Utbildningsdag 1 Göteborg 20 mars, Elisabeth Lindholm, Marcus Olsson, Joakim Selén, Kjell-Terje Torvik

Transkript

1 Utbildningsdag 1 Göteborg 20 mars, 2018 Elisabeth Lindholm, Marcus Olsson, Joakim Selén, Kjell-Terje Torvik

2 Program för dagen Välkomna! En kort introduktion till projekt Barnets bästa vid återvändande Hur fungerar asylprocessen- vad har vi att förhålla oss till? Kaffe/ thé Diskussion i grupp Hur gör vi? Samtal och alternativa målbilder Lunch på egen hand Hur gör vi? Verktyg, samverkan och nyorientering Diskussion i grupp I samband med diskussion - Kaffe/ The Reintegrering och återvändande i praktiken Sammanfattning och avslutning 2

3 Vilka förväntningar har du på dagen?

4 Antal asylsökande ensamkommande barn

5 Vilka är det som kommer? Största nationaliteterna

6 Vilka är det som kommer? De största grupperna asylsökande under 2017 Syrien Irak Eritrea Afghanistan Statslös Georgien Iran personer personer personer personer personer personer personer Totalt kom personer 2015 kom asylsökande till Sverige

7 Ensamkommande barn 2017 Under 2017 har ensamkommande barn sökt asyl i Sverige. Varav flickor cirka 22 procent asylsökande ensamkommande barn är inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem, varav från Afghanistan. De flesta av de som sökte asyl som ensamkommande barn 2015 och 2016 har fått beslut Att ge personer som sökt asyl som ensamkommande barn under 2015 och 2016 beslut i sina ärenden är högst prioriterat inom asylprövningen. Drygt ärenden avgjordes under Majoriteten av sökande fick beslutet som myndig efter att ha fyllt 18 år eller efter medicinsk åldersbedömning. I början av 2018 återstår cirka ärenden att avgöra, varav cirka är fortsatt inskrivna som minderåriga. Dessa ärenden kommer att ha fortsatt högsta prioritet. I vilken takt som ärendena kan avgöras påverkas dock fortfarande av bland annat medicinska åldersbedömningar och i vilken omfattning som sökande som bedömts vara myndiga anför nya asylskäl. Cirka 80 procent av alla BUV som sökt före 2017 är föremål för MÅB. Under 2017: Har ensamkommande barn och ungdomar fått beslut och beviljats uppehållstillstånd av Migrationsverket, vilket är 73 procent av de fattade besluten. 79 procent beviljats uppehållstillstånd, exkluderat barn som bl.a. omfattas av Dublinförordningen eller de vars ärende avskrivits. Handläggningstiden 2017 var i genomsnitt 578 dagar.

8 Om projektet Drivs med stöd av AMIF 1 juli juni 2020 Projektägare Strömsunds kommun Projektpartner Migrationsverket - Delprojektledare och projektmedarbetare Projektpartner Länsstyrelsen Jämtland - Projektmedarbetare Stödkontor i Strömsund 15 deltagande kommuner

9 Det är vi som jobbar i projektet Elisabeth Lindholm, Projektledare Strömsunds kommun Joakim Selén, Delprojektledare Migrationsverket Mia Krylén, Projektmedarbetare Länsstyrelsen Jämtland Marie Lidberg, Administratör Strömsunds kommun Kjell-Terje Torvik, Migrationsverket Marcus Olsson, Projektmedarbetare Strömsunds kommun Marcus Olofsson Projektmedarbetare Strömsunds kommun Jane Magnerot, Projektmedarbetare Migrationsverket Marita Jacobsson Rosenberg, projektmedarbetare Strömsunds kommun

10 Styrgrupp och referensgrupp Styrgrupp Nationell referensgrupp Ensamkommandes förbund Migrationsverkets enhet för återvändandesamordning Polismyndigheten NOA Rädda Barnen SKL Skolverket Socialstyrelsen UNICEF Barnombudsmannen Länsstyrelsen Stockholm UNHCR

