MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

Transkript

1 MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr Makrofossilanalys av 70 prover och pollenanalys av 5 prover från Rv 9 Sandnes-Harstadberg, Valle kommune, Aust-Agder Fylke. Sofi Östman & Jan-Erik Wallin INSTITUTIONEN FÖR IDÈ- OCH SAMHÄLLSSTUDIER

2 Makrofossilanalys av 70 prover och pollenanalys av 5 prover från Rv 9 Sandnes-Harstadberg, Valle kommune, Aust-Agder Fylke. Enligt ingånget ramavtal med Kulturhistorisk museum, Universitetet i Oslo Projektnummer: Saksnummer: 2014/2211 Beställningsnummer: E Sofi Östman, Miljöarkeologiska laboratoriet, Umeå universitet, Umeå Jan-Erik Wallin, Pollenlaboratoriet, Umeå Provinformation Analysen gäller: 70 makrofossilprover och 5 pollenprover Beställda analyser: makrofossilanalys av floterade prover inkl. screening, pollenanalys Koordinater: UTM sone/euref89 32 V: , Lat Specifika frågeställningar: Pollenanalysene søker å besvare problemstillinger omkring vegetasjon og dyrkning i lokalitetenes nærområde. Makrofossilprøvene er i hovedsak fra hustomter der vi søker informasjon omkring funksjoninndelinger og ellers annet som måtte være av relevans. Analysmetod Makrofossil Proverna är torkade och floterade vid ankomst. De genomsöks samt artbestäms under stereolupp med hjälp av referenslitteratur och laboratoriets referenssamling. Enbart förkolnat material tillvaratas och analyseras arkeobotaniskt. Mängden träkol uppskattas efter en tregradig skala (XXX) där X innebär obefintligt/ytterst lite träkol och XXX innebär att hela provet/mer än ca 75% består av träkol. Fullständig makrofossilanalys och utplock av daterbart material utförs av Sofi Östman. 2

3 Pollenanalys Alla prover är insamlade av utgrävningspersonal, i samband med den ordinarie utgrävningen. Alla prover behandlades enligt standardmetoden för pollenanrikning beskriven i t.ex. Moore et al. (1991). Återstoden, det koncentrerade pollenmaterialet, färgades med saffraninfärgad glycerin. Mellan 350 och 650 pollen räknades/prov och procentvärden beräknades på basen av totalsumman för alla pollen från de landlevande kärlväxterna. Vid identifiering av pollentyperna användes bestämningsnycklar av Beug (1961) och Moore et al. (1991). Vid pollenanalys av jordprover finns en viss risk för att vissa växtarter med tjockskaliga pollenkorn får en överrepresentation i analysen (t. ex korgblommiga växter). Att pollenkornen har ett tjockt skal minskar risken för nedbrytning jämfört med tunnskaliga pollenkorn. I denna pollenanalys kunde konstateras att fördelningen mellan tunnskaliga och tjockskaliga pollen var opåverkad. Med andra ord är pollenfördelningen intakt. Analysen är utförd av Jan-Erik Wallin, Pollenlaboratoriet. Resultat Makrofossil Alla makrofossilprover kommer från Sandnes 1 och 2. Material är utplockat för 14 C, se Tabell 5. I artlistan, se tabell 3, innehåller en del prover benämningen Indet., vilket innebär att det hittas fröer men de var för fragmenterade för att kunna bestämmas. Förkortningarna sp. och spp. innebär att det inte gick att bestämma fröerna längre än till släkt. För sp. rör det sig om en och samma art inom släkten, exempelvis Veronica sp., medan det för spp. rör flera olika arter inom samma släkt. Det går att se att det är flera arter av smörblomma men att bestämma vilka är inte möjligt. Gravhög Två prover är analyserade från denna anläggning. Prov nr 7625, det första provet, innehöll över 50 fragment av brända ben. De båda proverna innehöll ett växtmakrofossilt material. Tyvärr representerar artsammansättningen inget som direkt kan knytas till anläggningen i form av gravgåvor eller annat nedlagt material. Istället utgörs det av åkerogräset målla, två kärnor av en (Juniperus) samt ett hallon. Detta är arter som med all säkerhet växt i närområdet. Det går att se en viss indelning av material där det första provet, det med mer träkol och brända ben, även innehåller hallon och en medan provet med mindre träkol bara ger målla. Hus 1 Arton prover är analyserade från Hus 1. Detta är huset med störst mängd växtmakrofossil med odlade växter i form av framförallt sädeskorn samt åkerogräs, träd/buskar och en stor mängd övriga arter finns representerade. Sädeskornen utgörs till störst del utav korn (Hordeum vulgare) där enstaka kunde bestämmas ner till art, naket korn och skalkorn. Även havre finns i en större mängd men det de hårt brända sädeskornen och fragmenten som dominerar. Det finns en viss koncentration av sädeskorn i den östra delen av huset, framförallt i närheten av gropanläggningen inom huset. En del stolphål innehöll inget arkeobotaniskt material alls. 3

