Samhällsnytta av bredbandsutbyggnad - drivkrafter för ökad efterfrågan på elektroniska kommunikationstjänster

Transkript

1 SSNF Årskonferens Sundsvall, 31 mars 2009 Samhällsnytta av bredbandsutbyggnad - drivkrafter för ökad efterfrågan på elektroniska kommunikationstjänster Björn Björk Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Björn Björk, Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad 1

2 Samhällets behov av framtidssäker IT-infrastruktur Samhällsuppdrag - Infrastruktur Kultur Telekom El, värme & VA Transport Industri Turism Media FoU Miljö Vård Lokalt näringsliv Hantverk Handel Fritid Skola Fastighet & Bygg Bank & Försäkring Omsorg Jordbruk, skog e-förvaltning processer & service verksamhetsutveckling Mobilitet gränssnitt transmission Protokoll, IP tekniska plattformar domänhantering lagring behörighet e-id signering juridik affärsmodeller licenser standards avtal Mjuk infrastruktur Interoperabilitet Nåbarhet stomnät radiolänk ADSL PLC WiMax WiFi TV Radio GSM 3G lokala nät (fiber) kopparnät kabel-tv fastighetsnät Björn Björk, Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad 2 tomrör Hård infrastruktur Tillgänglighet

3 Är bredband en tjänst av allmänt intresse, SGI? avreglering kommuner statens televerket stadsnät bredbandsstöd Demokrati E-förvaltning Tillväxt Björn Björk, Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad 3

4 Aktuella IT-politiska frågor Regionaliseringsprocessen, utveckling och tillväxt LOV lag om valfrihetssystem (alt till egenproducerad kommunal service) Regeringens e-handlingsplan, samordning off sektor Nationella strategin för IT i vård och omsorg, samverkan EU-direktiv, harmonisering, starkare Europa, fungerande marknader Genomförandet av tjänstedirektivet, december 2009 INSPIRE - den nya nationella Geodatastrategin PSI (Public Service Information) Samhällelig krishantering (Telö 09), välfärd och trygghet Folkbokföring och elektronisk legitimation, samordning Lokal servicesamverkan (SOU 2008:97), samhällsutveckling SOU 2008:40 Bredband till hela landet SOU 2008:72 Effektiva signaler (radiospektrum) KOM (2008) 572 samhällsomfattande tjänster. (USO) Björn Björk, Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad 4

5 Regional Samhällsorganisation Regionalt samverkansorgan Region Regionkommun None Björn Björk, Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad 5

6 Ny strukturfondsperiod , Mål 1 och Mål , nya Mål 2 Ellinor Björn Ivarsson, Björk, Avdelningen för tillväxt för tillväxt och och samhällsbyggnad Konkurrenskraft och sysselsättning6

7 EU:s regionalpolitik (sammanhållningspolitik) Mål: Bidra till ekonomisk och social sammanhållning inom EU Syfte: Minska regionala skillnader och ojämlikhet mellan människor Det främsta instrumentet för att uppnå detta är strukturfonderna, som omfattar drygt en fjärdedel av EU:s budget. EU:s budget är indelad i perioder om 7 år Budgeten för strukturfonderna under sjuårsperioden är drygt 308 miljarder Euro. Ellinor Ivarsson, Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Björn Björk, Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad 7

8 Den politiska ramen - Lissabonstrategin A. Att göra Europa och dess regioner mer attraktiva att investera och arbeta i - Utvidga och förbättra infrastrukturen - Förbättra synergierna mellan miljöskydd och sysselsättning - Ta itu med Europas intensiva användning av traditionella energikällor B. Att skapa tillväxt genom förbättrad kunskap och innovation - Öka och förbättra investeringar i FOU - Innovation och entreprenörskap - Främja ICT och förbättra tillgången till finansiering C. Fler och bättre jobb - Förbättra arbetstagarnas och företags anpassningsförmåga Björn Ellinor Björk, Ivarsson, Avdelningen Avdelningen för tillväxt för tillväxt och samhällsbyggnad och samhällsbyggnad 8

9 Målprogram i Sverige Mål 2 genomförs i åtta regionala strukturfondsprogram som finansieras via Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (8,4 miljarder SEK) och ett nationellt program som finansieras via Europeiska Socialfonden (6,2 miljarder SEK) Åtta regionala planer Björn Ellinor Björk, Ivarsson, Avdelningen Avdelningen för tillväxt för tillväxt och samhällsbyggnad och samhällsbyggnad 9

10 Regionala strukturfondsprogram (ERUF) 1. Innovation och förnyelse Främja samarbete mellan FoU, näringsliv och offentlig sektor Främja utveckling av regionala profilområden Stimulera innovationsförmågan hos näringslivet Främja en gynnsam kultur för nyföretagande 2. Tillgänglighet Stärka kopplingen mellan trafikering och infrastrukturåtgärder Öka förutsättningar för regionförstoring Stimulera och utveckla IT-användningen Björn Ellinor Björk, Ivarsson, Avdelningen Avdelningen för tillväxt för tillväxt och samhällsbyggnad och samhällsbyggnad 10

11 Exempel programmet för Mellersta Norrland Mål för åtgärden Bättre tillgång till bredbandsnät Ökad kunskap om IT-användning i företag Flera nya e-tjänster Bättre yttäckning med mobiltelefon Delmål och kvantifieringar Fem procents ökning av antalet hushåll med tillgång till bredband Exempel på aktiviteter - Kompletterande utbyggnad av informationsteknisk infrastruktur för att möjliggöra näringslivsutveckling och bättre fungerande arbetsmarknader - Stöd till utbyggnad av lokala nät med olika teknisk standard och olika former av ägande Björn Ellinor Björk, Ivarsson, Avdelningen Avdelningen för tillväxt för tillväxt och samhällsbyggnad och samhällsbyggnad 11

12 Valfrihet för kunden kräver säker, korrekt och snabb informationshantering mellan olika aktörer! Björn Björk, Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad 12

13 Tjänstedirektivet i Sverige Trädde i kraft december 2006, implementerat december 2009! Sverige ordförandeland Etableringsfrihet för tjänsteleverantörer att tillhandhålla tjänster i annan medlemsstat TD-sekretariatet, UD Forum för genomförandet av tjänstedirektivet (UD) ref grp till sekr Tillämpningsområde art 2 inkl undantag berör kom sektor i viss utsträckning Regelinventering PM juni 2008 (om berörd svensk lagstiftning strider mot direktivet) Kommerskollegiet, NUTEK, Almega uppdrag implementering i Sverige - GKP Gemensamma kontaktpunkter art 6 Administrativ förenkling art 13 (stupstocksregeln) Information (art 7) Elektroniskt förfarande och formalia (art 6 och 8) Regler ska vara operativa och i bruk tidigast år 2010 Administrativt kontrollsystem IMI (Internal Market Information system) Björn Björk, Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad 13

14 Tjänstedirektivet och processer inom GKP Gemensam Kontakt Punkt (nationell) Kommuner Information GKP Regioner/ Landsting Transaktioner Tjänsteleverantör Identifiering? Identifiering Statliga myndigheter Internal Market Information system - IMI Kontrollsystem mellan Behöriga Myndigheter Björn Björk, Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad 14

15 Bredband inte bara teknik EU Statsstödsregler Politik Samhällsnytta / behov Tjänster av allmänt intresse SGI/SGEI* Skattemedel Inre marknaden Harmoniseringsdirektiv Sverige LEK, 2003 LOU in house Konkurrenslagen Kommunallagen Stadsnät och samhällsnytta Transparens Förtroende Dialog Russinen ur kakan! Svarte Petter! Marknadsmisslyckande! SKA, RN, GLU, Cesar Tjäna pengar! Reglering 1. Fungerande marknad Monopol, SMP, karteller, snedvridning av konkurrens, etc 2. Balans mellan allmänintresset och olika särintressen 3. Tvistlösning via oberoende domstolar Marknad Ägarförhållande/-styrning Riskkapital Avkastningskrav Affärsmodeller /-nytta Konkurrens * Services of General Interest / Services of General Economic Interest Björn Björk, Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad 15

16 SGI TJÄNSTER AV ALLMÄNT INTRESSE SGEI TJÄNSTER AV ALLMÄNT EKONOMISKT INTRESSE? ICKE-EKONOMISKA TJÄNSTER AV ALLMÄNT INTRESSE SGEI t.ex. Renhållning Turismtjänster El, gas, post, telekom bredband m.m. ekonomiskt SOCIALA tjänster av eller icke-ekonomiskt allmänt intresse t.ex. Sociala trygghetssystem Barnomsorg Äldreomsorg Sociala bostäder Vård TJÄNSTER AV ICKE-EKONOMISKT ALLMÄNT INTRESSE t.ex. Offentlig utbildning Rättsväsendet Försvar m.m. Underkastade EG-rätt om konkurrens och den inre marknaden Björn Björk, Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad 16 Sveriges Kommuner och Landsting / Caroline Wehlander, jurist, civilrätt

17 E-förvaltning en fråga om relationer Medborgare Företag e-demokrati e-tjänster ICT (e)nabler Politiker e-förvaltning förnyelse ledning och arbetsprocesser Tjänstemän Statliga 30 % Kommunala 70 % Björn Björk, Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad 17

18 Reglering av telekomsektorn Televerket Myndighetsinstruktioner, medel beviljade av riksdagen Telelagen Grundläggande skyldigheter (USO) för dominerande marknadsaktör (Telia) att tillhandahålla telefonitjänst Radiolagen System för hantering av radiospektrum EU-direktiv Ramdirektiv i syfte att harmonisera lagstiftningen på området inom gemenskapen LEK Lag om elektroniska kommunikationer teknikneutral konkurrensbefrämjande mål 2006 EU 1:a 3-årsöversynen av LEK 2009 EU 2:a 3-årsöversynen av LEK Björn Björk, Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad 18

19 EG-direktiv för elektronisk kommunikation Ramdirektiv 2002/21/EG, 7 mars 2002 gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster Auktorisationsdirektiv 2002/20/EG, 7 mars 2002 frihet att tillhandahålla elektronisk kommunikation, tillstånd får ej förekomma, anmälningsplikt Tillträdesdirektiv 2002/19/EG, 7 mars 2002 tillträde till och samtrafik mellan elektroniska kommunikationsnät och tillhörande utrustning USO-direktiv 2002/22/EG, 7 mars 2002 samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter Radiospektrumbeslut 676/2002/EG, 7 mars 2002 samordning av policy och villkor för effektiv användning av radiospektrum Kommunikationsdataskyddsdirektiv 2002/58/EG, 12 juli 2002 behandling av personuppgifter och integritetsskydd Konkurrensdirektivet 2002/77/EG, 16 september 2002 harmonisering av övriga regler för konkurrens i EG-regelverket för den inre marknaden Björn Björk, Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad 19

20 Vad är Tjänstedirektivet? Bakgrund: EU-fördraget art 43 (fri rörlighet ) resp art 49 (fri etableringsrätt ) Tjänster på den inre marknaden utgör c:a 70 % av BNP och sysselsättning men bara 20 % av handeln i EU. Efter analys av hinder i handelsutbytet mellan medlemsländer föreslogs TD första gången i januari 2004 och antogs av ministerrådet december Mål för att stimulera den inre marknaden: ökad mångfald i utbudet av tjänster konkurrenskraftiga priser reglering med detta syfte finns redan inom vissa sektorer (finans-, telekom-, energi-, post-,radio- och TV-marknaden) Innehåll: Gäller tjänster som erbjuds konsumenter eller företag (mot betalning) Regler för etablering och tillfälligt erbjudande av sådana tjänster inom EU etableringsfrihet, art 9-15 (RF 43) fri rörlighet, art 16 (RF 49) Förenklat administrativt förfarande (minskad byråkrati, modernisering, ta bort diskriminerande hinder etc) Regulatorisk samverkan, harmonisering av regelverk Gemensam (-a) kontaktpunkt (-er): ska inte påverka funktions- och behörighetsfördelning mellan myndigheter IMI europeiskt system för ömsesidigt informationsutbyte /-service rörande inre marknaden (jmfr TED) Björn Björk, Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad 20