11 Deltagande kommuner december 2017 Berg Bräcke Hjo Hudiksvall Härjedalen Jönköping Karlstad Linköping Norrköping Skövde Storuman Tibro Tidaholm Umeå Östersund Överenskommelse med Göteborgsregionen (GR) samt Vårljus (Stockholms län)

12 Målet är att öka kompetensen och samverkan mellan inblandade aktörer. Det ska vi göra genom att: upprätta ett stödkontor som genomför kompetensutvecklingssatsningar tillsammans med pilotkommunerna utforma en webbaserad utbildning genomföra konferenser ta fram informationsmaterial

13 Genom samarbetet mellan BBÅ och GR får deltagarna En samverkansmodell Information om asyl- och återvändandeprocessen samt gällande lagstiftning Webbaserad utbildning Skriftligt informationsmaterial 3 utbildningstillfällen för medarbetare och nyckelpersoner Löpande stöd från stödkontor och Migrationsverket via digital lärplattform Regionala start- och halvtidskonferenser Nationell slutkonferens Ingen ekonomisk ersättning utgår i form av ex. löner eller resekostnader.

14 Migrationsverket ansvarar i projektet för att ta fram ett informationspaket och en webbaserad utbildning riktad till kommunala aktörer. Migrationsverket kommer även att stötta upp Strömsunds stödkontor i relevanta frågor, bidra med expertis under konferenser och utbildningar samt med nätverk för informationsinsamling och spridning. Migrationsverket ansvarar även för samverkansformer inom verket för att underlätta för de kommunala och regionala strukturerna i projektet. Länsstyrelsen Jämtland ansvarar för spridning och samverkansstrukturer på regional nivå, även för kommuner som inte är pilotkommuner samt för att bidra med kunskaper och erfarenheter. Migrationsverket och Länsstyrelsen Jämtland kommer att spela en aktiv roll för de regionala och nationella aspekterna i samverkansarbetet.

15 Förstudie 2014 Rekommendationer Gemensam kunskapsplattform Forum för samtal och dialog. Handledning för gode män. Utvecklad samverkan. Reflektion kring sekretess. Plan för krishantering. Utveckla arbetet med barnen i väntan på återvändandet. Reflektion kring etik.

16 Förstudien Förstudien visade att rutiner och arbetssätt för att arbeta med ensamkommande barn är mer utvecklade fram till dess att de får ett avslagsbesked. I förstudien uttryckte flera intervjuade barn att de inte kände sig sedda efter avslaget. Intervjuade aktörer beskrev att de kände sig handfallna och saknade rutiner för arbetet efter avslag. Många beskrev en osäkerhet kring vad som faktiskt händer vid ett avslag, dels rent juridiskt men även med barnets mående, och hur man som vuxen kan hantera det. Förstudien visade även på bristande kommunikation kring avslagsbeskedet och svårigheter i att förhålla sig professionell till det beslut barnet fått. Från socialtjänstens sida anpassades sällan barnets planering efter de nya förutsättningarna och de gode männen upplevde ofta en ensamhet i sitt uppdrag. Sammantaget i det material som förstudien samlat in fanns många goda exempel på väl fungerande rutiner för arbetet med målgruppen i olika skeden. Samtidigt fanns också i alla kommuner olika kunskapsluckor, brister på tydliga rutiner och möjligheter till ett förbättrat arbetssätt.

17 Migrationsverket Migrationsverket fattar beslut grundat på svensk lagstiftning, inklusive de internationella konventioner Sverige förbundit sig att följa

18 Återvändande ensamkommande Ett arbetssätt för ökad kunskap och förståelse för både barn som fått eller kan komma att få avslag, och för aktörerna runt dem genom mer strukturerade informations- och stödinsatser

19 Strömsundsmodellen Kompetensutveckling med handledd uppföljning för personal och gode män inkl. utbildningsinsatser såsom ex. krishantering, PTSD, sekretess och asylprocessen Information till barn direkt efter ankomst till kommunen för att ge en känsla av sammanhang stöd i att tänka tanken om avslag finna vägar till vad han eller hon ska göra om det blir ett avslag och vad det i så fall kan komma att innebära Information, samtal och dialog efter avslag - finna alternativa målbilder - förbi katastroftänk, se andra möjliga utgångar och - möjlighet att komma vidare Samverkansmanual och processmanual för dem som arbetar runt barnet

20 Diskussionsfråga Pojke 15 år och som bor i HVB. Pojken har god man. Pojken har fått ett beslut om utvisning och är mycket rädd för att bli utvisad från Sverige. Pojken har upprepat sagt att han kommer att gömma sig om han måste lämna landet. Pojken har kontakt med anhöriga i hemlandet. Pojken sover dåligt om nätterna och pratar ofta om sina föräldrar och syskon i hemlandet. Hur hanterar du situationen?