4 Hus 2 Fem prover är analyserade från Hus 2. Innehållet utgörs av ett sädeskorn, ett fragment, en större mängd målla, två fragment av hasselnötskal samt ett övrigt antal fröer. Mängden träkol i proverna är stor och i prov förekommer även två små fragment av brända ben. Smideområde Endast ett prov från denna anläggningstyp har analyserats och innehöll ett sädeskornfragment samt ett skalkorn. Hus 3 Tjugotvå prover är analyserade från Hus 3 och arton prover innehöll någon form av växtmakrofossilt material. Sädeskornen kommer från spridda delar i huset, både i väst och öst. I övrigt representeras materialet bland annat av de allra vanligaste åkerogräsen, åkerspärgel, målla och pilört samt enbär och hasselnötskal. Hus 6 Arton prover är analyserade från Hus 6 men bara ett av proverna innehåller ett växtmakrofossilt material i form av ett bränt frö av åkerspärgel. Kokgrop Två prover är analyserade från två kokgropar. Proverna innehöll rikligt med träkol men det växtmakrofossila materialet är helt frånvarande. Lager Två prover har analyserats från två olika lagerbildningar inom undersökningsområdet. Sädeskorn kunde finnas i båda proverna, varav två skalkorn och ett sädeskornfragment kom fram i första lagret, prov nummer I andra lagret, prov nummer hittades ett sädeskorn. Pollenanalys Sandnes 2 Pollenprov och Pollensammansättningen visar på ett jordbrukslandskap på lokalen. Andelen pollen från växter som gynnas av bete/odling är högt (t.ex. gräs, spärgel och målla). Främst odlades sädesslaget korn men odling av vete eller havre förekom på lokalen. Pollenkornen från vete eller havre kan inte morfologiskt urskiljas. Trädvegetationen dominerades av björkskog. Pollenprov Pollenprov skiljer sig från och genom att andelen pollen från växter som gynnas av odling eller bete är klart lägre. Artsammansättningen är tämligen lika, men provet 4

5 torde ha tagits i ett område utanför kärnområdet för bete/odling. Höga andelar pollen från både björk och al visar att det växte lövskog på lokalen. Kveste 2 Pollenprov Provet torde ha insamlats från en åker. Höga andelar av kornpollen (34.9%) och vete/havrepollen (7.5%) tyder på detta. Även andelen gräspollen är högt. Andelen pollen från växter som gynnas av bete/odling är lågt (4.6%, som oftast växer utanför själva åkern). Andelen trädpollen är också lågt vilket visar på ett öppet landskap. Pollenprov I provet har granpollen hittats. Provet kan vara yngre än det övriga proverna (saknar förekomst av granpollen). En annan möjlighet är att provet har förorenats av granpollen och även andra pollen genom transport av recent pollenmaterial från yngre jordlager (genom vattentransport). Pollensammansättningen tyder på betes-/odlingslandskap. Odling av sädesslaget korn. Högre andel pollen från björk och al visar på förekomst av lövskog. Diskussion Det material som dominerar i de analyserade proverna är framförallt sädeskorn i form av havre, skalkorn och naket korn. En sammansättning som i Skandinavien är en tydlig indikation på järnåldersjordbruk. Naket korn är tillsammans med enkorn och emmer en dominerande gröda under neolitikum och in i yngre bronsålder men börjar under förromersk järnålder att avta och istället sakta ersättas av skalkorn. Platser med båda typerna av korn brukar kunna räknas som ett område i övergång med dateringar i början och in i mitten av järnåldern. Närvaron av naket korn i yngre material är förstås inte omöjligt men det vi känner till om dessa grödor och dess spridning i Skandinavien tenderar att följa detta mönster. Även havren följer skalkornets väg och är närvarande under äldre perioder men blir allt vanligare desto längre in i den yngre järnåldern man kommer. Sammansättningen av ogräs är även den vanligt förekommande, även om det är något magert i dessa prover. Många av de arter som förekommer är starkt kulturgynnade växter som trivs i nedsmutsade miljöer där mänsklig aktivitet ägt rum, många gånger i samband med odling. I övrigt utgörs det resterande arkeobotaniska materialet av kärnor från bär och skal av hasselnöt, något som inte är ovanligt att hitta i påverkade miljöer där de antingen sökts sig till den kulturberikade växtmiljön eller samlats in av de som bebodde området. Gravhög Även om proverna gav ett magert växtmakrofossilt material går det att se en skillnad mellan proverna varav prov nr 7625 mest sannolikt härrör från den centrala delen av graven med brända ben och större mängd träkol. 5

