndskontoret

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD. Handlingsprogram Uppdaterad

HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD. Handlingsprogram Uppdaterad HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD Handlingsprogram Uppdaterad 2013-01-01 Mål Arbeta för att mänskliga rättigheter skall gälla alla invånare i Skellefteå. Arbeta förebyggande för att motverka

Läs mer

i hederns namn Om våld i hederns namn och om skyldigheten att se och hjälpa.

i hederns namn Om våld i hederns namn och om skyldigheten att se och hjälpa. i hederns namn Om våld i hederns namn och om skyldigheten att se och hjälpa. Innehåll När flickor förtrycks i hederns namn en handbok om arbetet mot hedersrelaterat våld 3 Vad menas med hedersrelaterat

Läs mer

Handlingsplan och metodstöd mot hedersrelaterat våld och förtryck

Handlingsplan och metodstöd mot hedersrelaterat våld och förtryck RINKEBYSKOLAN Handlingsplan och metodstöd mot hedersrelaterat våld och förtryck Läsåret 2011/2012 2011-09-12 Innehållsförteckning Se och förstå Definition sid. 3 Skollagen sid. 4 Skolans värdegrund/mål

Läs mer

Ett liv fritt från våld, förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning är en rättighetsfråga! Madeleine Söderberg

Ett liv fritt från våld, förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning är en rättighetsfråga! Madeleine Söderberg Ett liv fritt från våld, förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning är en rättighetsfråga! Madeleine Söderberg 2017-04-05 En rättighetsfråga Mänskliga rättigheter 1948 Kvinnokonventionen

Läs mer

HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK Handlingsplan för HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK För Sigtuna kommuns kommunala förskolor och grundskolor Dokumentansvarig: Version: Verksamhetschef för centrala barn- och elevhälsan 1.0 Godkänd av:

Läs mer

Vilka är vi? är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld. och förtryck.

Vilka är vi? är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld. och förtryck. Vilka är vi? och förtryck. är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld Fryshuset har en särställning inom Sveriges ideella sektor med verksamheter i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Läs mer

Våld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför?

Våld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför? Våld i nära relation Hur ser det ut? Vem, när och varför? www.karlskoga.se Våld är ett svårt ord vem vill För oss är det viktigt att skilja på person och handling. Inget blir bättre av att man stämplar

Läs mer

Samt skyddade identitet frågor

Samt skyddade identitet frågor Beteendevetare och fil. mag i psykologi Sakkunnig i hedersproblematik Samt skyddade identitet frågor ü Föreläsare ü Konsult ü Handledare Kontakt: telefon 0708 955 182 Mail: fam_persson@ektv.nu Delar av

Läs mer

Om våld i hederns namn och om skyldigheten att se och hjälpa utsatta

Om våld i hederns namn och om skyldigheten att se och hjälpa utsatta Om våld i hederns namn och om skyldigheten att se och hjälpa utsatta Innehåll När flickor och pojkar förtrycks i hederns namn en handbok om arbetet mot hedersrelaterat våld.................. 3 De mänskliga

Läs mer

Om våld i hederns namn och om skyldigheten att se och hjälpa utsatta

Om våld i hederns namn och om skyldigheten att se och hjälpa utsatta Om våld i hederns namn och om skyldigheten att se och hjälpa utsatta Innehåll När flickor och pojkar förtrycks i hederns namn en handbok om arbetet mot hedersrelaterat våld.................. 3 De mänskliga

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Social resursförvaltning. Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0901/16

Social resursförvaltning. Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0901/16 Social resursförvaltning Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-11-23 Diarienummer 0901/16 Social utveckling Lotta Lidén Lundgren Telefon 031-367 94 54 E-post: lotta.liden@socialresurs.goteborg.se Återkoppling

Läs mer

Varför har inte alla barn samma rättigheter?

