Norra Hyllievång - MK 350 Slutrapport

Transkript

1 Norra Hyllievång - MK 350 Slutrapport Rapportnummer: MK

2 Norra Hyllievång MK Slutrapport Björn Gedda 30/ Inledning I samband med den arkeologiska utgrävningen MK 350, Norra Hyllievång har jag utfört ett antal paleoekoloiska analyser på uppdrag av Malmö Kulturmiljö. Analyserna har haft som syfte att: 1. Få fram daterbart material för 14 C- analyser. 2. Hitta spår av säd och andra nyttoväxter genom makrofossilanalys för att därigenom kunna göra en allmän arkeobotanisk tolkning av platsen. 3. Pollenanalys av gravar för att se om något gick att säga om landskapet kring gravplatsen och/eller gravritualer (t.ex. botaniska gravgåvor). Redan nu kan jag säga att resultaten av makroanalyserna var positiva medan pollenanalysen inte föll så väl ut som vi hade hoppats, den var i praktiken helt resutatlös. Som jag sade vid projektplaneringen var detta, i det här fallet, en metod med osäker utgång och därför var resultatet inte helt oväntat, men det gör det inte roligare (mer om detta nedan). Jag lade därför ned en del extra tid på makrofossilanalyserna för att den paleobotaniska delen skulle få lite mer substans. Resultaten är inte inte entydiga men klart intressanta och det finns utrymme för flera spännande tolkningar. Terminologi Det finns anledning att nämna några ord om terminologin i denna rapport eftersom betäckningen frö inte är en generiskt korrekt benämning på vissa växters fruktkroppar. Det är emellertid i detta sammanhang inte praktiskt att särskilja dessa och därför benäms alla häri funna fruktkroppar som frö eller sädeskorn. Metoder Makroprover flotterades av Malmö Kulturmiljö och sändes till mig i markerade påsar. I de flesta fall kunde dessa analyseras direkt vid ankomst men i ett fåtal fall (när preparatet var mycket stort eller innehöll en del ler) flotterades proverna om av mig vid UV-Syd. Det finns här ingen kritik mot Malmö Kulturmiljös första flottering utan detta är vanligt förekommande och beror vanligen på att jag vill dela upp proverna i storleksfraktioner eller man i efterrhand ser att provet inte blivit riktigt rent. Dessa preparat våtsiktades genom 3 och 0,5 mm siktar och fraktionerna torkades och analyserades separat. Preparaten plockades under stereolupp vid ggr. förstoring med fjäderpincett. Fröerna bestämdes så noggrannt det var möjligt med hjälp av referenslitteratur och referenser tillhörande UV-Syd och BjörnGedda Arkeobotanik. Bestämda fröer sparades i separata påsar och kommer efter rapportering att sändas till Malmö Kulturmiljö för arkivering. De prov som skulle 14 C-analyseras plockades även på träkol i tillräcklig mängd för en datering när det bedömdes att det behövdes som reserv till fröet. Även när endast material til 14 C-analys var beställt plockades och preliminärbestämdes resterande fröer för framtida bruk. Pollenprover som insamlats enligt mina instruktioner av personal vid Malmö Kulturmiljö preparerades vid Geologiska Instutionen av Kalle Ljung enligt standard-

