Lärande. Planering. Bedömning. Idag. Bedömningen börjar i planeringen. Bedömning vad är det? Ramverk och verktyg för formativ bedömning.
|
|
- Frida Carina Svensson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Planering och Bedömning för och av Lärande Pernilla Idag Bedömningen börjar i planeringen Bedömning vad är det? Ramverk och verktyg för formativ bedömning Betygsättning Frågor Bedömningen börjar i planeringen 1
2 Vad måste jag tänka på när jag planerar? Syfte och mål Elevers intressen och erfarenheter Centralt innehåll Vad eleverna kan och behöver utveckla Kunskapskrav Allt jag vet och kan om lärande. Vad är svårt? Missuppfattningar? Övergripande läroplansmål Backward design Baklängesplanering Lärandemål Vad ska läras? Undervisning Bedömning Vad bedöms och hur visar eleverna sitt lärande? (Wiggins & McTighe, 2000) Vad säger Skolverket? Vad ska läras? Tydliggöra vilka delar av ämnets syfte (inkl. förmågor) som undervisningen inom ett arbetsområde ska inriktas mot och utifrån det avgöra hur det centrala innehållet ska kombineras och behandlas. Undervisning Se till att eleverna förstår syftet med de aktiviteter som ska ske i undervisningen, vilka kunskaper de ska ges möjlighet att utveckla samt hur de ska få visa sina kunskaper. Vad bedöms och hur visar eleverna sitt lärande? Identifiera vilka delar av kunskapskraven som bedömningen ska utgå ifrån och avgöra hur eleverna ska få visa sina kunskaper. 2
3 Samstämmighet (constructive alignment) den skrivna läroplanen den undervisade läroplanen den bedömda läroplanen Samstämmighet Att Mål Undervisning Bedömning hänger ihop Mål Utveckla förmågan att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder Undervisning Hur kan man i undervisningen utveckla elevers förmåga att: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder Bedömning Hur du formulerar och löser problem med hjälp av matematik samt värderar valda strategier och metoder. Kunskapskrav 3
4 Vad ska eleven kunna? Vad ska eleven kunna GÖRA med sina kunskaper? Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. / / / Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då utvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som efter någon bearbetning kan förbättra undersökningen. / / Eleven kan också förklara och visa på samband mellan människors beroende av och påverkan på naturen, och gör då kopplingar till organismers liv och ekologiska samband. (K krav åk 6 ) Kunskapskravens effekter på planering Formuleringarna kan vara viktiga att ta hänsyn till. Det kan handla dels om att de styr redovisningsformer eller att man måste beakta hur det centrala innehåll som nämns i kunskapskraven påverkar den långsiktiga planeringen. Svenska 1 (K krav E) Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för några samband mellan olika verk genom att ge exempel på gemensamma teman och motiv. Samhällskunskap (K krav E åk 6) Eleven kan utifrån något givet exempel föra enkla resonemang dels om hur individer och grupper kan påverka beslut på olika nivåer, dels om förhållanden som begränsar människors möjligheter att påverka. Fysik (K krav C åk 6) I utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om elektriska kretsar, magneter, rörelser, ljud och ljus kan eleven relatera till några fysikaliska samband. Historia (K krav A åk 9) Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord. E C A Analys Analys Analys Förståelse Förståelse Förståelse Fakta Fakta Fakta 4
5 E C A Analys Analys Analys Förståelse Förståelse Förståelse Fakta Fakta Fakta Kunskaper om biologiska sammanhang grundläggande goda mycket goda Samband mellan biologiska begrepp och sammanhang ge exempel på och beskriva förklara och visa på enkla samband förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag Användning av viss användning relativt god användning god användning biologins begrepp Människors beroende av och påverkan på naturen och gör då kopplingar till organismers liv och ekologiska samband. beskriva och ge exempel förklara och visa på samband Förstå värdeorden förklara och visa på mönster mer genom: Kommentarmaterial Bedömningsstöd NP Samlade kursplaner pdf/ 5
6 Bedömning Summativ bedömning Betyg /betygsbedömning Kort sammanfattande omdöme Bedömningens olika syften Formativ bedömning Den kontinuerliga pedagogiska bedömningen som: 1) synliggör och stöttar elevers lärande och 2) påverkar undervisningens inriktning Konsekvenser av bedömning (Pettersson, 2005) 6