6 Hus 1 Utifrån det växtmakrofossila materialets artsammansättning är det svårt att se några tydliga funktionsindelningar i huset. Ogräsmaterialet är tillsammans med de övriga växterna utspridda längs båda stolphålsraderna. Vad som går att utläsa är att den östra delen av huset visar en större koncentration av hela sädeskorn som gick att bestämma, medan sädeskornen i de västra delarna av huset främst utgörs av sädeskornfragment. Även det övriga frömaterialet finns i större mängd i de östra delarna och artrikedomen är där även mer omfattande. Ett prov, 12646, innehöll absolut störst mängd av växtmaterial. Om detta är knutet till den närliggande gropen inom huset kan vara värt att diskutera, eller om det är så att gropen enbart bevarat materialet bättre än stolphålen. Hus 2 Eftersom det i jämförelse med Hus 1 inte har analyserats lika många prover i detta hus blir utfallet av frömaterial lite mer sparsamt. Utifrån det makrofossila materialet och mängden träkol kan en utgå ifrån att detta hus har varit bränt. Vad gäller funktionsindelning och den allmänna funktionen av detta hus är det svårt dels på grund av det sparsamma materialet, dels på grund av husets storlek. Smideområde/Grop Det enda provet som analyserats från denna anläggning innehöll ett skalkorn och ett sädeskorn som inte gick att analysera närmre. Mängden träkol var stor och indikerar att det varit eldaktivitet i eller i anslutning till smedjan och området runt den. Närvaron av bara ett skalkorn gör att det utifrån ett arkeobotaniskt perspektiv är svårt att dra några konkreta slutsatser. Enligt bifogade profilritningar är provet taget rätt så ytligt. Hus 3 Materialet i detta hus var fragmenterat och det var svårt att bestämma sädesslagen till art. Endast ett kunde bestämmas till korn/hordeum vulgare. Materialet är spritt längs med huset där vi finner sädeskorn i både de östra och västra ytterkanterna. Störst koncentration av sädeskorn finns i härden. I den återfinns även skal av hassel, något som kan indikera att man tagit in och ätit nötter i huset. Det kan även vara en direkt följd av att härdproverna uppnådde mellan 11 och 7 L i jämförelse med stolphålen som var mycket mindre i jämförelse. Den stora spridningen av material är svår att förklara men kan vara ett resultat av en djup plöjning som har spritt material längs med fornlämningsytan. Hus 6 I och med att nästan inget förkolnat material kunde finnas i proverna från hus 6 samt att mängden träkol är mycket liten kan man dra slutsatserna av att det förmodade huset är obränt. Konstruktionen och frånvaron av en tydlig härd samt ett nästan obefintligt makrofossilt material indikerar att detta möjligtvis inte rör sig om ett hus med samma funktion som de övriga analyserade. Det kan röra sig om en tilläggsbyggnad som en lada eller förrådsbyggnad. De två längre raderna kan vara rester av ett hägn med tillhörande överbyggnad som representeras av den fyrkantiga formationen i husets östra del. 6

