MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

Transkript

1 MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr Miljöarkeologiska analyser av prover från gropar och odlingslager i stadsmiljö, Thomas Angells gate, Trondheim, Sør Trøndelag, Norge Sofi Östman, Fredrik Olsson, Jan-Erik Wallin & Johan Linderholm INSTITUTIONEN FÖR IDÉ OCH SAMHÄLLSSTUDIER 1

2 Miljöarkeologiska analyser av prover från gropar och odlingslager i stadsmiljö, Thomas Angells gate, Trondheim, Sør Trøndelag, Norge Sofi Östman, Fredrik Olsson, Jan-Erik Wallin & Johan Linderholm Bakgrund På uppdrag av NIKU - Norsk institutt for kulturminneforskning, har Miljöarkeologiska laboratoriet analyserat åtta prover från fossil åkermark och urbana lager i Trondheim. Lagren utgörs av odlingslager med datering från e.v.t och tre gropar daterade till e.v.t. De analyser som laboratoriet utfört innefattar arkeobotanisk analys, insektsanalys, pollenanalys samt markkemisk/fysikalisk analys. De frågeställningar som ligger till grund för analysen behandlar den urbana fornlämningsmiljön och vad mer som går att få reda på i denna kontext. Alla prover är insamlade av utgrävningspersonal, i samband med den ordinarie utgrävningen. Koordinater inmätta i WGS 1984, UTM 32N. Ansvarig institution är NIKU Norsk institutt for kulturminneforskning och kontaktperson har varit Julian P. Cadamarteri. MAL nr Prov namn Anläggning Anl. typ DATING X (N) Y (E) Z AD _062_ :12 Kum 2 Fossil åkermark. Botten , ,9 AD , ,1 5, _062_ :13 Trekkgrop Fossil åkermark. Botten _062_ :14 Trekkgrop Fossil åkermark. Topp , ,1 5,82 Thomas , ,4 5,02 Angells x Søndre 14_062_ :15 gate Fossil åkermark. Botten Thomas , ,4 5,24 Angells x Søndre 14_062_ :16 gate Fossil åkermark. Topp Thomas , ,0 4,31 Angells x Nordre 14_062_ :17 gate Profil 1, lag 11. Sandfylld grop med slagg och kol AD _062_ :18 14_062_ :19 Thomas Angells x Nordre gate Thomas Angells x Nordre gate Profil 2, Lag 10. Rödbrun, torvaktig massa, kompakt, klibbig organisk massa med en del ben, träflis, hår/päls. Möjlig garvgrop. Profil 2, Lag 8. Grop fylld med slagg och kol blandat med sand. AD AD , ,3 4, , ,3 4,58 2

3 Figur 1. Provens inbördes rumsliga relation. Provbehandling Pollenanalys Proverna homogeniserades innan ett delprov togs ut för pollenanrikning. Alla prover behandlades enligt standardmetoden för pollenanrikning beskriven i t.ex. Moore et al. (1991). Återstoden, det koncentrerade pollenmaterialet, färgades med saffraninfärgad glycerin. Omkring 500 pollen räknades och procentvärden beräknades på basen av totalsumman för alla pollen från de landlevande kärlväxterna. Vid identifiering av pollentyperna användes bestämningsnycklar av Beug (1961) och Moore et al. (1991). Pollenanalysen är utförd av Jan- Erik Wallin. Arkeobotanisk analys och insektsanalys Proverna var fuktiga vid ankomst och förvarades i kylrum för att minimera biologisk aktivitet exempelvis mögel samt för att förhindra att eventuellt subfossilt material torkar sönder. Provmaterialet volymsbestämdes och subsamplades för markkemisk/fysikalisk analys och pollenanalys. Materialet vattenflotterades för att extrahera den organiska delen av provmaterialet. Två fraktioner erhölls, 0,3mm 2mm samt >2mm, vilka sedan sorterades vått under stereolupp. Det botaniska materialet plockades ut samt artbestämdes under stereolupp med 3