7 Definition Formativ bedömning Practice in a classroom is formative to the extent that evidence about student achievement is elicited, interpreted, and used by teachers, learners, or their peers, to make decisions about the next steps in instruction that are likely to be better, or better founded, than the decisions they would have taken in the absence of the evidence that was elicited. Det är viktigt att eleverna upplever att bedömningarna ända fram till att slutbetyg sätts är till för att stödja deras kunskapsutveckling. För att läraren ska kunna följa och stödja elevernas kunskapsutveckling behöver bedömningen vara en integrerad del i undervisningen. Då kan den enskilda eleven fortlöpande få återkoppling på vad hon eller han hittills har utvecklat och behöver utveckla för att nå kunskapskraven. Ett sådant arbetssätt kan även ge läraren återkoppling på hur den egna undervisningen fungerar och vad hon eller han behöver ändra på eller utveckla för att nå bättre resultat. 7
8 Ett ramverk för Formativ bedömning 5 strategier för en formativ undervisning 1. Klargöra och skapa delaktighet i intentionerna med undervisningen och vad som krävs för att lyckas i sitt lärande. 2. Få till stånd ett lärande klassrum: 5. Aktivera eleverna diskussioner, frågor, som undervisningsresurser för varandra uppgifter som aktiviteter och utvecklar och visar elevers lärande. 4. Aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande. Arbeta med metakognition. 3. Ge feedback (gensvar) som för de lärande framåt. Wiliam & Thompson,
9 1. Klargöra och skapa delaktighet i intentionerna med undervisningen och vad som krävs för att lyckas i sitt lärande Vart ska jag gå? Lärandemål kan även vara frågor The big Q (and the small q s) Q: Vad ska eleverna kunna göra med sina kunskaper? Vilken fråga/frågor/uppgift sammanfattar eleverskunnande? q:vilka svårigheter/ missuppfattningar/viktigheter finns som jag måste hålla koll på formativt i undervisningen? 9
10 Tydliggöra kvaliteter Bild: Tommy Lucassi, The clearer you are about what you want the more likely you are to get it, but the less likely it is to mean anything. (Dylan Wiliam, 2011) Arbete med bedömningsmatriser kan Öka elevers kunskapsutveckling Öka de svagpresterandes begreppsförståelse dramatiskt Utjämna skillnader som uppkommer genom elevers olika sociala bakgrund Öka bedömaröverenstämmelsen Reliabilitet Tydliggöra vad som är centralt och vad som ska bedömas Validitet Underlätta självbedömning och feedback Kombinera med elevexempel Höja elevers motivation och fokusera mer på sin egen personliga utveckling Jönsson & Svingby, 2007 Jönsson,
11 Elexexempel Resultatstandard Båda bra och dåliga exempel Elever kan jobba med att para ihop med varandras arbeten med feedback Arbeta utifrån en annan elevs lab. rapport eller instruktion Formulera tillsammans varför olika elevsvar/exempel skiljer i kvalitet (ev. utveckla matriser) Diskutera och utveckla exempel från t.ex. NP 4. Aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande. Arbeta med metakognition. 1. Klargöra och skapa delaktighet i intentionerna med undervisningen och vad som krävs för att lyckas i sitt lärande. 2. Få till stånd ett lärande klassrum: diskussioner, frågor, aktiviteter och uppgifter som utvecklar och visar elevers lärande. 3. Ge feedback (gensvar) som för de lärande framåt. Varifrån kommer de 500 kg? 1. Näring, kol och vatten från jorden. 2. Näring och vatten från jorden, kol från luften. 3. Vatten och klfå kol från luften, näring äi från jorden. 4. Kväve och kol från luften, övriga näringsämnen och vatten från jorden. Serien gjord i writecomics.com av Linn Gustavsson pa den perfekta lektionen/ 11
12 Från klassiker Beskriv formeln för fotosyntes. Vad är formeln för cellandning? Beskriv kolets kretslopp. till Big Q Förklara hur en kolatom i ett äpple kan hamna i en banan. Använd begreppen: fotosyntes, cellandning och förbränning. Beskriv formeln för fotosyntes. Vad är formeln för cellandning? Beskriv kolets kretslopp. Förklara hur en kolatom i ett äpple kan hamna i en banan. Använd begreppen: fotosyntes, cellandning och förbränning. Eleven redogör översiktligt för innebörden av begrepp, Eleven redogör översiktligt för innebörden av begrepp, modeller. Eleven använder dessa med viss säkerhet för att söka svar på frågor samt för att beskriva och exemplifiera biologiska samband på olika nivåer, från molekylnivå till ekosystemnivå. Eleven analyserar och söker svar på enkla frågor i bekanta situationer med tillfredsställande resultat.. Eleven diskuterar översiktligt frågor som rör biologins betydelse för individ och samhälle Eleven använder med viss säkerhet ett naturvetenskapligt språk Svårigheter i matematik Vilket bråk är minst? a) 1 6, b) 2 3, c) 1 3, d) 1 2. Vilket bråk är störst? Andel rätt svar 88% a) 4 5, b) 3 4, c) 5 8, d) Andel rätt svar 46%; 39% valde (b) 12
13 Värdera påståendet 0 (osant) 10 (helt sant) Giraffen fick längre hals så att den kunde nå maten bättre. No hands up Exit ticket Förklara hur en kolatom i ett äpple kan hamna i en banan genom att använda begreppen: fotosyntes, cellandning och förbränning. Skriv några meningar där du använder 2 olika former av dialogskrivande. På TV sa de att Socialdemokraterna gått från 30% till 33% väljarstöd och att det var en treprocentig ökning. Har de rätt? Visa hur du tänker. Beskriv en blodkropps resa från höger hand till vänster hand. Använd begreppen 13