7 Kokgrop Inget växtmakrofossilt material kunde hittas i de två proverna som tagits från kokgropar. Det är inte ovanligt att det nästan bara är träkol som finns i denna typ av anläggningar. Lager Båda de analyserade lagren gav sädeskorn. En möjlig anledning till att de hamnat i dessa lager är att de speglar den omgivande boplatsytan eller hör till en anläggning som med tiden idag inte går att definiera. Fler prover från lager och anläggningar utanför husen hade möjligtvis kunnat berätta mer om miljön även utanför och runt husen och konstruktionerna. Slutsatser Sammanfattningsvis kan vi konstatera att tre av de fyra huskonstruktionerna innehöll träkol och ett arkeobotaniskt material som utgörs av sädesslag med koppling till äldre järnålder/mellersta delen av järnåldern. Spridningen av sädeskorn och den något magra förekomsten av ogräsfröer och övrigt botaniskt material inom husen var inte optimal för att försöka skapa sig en idé om hur funktionsindelningen i dessa hus sett ut. Det finns istället andra faktorer som går att diskutera rörande bevaring och provtagning som kan vara intressant att belysa. I och med att proverna har floterats i fält och skickats hit färdigbearbetade så kan det innebära att mindre och mer fragila fröer har förstörts eller inte fångats upp. Vid en mer utförlig funktionsanalys av långhus eller andra anläggningar är ogräsmaterialet av största vikt. I dessa prover var materialet ganska så fragmenterat vilket kan vara en förklaring att en del av det material som kunnat berätta mer om området inte har klarat sig genom provbehandlingen. Är det så att avbaningen eller en annan påverkan på området gjorts i senare tid är det möjligt att den rikare delen av det arkeobotaniska materialet som lämnats i ytan har försvunnit och det som lämnas kvar är sädeskornsfragment, kärnor av bär och ett fåtal ogräsfröer med tjocka skal som lättare klarar av yttre påverkan. Det är även möjligt att stolphålen plöjts ned och det material som ansamlats i dessa istället spridits ut i området, vilket kan förklara spridningen av material i undersökningsområdet. Denna spridning kan även förklara närvaron av skalkorn i smedjeområdet och de andra anläggningarna som ger enbart ett fåtal sädeskorn. Generella tankar kring platsen är att en ytkartering och en markkemisk analys i komplement till det makrofossila materialet hade kunnat bredda kunskapen om platsen och förtydliga tolkningar i områden där det arkeobotaniska materialet saknades. En markkemisk analys kan hjälpa till att svara på frågor som handlar om huruvida hus har brunnit eller ej, hitta var i huset härden kan ha funnits, stallning av djur eller rent allmänt sökandet efter koncentrationer av aktiviteter inom, utanför och mellan husen. Eftersom pollenanalysen visar på växter som förekommer i betesmark kan man nå lite längre med ytterligare en markkemisk analys för att söka information om djurhållning på platsen. Tittar man på resultatet från pollenanalysen överensstämmer den väl med resultaten från makrofossilanalysen och det förstärker tolkningen att de sädesslag som kommit fram på 7

8 platsen även odlats inom det området. Många av de arter som vi ser i det makrofossila materialet återkommer även i pollenmaterialet. Något som tydligt indikerar att det är en lokal flora vi tittar på. Volymen på makrofossilproverna från stolphål varierar mellan ca 0,5 L till 3,5 L. Detta kan även påverka utfallet i frömaterial. De prover som knappt uppnår 0,5 L genererar generellt mindre material än de som överstiger 2,5-3 L. De prover som är större ger också ett lite rikare material, se härdarna i hus 3. Översiktskarta av Sandnes 2 med hustomter. Kopierad från beställningsorder av Oslo universitet. 8

9 Tabell 1. Provinformation makrofossil. MAL nr P. nr Anl. nr 15_069_ Gravhaug Other _069_ Gravhaug Other _069_ Stolpehull hus ,7 15_069_ Stolpehull hus 1 4 1,5 15_069_ Stolpehull hus ,9 15_069_ Stolpehull hus _069_ Stolpehull hus ,5 15_069_ Stolpehull hus ,6 15_069_ Stolpehull hus ,2 15_069_ Stolpehull hus 1 5 0,6 15_069_ Stolpehull hus 1 8 0,7 15_069_ Stolpehull hus 1 5 0,7 15_069_ Stolpehull hus 1 5 0,5 15_069_ Stolpehull hus _069_ Stolpehull hus 1 5 1,7 15_069_ Stolpehull hus _069_ Stolpehull hus _069_ Stolpehull hus ,1 15_069_ Stolpehull hus _069_ Stolpehull hus ,4 15_069_ Stolpehull hus _069_ Stolpehull hus _069_ Stolpehull hus 2 8 2,1 15_069_ Stolpehull hus ,9 15_069_ Stolpehull hus ,3 15_069_ Smieområde/Grop hus ,9 15_069_ Stolpehull hus ,3 15_069_ Stolpehull hus ,5 15_069_ Stolpehull hus ,4 15_069_ Stolpehull hus ,3 15_069_ Stolpehull hus ,1 15_069_ Stolpehull hus ,9 15_069_ Stolpehull hus ,2 15_069_ Stolpehull hus ,9 15_069_ Stolpehull hus ,6 15_069_ Stolpehull hus ,5 15_069_ Stolpehull hus ,4 15_069_ Stolpehull hus ,6 15_069_ Stolpehull hus ,2 Anl. typ Anl. Grupp Volume after F (ml) Volume before F (L) 9

