Studentundersökningen. TerminsGder. Idag. Psykologi Agil användbarhetsutveckling för handhållna enheter TNM082, VT2015, FÖ5

Transkript

1 Agil användbarhetsutveckling för handhållna enheter TNM082, VT2015, FÖ5 Studentundersökningen För %ärde gången genomför nu LiU och studentkårerna Studentundersökningen (f.d. Nöjd Studen>ndex). Enkäten är e) bra sä) a) berä)a vad de tycker, och en chans a) förbä)ra livet som student vid LiU. Enkäten skickas ut Gll de studenter som läser minst 22,5 hp och är inne på sin andra termin eller mer vårterminen Enkäten besvaras mellan den 17:e februari och 13:e mars, och studenterna når enkäten via studentmailen, Studentportalen eller Lisam. Den tar bara Go minuter an fylla i och kan besvaras på såväl dator, som mobil och surfplana. Frågorna handlar om utbildning, lika villkor för alla studenter, studengnflytande, men också om prakgska saker som studieplatser och studentkök. LiU, studentkårerna och sekgonerna kommer an marknadsföra enkäten på våra campus, men vi tror an det är vikggt an använda många olika kanaler för an nå studenterna. TerminsGder mars självstudier 16/3-21/3 tentaperiod vt1 23/3-1/4 Läsperiod 2 Kursens andra del börjar 2/4-6/4 Självstudier 7/4-10/4 Omtentaperiod ht2 Påsklov 13/4-27/5 Läsperiod 2 fortsäner Kursen schemalagd tom 27/5 Idag Designprinciper gestaltlagar Inför projektet Inför laboragoner Psykologi KonstrukGvism - vad vi ser är inte nödvändigtvis sanningen! Gestaltlagar 1

2 KonstrukGvism Enligt den här skolan är percepgon en akgv process. Vad vi ser är inte en kopia av ngt: snarare en modell konstruerad av det visuella systemet genom transformagon, förstoring, förvrängning och bor`all av informagon. Vad vi ser är konstruerat både från informagon i omgivningen och från erfarenhet (Gdigare lagrad kunskap). Användare klickar oca på knappar och länkar utan an GNa så noga på dem. Deras uppfanning av en skärmyta baseras mer på Gdigare erfarenhet än av vad som fakgskt står på den. Exempel på processen. Tidigare kunskap hjälper oss att förstå ofullständig information/tvetydigheter. Om vi letar ecer något men det är placerat på en annan plats än vad som är brukligt, eller om det ser annorlunda ut än det brukar kan vi missa det. Vi letar ecer det förväntade på en förväntad plats. Var konsekvent i din design. Följ konvengoner i så stor utsräckning som möjligt. Konsekvens Användare känner igen och förväntar sig upprepning Inkonsekvens leder Gll ineffekgvitet, förvirring, osäkerhet, rädsla Konsekvens Consistency and standards Users should not have to wonder whether different words, situagons, or acgons mean the same thing. Follow pla`orm convengons. 10 Usability HeurisDcs for User Interface Design hnp:// usability- heurisgcs/ Intern konsekvens (inom samma system) Extern konsekvens (mellan olika system) hnp:// usability- heurisgcs/ 2

3 Gestaltlagar Gestaltpsykologi: hur vi människor tar Gll oss och tolkar informagon, hur vi uppfanar strukturer och kategoriserar dessa. Har resulterat i en antal lagar som är vikgga vid gränssninsdesign. Vi uppfanar objekt som välorganiserade mönster snarare än separat delar. Vi organiserar våra intryck och upplevelser på en sän som är enkelt, regelbundet och symmetriskt. Figur och (bak)grund Figur och bakgrund Hur objekt avbildas mot en bakgrund UppfaNas som figurer (objekt i fokus) eller som bakgrund. Objekt/grafik uppfanas som figurer (särskilda element i fokus) eller som grund (bakgrunden mot vilka figurerna vilar). Figur och (bak)grund Figur och bakgrund Hur objekt avbildas mot en bakgrund UppfaNas som figurer (objekt i fokus) eller som bakgrund. Likhet Likhetslagen kan enkelt förklaras som an våra hjärnor automagskt antar an liknande element hör ihop och därför betraktar dessa som en enhet, en grupp. Färg, form, storlek, riktning etc. Likhetslagen skapar struktur ecersom mönster uppfanas, lagen säger t.ex. an nedanstående symboler upplevs som lodräta kolumner. 3

4 Likhet Likhet Likhet Närhet- gruppering Närhetslagen (gruppering) säger an symboler som är placerade ingll varandra upplevs som an de hör ihop. Enligt närhetslagen bör därför nedanstående symboler upplevs som två grupper med 9 symboler i varje, där varje grupp är indelad i tre undergrupper med tre symboler i varje. Närhet- gruppering Närhet- gruppering Närhetslagen (gruppering) säger an symboler som är placerade ingll varandra upplevs som an de hör ihop. Enligt närhetslagen bör därför nedanstående symboler upplevs som två grupper med 9 symboler i varje, där varje grupp är indelad i tre undergrupper med tre symboler i varje. Närhetslagen kan alltså uppväga/motverka likhetslagen. White space används för an visuellt separera områden/element på ytan. Behöver inte vara vinj 4

5 Närhet ger struktur i en formulär. Synliga gränser (linjer, ramar etc. kanske inte behövs, undvik för många element och för minsk kod). I C A S A S F B I L I U S C B C S N I C A S A S F B I L I U S C B C S N Slutenhet/kontur Slutenhetens lag (konturlagen). Vi letar ecer möster vi känner igen, fyller i luckor och skapar former. Slutenhet/kontur Slutenhetens lag (konturlagen). Det som är inneslutet tycks höra ihop. Exempelvis element inom en ram eller en färgad yta uppfanas som en avgränsad enhet, likaså sammanbindande linjer och pratbubblor.. hnp:// principles- of- design Kallas också för Uniform connectedness (likformighet)- Kan ses som en instans av slutenhetens lag. 5

6 Slutenhet/kontur Slutenhet/kontur I webdesign andvänds lagen för an skapa kontext. NavigaGon via tabbar är en tydligt exempel. Det som sammanförs inom en ram eller en färgad yta uppfanas som en avgränsad enhet. Använd inneslutningar för an samla innehåll som hör ihop, är speciellt, t.ex aktuellt just nu. God kurva Symmetri Den goda kurvans lag. Element som är arrangerade på en linje eller kurva uppfanas som relaterade (de som inte följer kurvan/linjen hamnar utanför). Allt skrivet språk följer lagen. Linjära arrangemang, vergkalt eller horisontellt kommunicerar en relagon. Symmetri. Lagen om symmetri innebär an objekt som är symmetriska ser människan som en enhet trots an objekten är åtskilda från varandra. start publikagoner nyhetsbrev resurser kontakt Menyn kan ses som en enda objekt trots an den är uppbyggd av flera enskilda objekt. Känslan av symmetri uppstår genom an tecknet allgd återkommer med en bestämd regelbundenhet, det vill säga före och ecer en ord, samt genom an det allgd är samma avstånd mellan tecknet och orden. Balans eller obalans Symmetri ger en välordnat och stabilt intryck men det kan också bli lite tråkigt och stelt. Assymetri kan ge en mer spännande och kracfullt intryck, dock med risk för en upplevelse av obalans. Relevans Kan vara Dll stor hjälp när det gäller a) umorma e) lä)använt användargränssnin. Hur man grupperar, placerar och u`ormar symboler har stor påverkan på hur man tolkar dessa. Gestaltlagarna är därför bra an känna Gll för alla som arbetar med gränssninsdesign. För a) effekdvt kunna kommunicera, måste en designer kunna förutse och styra hur användare kommer a) tolka och använda en viss design. Därför är det vikggt an designers förstår psykologi och hur det mänskliga sinnet, i allmänhet, tolkar visuell informagon. Tyngdpunkten i Gestaltpsykologins teori är idén om "gruppering", eller hur vi tenderar an tolka visuell informagon på en visst sän. De idengfierade e) antal "lagar som de ansåg vara medfödda. Trots an lagarna nu är gamla stämmer de anmärkningsvärt väl in på modern gränssni)sdesign, och perceptuell organisagon med hjälp av gestaltlagar återfinns på varje hemsida (och de flesta trycksaker). 6

