MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

Transkript

1 MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr Miljöarkeologiska markundersökningar kring RAÄ 369:1 m. fl. Bureå sn, Hedkammen Johan Linderholm & Samuel Eriksson INSTITUTIONEN FÖR IDÈ- OCH SAMHÄLLSSTUDIER

2 Miljöarkeologiska markundersökningar kring RAÄ 369:1 m. fl. Bureå sn, Hedkammen. Av Johan Linderholm & Samuel Eriksson Miljöarkeologiska laboratoriet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå Universitet Inledning Denna undersökning är föranledd av att en eventuell ny järnvägssträckning i samband med planering och utredning av Norrbottniabanan Projektet. I samband med en arkeologisk utredning (steg 1) av ett större område med ett antal fornlämningar vid norra änden av forna Harrsjön väster om Harrsjöbacken, har MAL, på uppdrag av Landskapsarkeologerna, genomfört riktade markundersökningar inom korridorsträckningen med syfte att belysa markanvändning kring framinventerade gropar med oklar kulturhistorisk koppling. Ett smärre urval av gropar, med tentativ upphovsklassificering av uppdragsgivaren inkluderades i denna undersökning. All information kring inventeringsresultat, kontexter, etc har tillhandahållits av Ola Nilsson och Lennart Klang, Landskapsarkeologerna. Figur 1. Utdrag från Fornsök med översikt över det aktuella undersökningsområdet markerat med blått. Röda rektanglar markerar tidigare markundersökta områden ( ).

3 Provtagning och material Proverna har insamlats med en jordsond (3,5 cm diameter) och huvudsakligen har B-horisont material insamlats. I några punkter har fler markhorisonter provtagits. Alla provpunkter samt delar av groparna inmättes med en Trimble med GNSS-mottagare. Precisionen kan i de flest fall skattas till att vara bättre än 1 meter men i områden med högre och tätare kronverk på träden kan denna vara sämre. Handhållen GPS användes av Landskapsarkeologerna för inmätning av samtliga identifierade gropar. Dessa inmätningar avviker från motsvarande Trimble inmätningar men det är vad man kan förvänta. Fem områden valdes ut med grop/gropar i centrum eller i vart fall inom ett tänkt grid om 50*50 m. provtäthet inom basgriden uppgick till 10 m. Men avvikelser förekommer då yttre omständigheter som vegetationstäthet och blockighet inverkade på provtagningsmöjligheterna. Figur 2. Provtagning vid en grop 250 i område B. 1

4 I samråd med arkeologer från Landskapsarkeologerna, utvaldes sju gropar där strategin var att samla in ett prov från gropen och ett kontrollprov i gropens närhet (ca 2-3 meter från gropen mitt) (figur 2). Dessa gropar var tentativt klassificerade som anlagda- respektive täktgropar. Exempel på rödfärgningar i B horisonterna inom det undersökta området återfinns i figur 3a. Det är inte givet att rödfärgningen i ett fall som detta har orsakats av mänsklig påverkan, men det går heller inte att säga att det inte är så utan fördjupad analys. Figur 3b utgör ett annat exempel på hur dessa färgningar förekommer i gropar. Figur 3a. Foto av markprofil vid provpunkt 35. Exempel på rödfärgning. Figur 3b. Foto av markprofil från provpunkt 157, i grop 211. Exempel på rödfärgning. I figur 4 ges en översikt över det insamlade materialet över undersökt område. Område A ligger nära Hedkammens åsrygg och här är blockfrekvensen högre varför provgridden uppvisar ett oregelbundet mönster. Område D var tänkt som ett jämförande område utan gropförekomster. Detta visade sig vara inte helt riktigt då en diffus grop framkom i samband med provtagningen. Område E visade det sig svårast att hantera då detta ligger i ett nyligen röjt skogsparti, med mycket ris mm som täckte marken vilket gjorde navigering och provtagning omständlig. 2