Varför har inte alla barn samma rättigheter? Varför har inte alla barn samma rättigheter? freezonen kvinnojour, tjejjour, brottsofferjour sedan 28 år i Sjöbo, Skurup, Simrishamn, Tomelilla och Ystad! vi stärker och skyddar våldsutsatta vi är en viktig

Läs mer

Ett liv fritt från förtryck och våld är en rättighetsfråga

Ett liv fritt från förtryck och våld är en rättighetsfråga Ett liv fritt från förtryck och våld är en rättighetsfråga Lagar Mänskliga rättigheter1948 Kvinnokonventionen 1979 Barnkonventionen 1989 Istanbulkonventionen EU:s Brottsofferdirektiv FN:s medlemsstater

Läs mer

DIARIENUMMER H ANDLINGSPLAN Hedersrelaterat förtryck och våld. Fastställd av kommunstyrelsen

DIARIENUMMER H ANDLINGSPLAN Hedersrelaterat förtryck och våld. Fastställd av kommunstyrelsen 2019-04-17 DIARIENUMMER H ANDLINGSPLAN 2019-2020 Hedersrelaterat förtryck och våld Fastställd av kommunstyrelsen 2019-05-27 67 Handlingsplan - hedersrelaterat förtryck och våld Innehåll 1. Inledning...

Läs mer

Hedersrelaterat våld. Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun

Hedersrelaterat våld. Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun Hedersrelaterat våld Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun Handlingsplan mot hedersrelaterat våld för Falköpings socialtjänst I Falköpings kommun finns personer som är utsatta

Läs mer

Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck Säters kommun

Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck Säters kommun Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck Säters kommun Antagen av kommunfullmäktige 2017-11-30, 149 Innehållsförteckning FN:s konventioner... 1 Inledning... 2 Syfte... 2 Vad menas med hedersrelaterat

Läs mer

NI FATTAR JU INGENTING UPPARBETADE RUTINER

NI FATTAR JU INGENTING UPPARBETADE RUTINER NI FATTAR JU INGENTING UPPARBETADE RUTINER DET KANSKE ÄR LITE HEDER Lagar Nationella strategin 2017 Deklarationen om mänskliga rättigheter 1948 Kvinnokonventionen 1979 Barnkonventionen 1989 Istanbulkonventionen

Läs mer

Om våld i hederns namn

Om våld i hederns namn Om våld i hederns namn Handbok för skola och socialtjänst om skyldigheten att se och hjälpa utsatta Jag är så glad för att du såg mig. Nu kommer jag att kunna få ett liv. FLICKA 19 ÅR Innehåll När flickor

Läs mer

Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta

Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta Publicerad 2016-02-15 Hedersvåld. Melissa är en av många flickor som under uppväxten kontrollerades av sina föräldrar. Efter åratal av kontroll, hot och våld

Läs mer

Vilsen längtan hem. Melissa Delir

Vilsen längtan hem. Melissa Delir Vilsen längtan hem Melissa Delir MELISSA DELIR IDROTT OCH HÄLSA LÄRARE 3 BÖCKER & METODMATERIAL Vilsen längtan hem, Tack för att du finns, Du är född till att göra skillnad. Melissa Delir O O O JAG LYCKADES!

Läs mer

Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa

Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa Handlingsplanen antagen i november 2014 Det finns ett länkat kunskapsunderlag som stöd Varje verksamhet måste uppdatera / arbeta

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Att ställa frågor om våld

Att ställa frågor om våld Att ställa frågor om våld Personal inom hälso- och sjukvården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka våldsutsatthet. Många, framför allt, kvinnor söker vård för akuta skador eller kroniska besvär

Läs mer

Våld och förtryck i hederns namn

Våld och förtryck i hederns namn Våld och förtryck i hederns namn Handbok för skolan och socialtjänsten i arbetet mot hedersrelaterat våld Innehållsförteckning Förord... 3 Hedersproblematiken... 4 Skolans arbete... 7 Socialtjänstens arbete...