3 metoder (se t.ex Moore m. fl. 1991) anpassade för prover med förväntat dålig bevaring och lågt polleninnehåll. Färdiga preparat analyserades under stereomikroskop vid 500 ggr förstoring av mig med hjälp av referenser och referenslitteratur (Moore m. fl. 1991) tillhörande UV-Syd och BjörnGedda Arkeobotanik. Anläggning Id. P.nr. Prov Skickat för 14 C-analys Hus Triticum sp Hordeum sp. Hus Endast träkol Hordeum sp. (träkol som reserv) Hus * Cerealea (träkol som reserv) Cerealea (träkol som reserv) Hus ** Triticum sp. Hus Hordeum sp. (träkol som reserv) cf. Quercus (träkol som reserv) Hus Hordeum sp. (träkol som reserv) Hordeum sp. (träkol som reserv) Hus Cerealea Circulär konstruktion Cerealea Kyrka Hus Hordeum sp. Norra STK-graven 14169: Cerealea (reserv: kol från Id :, Pnr , p. 174) Södra STK-graven *** Cerealea Norra SN-graven Cerealea Södra SN-graven Cerealea Tuegravs-diket Kol Brunn cm fr botten 137 Kol 0-30 cm fr botten 138 Kol (troligen för lite) Ugn 3494 Under härd 9 Triticum sp. Grophuset Kol Stengrop Cerealea (kol reserv) Gropsystem m. bränd lera Hordeum sp. Grav S. om SN-gravarna Kol Grav S. om SN-gravarna Kol Tabell 1. Samtliga prov som plockats för datering. * Reserv till prov 32, ** reserv till prov 133, *** reserv till prov 172. Resultat Uttag till 14 C-analys Överlag var det relativt låg halt av bevarade växtmakrofossil i proverna från Norra Hyllievång och för att få fram material att datera var jag ofta tvungen att analysera ett flertal prov från en anläggning. Alla anläggningar (utom möjligen Brunnen, Id. 3830) bör emellertid ha gått att datera. I vissa fall dock endast på träkol. I Tabell 1 redovisas samtliga prov som plockats med hänsyn till Makrofossilanalys (Tabell 2): Den låga halten av bevarade växtmakrofossil har även omöjliggjort en generell tolkning av området men, det finns å andra sidan en stor mängd material i enstaka anläggningar som möjliggör vissa punktstudier. De mest intressanta i sammanhanget får nog sägas vara Hus 1, Ungnen (3494) och ett Gropsystem med bränd lera (118955) i vilka en stor mäng växtmakrofossil påträffades. Hus 1 var den anläggning med den mest diversa sammansättningen. Alla arter som påträffats på i den här undersökningen påträffades här, med undantag för trampörter (Polygonum sp.) och svinmålla (Chenopodium album). Att göra en funktionsanalys av ett enstaka hus med så här pass få prover tycker jag man ska vara försiktig med men ett par reflektioner och antaganden kan man göra. Pilört och åkerbinda är typiska åkerogräs och det är mycket möjligt att de kommit in tillsammans med säden. Inga svinmållor, ett mycket vanligt kvävegynnat ogräs i bebodda områden, påträffades utan istället har vi rödmålan som har ett än högre kväveberoende. Det är alltså troligt att vi har delvis indraget material från den närmaste omgivningen och en del från åkern.

4 Prov Tom (ev. kol) Triticum (vete) Hordeum (korn) Anläggning Id. Pnr Hus ^ Hus Hus Circulär konstruktion Kyrka Hus Norra STK-graven 14169: Södra STK-graven x x x x x Norra SN-graven Södra SN-graven Tuegravs-diket Brunn cm fr botten cm fr botten Ugn 3494 Under härd ~250^ 8 75 ~ Grophuset Stengrop Gropsystem m. bränd lera >500? Grav S. om SN-gravarna Grav S. om SN-gravarna Tabell 2. Växtmakrofossil från Norra Hyllievång syn: *Persicaria lapathifolia, **Brassicaceae, ^ Många fragment Secale (råg) Avena (havre) Cerealea undiff. (obest. säd) Poaceae (gräs, små) Linum usitatissimum (lin) Polygonum lapathifoium*(pilört) Polygonum sp. (trampörter) Fallopia convolvulus (åkerbinda) Chenopodium album (svinmålla) Chenopodium cf.rubrum (rödmålla) Chenopodium (mållor) Crusuferae** (korsblommiga växter) Caryophyllaceae (nejlikor) Bärnsten

