eid dags att bryta dödläget. (Men också en hel del om kommunal e-förvaltning)

Transkript

1 eid dags att bryta dödläget. (Men också en hel del om kommunal e-förvaltning) Bengt Svenson IT-strateg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting E-forum Skåne

2 Medborgarfokus! Medborgare Näringsliv e-demokrati Förtroendevalda e-service e-förvaltning Tjänstemän 2

3 EU:s definition av e-förvaltning E-förvaltning (egovernment) definieras som användning av informations- och kommunikationsteknik i offentlig förvaltning i kombination med organisationsförändringar och ny kompetens hos personalen. Syftet är att förbättra de offentliga tjänsterna och de demokratiska processerna, och att stärka den offentliga politiken 3

4 Modell Påverkan Krav intäkter! Omvärld! kostnader! Ökad kvalitet, produktivitet och effektivitet Utmaning Verksamhetsutveckling & förändringsarbete Organisation Styrning och ledning Den Moderna Förvaltningen Attityder Värderingar Beteende Modeller Verktyg Metoder 4

5 Organisation Styrning och ledning Styrning och ledning Den Moderna Förvaltningen Attityder Samverkan Värderingar och IT-ekonomi Beteende Förändringsledning kommunikation och kompetens Modeller IT-plattform -hård och Verktyg mjuk infrastruktur Metoder 5

6 Hörnsten 1 Ledning och Styrning Politiskt engagemang och beslut Engagerad och ansvarstagande tjänstemannaledning på alla nivåer Fokus på medborgarnytta Tydliga riktlinjer och beslut Länk till rapporten e-förvaltning i Sveriges kommuner

7 Medborgarfokus? Kurator Logoped Läkare Arbetsterapeut Dietist Hjälpmedel Lan dst en ing et un m om K Förälder till funktionshindrat barn a v Pri ta u ra tfö re Sta ten LSS-handläggare Färdtjänst Parkeringstillstånd Bostadsanpassning Förskola/skola Vårdbidrag Bilstöd Tf föräldrapenning Assistansersättning 7

8 Samverkan Mellan enskilda förvaltningar i kommunen, samt övriga utförare Regionalt Kommun- kommun Kommuner- landsting Kommunal sektor statlig sektor 8

9 G enomförande: Myndig hets klus ter Mitt företag Geodata Miljödepartemente t Statssekreterargrupp och egrupp Näringsdepartemente t Finansdepartemente t Lst 24/7 9

10 Nationella IT-strategin för vård och omsorg IT ska ses och användas i ett strategiskt verksamhetsperspektiv Förstärka medborgarnas och patienternas ställning och inflytande Ge vård utan hinder av verksamhetsmässiga och administrativa gränser samt geografiska avstånd Ge vårdpersonalen effektiva och kvalitets- och kompetenshöjande arbetsredskap Sträva efter god resurshushållning och ekonomisk effektivitet i verksamheten Skapa goda förutsättningar för IT-användning i vården 10

11 Handlingsplan för nationellt samordnad IT-användning i kommunal vård och omsorg Insatsområden Teknisk infrastruktur för säker behörighetsinloggning och kommunikation baserad på elektronisk identifiering Informationsstruktur och standarder för information som dokumenteras Ökat erfarenhetsutbyte och ökad samverkan kring IT-stöd av gemensam intresse 11

12 Nationell samordning vård och omsorg Gemensam styrning/samordning kommun landsting Landstingets beställarfunktion/,landst ingsdir. med kansli Kommunernas samlade funktion kommundir. med kansli Kommuner och Landsting regionalt 12 12

13 IT-ekonomi Verksamhet ca 98 % IT ca 2 % 13

14 Hörnsten 2 Samverkan och IT-ekonomi Samverkan över myndighets- och förvaltningsgränser Öppna rutiner, strukturer för att underlätta samverkan Tydlig IT-budget 14