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Rektor, Hagaskolan Dals Ed LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Rektor, Hagaskolan Dals Ed LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 1 BAKGRUND Syfte Alla elever har samma rättigheter och skyldigheter flickor som pojkar och oavsett ålder, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder

Läs mer

Plan mot kränkande behandling likabehandlingsplan för IM Ungdomscentrum

Plan mot kränkande behandling likabehandlingsplan för IM Ungdomscentrum Sida 1 av 6 Plan mot kränkande behandling likabehandlingsplan för IM Ungdomscentrum Reviderad 2014-08-19 Inledning Hässleholms Gymnasium skall vara en plats där alla behandlas lika och där diskriminering

Läs mer

Att förebygga och arbeta mot hedersvåld i praktiken

Att förebygga och arbeta mot hedersvåld i praktiken Att förebygga och arbeta mot hedersvåld i praktiken TRIS- tjejers rätt i samhället Bildades 2002 i Uppsala Ideell organisation Partipolitiskt och religiöst obunden Arbetar förebyggande och akut mot hedersrelaterat

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

ISBERGET. Akuta fasen. Socialisation

ISBERGET. Akuta fasen. Socialisation ISBERGET Akuta fasen? Socialisation Farfar Morfar De äldre männen Pappa/Morbror/ Farbror Denna generationens män Söner/Manliga kusiner Farmor/Mormor De äldre kvinnorna Mamma Döttrar Funktionshindrade Annan

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld i Flens kommun

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld i Flens kommun Handlingsplan mot hedersrelaterat våld i Flens kommun Arbetet mot hedersrelaterat våld har starkt stöd i FN:s barnkonvention: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. (artikel

Läs mer

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder Kvinnojouren Nina är en verksamhet av Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter (IKKR). I sitt arbete mot våld och hedersrelaterad våld tar kvinnojouren

Läs mer

HANDLINGSPLAN för samverkan mot hedersrelaterat förtryck och våld i Nässjö kommun

HANDLINGSPLAN för samverkan mot hedersrelaterat förtryck och våld i Nässjö kommun 1(8) HANDLINGSPLAN för samverkan mot hedersrelaterat förtryck och våld i Nässjö kommun Antagen av barn- och utbildningsnämnden, 2015-06-16, 90 kultur- och fritidsnämnden, 2015-05-27, 43 socialnämnden,

Läs mer

Att motverka hedersrelaterat våld och förtryck

Att motverka hedersrelaterat våld och förtryck Att motverka hedersrelaterat våld och förtryck Ett liv fritt från våld, förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap, könsstympning är en rättighetsfråga Mänskliga rättigheter 1948 Kvinnokonventionen 1979

Läs mer

Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola årskurs 4-9 Ansvarig för planen Johan Wingren - Rektor Vår vision Dackeskolans

Läs mer

och och socialtjänstens skyldigheter

och och socialtjänstens skyldigheter GOTLANDS KOMMUN Social- och omsorgsförvaltningen GOTLANDS Individ- och familjeomsorgen KOMMUN Social- Barn- och och familj omsorgsförvaltningen Individ- och familjeomsorgen Barn- och familj Barns rättigheter

Läs mer

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING TRIS tjejers rätt i samhället TRIS Bildades 2002 i Uppsala. Ideell organisation. Partipolitiskt och religiöst obunden. Arbetar för barn, ungdomars och kvinnors rättigheter. TVÅ VIKTIGA FRÅGOR Är det något

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Kommittédirektiv. Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och. och barnäktenskap. Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010

Kommittédirektiv. Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och. och barnäktenskap. Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010 Kommittédirektiv Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010 Sammanfattning av uppdraget Den svenska rättsordningen godtar inte tvångs

Läs mer

En kränkning av barns och ungas rätt till integritet?