10 15_069_ Stolpehull hus ,3 15_069_ ( Ildsted hus i lista) 15_069_ Ildsted hus _069_ Stolpehull hus _069_ Stolpehull hus _069_ Stolpehull hus ,8 15_069_ Stolpehull hus 3 5 1,3 15_069_ Stolpehull hus ,5 15_069_ Stolpehull hus 3 7 2,4 15_069_ Stolpehull hus 6 5 1,7 15_069_ Stolpehull hus _069_ Stolpehull hus ,7 15_069_ Stolpehull hus 6 2 0,5 15_069_ Stolpehull hus 6 5 2,1 15_069_ Stolpehull hus _069_ Stolpehull hus 6 1 1,4 15_069_ Stolpehull hus 6 1 1,4 15_069_ Stolpehull hus 6 1 0,7 15_069_ Stolpehull hus 6 5 1,6 15_069_ Stolpehull hus 6 5 1,6 15_069_ Stolpehull hus 6 5 1,8 15_069_ Stolpehull hus 6 8 2,2 15_069_ Stolpehull hus _069_ Stolpehull hus 6 3 2,1 15_069_ Stolpehull hus 6 5 1,6 15_069_ Stolpehull hus 6 3 1,5 15_069_ Stolpehull hus ,8 15_069_ F12966/kokegrop Other 50 15_069_ Kokegrop Other _069_ Lag Other 8 0,9 15_069_ Lag Other 10 1,6 10

11 Tabell 2. Resultat pollenanalys Art/prov/ MAL nummer Text på påsen PP PP PP Px PP Lag C10386 C10386 % Sandnes 2 Sandnes 2 Sandnes 2 Kveste 2 Kveste 2 Al (Or) Björk Tall (Furu) Gran 0.3 Lind 0.2 Sälg (Vier) En (Einer) 0.2 Hassel/Pors Ljung (Lyng) Gräs (Gras) Korgblommiga växter (Turf, tistel, lövetann) Smörblommor (Soleie) Rosväxter (Mure) Syror (Mole) 0.3 Gråbo (Burot) Mjölkört (Geitrams) Målla (Meldestokk) Nejlikväxter (Smelle, tjärnblom) Brännässla (Nesle) 0.2 Spärgel (Bendel) Summa % 20.3% 22.0 % 4.4 % 4.6 % 4.9 % kulturgynnade växter (exkl. gräs) Korn (Bygg-typ) Vete/Havre typ (Kveite/Havre-typ) Halvgräs (Storr) Vänderot (Vendelrot) 0.2 Summa räknade pollen (antal) Kol+Ved Kol+Ved Kol+Ved Kol+Ved Kol+Ved Lummer Ormbunkar Analys Jan-Erik Wallin November

12 vetenskapligt namn svenskt namn norskt namn Avena sp Havre Havre _069_001 15_069_002 15_069_005 Cerealia fragmenta Cerealiafragment Cerealia indet Cerealia cf. Hordeum vulgare möjligt korn Mulig bygg 1 Glume base 1 Hordeum vulgare Korn Bygg 1 Hordeum vulgare Var. Nudum Naket korn naket bygg 1 2 Hordeum vulgare Var. Vulgare Skalkorn 15_069_006 agnekledd bygg 1 1 Chenopodium sp. Målla Melde Galeopsis sp. Dån Då 1 1 Spergula arvensis Åkerspärgel Linbendel 1 2 Stellaria media Våtarv Vassarve Stellaria sp. Arv Arve 1 Poa compressa Berggröe Flatrapp 25 Fallopia convolvulus Åkerbinda Vindeslirekne Bromus hordaeceus Luddlosta Lodnefaks 8 Persicaria sp. Pilört Hönsegras 1 1 Juniperus communis En Einer 2 Corylus avellana Hassel Hassel Rubus idaeus Hallon Bringebær Rubus sp. Rubus Rubus 1 Indet Bromus sp. Losta Faks 1 Carex spp Starr Storr 5 Rumex acetosella Bergsyra Småsyre Rumex sp. Skräppor Syre 1 Rumex spp. Skräppor Syre 2 Galium sp Måra Maure _069_007 15_069_008 15_069_009 15_069_010 15_069_011 15_069_012 15_069_015 15_069_016 15_069_017 15_069_018 15_069_019 15_069_020 15_069_021 15_069_022 15_069_023 15_069_024 15_069_025 12