14 3. Ge feedback (gensvar) som för de lärande framåt. Feedback Feed back Var befinner sig eleven i förhållande till målet? Feed forward Hur kommer du dit? Vad är nästa steg? Feed up Vart ska eleven? Uppgiftsnivå t.ex. faktafel Processnivå t.ex. hur nästa uppgift ska bli bättre Metakognitiv nivå t.ex. hur ska jag hantera den feedbackjag får Personlig nivå t.ex. beröm Hattie & Timperley (2007) 14
15 Filmad feedback 15
16 Studenter använder feedback när de ges möjlighet att: Revidera en uppgift och lämna in igen Använda sin feedback i kommande uppgifter Förstå och kan använda feedbacken Öva först på hur man hanterar feedback Inre vs. Yttre motivation Du löste det bra! du måste vara riktigt smart! Du löste det bra! du måste ha jobbat riktigt hårt! Feedback efter första uppgiften Efter det fick eleverna välja om de ville lösa ett liknande, lättare pussel eller ett svårare. 90% av eleverna som fick feedback kopplat till arbetsinsatsen valde då ett mer utmanande problem problems that I ll learn a lot from, even if I won t look so smart Endast 1/3 av eleverna som fick feedback om att de var smarta ville lösa svårare problem (Mueller & Dweck, 1998) Lärare Vilken feedback är mest effektiv? Elev Kamrat 16
17 Feedbacken från eleverna viktig 4. Aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande. Arbeta med metakognition. Följa ALLA elevers lärande minut - för - minut Tumme upp Siffra Mini whiteboards Trafikljus (Duplu, mattor ) Exit cards Digitala respons Voto Mentimeter Socrative 17
18 Hur väl kan du förklara: Att alla organismer är släkt Att i fotosyntesen bildas det mer träd Att komposthögen blir varm av nedbrytningen Hur en kolatom i ett äpple kan hamna i en banan Varför det är bra att återvinna plast och papper Värdera 0 5 Om lägre än 3, vet du hur du kan ta reda på det? Reflektionslogg Idag har jag lärt mig Det jag blev mest förvånad över var Det viktigaste jag tar med mig från lektionen är Det jag gillade mest med lektionen var Jag blev intresserad av och vill veta mer om Detta tyckte jag var lite svårt och vill veta mer om Jag hade kunnat lära mig mer om 18
19 5. Aktivera eleverna som undervisningsresurser för varandra Proximala utvecklingszonen Kan ZPD Kan med stöd Kan inte I do We do You do Genrepedagogik Diskutera/värdera olika sätt att lösa uppgifter i grupp Peerinstruction Elever lär varandra Gruppfeedback och revidering Parprov Kamratbedömning (fiffiga kompisar) Two stars and a wish Kombineras med att diskutera elevexempel Stöd: protokoll med frågor eller matris Öva Kan ge stora effekter Större att GE feedback? 19
20 Betyg Hur tänker man vid betygsättning i åk 7 och 8 (samt ht åk 6/9)? i åk 9. Betyg i de ämnen man haft undervisning i (NYTT!) Ej ett medelvärde Terminsbetyg= ej bara vad man sett under terminen Alla betygssteg kan fås i ALLA årskurser Bortse från de delar som ej behandlats i undervisningen Krav för A Åk7 Krav för A Åk8 Krav för A Åk9 OBS! Sammanvägning till provbetyg på nationella proven följer inte samma principer som för lärares betygsättning. Skolverket har därför sett det som en kompromiss att eleven kan få provbetyget E även om betyget något delprov är F. Observera alltså att dessa principer för provbetyg inte ska förväxlas med principerna för slutbetyg i ämnet. 20
21 Mål/Förmåga Centralt innehåll E C A Medvetet & Varierat kunskaper om Skriftlig framställning Du skriver argumenterande Du skriver argumenterande Du skriver argumenterande text språkriktighet i text av texter för text och andra typer av texter, text och andra typer av texter, och andra typer av texter, som samt förmåga att kommunikation, lärande som är sammanhängande och som är sammanhängande och är sammanhängande, utforma texter som och begripliga samt till viss del begripliga samt anpassade till begripliga och väldisponerade fungerar väl i sitt reflektion. anpassade till syfte, mottagare syfte, mottagare och samt anpassade till syfte, sammanhang. Språkriktighet, dvs. och kommunikationssituation. kommunikationssituation. mottagare och kunskaper om hur du vilka språkliga kommunikationssituation. på ett strukturerat och egenskaper och Du följer i huvudsak Du följer i huvudsak metodiskt sätt kan textegenskaper i skriftspråkets normer för skriftspråkets Du följer i huvudsak planera och genomföra övrigt som en text bör ha språkriktighet. normer för språkriktighet, och skriftspråkets normer för skriftlig framställning för att Du läser, reflekterar över och språket är varierat och delvis språkriktighet, och språket är som tar hänsyn till syfte, fungera väl i sitt gör enkla sammanfattningar av välformulerat. varierat och innehåller goda mottagare och sammanhang. sakprosatexter samt skriver Du läser, reflekterar över och formuleringar. kommunikationssituatio Läraren bedömer Argumentationsteknik hur du egna Du texter har som visat anknyter