4 hjälp av referenslitteratur och laboratoriets botaniska referenssamling. De subfossila insekterna plockades ut och bestämdes med hjälp av referenssamlingen för insekter på Miljöarkeologiska laboratoriet samt bestämningslitteratur. OBS, prov nr 14_062_001/ :12, har ej analyserats för pollen och markkemi pga. ofördelaktig subsampling. Förarbetet, utplockningen av material samt bestämning av insekter gjordes av Fredrik Olsson. Den arkeobotaniska artbestämningen utfördes av Sofi Östman. Markkemisk/fysikalisk analys Innan analys torkas proverna i 30 C, varefter de homogeniseras genom mortling och sållning genom ett 1,25 mm såll. Vid provförbehandlingen tillvaratas eventuella fynd och kol och järnutfällningar noteras vid förekomst. Jordprover från markprofilerna analyserades med avseende på 5 markkemiska/ fysikaliska parametrar. Det markkemiska arbetet är utfört av Samuel Eriksson. De 5 parametrarna är: 1. Fosfatanalys, Cit-P (fosfatgrader, Po) enligt Arrhenius och Miljöarkeologiska laboratoriets citronsyrametod. Fosfathalten anges som mg P2O5/100 g torr jord extraherad med citronsyra (2 %) (Engelmark och Linderholm 2008). 2. Fosfatanalys efter oxidativ förbränning, Cit-POI (fosfatgrader, Po). Fosfathalten anges som mg P2O5/100 g torr jord extraherad med citronsyra (2 %) efter förbränning av provet vid 550 C (Engelmark och Linderholm 2008). 3. Organisk halt, LOI (Loss On Ignition, %) bestämd genom förbränning av provet vid 550 C i 3 timmar. Halten anges i procent av torrt prov (Carter 1993). 4. Magnetisk susceptibilitet, MS (SI) är analyserad med ett Bartington system, (MS3 och MS2B mätcell). Susceptibiliteten anges som χlf 10-8 m3 kg-1 masspecifik susceptibilitet, per 10 g jord (Dearing 1994, Thomson och Oldfield, 1986). Med MS menas magnetiserbarheten hos ett material, dvs. i vilken omfattning ett jordprov förstärker ett pålagt magnetiskt fält. 5. Magnetisk susceptibilitet efter oxidativ förbränning vid 550 C, MS550 (SI) är analyserad med ett Bartington system, (MS3 och MS2B mätcell). Susceptibiliteten anges som χlf 10-8 m3 kg-1 masspecifik susceptibilitet, per 10 g jord (Dearing 1994, Thomson och Oldfield, 1986). Resultat och tolkningar Pollenanalys (Jan-Erik Wallin) Se tabell 1. Vid pollenanalys av jordprover finns en viss risk för att vissa växtarter med tjockskaliga pollenkorn får en överrepresentation i analysen (t. ex korgblommiga växter). Att pollenkornen har ett tjockt skal minskar risken för nedbrytning jämfört med tunnskaliga pollenkorn. I denna pollenanalys kunde konstateras att många korroderade och trasiga pollenkorn förekom i proverna. Det är möjligt att en del tunnskaliga pollenkorn har försvunnit och med andra ord påverkat pollenfördelningen. Tre prov hade så lite pollen att någon komplett pollenanalys inte gjordes. Dock noterades artsammansättning på de enstaka pollenkornen, se tabell 1. Tre av proverna, 02, 03 och 05 hade så lite pollen att någon komplett pollenanalys inte gjordes. Dock noterades artsammansättningen av de pollen som fanns på preparaten. Alla prover innehöll pollen från sädesslaget korn (bygg) och två av proverna (03 och 05) innehöll även pollen från sädesslaget vete. Proverna torde vara från odlingsmark. 4