13 Poa sp Gröe Rapp 18 2 Potentilla sp. Fingerört Mure 2 Prunella vulgaris Brunört Blåkoll 1 Ranunculus sp. Smörblomma Soleie Ranunculus spp. Smörblommor Soleie 3 Silene sp Glim Melle 4 Trifolium sp. Klöver Klöver 2 Veronica sp. Veronika Veronika 1 Gravhög Hus 1 Hus 2 Odlade växter Åkerogräs och ruderatväxter Bär och buskar Övriga Tabell 3 forts. Artlista makrofossilanalys vetenskapligt namn svenskt namn norskt namn Avena sp Havre Havre 1 15_069_026 15_069_027 15_069_030 Cerealia fragmenta Cerealiafragment Cerealia indet Cerealia cf. Hordeum vulgare möjligt korn Mulig bygg Glume base Hordeum vulgare Korn Bygg 1 Hordeum vulgare Var. Nudum Naket korn naket bygg Hordeum vulgare Var. Vulgare Skalkorn 15_069_031 15_069_ _069_033 15_069_034 15_069_035 15_069_036 agnekledd bygg 1 2 Chenopodium sp. Målla Melde Galeopsis sp. Dån Då Spergula arvensis Åkerspärgel Linbendel 1 1 Stellaria media Våtarv Vassarve 1 15_069_037 15_069_040 15_069_041 15_069_042 15_069_043 15_069_044 15_069_045 15_069_046 15_069_047 15_069_048 15_069_059 15_069_069 15_069_070

14 Stellaria sp. Arv Arve Poa compressa Berggröe Flatrapp Fallopia convolvulus Åkerbinda Vindeslirekne Bromus hordaeceus Luddlosta Lodnefaks Persicaria sp. Pilört Hönsegras 1 Juniperus communis En Einer 1 1 Corylus avellana Hassel Hassel Rubus idaeus Hallon Bringebær Rubus sp. Rubus Rubus 1 Indet. Bromus sp. Losta Faks Carex spp Starr Storr Rumex acetosella Bergsyra Småsyre Rumex sp. Skräppor Syre Rumex spp. Skräppor Syre Galium sp Måra Maure Poa sp Gröe Rapp Potentilla sp. Fingerört Mure Prunella vulgaris Brunört Blåkoll Ranunculus sp. Smörblomma Soleie 1 Ranunculus spp. Smörblommor Soleie Silene sp Glim Melle Trifolium sp. Klöver Klöver Veronica sp. Veronika Veronika Hus 3 Hus 6 Kokegrop Lag Smieområde Odlade växter Åkerogräs och ruderatväxter Bär och buskar Övriga 14

15 Tabell 5. Utplock för 14 C P.nr A. nr MAL nr Material vetenskapligt namn Material svenska Vikt _069_001 Juniperus communis 2 st två kärnor av En 8,8 mg _069_005 Hordeum vulgarevar. Nudum Naket korn 10,7 mg _069_007 Avena sp. Havre 8 mg _069_016 Hordeum vulgare Korn 7,5 mg _069_024 Cerealia Sädeskorn 3,5 mg _069_025 Cereaia fragment Fragment av sädeskorn 2,8 mg _069_027 Avena sp. Havre 1,5 mg _069_039 Cerealia fragment Fragment av sädeskorn 3,3 mg _069_069 Hordeum vulgare Korn 12,8 mg _069_070 Cerealia Sädeskorn 10 mg 15

16 MAL Miljöarkeologiska laboratoriet Umeå universitet UMEÅ Pollenlaboratoriet i Umeå AB Sågställarvägen 2A Umeå Telefon: pollenlaboratoriet@ume.se 16