5 Figur 4. Provpunkter och inmätta gropar över undersökt område. 3

6 Analysmetoder Jordprover från markprospekteringen analyserades med avseende på 2 markkemiska/ fysikaliska parametrar (cit-p och MS). 1. Fosfatanalys, CitP, enligt Arrhenius och Miljöarkeologiska laboratoriets citronsyrametod. Fosfathalten anges som mg P/1000 g torrvikt jord extraherad med citronsyra (2 %). 2. Magnetisk susceptibilitet, MS (SI) bestämd på en Bartington MS3 med en MS2B mätcell. Susceptibiliteten anges som χ lf 10-8 m 3 kg -1 mass specifik susceptibilitet, per 10 g jord (Dearing 1994, Thomson och Oldfield, 1986). Med MS menas magnetiserbarheten hos ett material, dvs. i vilken omfattning ett jordprov förstärker ett pålagt magnetiskt fält. Innan markkemisk/fysikalisk analys torkades proverna i (30 o C), varefter de sållades genom ett 1,25 mm såll. Vid provförbehandlingen tillvaratas eventuella fynd. Förekomst av kol och järnutfällningar noteras. Använda mjukvaror: Grapher 13 samt Predictera-Evince har använts för grafisk framställning av spridning i data. ArcGIS för kartframställning. Resultat Inom ramen för denna undersökning har 161 prov insamlats från 157 provpunkter. I figur 5 a och b nedan är samtliga data sammanställda i histogramform. Figur 5a. Histogram över CitP ppm (blå) och MS (röd) för hela materialet (n=161). Figur 5b. Histogram över MS för värden <

7 Fosfathalterna i figur 5a är som framgår till största delen låga och inte boplatsindikerande men där finns inslag över 160 ppm som föranleder vaksamhet härvidlag. Dock finns inga extremvärden att notera. MS data är starkt log-normalfördelade med några tydligt avvikande värden. Extremerna kan i flera fall kopplas till jordart och närhet till Hedkammens glaciala avsättning men inte alla. Typvärden för MS ligger i intervallet vilket är jämförbart med tidigare undersökta lokaler i närområdet. Figur 6. Histogram över CitP (blå) och MS (röd) för respektive delområde A (topp) C (botten). I figurer 6-7 redovisas histogram för de olika delområdena samt provtagna gropar. I de flesta områdena finns några provpunkter med fosfathalter runt 200 ppm som troligen inte har en naturlig förklaring. Variation i MS data är inte lika lätt att förklara då detta kompliceras av att det finns en blandning av naturlig variation i jordarten mm men även möjliga inslag av värmepåverkan vars ursprung torde vara av mänsklig påverkan. Man kan notera att proverna i och kring de utvalda groparna faller inom vad som kan klassas som låga fosfatkoncentrationer. 5

8 Figur 7. Histogram över CitP (blå) och MS (röd) för respektive delområde D (topp) - E (mellan) samt provtagna gropar (botten). 6

9 Figur 8. Rumslig variation i CitP för respektive delområde, med inmätta gropar angivna enligt numrering av Landskapsarkeologerna. 7

10 I figur 8 och 9 redovisas rumslig variation i CitP data respektive MS för de olika delområdena. Område A har genomgående låga fosfathalter men med en viss ökning i öst-nordöst och så även i nordvästra hörnet. Det finns en intressant respons i MS runt grop 252 där fyra prover i gropens närhet avviker från närområdet. Hedkammens sediment bidrar med högre MS värden i nordöst. I område B har generellt högre fosfathalter i söder och inte i direkt anslutning till gropen i undersökningsområdets mitt. MS uppvisar ett omvänt förhållande och inte heller här förefaller aktiviteter kring gropen kunna kopplas till denna variation. Område C har något lägre fosfathalter än område B, och även här gäller det omvända förhållandet i MS som i område B. Noteras kan att denna grid omfattar endast en känd grop. I område D framträder ett område med något högre halter i anslutning till en grop i den sydvästra delen som också delvis sammanfaller med högre MS värden i sydöstra hörnet. Det prov med högst fosfathalt inom denna undersökning kommer från denna grop. Område E har inom undersökningsområdet som helhet generellt höga fosfathalter. I norra delen mot Hedkammen är dock fosfathalterna som lägst trots hög frekvens av gropar här. MS värden påminner om område A med Hedkammens sediment som bidrar till höga värden så närliggande gropar drunknar i relation till dessa data. Däremot kan gropen i sydvästra hörnet kopplas till den yta med högre MS dess närområde. 8