7 Gestaltlagar KriGk mot gestaltpsykologin Även om alla delar i sig följer Gestaltpsykologin, så är det inte säkert an helheten är bra Helheten är det vikggaste Vid ändringar ecer gestaltprincip, kontrollera helhet När jag visar nästa bild välj en av spelkorten- vilket som helst och koncentrera dig på an minnas det! Uppmärksamhet för design Markera vikgg informagon med hjälp av: layout/struktur (placering, gruppering & ordning), storlek, mellanrum, färg, animering, understrykning Undvik an överbelasta gränssnin t.ex. för mycket grafik och/eller informagon. Projek`örberedelse Roller Scrummästare Gruppansvarig Programmerare, GUI designer, grafiker (huvudansvar, men man ska inte bara arbeta med en sak) 7

8 Projek`örberedelse Roller Scrummästare Gruppansvarig Programmerare, GUI designer, grafiker Övriga: Designprocess och kvalité PerspekGvtänkande De Bono: se saken ur olika synvinklar Sex tänkarmössor DEN VITA MÖSSAN är som papper: neutral, bär information eller data. Vilken information har vi? Vilken information saknas? Vilken information skulle vi vilja ha? Hur ska vi få den? DEN RÖDA MÖSSAN handlar om känslor och intuition (tänk rött som värme och eld). DEN SVARTA MÖSSAN är som en domarkåpa (USA) som gör kritiska bedömningar. Att identifiera varför en idé inte kommer att fungera eller varför den inte är lönsam är den svarta mössans uppgift. DEN GULA MÖSSAN är som solen: optimistisk och positiv. Med denna mössa letar man efter sätt att lösa problem och hitta välgrundade fördelar med de idéer man granskar. DEN GRÖNA MÖSSAN står för kreativitet, nya idéer, nya alternativ, nya möjligheter (tänk vegetation och tillväxt). DEN BLÅ MÖSSAN står för fågelperspektivet. Med denna mössa tänker man på processen, dagordningen, nästa steg, sammanfattningar, slutsatser. Projek`örberedelse Roller Gruppkontrakt Gruppkontrakt Sycet är an an alla i gruppen ska vara överens om mål, arbetssän och rugner för arbetet under projektet. Alla ska deltaga akgvt och ta hänsyn Gll allas synpunkter och önskemål. Gruppkontrakt DeNa innebär an fastställa: vem som är ansvarig för vad rugner regler för kommunikagon och interakgon hur svårigheter ska lösas hur kvaliteten ska mätas hur sankgoner ska utmätas och verkställas 8

9 Projek`örberedelse Roller Gruppkontrakt Etablera er som grupp, eventuell kompetensutveckling, andra förberedelser Arbetsmetoder Arbeta i par eller inte programmering testning (granskning), code inspecgon, walk- trough och andra metoder modellering av användarhistorier/användningsfall eller inte Android Versionshantering System för an hantera projektet (tex Trello, Agilenfant) Redovisning/ExaminaGon Redovisning/examinaGon/möte onsdag 11 mars (vi bokar en Gd per grupp) Skricligt och muntligt, ca 15 min per grupp DokumentaGon är ert gruppkontrakt och en beskrivning av hur arbetet planeras och ska u`öras. 9