att till du kangör sammanfattningar Tänk på till av nästa gång Du läser, reflekterar över och n i övrigt. och skriftlig det lästa. I ditt arbete värderar texter samt skriver egna texter gör sammanfattningar av texter kunskaper om det framställning av och granskar du med viss som lyfter fram huvudtanken i samt skriver egna texter som svenska språkets argumenterande säkerhet källor kritiskt samt det lästa. I ditt arbete värderar lyfter fram huvudtanken i det uppbyggnad använder biologins text. begrepp för tillämpar grundläggande regler och granskar du med viss lästa och ger nya, relevanta förmågan att läsa, Grunderna i den för citat och referatteknik säkerhet källor kritiskt samt perspektiv. I ditt arbete arbeta med, att reflektera beskriva och retoriska förklara kolets tillämpar grundläggande regler värderar och granskar du med över kretslopp. arbetsprocessen. för citat och referatteknik. säkerhet källor kritiskt samt Bearbetning, tillämpar grundläggande regler sammanfattning och för kritisk granskning av citat och referatteknik. sakprosatext. ställer frågor om Citat och referatteknik. diskuterar Grundläggande källkritik. källsortering. Din text har en del intressanta poänger och är väl värd att arbeta vidare med. Argumentationen mot skoluniform var särskilt bra underbyggd, och du använde dig av olika källor. I delen om ämnen bestod texten mer av ditt eget tyckande. Jobba vidare med den delen av texten genom att 1) läsa instruktionen till uppgiften och de tips på hur man kan hitta lämpliga källor som du finner där. 2) försök hitta stöd för dina argument i en källa och skriv om det avsnittet i din text. Visa gärna för mig innan du går vidare! presenterar Från källsortering till ny produkt genom att använda biologins begrepp genomför systematiska undersökningar relaterade till kretslopp Sammanfattning 21
22 Planera bedömningen Vad är syftet med bedömningen? Samstämmighet och transparens Hur återkoppla och dokumentera? Lär av varandra Litteratur Biggs, J. B. (2003). Teaching for quality learning at university. Butler, Ruth (1988). Enhancing and undermining intrinsic motivation; The effects of task involving and ego involving evaluation on interest and performance. British Journal of Educational Psychology, 58, Durkin, K., & Rittle Johnson, B. (2012). The effectiveness of using incorrect examples to support learning about decimal magnitude. Learning and Instruction, 22, Hattie, J. (2009). Visible learning. Hattie, John & Timperley, Helen (2007). The power of feedback. Review of Educational Research, 77, Jönsson, A. & Svingby, G. (2007). The use of scoring rubrics: Reliability, validity and educational consequences. Educational Research Review, 2, Jönsson, A. (2010). Lärande bedömning. Kluger Avraham N. & DeNisi, Angelo (1996). The effects of feedback interventions on performance: A historical review, a meta analysis, and a preliminary feedback intervention theory. Psychological Bulletin, 119, Shute, Valerie J. (2008). Focus on formative feedback. Review of Educational Research, 78, 153. Wiggins, G. & McTighe, J. (1999). Understanding by design. Wiliam, D. (2011). Embedded formative assessment. Pernilla Lundgren 22
BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9)
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9) Diskussionsmaterial Vad är detta? I materialet ges förslag på hur man kan arbeta med fortbildning i lärargrupper runt betyg i årskurs
Läs merKunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter
Läs merBedömningar för lärande - i teori och praktik. Kristina Lohman Flen 21 mars 2012
Bedömningar för lärande - i teori och praktik Kristina Lohman Flen 21 mars 2012 Eftermiddagens innehåll Bedömningar för lärande, teori och praktik varvat med egna erfarenheter! Kaffepaus ca 14.15-14.45
Läs merDHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se
Svenska "#$%&'(&)*+'$,-*$,,*$.&'()/&0123-4)$*.56*$74$',$*(/'0118%59$*(0928,#$9'4('8%&'():;$%01.5,,&)*+''(%.88,,*
Läs merBETYG GYMNASIESKOLAN
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BETYG GYMNASIESKOLAN Diskussionsmaterial Vad är detta? I materialet ges förslag på hur man kan arbeta med fortbildning i lärargrupper runt betyg i gymnasieskolan. Det kan i sin
Läs meröversikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1
Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 1. Svenska rum 1, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra
Läs merNationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv
Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Lena Löfgren lena.lofgren@hkr.se Britt Lindahl britt.lindahl@hkr.se Diagnoser ino bakgrund och erfarenheter för arbete med NP Diagnosmaterialets övergripande
Läs merGymnasiet: Kunskapskrav svenska 1 kopplade till Ungdomsparlamentet E C A Lärarens kommentar
Gymnasiet: Kunskapskrav svenska 1 kopplade till Ungdomsparlamentet Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför
Läs merSVENSKA. Ämnets syfte
SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,
Läs merBilaga 18: Ämnesplan svenska för döva Skolverkets förslag till förändringar - Nationella it-strategier (U2015/04666/S) Dnr 6.1.
Svenska för döva SVN Svenska för döva Kärnan i ämnet svenska för döva är tvåspråkighet, svenska språket och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling.
Läs mer3. Läs på om språklig variation i BRUS och gör frågorna som hör till. Skicka in på its.
Information om prövning i Svenska 1, Kurskod: SVESVE01 Prövningen kommer att bestå av följande delar: 1. Bokläsning - läslogg om skönlitterär roman. 2. Språklig variation inlämningsuppgift. 3. Textgranskning
Läs merbedömning Per Berggren och Maria Lindroth
Varierad undervisning och bedömning Per Berggren och Maria Lindroth 2016-11-30 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla
Läs merGöteborg 5 december Teknik
Göteborg 5 december Teknik Hasse Alfredssons idé Hur löste eleverna problemet? SKOLAN? Elevers idéer till lösning SKOLAN Elevernas lösning på problemet SKOLAN Bikupa Varför teknik i grundskolan? Den nya
Läs merSvenska 1 Centralt innehåll och Kunskapskrav
Svenska 1 Centralt innehåll och Kunskapskrav Varför svenska? Vi använder språket för att kommunicera, reflektera och utveckla kunskap uttrycka vår personlighet lära känna våra medmänniskor och vår omvärld
Läs merNO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
Läs merBedömning för lärande. Träff för pedagoger i förskoleklass Sundsvalls kommun 2013-11-21
Bedömning för lärande Träff för pedagoger i förskoleklass Sundsvalls kommun 2013-11-21 Syfte Utveckla förståelsen om vad bedömning för lärande innebär för förskoleklassens verksamhet. Dagordning 13.00
Läs meröversikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3
Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 3. Svenska rum 2, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra
Läs merSvenska 3. Centralt innehåll och Kunskapskrav
Svenska 3 Centralt innehåll och Kunskapskrav Kursens centrala innehåll är Muntlig framställning med fördjupad tillämpning av den retoriska arbetsprocessen som stöd i planering och utförande samt som redskap
Läs merSvenska. Ämnets syfte
Svenska SVE Svenska Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin
Läs merBedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth
Bedömning av matematiska förmågor Per Berggren och Maria Lindroth 2013-01-08 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla
Läs merLokal Pedagogisk planering
Lokal Pedagogisk planering Europas grönaste stad Ämne: biologi- kroppen Årskurs/termin: åk 5 vt 2016 Undervisande lärare: Martina Malmgren Inledning syfte Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till
Läs merP R O J E K T : D I C E
P R O J E K T : D I C E Ett projektarbete i svenska, entreprenörskap och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2013. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av utvecklingsprocessen
Läs merBedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13
Bedömning för lärande Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13 Förmågor - Bild Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att kommunicera
Läs merBedömning för lärande
Bedömning för lärande Workshop för rektorer Med BFL-glasögon i klassrummen 2013-09-19 Mål med dagen: Bidra med tankar om vad man som rektor kan se, fråga efter och följa upp i arbetet med bedömning för
Läs merUndervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kursplan: SVENSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen
Läs merPrövningsanvisningar Sv 2 VT Examinationer träff 1 Prov grammatik (ca 1 timme) Bokredovisning och filmredovisning
S:t Mikaelsskolan Prövningsanvisningar Sv 2 VT 2016 Prövning i Svenska 2 Kurskod SVESVE02 Gymnasiepoäng 100 Examinationer träff 1 Prov grammatik (ca 1 timme) Bokredovisning och filmredovisning Bokanalys
Läs merbedömning Per Berggren och Maria Lindroth
Varierad undervisning och bedömning Per Berggren och Maria Lindroth 2013-01-22 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla
Läs merStyrdokumentkompendium
Styrdokumentkompendium Svenska 1 Sammanställt av Joni Stam Inledning Jag brukar säga till mina elever, halvt på skämt och halvt på allvar, att jag förhåller mig till kursens centrala innehåll och kunskapskrav
Läs merPedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi
Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at
Läs merBedömning. Formativ bedömning - en väg till bättre lärande. Formativ bedömning. Formativ bedömning. Visible teaching - visible learning
Formativ bedömning - en väg till bättre lärande Inger Ridderlind Stina Hallén www.prim-gruppen.se Bedömning Bedömning av kunskap - summativ Bedömning för kunskap - formativ Från att mäta kunskap till pedagogisk
Läs merEtt projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.
PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.
Läs merKopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplanen, Hjälmö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan aktiviteter och övningar i materialet Utbildningsplats
Läs merStrukturerad undervisning för ökad måluppfyllelse. Per Berggren och Maria Lindroth
Strukturerad undervisning för ökad måluppfyllelse Per Berggren och Maria Lindroth 2017-09-18 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar
Läs merMotivationshöjande och strukturerad matematikundervisning som skapar bättre förutsättningar. Per Berggren och Maria Lindroth
Motivationshöjande och strukturerad matematikundervisning som skapar bättre förutsättningar Per Berggren och Maria Lindroth 2017-03-21 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna
Läs merBedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth
Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth 2017-08-11 Black & Williams fem principer för formativ bedömning Klargörande av planering och vilka krav som finns för området
Läs mer3. Nyanserad och framåtriktad respons
3. Nyanserad och framåtriktad respons Respons är ett centralt begrepp inom bedömning för lärande. I den engelska forskningslitteraturen, och i viss mån även i Sverige, går den under namnet feedback. Det
Läs merBedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth
Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth 2016-05-10 Utvärdering av den nya betygsskalan samt kunskapskravens utformning Skolverket 2016 Resultat i sammanfattning
Läs merFysiken i naturen och samhället
Fysik åk 4-6 - Centralt innehåll Engergins oförstörbarhet och flöde Energikällor och energianvändning Väder och väderfenomen Fysiken i naturen och samhället Fysiken och Fysik åk 4-6 - Centralt innehåll
Läs merStyrdokumentkompendium
Styrdokumentkompendium Svenska 2 Sammanställt av Joni Stam Inledning Jag brukar säga till mina elever, halvt på skämt och halvt på allvar, att jag förhåller mig till kursens centrala innehåll och kunskapskrav
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.
Läs merBedömning för lärande. Andreia Balan
Bedömning för lärande Andreia Balan Hur kan så mycket forskning publiceras med så liten effekt på undervisningen? Man inriktar sig ofta på strukturella ting, som klasstorlek, skolval, nivågruppering och
Läs merBetyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal
Läs mer- indikerar om anpassning av undervisning krävs, tidseffektivt. - ökat elevinflytande (av alla elever), ökar motivation
Komplettering frånvaro seminarier 2,3 och 4 Bedömning och utvärdering KPU HT 2018 Andreas Rietz (anri0596), 2018-11-16 Seminarium 2 Detta seminarium behandlar formativ bedömning, och uppgiften är att diskutera
Läs merFånga alla elever i klassrummet effektiv undervisningsstruktur i matematik som gör alla elever delaktiga. Per Berggren och Maria Lindroth
Fånga alla elever i klassrummet effektiv undervisningsstruktur i matematik som gör alla elever delaktiga Per Berggren och Maria Lindroth 2017-11-14 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik
Läs merKopplingar till kursplaner för särskolan. Naturorienterande ämnen, särskolan
Kopplingar till kursplanen särskola, Gålö Bilaga 13:1 Kopplingar till kursplaner för särskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs merStyrdokumentkompendium
Styrdokumentkompendium Svenska 3 Sammanställt av Joni Stam Inledning Jag brukar säga till mina elever, halvt på skämt och halvt på allvar, att jag förhåller mig till kursens centrala innehåll och kunskapskrav
Läs merBedömning för lärande
Bedömning för lärande Varför BfL Fem strategier Förtydliga och förstå mål och kriterier Andreia Balan Utgångspunkter Förändrad kunskapssyn - lärande är en meningsskapande process och inte överföring av
Läs merpå ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation
Kopplingar till kursplaner särskola, Riddersholm Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för särskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet
Läs merMODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merBetyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik.
Betyg och bedömning Information till föräldrar Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik. Summativ bedömning Summativ: Kontrollera vad eleverna kan efter genomförd undervisning. Till
Läs merBedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth
Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth 2017-08-11 Black & Williams fem principer för formativ bedömning Klargörande av planering och vilka krav som finns för området
Läs merKopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplanen, Gålö Bilaga 12:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs merNya samlade läroplaner
Nya samlade läroplaner Nya reformer Den nya skollagen En förändrad läroplan för förskolan Nya läroplaner för den obligatoriska skolan En ny gymnasieskola En ny betygsskala 350 lärare, didaktiker och experter
Läs merÄmnets syfte. Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kursplan: Svenska Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen
Läs merVi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014
Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. 1 Varför
Läs merHur blir flera bedömningar ett betyg?
Hur blir flera bedömningar ett betyg? Styrdokument Dokumentation Att värdera bedömningars kvalitet Till övervägande del Lärare ska Lärare bör Lärare kan Lärare ska utifrån de nationella kunskapskrav som
Läs merMål på en nivå? Mål att sträva mot. Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande.
Några begrepp Läroplanens kunskapsbegrepp: fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet Förmåga Kompetens Målformuleringar: förmåga att kunskaper om, färdigheter i att. Mål på en nivå? Gy200 Gy2011 Mål
Läs merUndervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merför samtalen och diskussionerna framåt
Kopplingar till kursplaner, Björnö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs merForma&v undervisning - forma&v bedömning
Forma&v undervisning - forma&v bedömning 5 nyckelstrategier för forma3v undervisning Paul Black & Dylan Wiliam Assessment and classroom learning. Assessment in Educa.on (1998) A= följa lärandet 2013 Dylan
Läs merVarför läser vi? LPP Fysik ht notebook. September 17, 2016
LPP i Fysik ht. 2016 Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi? Eleverna skall ges förutsättningar att utveckla
Läs merBedömning för lärande
Bedömning/betyg Bedömning för lärande Om du ska lyckas att föra en människa mot ett bestämt mål, Måste jag först finna henne där hon är och börja där. Den som inte kan det lurar sig själv, när hon tror
Läs merSVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,
Läs merLäroplansträff Välkomna
Läroplansträff 2013-11-08 Välkomna Program för förmiddagen 8.30 Kort återblick från förra träffen 8.50 Genomgång i grupper av kap 8 i Hatties bok 9.30 Kaffe 9.50 Vilken effekt har feed-back på elevernas
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I
Läs merKopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs merVisible teaching visible learning. Formativ bedömning en väg till bättre lärande
Bedömning Summativ Formativ bedömning en väg till bättre lärande Gunilla Olofsson Formativ ------------------------------------------------- Bedömning som en integrerad del av lärandet Allsidig bedömning
Läs merLPP Lärares Pedagogiska Planering Det bästa som hänt, eller..?
LPP Lärares Pedagogiska Planering Det bästa som hänt, eller..? Göran Svanelid, universitetslektor, SU. svanelid@telia.com The big 5 (Som ska utvecklas och bedömas) Analysförmåga Kommunikativförmåga Förmåga
Läs merSkäms inte för att du är människa, var stolt!! Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.! Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.!