15 Hur används arbetstiden? Fördelning av handläggarnas tid Extern Intern 7% Adm 4% 29% Res Bom 43% Övrigt 17% 15

16 Börprocesser 16

17 Hörnsten 3 Förändringsledning, kommunikation och kompetens Framtida kompetensbehov? Etablerade processer för att hantera förändring och kompetensutveckling Chefer och medarbetare har tillräcklig kunskap om IT och e-förvaltning 17

18 Samhällets behov av (allmänt tillgänglig) IT-infrastruktur El, värme & VA Kultur Miljö Fritid Telekom Transport Vård Industri Media Turism FoU Lokalt näringsliv Skola Hantverk Handel Fastighet & Bygg Bank & Försäkring Omsorg Jordbruk, skog tekniska plattformar transmission juridik Processer & service Verksamhetsutveckling affärsmodeller signering gränssnitt avtal Protokoll, IP lagring domänhantering Mjuk infrastruktur Interoperabilitet licenser standards behörighet e-id stomnät radiolänk tomrör Hård infrastruktur Tillgänglighet kabel-tv ADSL TV PLC fastighetsnät Radio kopparnät WiMax GSM WiFi 3G lokala nät (fiber) 18

19 Bredbandsstöd och finansiering, Förväntat utfall enligt förordningar 2001 Staten 50 % Kommunerna 5% Marknaden 45% Utfall per 31/ Staten 59% Kommunerna 11% Marknaden 30% Bredband 2013 Staten 50% Kommunerna 10% Marknaden 40% (???) 15% 19

20 SKL, april, 2008: e-legitimation bör vara offentligrättsligt grundad Staten bör snarast utreda och införa ett regelverk som, på motsvarande sätt som folkbokföringslagen 1991:481 och passlagen 1978:302, klargör ansvarsfördelningen mellan staten och marknaden när det gäller utfärdande och tillhandhållande av elegitimation, för medborgare och organisationer i Sverige: Utdrag ur Folkbokföringslag (1991:481) Inledande bestämmelse 1 Folkbokföring enligt denna lag innebär fastställande av en persons bosättning samt registrering av uppgifter om identitet (inklusive e-legitimation), familj och andra förhållanden som enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet får förekomma i folkbokföringsdatabasen. Vigsel, födelse och dödsfall i landet skall registreras även i fråga om en person som inte är eller har varit folkbokförd. Folkbokföring och sådan registrering som avses i andra stycket sker genom Skatteverkets försorg. Lag (2003:657). 20

21 SKL, okt 2007: Elektronisk legitimation bör definieras som tjänst av Icke Ekonomiskt Allmänt Intresse SNEGI Sveriges hantering av elektronisk legitimation bör förändras mot en öppen marknadslösning till skillnad från dagens slutna företagslösning. Utfärdande av e-legitimation bör definieras som en tjänst av icke ekonomiskt allmänt intresse (Services of Non Economic General Interest, SNEGI) på samma sätt som t ex folkbokföring, rättsväsende, skatteindrivning etc. Det ska vara möjligt för svenska medborgare, företag och organisationer att kostnadsfritt ha tillgång till en offentligrättsligt grundad e-legitimation Distribution/användande av elektronisk legitimation bör ses som en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse, vara avgiftsfinansierad och tillhandahållas av marknadens aktörer på kommersiell grund För att säkerställa allomfattande tillgång bör e-legitimation vara offentligrättsligt grundat med ett statligt skattefinansierat ansvarstagande. Detta innefattar bl a lagstiftning (jmfr Folkbokföringslagen SFS 1991:481 och Passlagen SFS 1978:302), offentlig insyn och tillsyn. Statens syfte med sitt ansvarstagande bör vara allmännyttigt, d v s icke vinstdrivande, vilket också kräver reglering för att säkerställa att det offentliga agerandet bidrar till effektiv konkurrens på marknaden för distribution av e-legitimation Grunden för e-legitimation är i huvudsak svenskt medborgarskap men bör även omfatta personer som stadigvarande vistas i Sverige 21

22 SKL, juni 2007: Sverige behöver en nationell elektronisk identitet Skrivelse till Mats Odell, : Sveriges Kommuner och Landsting anser att: Staten ska utfärda, garantera och finansiera en nationell elektronisk identitet för fysiska och juridiska personer. Funktionen för kontroll av giltighet är en grundläggande samhällsfunktion och ska därför vara skattefinansierad. Den elektroniska identiteten ska vara helt skild från roll- och behörighetshantering samt vara tillgänglig på olika bärare, såväl programvara som fysiska, t ex plastkort (som det nationella ID-kortet, bankkort m fl) eller SIM-kort (dvs mobiltelefoner) Den elektroniska identiteten ska bygga på en nationell enhetlig och långsiktigt hållbar infrastruktur. Det ska vara möjligt för andra aktörer att använda den nationella elektroniska identitetsfunktionen i sina tillämpningar 22

23 SGI TJÄNSTER AV ALLMÄNT INTRESSE SGEI? TJÄNSTER AV ALLMÄNT EKONOMISKT INTRESSE ICKE-EKONOMISKA TJÄNSTER AV ALLMÄNT INTRESSE SOCIALA SGEI t.ex. Renhållning Turismtjänster El, gas, post, telekom bredband m.m. ekonomiskt tjänster av eller icke-ekonomiskt allmänt intresse t.ex. Socialtrygghetssystem Barnomsorg Äldreomsorg Sociala bostäder Vård TJÄNSTER AV ICKE-EKONOMISKT ALLMÄNT INTRESSE t.ex. Offentlig utbildning Rättsväsendet Försvar m.m. Underkastade EG-rätt om konkurrens och den inre marknaden 23 Sveriges Kommuner och Landsting / Caroline Wehlander, jurist, civilrätt

24 Verksamheterna massor med stuprör Medarbetaren Medborgaren & lagring Internet Intranät Funktioner Verksamhetssystem Accesser Verksamhetssystem & Verksamhetssystem Behörigheter Verksamhetssystem Klient/presentation 24 Christer Haglund SKL

25 InternetTele TV Radio Rollbaserad publicering Webbplattform Medborgaren Medarbetaren Rollbaserad behörighet Eleven Serverplattform Lagring Processbaserat infoflöde Chefen 25 Christer Haglund SKL

26 Hörnsten 4 It-plattform Hård och mjuk It-infrastruktur Styrningen för utvecklingen av ITinfrastruktur är långsiktig och följer verksamheternas behov och E-visionen Kartläggning av informationsbehov Återanvända information 26

27 e-förvaltning alla svar 2006 och 2007 Styrning och ledning totalt e-förvaltning totalt 1 Samverkan och IT-ekonomi totalt 0 IT-plattform hård och mjuk infrastruktur totalt Förändringsledning och kommunikation totalt 27

28 Hörnstenar - förändring kommuner som svarat både 2006 och ,6 2, ,4 2,3 2,2 2,1 2 Styrning och ledning Samverkan och IT- Förändringsledning IT-plattform hård och totalt medel ekonomi totalt medel och kommunikation mjuk infrastruktur totalt medel totalt medel 28

29 Svar sorterat efter kommunstorlek ,00 Styrning och ledning totalt Samverkan och ITekonomi Förändringsledning och kommunikation IT-plattform hård och mjuk infrastruktur Totalt e-förvaltning 2,50 2,00 1,

30 Högaktuellt Arbetet kring den nationella IT-strategin för vård och omsorg regelverk, samverkan, privata utförare Frågan om en nationell e-id lösning Frågan om statens interna samordning Förvaltningsövergripande specifikationer -standardiserade, återanvändbara och organisationsoberoende Bredbandsfrågans fortsättning

31 Vill du veta ännu mer om eförvaltning i Sverige? Välkommen till konferensen Västerås 2-4 juni Konferensen belyser hur statliga myndigheter, landsting och kommuner kan använda informations- och kommunikationsteknologi för att vidga det offentliga rummet genom att: Fördjupa och bredda den demokratiska dialogen och brukarnas inflytande. Öka allmänhetens insyn och tillgängligheten till offentliga tjänster. Utveckla arbetsmetoder, organisation och strukturer. 31

32 Tack för mig! 32