11 Figur 9. Rumslig variation i MS för respektive delområde, med inmätta gropar angivna enligt numrering av Landskapsarkeologerna. 9

12 Figur 10. Förhållandet mellan CitP (blå) och MS (röd) för de provtagna groparna (angivna med nummer) med tillhörande kontrollprov. Två gropar som provtogs innan den riktade gropprovtagningen genomfördes har lagts till i grafen som jämförelse (g228 och g248). I figur 10 är CitP avsatt mot MS gör gropar med tillhörande kontrollprov. De är också uppdelade i en tentativ klassning som gjordes av Landskapsarkeologerna i samband med fältinventeringarna. Två ytterligare provtagna gropar (228 och 248) är inlagda i grafen som jämförelse. Några trender som kan observeras. Tre av fem A-gropar uppvisar lägre respons i bägge parametrarna samtidigt som deras motsvarande kontrollprov har genomgående högre respons och som regel högre än motsvarande kontrollprov. Fosfathalterna är högre i T-gropar och är högre än i motsvarande kontrollprov så här kanske det finns utrymme för en reklassificering inom gropkategorin, dvs vad som pågått i respektive kring gropen. Man bör dock komma ihåg att ett prov inte nödvändigtvis gör en grop rättvisa utan att det behövs bättre empiri för att bringa klarhet i detta. Diskussion Den huvudsakliga strategin för denna undersökning är att pröva ge en rumslig kontext till några olika gropar inom undersökningsområdet, dvs att sätta fokus på ytan kring snarare än själva anläggningen. Summerar man undersökningsresultaten kan man konstatera att de undersökta områdena inte haft någon långvarig intensiv boplatsaktivitet. Den aktivitet som kan kopplas till groparna är mest troligt av mer punktspecifik karaktär och sannolikt mycket kortvarig. Vad man skulle vilja veta mer om är hur de ytor som framträder genom de olika analyserna egentligen svarar mot; en mycket lågmäld men ändå faktisk mänsklig aktivitet? 10

13 Analyserna ger inga entydiga svar på om aktiviteterna förknippade med groparnas tillblivelse, men väl information vad de inte varit. Jämfört med de tidigare markundersökta platser i vid fornharrsjön går inte det undersökta området enkelt att avfärda då här finns inslag av markpåverkan i nivå med de redan kända boplatsmiljöerna. Gropar kan undersökas på många sätt. I denna undersökning har fokus legat på ytor kring groparna. Det kan vara lämpligt att vid eventuella fortsatta undersökningar att man fokuserar på ett urval av gropar där ett tätare provgrid läggs ut för att fånga upp detaljer av markpåverkan i närområdet, motsvarande en kvadrat om ca m vilket skulle motsvara ca 25 prov med en 2 m upplösning. Att arbeta med och analysera gropar som objekt är inte lika enkelt då gropars sediment inte nödvändigtvis representerar aktiviteten som sådan utan förståelsen blir mer en fråga om tafonomi och sedimentation/erosion. Provtagningprovinsamling är av yttersta betydelse för att erhålla relevanta provmaterial. För eventuella fortsatta studier bör man fördjupa analyserna av redan insamlat jordmaterial där man analyserar organisk halt, samt frekvensberoende magnetisk susceptibilitet för att bringa större klarhet i vad som är jordartsberoende respektive värmeorsakad respons i MS (Walden et al 1999). 11

14 Referenser Carter, M.R Soil Sampling and Methods of Analysis. London. Dearing, J Environmental Magnetic Susceptibility. Using the Bartington System. Bartington Instruments Ltd. Engelmark, R; Linderholm, J Prehistoric land management and cultivation. A soil chemical study. Proceedings from the 6 th Nordic Conference on the application of Scientific Methods in Archaeology, Esbjerg September 1993.AREM 1. Esbjerg. Engelmark, R & Linderholm, J (2008). Miljöarkeologi: människa och landskap - en komplicerad dynamik. Malmö: Malmö kulturmiljö Walden, J., F. Oldfield, J. and Smith (Eds.) Environmental magnetism: a practical guide. Technical Guide No. 6, Quaternary Research Association, London Thomson, R; & Oldfield, F Environmental Magnetism. London. Bilaga 1. Nivåer fosfathalt med grad av mänsklig påverkan. Fosfathalt Grad av påverkan P (mg/kg - ppm) 50 Bakgrund- ingen påverkan 100 Bakgrund- liten påverkan 200 Klar påverkan 500 Påtaglig påverkan 1000 Massiv påverkan 12