21 Dialog och samtal med barn i återvändandeprocess Illustration: Catrina Norman Tengroth

22 Förstudien visade att: - Många barn upplevde att ingen lyssnade på dem Personalen sa att dom inte brukar prata om sådana saker. Det fanns ingen att prata med om detta ( ) Dom gjorde inget speciellt, bara sina rutiner ( ) Det var bara vi killar som satt och pratade. Personalen brydde sig inte om det. (Barn 4, Förstudie Återvändande Ensamkommande)

23 Varför var det så? Rädsla för krisreaktioner Vi saknar kunskap om asylprocessen Vi är rädda för våra egna reaktioner Någon har sagt att det inte är vårt uppdrag

24

25

26

27 Vad är nyttan av att prata med barnen om asylprocessen Felaktig information Minska oro, ångest Lätta på trycket Någon som förstår/ bryr sig/ Lyssnar

28 Samtalet Bjuda in till samtal Våga prata om asylprocess och återvändandearbete tidigt Lyssna, våga, orka Avsätta tid Inte inge falska förhoppningar Återkomma med svar Neutralt och professionellt förhållningssätt

29 Att vägleda barn i samtal Hur asylprocessen ser ut och fungerar Målbilder Vad kan en plan A,B,C innebära? Barnets valmöjligheter - Vi ska prata om återvändande. - Varför berättar du det här för mig? Jag ska inte åka hem!

30 Min uppgift är att förklara så att du kan ta rätt beslut och komma fram till vilken väg du ska ta. Men det upp till dig att bestämma. - Marcus

31 Även en förberedelse inför 18-årsdagen Vad innebär det att fylla 18 år i Sverige? Det är viktigt att veta om ungdomen är under eller över 18 år. Någon som är under 18 år har andra rättigheter än en vuxen asylsökande. Övergång till vuxenasyl

32 Hur arbetar vi med ensamkommande barn i asylprocess?

33 Faktorer som påverkar samtalet Attityd Är jag är intresserad? Vågar jag? Vill och orkar jag? Kroppsspråk, signaler Röstläge, stressad, lugn Miljö, rummet, vilka är med

34 Den som möter barnet Professionell Personlig men inte privat Närvarande inför varje möte Ger barn möjlighet och förutsättningar att våga prata Många aktörer runt barnet

35 Samtalet Välj ord och ett språk som ett barn kan förstå Acceptera om barnet inte vill eller kan svara Om det behövs - ta en paus Våga leda samtalet Våga vänta på svar Boka rätt tolk och säkerställ att ni förstår varandra under samtalet

36 Informera om möjligheten att återta asylansökan Informera om anknytningsfrågor Barn kan behöva hjälp/ vill ha hjälp att förklara för sina föräldrar Barn behöver stöd och hjälp oavsett i vilken process som han eller hon befinner sig

37 Det handlar om att hjälpa barnet att fundera på vad de kan förändra och vad de behöver acceptera. Barnet kan bli bättre rustat att ta beslut om när hen ska hålla fast vid sina mål och kämpa för förändring, eller det är dags att släppa taget och hitta nya mål. Stötta i att finna inneboende förmågor och flexibilitet för att kunna ny orientera sig - bygga upp alternativa målbilder.

38 Självutvärdering av barnsamtal 1. Hur upplevde du dagens samtal? 2. Fanns det något ämne som barnet inte ville samtala kring? 3. Fanns det något ämne som jag inte kände mig bekväm att ta upp? 4. I så fall: Vad kan jag göra åt det? 5. Fick jag förmedlat det jag ville till barnet?

39 6. Upplevde jag att barnet tog upp de saker som hen har behov av? 7. Uppstod det en tystnad någon längre stund under samtalet och i så fall: Vem bröt den? 8. Bör jag förmedla något av innehållet vidare? I så fall: Kan jag det inom ramen för sekretesslagen/ barnets förtroende?

40 Grundläggande behov i en kris Tryggt och säkert bemötande av ett fåtal personer Begränsad och saklig information En meningsfull och tydlig struktur

41 Vad behöver vi fundera på? Vad väntar barnet vid återvändande, hur kan det faktiskt se ut? Är barnets bild av sin situation i hemlandet överens med verkligheten? Är det barnets bästa att stanna i Sverige?

42 Samverkan

43 Barnet i Sverige Vem eller vilka kan man lita på eller vem vågar man lita på? Måste barnet ta ansvaret av att lägga pussel mellan alla olika besked och åsikter?

44 Om du inte får stanna är det Migrationsverkets fel Jag ska hjälpa dig Ensamkommande barn - Får jag stanna i Sverige? Klart du får stanna i Sverige, det ordnar sig Ja, om du sköter dig på boendet och går i skolan Ja de flesta barn får stanna i Sverige

45 Enligt Barnkonventionen ska barnets bästa komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ. Alla aktörer arbetar utifrån vad de anser vara barnens bästa. Att olika aktörsgrupper, liksom enskilda individer, kan ha olika uppfattningar om vad som är barnens bästa medför emellertid att de insatser som görs, eller inte görs, varierar och ibland går stick i stäv med varandra.

46 Att olika aktörsgrupper, liksom enskilda individer, kan ha olika uppfattningar om vad som är barnens bästa medför emellertid att de insatser som görs, eller inte görs, varierar och ibland går stick i stäv med varandra.

47

48 Barn-LÖK

49 Struktur för samverkan Individnivå Forum för informationsutbyte kring ett enskilt barn Skapa samsyn kring vad som är det barnets bästa Planering och tydlig struktur för uppföljning Kräver att det inte finns motsättningar mellan verksamheter/personer Verksamhetsnivå Forum för generellt informationsutbyte Skapa samsyn i verksamhetsfrågor Förtydliga roller och ansvarsområden Kräver att info och beslut vidareförmedlas till alla berörda

50

51 SIP-exempel

52 Reflektion kring sekretess Sekretessfrågan är många gånger en avvägning mellan barnens rätt till integritet och vad de vuxna behöver veta för att kunna hjälpa barnen. Vilka rutiner behöver vi för att kunna samverka med hänsyn till gällande lagstiftning. Illustration: Catrina Norman Tengroth

53 Hur har arbetet tagit form i Strömsunds kommun? Ramar Roller Strukturer Mål Värdegrund Ur ett barnperspektiv Utifrån realistiska förutsättningar

54 Processkartläggning Vem gör vad, när och hur? En icke dömande redovisning Analys och dialog Gemensam kunskapsplattform kompetensutveckling Dialog kring synsätt Framarbetande av verktyg Diskussioner i arbetsgrupp/styrgrupp (mandat)

55 Lokala förutsättningar Framgångsfaktorer Engagerade medarbetare Kompetenta människor Litet samhälle med korta kommunikationsvägar Många samverkansformer fanns redan uppbyggda (mottagande sedan 2010) Hinder Stor personalomsättning Okunskap om sekretess Ansvar för samverkan byggts runt en eller ett fåtal individer Otydliga roller Brist på informationsutbyte: vad ska vi samverka kring?

56 Samverkanstrappan (Ryberg-Schmand)

57 Verktyg Kartan med dialogkort Självutvärdering barnsamtal Överenskommelser SIP Samtalsmetoder Motiverande samtal Utbildningsinsatser

58 Nyorientering Samtal Alternativa målbilder Samverkan Information

59 Återvändandet Stöd vid återvändande Tillgång till information Mycket stor skillnad för barnet om man förberett inför ett eventuellt återvändande eller inte Inte se fram emot - men i alla fall se framåt

60 Länkar Missbruk preventiva-insatser-mot-droger.html Gymnasielagen Suicidprevention Stöd återintegrering LIFOS Våldsbejakande extremism