En kränkning av barns och ungas rätt till integritet? Hedersrelaterat våld och förtryck mot barn och unga En kränkning av barns och ungas rätt till integritet? Anna Kaldal och Emelie Kankaanpää Juridiska institutionen, Stockholms universitet Bakgrund Två

Läs mer

Handlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld

Handlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld Handlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld 1. Bakgrund Ödeshögs socialnämnd antog 2012-12-18 ett kommunalt handlingsprogram för att uppmärksamma

Läs mer

Kansliet. Susann Swärd

Kansliet. Susann Swärd 2017-08-10 Kansliet Susann Swärd Anmälningsplikten vid misstanke om att barn far illa ANMÄLAN AV MISSTANKE OM BARN SOM FAR ILLA... 2 1.1 SÅ HÄR GÖR DU EN ANMÄLAN... 3 1.2 MÖJLIGHET ATT STÄLLA FRÅGOR...

Läs mer

samt Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

samt Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Gemensamt handlingsprogram för personalgrupper i Lindesbergs kommun som möter våldsutsatta kvinnor eller män och barn som bevittnat våld i nära relation samt Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Herrgårdens förskola

Herrgårdens förskola Herrgårdens förskola Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Gäller för perioden 100901-110831 Ett krav finns på att en likabehandlingsplan ska tas fram (enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen

Läs mer

Förtryck och våld i hederns namn

Förtryck och våld i hederns namn Förtryck och våld i hederns namn Sörmlandsbilder 4 Förtryck och våld i hederns namn En handbok i arbetet mot hedersrelaterat våld Copyright: Länsstyrelsen i Södermanlands län Sörmlandsbilder 4:2005 Projektansvariga/Kontaktpersoner:

Läs mer

Likabehandlingsplan Strömbackaskolan. Naturvetenskap, Teknik och Introduktionsprogrammet

Likabehandlingsplan Strömbackaskolan. Naturvetenskap, Teknik och Introduktionsprogrammet Likabehandlingsplan Strömbackaskolan Naturvetenskap, Teknik och Introduktionsprogrammet 2016-2017 Innehåll Strömbackaskolans Likabehandlingsplan 2016/2017 del 1.... 3 Strömbackaskolans vision:... 3 Likabehandlingsplan

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING TRIS tjejers rätt i samhället TRIS Bildades 2002 i Uppsala. Ideell organisation. Partipolitiskt och religiöst obunden. Arbetar för barn, ungdomars och kvinnors rättigheter. TRIS utgångspunkt är att alla

Läs mer

Vid misstanke om att barn far illa

Vid misstanke om att barn far illa Vid misstanke om att barn far illa Handlingsplan Dokumenttyp Dokumentägare Beslutsinstans Giltig till Handlingsplan Utbildning Utbildnings- och 2017-12-31 omsorgsutskottet Upprättad av Fastställd/upprättad

Läs mer

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 2015-08-14 Förvaltningen för Livslångt lärande TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 Förskolan vilar på demokratins grund.

Läs mer

Yttrande över motion om handlingsplan mot hedersförtryck

Yttrande över motion om handlingsplan mot hedersförtryck Barn- och utbildningsnämnden 2016-08-22 Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitet och kommunikation BUN/2016:338 Rona MacDonald 016-710 50 86 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Yttrande över motion om

Läs mer

att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT

att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT En kortfattad vägledning kring arbete och bemötande av personer med intellektuell funktionsnedsättning som utsätts för hedersrelaterat

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2018-07-06 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3

Läs mer

Förtryck och våld i hederns namn. Ett stödmaterial i arbetet mot hedersrelaterat våld inom Jönköpings kommun

Förtryck och våld i hederns namn. Ett stödmaterial i arbetet mot hedersrelaterat våld inom Jönköpings kommun Förtryck och våld i hederns namn Ett stödmaterial i arbetet mot hedersrelaterat våld inom Jönköpings kommun 1 2 Förtryck och våld i hederns namn Sverige framställs i olika sammanhang som ett av världens