15 MALNo FieldNo FeatureNo Northing Easting Z Area SoilHorizon Type MSlf CitP (ppm) 17_0044_001 P , ,2 35,7 A B _0044_002 P , ,8 30,9 A B _0044_003 P , ,6 30,7 A B _0044_004 P , ,7 32,3 A B _0044_005 P , ,2 34,0 A B _0044_006 P , ,0 30,2 A B _0044_007 P , ,7 32,7 A B _0044_008 P , ,0 30,4 A B _0044_009 P , ,7 30,6 A B _0044_010 P10 368? , ,8 31,5 A B _0044_011 P11 368? , ,6 35,2 A B _0044_012 P12 368? , ,9 31,8 A B _0044_013 P13 368? , ,8 31,4 A B _0044_014 P14 368? , ,0 32,0 A B _0044_015 P15 368? , ,4 30,4 A B _0044_016 P , ,2 30,6 A B _0044_017 P , ,4 30,3 A B _0044_018 P , ,4 32,2 A B _0044_019 P , ,7 30,4 A B _0044_020 P , ,9 28,4 A B _0044_021 P , ,0 30,3 A B _0044_022 P , ,9 30,2 A B _0044_023 P , ,0 29,9 A B _0044_024 P , ,3 30,5 A B _0044_025 P , ,9 30,2 A B _0044_026 P , ,4 30,4 A B _0044_027 P , ,7 33,1 A B _0044_028 P , ,4 32,8 A B _0044_029 P , ,0 32,4 A B _0044_030 P , ,2 30,5 A B _0044_031 P , ,5 28,2 A B _0044_032 P , ,4 27,7 B B _0044_033 P , ,4 27,7 B B _0044_034 P , ,8 27,4 B B _0044_035 P , ,1 27,3 B B _0044_036 P , ,2 27,4 B B _0044_037 P , ,5 27,1 B B _0044_038 P , ,9 27,2 B B _0044_039 P , ,9 27,1 B B _0044_040 P , ,3 27,2 B B _0044_041 P , ,0 27,1 B B _0044_042 P , ,5 27,2 B B _0044_043 P , ,0 27,2 B B _0044_044 P , ,8 27,3 B B _0044_045 P , ,1 30,3 B B _0044_046 P , ,1 27,3 B B _0044_047 P , ,5 27,4 B B _0044_048 P , ,4 27,4 B B _0044_049 P , ,5 27,4 B B _0044_050 P , ,2 27,2 B B _0044_051 P , ,6 27,3 B B _0044_052 P , ,9 27,6 B B _0044_053 P , ,5 27,3 B B _0044_054 P , ,4 27,3 B B _0044_055 P , ,0 27,5 B B _0044_056 P , ,9 27,7 B B _0044_057 P , ,2 27,5 B B _0044_058 P , ,9 27,5 B B _0044_059 P , ,4 27,6 B B _0044_060 P , ,4 27,8 B B _0044_061 P , ,5 27,7 B B _0044_062 P , ,8 27,6 B B _0044_063 P , ,6 28,2 C B _0044_064 P , ,0 28,3 C B _0044_065 P , ,1 28,2 C B _0044_066 P , ,1 28,2 C B _0044_067 P , ,2 28,8 C B