5 Prov 04 Prov 04 var det enda provet som innehöll så mycket pollen att en analys kunde göras. Artsammansättningen visar tydligt att provet kommer från odlingsmark. Höga andelar av både korn och vete pollen. Andelen pollen från åkerogräs är även högt (spärgel, vicker, målla, korgblommiga växter och nejlikväxter). Andelen gräspollen är också högt. Andelen pollen från träd är lågt. Vilket tyder på odlingslandskap. Hasselsnår torde ha förekommit i närheten. Arkeobotanisk analys (Sofi Östman) Se tabell 2. Det arkeobotaniska materialet i samtliga prover var något magert med tanke på kontext. Miljöer med mycket aktivitet under lång tid, exempelvis stadsmiljöer, tenderar att samla och bevara rikligt med subfossilt material. Det är enbart ett prov som ger en så pass stor mängd material som kan leda till en djupare arkeobotanisk tolkning. Det arkeobotaniska materialet i prov 14_062_ utgörs av totalt nio olika släkten/arter, främst representerat av den i arkeobotaniska kontexter vanligt förekommande mållan, Chenopodium sp. Ett åkerogräs som trivs i ruderata och näringsrika miljöer och vars frön har ett hårt skal som bevaras väl. Även revormstörel, Euphorbia helioscopia är återkommande i proverna och trivs likt målla i kulturpåverkade och ruderata miljöer. Både målla och revormstörel har i äldre tid brukats inom hushållet. Målla, framförallt arten svinmålla, Chenopodium album har använts bland annat som svinfoder eller under nödår malts till mjöl. Dess blad går att äta och kan liknas vid spenat. Revormstörel har en mjölksaft som i äldre tid brukats som läkemedel för att bota bland annat revorm (Virtuella floran). Prov 1-5 som härrör från marklager klassade som fossil åkermark, visar alla en artsammansättning som speglar näringsrika åkermarker, där stallgödsling förekommit och mycket troligt även annan typ av näringstillförsel. Prov 6-7 som kommer från gropar ger ytterst lite växtmakrofossilt material, vilket kan vara ett resultat av ofördelaktig bevaring eller så är proverna tagna i anläggningar dit ett arkeobotaniskt material inte deponerats. Prov 14_062_008 ensam innehåller 29 olika arter/släkten, representerat av odlade växter, åkerogräs/ruderatväxter, ängsväxter, våtmarksväxter, träd/buskar/ris samt ett antal ej definierade arter. En inte alls ovanlig kombination av växter i urbana miljöer. Arter som trivs i kulturpåverkade och näringsrika jordar såsom tidigare nämnda målla och revormstörel förekommer ofta, tillsammans med vanliga arter som tabell 2 nedan visar, de flesta är framförallt vanliga att finna i jordbrukskontexter tillhörande järnåldern. En art som sticker ut och värd att belysa är närvaron av korndådra, Neslia paniculata. Den är idag mycket sällsynt men var ett vanligt åkerogräs i äldre tid och en tydlig kulturindikator (Viklund, 1998). Förutom ogräsen består materialet i prov 8 även av två förkolnade sädeskorn, ett råg och ett sädeskorn med för dålig bevaring för att kunna bestämma närmare. Icke brända sädeskorn bevaras mycket dåligt och finns mycket sällan oförkolnade i subfossila miljöer. De brända sädeskornens närvaro i denna grop är ett resultat av mänsklig aktivitet, men hur de hamnat inom anläggningen går ej att förklara närmre än genom mänsklig aktivitet i området, exempelvis i form av hushållsavfall. 5

6 Humle, Humulus lupulus är en annan intressant kulturindikator som kan tittas lite närmre på. Den introducerades i Norden under medeltiden och är mest känd för sin roll som ingrediens inom ölbryggning. De bitterämnen som finnes i humlen är bakteriehämmande och har därför spelat en avgörande roll innan pastörisering blev vanligt. Humlekottar har även brukats inom läkemedel, som livsmedel och konserveringsmedel. Dess stänger har mycket starka fibrer och har använts för bland annat mattor och rep (Tunón, Pettersson, & Iwarsson, 2005). Det breda användningsområdet för humlens alla växtdelar gör den till en rätt så vanligt återkommande gröda i denna typ av fornlämningsmiljö. Insektsanalys (Fredrik Olsson) Proverna 14_062:5-7 innehöll inga insektsrester. Däremot innehöll prov 8 flera skalbaggsarter som ofta hittas i miljöarkeologiska kontexter och betraktas vara kopplade till mänsklig verksamhet eller miljöer. Oryzaephilus mercator är en art som förknippas med människan, dvs synantrop art, och dess spridning är global. Arten påträffas bland annat i korn, socker och dylikt. Denna art är ofta betraktad som en pest på bland annat korn och andra lagrade produkter i torr och varma miljöer. Även Ptinus fur är en allmän art som ofta påträffas på torrt organiskt avfall såsom torra matvaror i våra skafferier. Den hittas även på djurskinn, fågelfjädrar. Trox scaber påträffas även den på torra kadaver, diverse spillning, stallgödsel. Typisk naturlig miljö är ihåliga lövträd där arten lever av animaliskt avfall från djurbon. Sitophilus granarius är en skadegörare på spannmålslager, och i synnerhet på korn men påträffas även på andra spannmål och majs. De är vinglösa, men spridningen sker genom transporten av den angripna spannmålen. Dessa ovan nämnda arter har påträffats i medeltida Oslo och Göteborg. I dessa undersökningar gjordes tolkningen att människorna levde i hus med hö på marken, åt troligen mögligt insektsangripen säd och kött. Ben, hudar, fjädrar och dynga var en del av hushållens avfall (Elias, 2010). Då även dyngbagge (Aphodius sp.) fanns i materialet från Trondheim, vilken ofta tolkas som ett gott tecken på nedbrytet organsikt material eller förekomst av dynga och därigenom tamboskap, så låter denna tolkning inte orimlig. Provet innehöll tänder och hår kan det mycket väl också kunna vara en plats liknande garveri, men det förklarar inte förekomsten av kornviveln Sitophilus granarius. I provet hittades även några subfossila insektsrester som bara gick att bestämma till släkt. Dessa släkten hittas huvudsakligen i fuktiga miljöer bland organsikt nedbruten material. Trechus secalis är en i huvudsak skogsart som förekommer på skuggiga, fuktiga marker såsom i lövskogar och fuktiga örtrika ängar, men även associerad med strandbankar. 6

7 A B Figur 1. Två av de bestämda insektsresterna från Trondheim som är starkt knuten till människan. A. Trox scaber, liten knotbagge. Höger täckvinge. B. Sitophilus granarius, kornvivel. Halssköld. Bild A på den moderna Trox scaber är tagen av Udo Schmidt, 2007 ( Resterande bilder är tagna av Fredrik Olsson, Umeå Universitet, Markkemisk/fysikalisk analys (Johan Linderholm) Markdata redovisas i tabell 3. Fosfathalterna är genomgående höga till mycket höga och har närmast halter som medeltida stadslager brukar uppnå. Den magnetiska susceptibiliteten är hög om sedimenten är alluviala älvsediment. Ett extremvärde återfinns i provet profil 2, lag 10. Från samma profil, i prov från lag 8 är susceptibiliteten lägre trots att fynd i gropen anges ha inblandning av slagg och kol. Det tyder på en snabb och tillfällig process där postdepositionell vittring inte förekommit. I figur 2 kan utläsas att det inte rör sig om enkla dyrkings/odlingslager då fosfathalten är mycket hög och andelen organisk fosfat är låg. Sedimenten förefaller ha karaktär av sk dark earths, dvs mixade sediment/jordar som är överladdade med näringsämnen och blandat kolinnehållande avfallsmaterial. 7