Läs mer

Unika BILDER OCH FIGURER

Unika BILDER OCH FIGURER 1 Unika BILDER OCH FIGURER MOT HEDERSFÖRTRYCK kan ses och köpas hos Institutet Mot Hedersförtryck Olivedalsgatan 14 Göteborg ( vardagar 10-16) Institutet Mot Hedersförtryck/IMH 0702 97 76 14 epost: lasse.imh@gmail.com

Läs mer

Länsstyrelsen Östergötlands arbete Mikael Thörn

Länsstyrelsen Östergötlands arbete Mikael Thörn Länsstyrelsen Östergötlands arbete Mikael Thörn www.hedersfortryck.se www.dinarattigheter.se Ett liv fritt från våld, förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning är en rättighetsfråga. Information

Läs mer

Likabehandlingsplan för Lilla Bållebergets förskola 2016/2017

Likabehandlingsplan för Lilla Bållebergets förskola 2016/2017 Likabehandlingsplan för Lilla Bållebergets förskola 2016/2017 1. Bakgrund 1.1. Lagrum Likabehandlingsplanen Lilla Bållebergets förskola tar sin grund i skollagen (2010:800), diskrimineringslagen (2008:567)

Läs mer

Länsstyrelsen Östergötlands Nationella Kompetensteam. Samtal till den nationella stödtelefonen ärenden 13 mars februari 2016

Länsstyrelsen Östergötlands Nationella Kompetensteam. Samtal till den nationella stödtelefonen ärenden 13 mars februari 2016 Länsstyrelsen Östergötlands Nationella Kompetensteam Samtal till den nationella stödtelefonen ärenden 13 mars 2014 29 februari 2016 Samtal t.o.m. den 29 februari 2016: 542 ärenden / 770 personer Enskilda

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer

Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Du har rätt till ett liv fritt från våld!

Du har rätt till ett liv fritt från våld! Blir du utsatt? Du har rätt till ett liv fritt från våld! Det är numera väl dokumenterat, både i forskning och annan litteratur, att det våld som män riktar mot kvinnor ofta har sitt ursprung i och finner

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett

Läs mer

Insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck

Insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck Enskild motion MP2207 Motion till riksdagen 2018/19:2748 av Åsa Lindhagen m.fl. (MP) Insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019

Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019 Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019 Innehållsförteckning Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019... 1 Inledning... 2 Vision... 2 Syfte... 2 Lagar och

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. för. Förskolan Skattkammaren

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. för. Förskolan Skattkammaren Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Förskolan Skattkammaren 2018 Förskolan Skattkammaren Villa Göta Stadsparken 544 33 Hjo Telefon: 0503 35090 E-post: skattkammaren@hjomail.se 1.

Läs mer

Handlingsplan mot kränkning och mobbning

Handlingsplan mot kränkning och mobbning Handlingsplan mot kränkning och mobbning Läsåret 2018/2019 Planen revideras varje år Nästa revidering sker i juni 2019 Ansvariga: bitr. rektorer Maria Kiesel, Johan Stahre Handlingsplan mot kränkning och

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Remiss från Justitiedepartementet - Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet (SOU 2018:69), STK STK

Remiss från Justitiedepartementet - Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet (SOU 2018:69), STK STK Malmö stad Arbetsmarknads- och socialnämnden 1 (5) Datum 2019-04-29 Adress 205 80 Malmö Diarienummer ASN-2019-4153 Yttrande Till Kommunstyrelsen Remiss från Justitiedepartementet - Ökat skydd mot hedersrelaterad

Läs mer

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell. Övningsmaterial 1. Samsyn I arbete med en elevhälsobaseradmodell för tidiga insatser ska olika professioner från olika verksamheter arbeta tillsammans. Det finnas olika sätt att se på begrepp, målgrupper

Läs mer

Datum Tjänsteutlåtande Motion från (SD) om åtgärder mot hederskulturen och hedersrelaterat våld

Datum Tjänsteutlåtande Motion från (SD) om åtgärder mot hederskulturen och hedersrelaterat våld Barn- och utbildningsförvaltningen Maj-Britt Neverland Epost: maj-britt.christina.neverland@vasteras.se Kopia till Kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2019-06-03 Förskolenämnden 1 (1) FSN 2019/00237-1.7.1

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Eneryda förskola Enelyckan

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Eneryda förskola Enelyckan April 2018 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Eneryda förskola Enelyckan INLEDNING Krav på likabehandling Enligt likabehandlingslagen, som började gälla fr.o.m 1 april 2006, ska varje

Läs mer

Handlingsplan mot kränkande behandling och diskriminering läsåret 2017/2018

Handlingsplan mot kränkande behandling och diskriminering läsåret 2017/2018 Handlingsplan mot kränkande behandling och diskriminering läsåret 2017/2018 Vallastadens skola En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter.

Läs mer

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström. Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Socialnämnden 2014-12-04 2 (9) Inledning Vuxna personer som blivit utsatta för våld av eller utövat våld mot närstående är en viktig målgrupp i s arbete mot våld

Läs mer

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING Bildades 2002 i Uppsala Ideell organisation Partipolitiskt och religiöst obunden 7 anställda 6 pågående projekt Säte

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Kronans Fritidshem 2014

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Kronans Fritidshem 2014 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Kronans Fritidshem 2014 Likabehandling en del av skolans dagliga arbete Likabehandlingsarbetet ska genomsyra hela verksamheten och avspeglas i förhållningssätt,

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck Dokumenttyp Dokumentnamn Gäller från datum Handlingsplan Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck 2015-06-24 Beslutat av Socialnämnden 2015-06-16

Läs mer

Våld och kontroll i hederns namn

Våld och kontroll i hederns namn KRUTON Stöd- och rådgivningscenter & skyddat boende Våld och kontroll i hederns namn E n m a n u a l Manual Våld och kontroll i hederns namn: manual Manual för bedömning av hot, våld och risk i samband

Läs mer

HANDLEDARSTÖD: HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

HANDLEDARSTÖD: HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK HANDLEDARSTÖD: HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 3 3 4 4 4 5 6 7 7 Om webbutbildningen Hedersrelaterat våld och förtryck Förberedelser inför gruppdiskussionen Förberedelser: gruppdiskussionsdagen

Läs mer

Handlingsplan. mot. hedersrelaterat våld. och. förtryck

Handlingsplan. mot. hedersrelaterat våld. och. förtryck Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck 1 Innehållsförteckning sid Inledning 3 Familjestruktur 3 Heder och skam 4 Rubbad maktbalans 4 Förstärkande faktorer 4 Ursprung och förekomst 5 Tecken

Läs mer

Bakgrund Skyddade personuppgifter. Inför visning i skolan.

Bakgrund Skyddade personuppgifter. Inför visning i skolan. SPÖKET STUDIEHÄFTE Bakgrund Inget barn ska behöva växa upp med våld eller övergrepp. Ändå händer det. Inte ens när någon slagit larm och polisanmält är det idag alltid möjligt att skydda barn. Det kan

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR VÅRBY SKOLOR

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR VÅRBY SKOLOR Vårby Skolor 20 augusti 2009 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR VÅRBY SKOLOR Innehållsförteckning A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ Ansvarsfördelning. 1 Barns och elevers delaktighet.. 2 Barns och elevers rätt till stöd. 2 B.

Läs mer

Anmäl vid misstanke om barn far illa

Anmäl vid misstanke om barn far illa Anmäl vid misstanke om barn far illa Anmäl genast till socialnämnden i barnets hemkommun om vid: fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld vanvård eller försumlig behandling hedersrelaterat våld eller annat

Läs mer