5 Intressantast är emellertid den stora mängden nyttoväxter som påträffades och att såväl vete som korn, råg och havre fanns med bland sädeskornen. Därtill kommer två linfrön från två olika prov. Jämför detta med till exempel Hus 9 där endast två sädeskorn och ett ogräsfrö (Caryophyllaceae) hittades. Även när det gäller husen 2, 4, 6 och 8 (Tabell 1), som jag endast översiktligt undersökte i samband med utplock av daterbart material fick jag en känsla av att det mest rörde sig om sporadiska fynd av nyttoväxter och ogräs. Kanske är det så att hantering av säd varit mer koncentrerad till Hus 1 och eventuellt även till Hus 5, där relativt stora mängder hittades i två av tre prov. Hanteringen har även innaburit att en del av sädeskornen förkolnats så det ligger nära till hands att anta att hanteringens art har haft med matlagning att göra. Det bör därför inte vara ett alltför drastiskt antagande att åtminstone Hus 1 varit ett boningshus. I Hus 9 däremot påträffades nästan inga förkolnade makrorester vilket, om man utvidgar det föregående antagandet, gör att detta var ett hus av annan karaktär. I övriga hus var för få prov tagna för att något ska gå att säga. Det är också intressant att titta på förhållandet ogräs gentemot nyttoväxter. Det visar sig att nära hälften av de bevarade fröerna i Hus 1 är ogräs. Jämför detta med de rena sammansättningarna från Ugnen (Id 3494). Med två prov på runt 6000 bevarade sädeskorn och ett par på över hundra, bara vete och utan ett enda ogräs påträffat vid en översiktlig genomgång har vi exempel på, antingen väldigt god sortering, eller väldigt rena åkrar. Jämför också med Gropsystem med bränd lera (Id ). Här har vi stora mängder ogräs, fast nästan bara svinmålla och åkerbinda, samt tre olika sädesslag. Kan den här platsen använts vid själva sorteringen av säden? Men varför bara svinmålla och åkerbinda? Svinmålla bevaras väl och påträffas ofta i arkeologiska kontext även i obränt tillstånd. Det är vanligen svårt att skilja brända från obrända exemplar men jag skulle tro att det stora flertalet häri var obrända. Så är emellertid inte fallet med åkerbindan där alla exemplar var brända. Kanske finns det en ledtråd i det här citatet av Nymans Utkast till svenska växternas naturhistoria från 1868: "Åkerbindans 'frön' likna Bokhvetets både till utseende och smak och äro användbara till mat, ehuru de för den besvärliga insamlingen mest lemnas åt foglarne." (Nyman 1868). Kan åkerbindan här ha använts som ännu ett sädesslag? Att de båda sistnämda anläggningarna har med matberedning att göra och att Ugnen troligen är en rostugn stöds även Brorssons keramiska analys (Brorsson 2007). Pollenanalys Vad gäller pollenanalysen kan endast sägas att resutatet var en besvikelse. I stort sätt inga pollen var bevarade. Det fåtal som trots allt bevarats var ofta svårbestämda eller helt obestämbara. Så få pollen gick att identifiera (vanligen mindre än 5 per prov) att det faktiskt inte ens är motiverat att rita upp ett diagram över fynden. Vad resultatet beror på är svårt att avgöra men troligen är det en kombination av låg pollenkoncentration i det provtagna lagret och en alltför oxiderande miljö. Resultatet bör emellertid inte avskräcka från framtida liknande försök. Metoden lyckas inte varje gång, men vid de tillfällen den är framgångsrik bidrar den ofta till ny och spännande information om gravskick och gravmiljöer (t.ex. Odgard 1985, Lagerås 1994 och Gedda 2007).

6 Referenser: Brorson, T. 2007: Termisk analys av bränd lera från ugnar i Norra Hyllievång, Malmö Skåne. Kontoret för keramiska studier, Rapport 5. Gedda, B. 2007: Pollen åt de döda. Populärvetenskaplig bok om fynden vid gravfältet vid Torsvik (i prep., titel ej fastställd). Jönköpings Läns Museum. Jönköping. Lagerås, P. 1994: Pollenanalys i anslutning till grävningarna i Hyltena, Grytås och Högabråten, Jönköpings län. Rekonstruktion av närmiljön kring anläggningarna. LUNDQUA UPPDRAG, vol. 17. Moore, P. D., Webb, J. A., Collins, M. E. 1991: Pollen Analysis (2:a upplagan). Blackwell Scientific Publications, Oxford. Nyman, C. F Utkast till svenska växternas naturhistoria Örebro Odgaard, B. V. 1985: A pollen analytical investigation of a Bronze Age and Pre- Roman Iron Age soil profilefrom Grøntoft, western Jutland. Journal of Danish Archaeology, vol. 4, s

7 Tidigare rapporter från Rapporter för Malmö Kulturmiljö : Rapport av makrofossilanalys från MK 312 Bunkeflo 8: : Rapport av makrofossilanalys från MK 312 Bunkeflo 15: : Rapport av makrofossilanalys från MK 183 Norra Hyllievång : Rapport av makrofossilanalys från MK 290 (SU) Nummersjuvägen : Gyllins Trädgårdar, delrapport 1. Utplock av : MK 295 Höllviken. Utplock av daterbart material : MK 350 Norra Hyllievång. Utplock av : Gyllins Trädgårdar, delrapport 2. Utplock av : MK 350 Norra Hyllievång. Utplock av daterbart material : Limhamn 355:155. Pallisaden vid Kalkbrottsgatan - MK 327. Arkeobotanisk analys och utplock av : Gyllins Trädgårdar, delrapport 3. Utplock av : Gyllins Trädgård - MK 337. Slutrapport : Norra Hyllievång - MK 350. Slutrapport. Rapporter för Jönköpings Läns Museum : Översiktlig makrofossilanalys av Torsvik, JLM : Södergårdens industriområde, Nässjö kn. Pollenanalys och makrofossilanalys till förundersökning. Rapporter för UV-Syd : Gustavslund FU/SU. Flottering av 50 och analys av 10 makroprover.