8 Figur 2. Relationen mellan Pkvot (relativa andelen organisk fosfat) och organisk halt (LOI). Cirklarnas storlek representerar relativ mängd oorganisk fosfat (Cit-P). Prover från profil 2 avviker från övrigt material då den organiska halten är hög. I provet från lag 10 är MS värdet mycket högt och det finns två möjliga förklaringar; antingen rör det sig om deposition av hårt bränd (järnhaltig?) torv eller recent kontaminering av vattenledning/avloppsrör. Sammanfattande tolkningar Sammantaget visar all data på en urban kontext med stark näringsupplagring i sedimenten. Odlingsinslagen är starka men sedimenten har kommit att snarare få karaktären av sk dark earths (Macphail & Linderholm 2004) med starkt mixade odlingslager som följd. Det arkeobotaniska materialet visar dels kulturväxter såsom humle, sädeskorn och korndådra men även åkerogräs och våtmarksväxter som avspeglar en närmiljö bestående av ett odlingslandskap med både ris och buskar samt med inslag av fuktigare marker. Pollenanalysen visade på dålig pollenbevaring inom de provtagna miljöerna, men det prov innehöll pollen visade tydligt på en bild av ett hävdat och öppet kulturlandskap med odling av korn och vete. Den anläggning vars tolkning föreslagits kunna vara en grop för gravning kan vara sådan även om inga direkta belägg finns i här presenterade data. Frånvaron av arkeobotaniskt material och även insekter visar tillsammans med hög MS att materialet är mycket troligt hårt bränt varför inget biologiskt material kommit att bevaras. Insekter som exempelvis Trox scaber torde annars kunna vara en mycket god indikator på sådan verksamhet. 8

9 Källförteckning Anderberg, A., & Anderberg, A.-L. (u.d.). Den virtuella floran. (2013, Redaktör) Hämtat från Carter, M. R., 1993, Soil sampling and methods of analysis, London, Lewis Publishers. Clark, A., 2000, Seeing beneath the soil: prospecting methods in archaeology. New edition London, Routledge. Dearing, John. (1994). Environmental magnetic susceptibility: Using the Bartington system. London: Bartington Instruments. Digital seed atlas of the Netherlands/Digitale Zadenatlas van Nederland. (2006). Hämtat från Digital seed atlas of the Netherlands: Engelmark, Roger & Linderholm, Johan (2008). Miljöarkeologi: människa och landskap - en komplicerad dynamik. Malmö: Malmö kulturmiljö Macphail, R.I., Linderholm, J Dark earth : recent studies of Dark earth and dark - earth - like microstratigraphy in England, UK. In (eds. Verslype, L., & Brulet, R), Terres noires - Dark Earth. Actes de la table-ronde internationale tenue à Louvain-la-Neuve, les 09 et 10 novembre Louvain-la-Neuve. Thomson, R; & Oldfield, F Environmental Magnetism. London. Tunón, H; Pettersson, B; Iwarsson, M. (2005). Människan och floran. Etnobiologi i Sverige 2. Wahlström & Widstrand. Viklund, K. (1998). Cereals, weeds and crop processing in Iron Age Sweden. Methodolocical and interpretive aspects of archaeobotanical evidence. (Vol. 14). Umeå: Department of Archaeology. Archaeology and environment. Viklund, Karin., Linderholm, J., & Macphail, R. I. (2013). Integrated Palaeoenvironmental Study: Micro- and Macrofossil Analysis and Geoarchaeology (soil chemistry, magnetic susceptibility and micromorphology). In Gjerpe, Lars Erik (red.) (2013). E18-prosjektet Gulli- Langåker. Bd 3, Oppsummering og arkeometriske analyser. Bergen: Fagbokforlaget. 9

10 Tabell 1: Andel pollen i procent. Art/prov nummer MAL Thomas Angells gata Trondheim, Norge Prov saknas Al (Or) X 1.4 Björk X 3.2 X Tall (Furu) 4.8 X Hassel/Pors 9.7 X Ljung (Lyng) X 0.2 Gräs (Gras) X X 12.9 X Korgblommiga växter X 0.8 (rörf.), (Turf) Korgblommiga växter 3.2 (Tungf.) (Tistel, Lövetann) Smörblommor (Soleie) 1.6 Rosväxter (Mure) 0.2 Kråkvicker (Vikke) 2.2 X Målla (Meldestokk) 1.8 Nejlikväxter (Smelle, 2.4 tjärnblom) Spärgel (Bendel) 3.8 Summa störnings 16.0 indikerande växter (exkl. gräs) % Korn (Bygg-typ) X X 44.3 X Vete typ (Kveite-typ) X 6.9 X Summa odlade växter 51.2 Halvgräs (Storr) 0.6 Summa räknade pollen 505 Sporer Lummer (Kråkefot) 0.6 Ormbunkar (Telg) 3.8 Analys Jan-Erik Wallin Mars 2015 Kol +Ved Kol + Ved Kol +Ved Kol +Ved 10

11 Tabell 2. Artlista arkeobotanisk analys Odlade växter Norskt namn Svenskt namn Vetenskapligt namn 14_062_001 14_062_002 14_062_003 14_062_004 14_062_005 14_062_006 14_062_007 14_062_008 Korn Sädeskorn Cerealia indet 1 Humle Humle Humulus lupulus 7 Rug Råg Secale cereale 1 Åkerogräs/ruderatväxter Melde Mållor Chenopodium sp Åkervortemjølk Revormstörel Euphorbia helioscopia Åkervortemjølk Revormstörel Euphorbia helioscopia 1 Jordrøyk Jordrök Fumaria officinalis 4 1 Finkefrø Korndådra Neslia paniculata 4 Honsegras/raudt honsegras Pilört/åkerpilört Honsegras Pilörter Persicaria sp. 1 Persicaria lapathifolia/maculosa 26 Tungras Trampört Polygonum aviculare 2 Rød jonsokblom Rödblära Silene dioica 11 Vassarve Våtarv Stellaria media 110 Vassarve Våtarv Stellaria media 3 Pengeurt Penningört Thlaspi arvense 39 Stornesle Brännässla Urtica dioica 5 Nesle Nässlor Urtica sp. 1 Ängsväxter Engfrytle Ängsfryle Luzula multiflora 65 Engsoleie Smörblomma Ranunculus acris 17 Syrer Skräppor Rumex spp. 25 Våtmark/Strand/Vatten Träd/Buskar/Ris Övriga växter Storr Starr Carex spp. 7 Tepperot Blodrot Potentilla erecta 4 Myrhatt Kråkklöver Potentilla palustris 6 Mure Fingerörter Potentilla sp. 1 Tiggarsoleie Tiggarranunkel Ranunculus sclerathus 1 Myrfiol Kärrviol Viola palustris 18 Mulig krekling Sannolik kråkbär cf. Empetrum nigrum 1 Hassel Hassel (nötskal) Corylus avellana 2 Krekling Kråkbär Empetrum nigrum 1 Krekling Kråkbär Empetrum nigrum 1 Bringebær Hallon Rubus idaeus 2 1 Bringebær Hallon Rubus idaeus

12 * Svarta celler = förkolnat material Marikåpe Daggkåpa Alchemilla sp. 27 Kål Kål Brassica spp. 15 Tvitann Plister Lamium sp. 2 Valmu Vallmor Papaver sp. 5 Småsyre Bergsyra Rumex acetosella 60 Dvergjamne Mosslumrar Selaginella sp. 7 Tabell 3. Resultat markkemisk/fysikalisk analys MALNo MSlf MS550lf CitP CitPOI PQuota LOI 14_0062_ ,14 1,8 14_0062_ ,03 3,3 14_0062_ ,3 14_0062_ ,93 4,5 14_0062_ ,28 1,4 14_0062_ ,43 14,7 14_0062_ ,74 15,3 12

13 MAL Miljöarkeologiska laboratoriet Institutionen för idé och samhällsstudier Umeå universitet UMEÅ Pollenlaboratoriet i Umeå AB Sågställarvägen 2 A Umeå 070/ pollenlaboratoriet@ume.se 13