16 17_0044_068 P , ,7 28,0 C B _0044_069 P , ,7 28,3 C B _0044_070 P , ,2 28,0 C B _0044_071 P , ,9 28,0 C B _0044_072 P , ,1 27,8 C B _0044_073 P , ,9 28,0 C B _0044_074 P , ,3 27,8 C B _0044_075 P , ,4 28,0 C B _0044_076 P , ,5 28,0 C B _0044_077 P , ,1 28,3 C B _0044_078 P , ,1 27,8 C B _0044_079 P , ,5 27,8 C B _0044_080 P , ,7 28,0 C B _0044_081 P , ,9 28,0 C B _0044_082 P , ,2 28,3 C B _0044_083 P , ,6 28,5 C B _0044_084 P , ,6 28,4 C B _0044_085 P , ,1 28,2 C B _0044_086 P , ,1 28,2 C C _0044_087 P , ,4 28,2 C B _0044_088 P , ,4 28,2 C B _0044_089 P , ,6 28,2 C B _0044_090 P , ,7 28,3 C B _0044_091 P , ,6 28,3 C B _0044_092 P , ,5 28,6 C B _0044_093 P , ,7 28,6 C B _0044_094 P , ,2 28,8 C B _0044_095 P , ,6 27,9 D B _0044_096 P , ,1 28,2 D B _0044_097 P , ,3 28,5 D B _0044_098 P , ,7 28,9 D B _0044_099 P , ,3 28,8 D B _0044_100 P , ,5 28,6 D B _0044_101 P , ,2 28,1 D B _0044_102 P , ,1 27,8 D B _0044_103 P , ,0 28,0 D B _0044_104 P , ,7 28,3 D B _0044_105 P , ,7 28,5 D B _0044_106 P , ,7 31,1 E B _0044_107 P , ,9 31,0 E B _0044_108 P , ,8 30,8 E B _0044_109 P , ,9 30,9 E B _0044_110 P , ,1 31,0 E B _0044_111 P , ,3 30,6 E B _0044_112 P , ,3 30,7 E B _0044_113 P , ,5 30,9 E B _0044_114 P , ,9 31,1 E B _0044_115 P , ,0 30,8 E B _0044_116 P , ,5 31,0 E B _0044_117 P , ,6 30,8 E Bb _0044_118 P , ,6 30,7 E B _0044_119 P , ,5 30,3 E B _0044_120 P , ,1 30,5 E B _0044_121 P , ,5 30,7 E B _0044_122 P , ,0 30,5 E B _0044_123 P , ,4 30,6 E B _0044_124 P , ,9 30,7 E B _0044_125 P , ,0 30,5 E B _0044_126 P , ,2 30,2 E B _0044_127 P , ,2 30,3 E B _0044_128 P , ,0 E B _0044_129 P , ,2 30,2 E B _0044_130 P , ,3 31,0 E B _0044_131 P , ,3 30,5 E B _0044_132 P , ,0 30,2 E B _0044_133 P , ,6 30,4 E B _0044_134 P , ,5 30,0 E Bb _0044_135 P , ,7 30,2 E B

17 17_0044_136 P , ,3 30,7 E B _0044_137 P , ,1 30,2 E B _0044_138 P , ,4 30,8 E B _0044_139 P , ,3 30,7 E B _0044_140 P , ,5 30,7 E B _0044_141 P , ,8 30,8 E B _0044_142 P , ,4 30,8 E B _0044_143 P , ,6 31,3 E B _0044_144 P , ,6 29,6 Gropar B A-grop _0044_145 P , ,7 29,8 Gropar B A-grop _0044_146 P , ,5 31,0 Gropar B T-grop _0044_147 P , ,8 29,8 Gropar B T-grop _0044_148 P , ,8 33,2 Gropar B A-grop _0044_149 P , ,1 29,5 Gropar B A-grop _0044_150 P , ,1 28,1 Gropar B T-grop _0044_151 P , ,3 28,3 Gropar B T-grop _0044_152 P , ,2 27,5 Gropar A2/B1 A-grop _0044_153 P , ,2 27,5 Gropar B2 A-grop _0044_154 P , ,5 27,8 Gropar B1b A-grop _0044_155 P , ,0 27,1 Gropar Bb T-grop _0044_156 P , ,5 27,3 Gropar B T-grop _0044_157 P , ,3 28,6 Gropar B A-grop _0044_158 P , ,8 28,7 Gropar B A-grop _0044_159 P , ,2 28,6 Gropar B T-grop _0044_160 P , ,4 28,8 Gropar B T-grop _0044_161 Grop , ,4 28,1 Gropar

18 MAL Miljöarkeologiska laboratoriet Umeå Universitet UMEÅ Telefon: Telefax: Hemsida: