Stokabs EU-positionspapper

Transkript

1 Riktlinje Sida 1(5) Diarienr /2013 Handläggare Godkänd av Marguerite Sjöström- Josephson Styrelsen Stokabs EU-positionspapper 1 Stockholms stads EU policy Stockholms stads EU policy syftar till att klargöra de centrala principer som ska vara vägledande för staden när den utarbetar sin inställning till konkreta EU-initiativ. Stokabs styrelse antog ( ) Policy om EU-politik med påverkan på Stockholm och Stockholmarna som ett kompletterande ägardirektiv (KF , utl. 2013:39). Bolagen ska, i linje med stadens internationella strategi, arbeta aktivt med EU-frågor för att ta tillvara stadens och stockholmarnas intressen. Utgångspunkt för detta arbete är stadens ståndpunkter i policyn om EU-politik. Nämnder och bolag beslutar om sin position i verksamhetsspecifika EU-ärenden utifrån stadens övergripande EU-policy. Stokab har därför i uppdrag att med utgångspunkt i det stadsövergripande positionspapperet utarbeta ett EU-positionspapper i nära samverkan med kommunstyrelsen. Det stadsövergripande positionspapperet lägger fast grundinställningen till EUpolitik med påverkan på Stockholm och stockholmarna. Tre ömsesidigt förstärkande principer ska vägleda stadens EU-arbete: 1. Beslut ska fattas på rätt politisk nivå Staden har en positiv grundsyn på EU-samarbetet. EU bör fokusera sina insatser på de områden där unionspolitik har ett mycket tydligt mervärde, jämfört med kommunal och nationell politik. EU:s budget bör minskas och skattebetalarnas pengar värnas. 2. Valfrihet, kostnadseffektivitet och miljö EU:s fokus bör ligga på fullbordandet av den inre marknaden och på fortsatt utveckling av miljöpolitiken. Det primära syftet med all offentlig upphandling bör vara att ge skattebetalarna varor och tjänster av hög kvalitet till lägsta acceptabla kostnad. Det är angeläget att regelverket ger staden möjlighet att välja miljövänliga lösningar, utan att slå fast detta som ett tvingande krav.

2 Sida 2(5) Staden ställer sig avvisande till att ge offentliga myndigheter större möjlighet att ge stöd som hotar att snedvrida konkurrensen. 3. EU:s politik ska vara välavvägd och välunderbyggd EU:s politik bör bygga på omfattande konsekvensbedömningar och samråd. EU ska lagstifta endast om det är absolut nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen. Frivilliga insatser bör alltid föredras framför nya EU-lagar. 2 EU s inflytande på Stokabs verksamhet Stokabs uppgift är att bygga, hyra ut samt underhålla ett passivt fibernät i Stockholm. Syftet med infrastrukturen och verksamheten är att stimulera en positiv utveckling för Stockholm genom att bidra till goda förutsättningar för ITutvecklingen i regionen. Under 1990-talet påbörjades avregleringen av telemarknaden. Därpå följde ett successivt införande av konkurrens på marknaden för telekommunikation. Ett nytt regelverk för infrastrukturen för elektronisk kommunikation och tillhörande tjänster infördes under 2001 och 2002 i och med antagandet av ett antal EU-direktiv 1. Dessa direktiv har i Sverige genomförts genom lagen om elektronisk kommunikation (LEK). Stokab tillhandahåller ett allmänt tillgängligt elektroniskt kommunikationsnät, svart fiber, på likvärdiga och marknadsmässiga - villkor till marknaden. Bolagets verksamhet omfattas därmed av LEK och är enligt samma lag, 2 kap. 1, anmälningspliktig till Post- och Telestyrelsen. LEK syftar till att enskilda och myndigheter ska få tillgång till säkra och effektiva elektroniska kommunikationstjänster bl.a. genom möjliggörandet av konkurrens och internationell harmonisering. I takt med att informations- och kommunikationsteknologin (IKT) intagit en central roll för tillväxt och utveckling i den globala ekonomin har harmoniseringen av den inre marknaden för elektronisk 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG av den 7 mars 2002 om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, EGT L 108, , s. 33. Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/20/EG av den 7 mars 2002 om auktorisation för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, EGT L 108, , s. 21. Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/19/EG av den 7 mars 2002 om tillträde till och samtrafik mellan elektroniska kommunikationsnät och tillhörande faciliteter, EGT L 108, , s. 7. Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/22/EG av den 7 mars 2002 om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, EGT L 108, , s. 51.

3 Sida 3(5) kommunikation ökat i betydelse. Med anledning av att verksamheten omfattas av LEK följer ett betydande EU-rättsligt inflytande över Stokabs verksamhet. EU:s regelverk om offentlig upphandling är mycket omfattande. Det syftar till att reglera hur den offentliga upphandlingen genomförs i de fall de som upphandlar inte har en konkurrenssituation att ta hänsyn till. EU-kommissionen har beslutat att telekommunikationssektorn är konkurrensutsatt i hela EU-området och fastställt att upphandlingar inom denna sektor inte längre behöver regleras. Stokabs verksamhet är därmed undantagen enligt 1 kap. 4 i lagen om offentlig upphandling (LOU, 2007:1091). EU-rätten reglerar stöd från offentliga myndigheter. Avsikten är att förhindra att verksamhet som bedrivs i offentlig regi ska kunna snedvrida konkurrensen. Stokab omfattas, som ett helägt kommunalt bolag till Stockholms stad, av det EU-rättsliga regelverket om statligt stöd. Stokabs verksamhet finansieras på marknadsmässiga villkor ingen offentlig finansiering tillförs bolaget. Stokabs strategiska inriktning av EU-arbetet berör därför inte statsstödfrågorna, varken tillåtet- eller otillåtet statsstöd. 3 Strategisk inriktning för Stokabs EUarbete Inriktningen för Stokabs arbete med EU-relaterade frågor utgår från två strategiska budskap. 3.1 Tillgång till svart fiber på likvärdiga villkor främjar konkurrensen Harmonisering av den inre marknaden och anpassningen till en digital ekonomi har betydelse för tillväxten och sysselsättningen i Europa. En väl utbyggd ITinfrastruktur, som är tillgänglig och öppen för marknadens aktörer, främjar konkurrensen inom IT- och telekombranschen och är därmed en strategisk förutsättning för bland annat tillväxt och sysselsättning. Medlemsstaterna inom EU har kommit olika långt i utbyggnaden av fibernät och mobila nät. I flertalet av EU s medlemsstater har investeringar i fibernät varit blygsamma. Kommissionens rekommendation om icke-diskriminerande villkor och kostnadsberäkningsmetoder avser att stärka incitament att investera i nästa generations accessnät (NGA-nät) och medger därför bl.a. att prisreglering på fiber kan hävas. Prisreglering skapar en osäkerhet om framtida kassaflöde varvid den hämmar investeringsviljan. EU har villkorat ett hävande av prisregleringen med att tillträde till SMP-operatörens nät ska ske på likvärdiga villkor 2 samt att andra plattformstekniker har en återhållande effekt på prissättningen. 2 Rekommendationen reglerar hur detta ska uppnås genom s.k. Equivalence Of Input

4 Sida 4(5) Stockholms stad har utifrån en strategisk inriktning genom Stokab byggt upp en konkurrensneutral passiv nätinfrastruktur (svart fiber) för elektronisk kommunikation i absolut världsklass. Syftet med verksamheten är att stimulera en positiv utveckling för Stockholm genom att bidra till goda förutsättningar för ITutvecklingen i regionen. Genom Stokab har Stockholms stad i princip säkrat tillgången till svart fiber vilket stimulerar till konkurrens på tjänstenivån och därmed utvecklingen inom IT- och telekombranschen och därmed även inom Stockholms näringsliv i stort (Stokab-modellen). Modellen skapar goda förutsättningar för nya aktörer att träda in på marknaden utan att själva behöva bekosta investeringen i den grundläggande nätinfrastrukturen eller vara hänvisade till att hyra av sina konkurrenter. Konsumenters valfrihet ökar därmed även på bredbandsmarknader där det annars skulle vara höga hinder för nya aktörer att etablera sig på marknaden. Genom Stockholms stads ägarinflytande kan således tillgången till svart fiber på likvärdiga villkor säkras över tid, och kostnaden för fibernätet kan på så vis delas mellan flera aktörer utan att någon får fördelar före den andra. Detta gör det möjligt att bygga ut fibernätet, trots att det initialt är dyrt. Utvecklingen, av den sektorsvisa förhandsregleringen, i riktning mot att fiber ska kunna hyras på likvärdiga villkor och att prisreglering hävs på fiber är enligt Stockholms stads uppfattning ett steg i rätt riktning. Ökad harmonisering och gränsöverskridande investeringar och affärer kan på så sätt skapas inom hela EU. 3.2 Stimulera lokala initiativ och frivilliga insatser Stokab-modellen, etablerad av Stockholms stad på frivillig grund, stimulerar till konkurrens på tjänstenivå. Utbyggnaden av Stokabs fibernät har skett i takt med marknadens utveckling och verksamheten baseras på kunders efterfrågan utan inblandning av offentlig finansiering. Den förhållandevis goda tillgången till fiber och internationellt sett låga prisnivåer 3, visar att konkurrensen fungerar i Stockholm. Stockholmsmarknaden har på så vis utvecklats och uppvisar positiva särdrag, unika inom den europeiska marknaden för elektronisk kommunikation. Det är angeläget att regulatoriska åtgärder inom EU kan anpassas till rådande förutsättningar i enskilda medlemsstater så att frivilliga initiativ och insatser stimuleras och uppmuntras. Regulatoriska åtgärder för ökad harmonisering får på intet sätt försämra förutsättningarna för lokala initiativ. 4 Stokabs EU-arbete EU-rätten har en direkt påverkan på Stokabs verksamhet varför det är angeläget att bevaka och, i den mån det är möjligt, påverka utvecklingen utifrån stadens och Stokabs strategiska inriktning. 3 Företags kostnad för 100 Mbit/s-anslutning, en jämförande studie av United Minds mellan elva städer.

5 Sida 5(5) För att kunna påverka utvecklingen inom EU krävs att initiativ på EU-nivå uppmärksammas tidigt i processen. Stokab arbetar löpande med att stärka nätverket med och kring EU-kommissionen både för att kunna bevaka och påverka utvecklingen inom EU. Stockholmsregionens Europakontor stödjer Stokab i bevakningen av IT-relaterade frågor och bistår med rapportering om aktuella händelser. Information om Stokab-modellen är ett strategiskt inslag i det EU-relaterade påverkansarbetet såväl nationellt, som på europeisk och global nivå. Stokab deltar i remissförfaranden och med skrivelser när så krävs. Stokab har förutom intern samverkan inom staden, upparbetade kontakter med Sveriges kommuner och landsting (SKL), IT- och Telekomföretagen och Svenska Stadsnätsföreningen (SSNf), för bevakning och påverkan av aktuella frågor. Detta EU-positionspapper gäller tills annat fastslås.