Skäms inte för att du är människa, var stolt!! Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.! Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.! Tranströmer Bedömning för lärande och likvärdighet! anders.holmgren@boras.se
Läs merVE%26courseCode%3DSVESVE01%26tos%3Dvuxgy&sv.url=12.b173ee dd0b8100d#anc hor_svesve01
Svenska 1, 100 poäng Kurskod: SVESVE01 Centralt innehåll och kunskapskrav Skolverket anger vad kursen ska innehålla och vilka kriterier som gäller för de olika betygen. Läs om detta på Skolverkets webbplats:
Läs merBIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)
BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur) Syfte Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen
Läs merAtt synliggo ra la randet fra n planering till praktiska exempel
Att synliggo ra la randet fra n planering till praktiska exempel Exempel och konkreta tips pa arbete med la randema l, feedback och att dra nytta av barn och elever som resurser i la randet. Bosse Larsson,
Läs merpå ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation
Kopplingar till kursplaner särskola, Björnö Bilaga 11:1 Kopplingar till kursplaner för särskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs merKartlägg kunskaper och forma förmågor
KARTLÄGGNING & BEDÖMNING F-6 Kartlägg kunskaper och forma förmågor med Summativ eller formativ bedömning? Båda behövs! Numera är det vetenskapligt belagt*, det som lärare i alla tider vetat: konstruktiv
Läs merPlanering Ljud,hörsel och vågrörelse år7
Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Centralt innehåll Fysik: Fysiken och vardagslivet Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan
Läs merLgr 11 Nya kursplaner Nytt betygssystem
Lgr 11 Nya kursplaner Nytt betygssystem Nya betygsskalan A-F samt - F= ej klarat kunskapskraven för lägsta nivå E - = det finns ej underlag för en bedömning. Det livslånga lärandet. Samma förmågor hela
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Läs merSKRIVPROCESSENS VERKTYGSLÅDA
SKRIVPROCESSENS VERKTYGSLÅDA Anja Malmberg Språkfestivalen Umeå 2013 More generally, teachers can create a learning environment in which students develop selfregulation and error detection skills. John
Läs merTräff BFL-piloter 15/11
Träff BFL-piloter 15/11 Kollegiesamtal Dokumentationsmall Personlig handlingsplan Big 5 Att involvera eleverna Välkomna! Handlingsplan Beskriv vad du ska införa i din undervisning och vilken förändring
Läs merSVENSKA. Ämnets syfte
SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,
Läs merPedagogisk planering
Pedagogisk planering Årskurs 6 Ämne: Rörelse och konstruktion (NTA-låda) Period: Vecka 39 ca: vecka 51 Det här ska vi träna på: (Syfte) Hur framgångsrik en teknisk produkt är beror på den vetenskap som
Läs merSammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9
Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur
Läs merBedömning som ett sätt att utveckla matematikundervisningen. Per Berggren och Maria Lindroth
Bedömning som ett sätt att utveckla matematikundervisningen Per Berggren och Maria Lindroth 2012-01-10 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar
Läs merProblemlösning, öppna frågor och formativ bedömning, hur? Margareta Bynke & Anna Gullberg Malmö Högskola, 2013
Problemlösning, öppna frågor och formativ bedömning, hur? Margareta Bynke & Anna Gullberg Malmö Högskola, 2013 www.mentimeter.com 1.Skapa en fråga. 2.Låt klassen få rösta. Tag fram mobiltelefonen (det
Läs merHur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?
Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt innebär Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt
Läs merInformation om prövning i svenska 2, Kurskod: SVESVE02. Prövningen kommer att bestå av följande delar:
Information om prövning i svenska 2, Kurskod: SVESVE02 Prövningen kommer att bestå av följande delar: 1. Läslogg om skönlitterär roman. Denna uppgift prövar: - skönlitterära verkningsmedel och litteraturvetenskapliga
Läs merMål, kriterier & bedömningsmatriser. Anders Jönsson Högskolan Kristianstad
Mål, kriterier & bedömningsmatriser Anders Jönsson Högskolan Kristianstad Om mig: Projekt: Vad är en bedömningsmatris? Vad är en bedömningsmatris? K Kriterium r 1: Glad i t e Kriterium r 2: Grå i e r Nivå
Läs mer3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi
3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merBedömning för lärande
Bedömning för lärande Varför BfL Fem strategier Förtydliga och förstå mål och kriterier Andreia Balan Utgångspunkter Förändrad kunskapssyn - lärande är en meningsskapande process och inte överföring av
Läs merKursplan i svenska grundläggande kurs X
kursplan svenska x.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs X Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket
Läs mer1. Förtydliga och förstå lärandemål och bedömningskriterier
1. Förtydliga och förstå lärandemål och bedömningskriterier En förutsättning för framgångsrikt arbete med bedömning för lärande bygger på att eleverna delges och får förståelse för målen med undervisningen
Läs mersvenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75
Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka
Läs merBedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth
Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth 2016-10-20 Black & Williams fem principer för formativ bedömning Klargörande av planering och vilka krav som finns för området
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Läs merSkolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Läs merPlanering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7
Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7 Syfte Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör samhälle. genomföra systematiska undersökningar
Läs merNationella prov i NO årskurs 6
Nationella prov i NO årskurs 6 Frank Bach 1 Samverkan Skolverket har gett Göteborgs universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola uppdraget, att i samverkan, utveckla nationella prov biologi,
Läs merHämta appen Socrative student
Hämta appen Socrative student Skäms inte för att du är människa, var stolt! Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt. Du blir aldrig färdig, och det är som det skall. Tranströmer Bedömning för lärande!
Läs merUndervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.
Pedagogisk planering i svenska. Ur Lgr 11 Kursplan i svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker sina känslor
Läs mer