RAÄ Tölö 123:1 ett hett spår som svalnat

Transkript

1 UV VÄST RAPPORT 2003:27 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING RAÄ Tölö 123:1 ett hett spår som svalnat Halland, Tölö socken, Tölö 5:3, RAÄ 123:1 Bengt Westergaard

2

3 UV VÄST RAPPORT 2006:27 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING RAÄ Tölö 123:1 ett hett spår som svalnat Halland, Tölö socken, Tölö 5:3, RAÄ 123:1 Bengt Westergaard

4 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst Kvarnbygatan Mölndal Växel: Fax: e-post: e-post: Bildredigering Lena Troedson Layout Lena Troedson Tryck/Utskrift Intellecta Docusys, Västra Frölunda, 2006 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L1999/ Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2006:27 ISSN

5 Innehåll Inledning 7 Bakgrund 7 Arbetsmetodik och dokumentation 7 Anläggningar 7 Fynd 11 Prover 12 Sammanfattning 12 Referenser 12 Administrativa uppgifter 13 Bilaga. Arkeobotanisk och markkemisk analys 14 Provbehandling 14 Innehåll, arkeobotanisk analys 14 Tolkning och sammanfattning 15 Figurförteckning 16 Tabellförteckning 16

6 Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad.

7 Vid en slutundersökning år 2003 av fornlämning RAÄ Tölö 123:1 norr om Kungsbacka i Halland konstaterade UV, Riksantikvarieämbetets avdelning för arkeologiska undersökningar, att de spår av stenåldersboplatsen som var av intresse redan hade undersökts i samband med en arkeologisk förundersökning år Inga fler förhistoriska anläggningar påträffades, och fyndmaterialet var ytterst sparsamt. Inledning Med anledning av planerad husbyggnation på fastigheten Tölö 5:3 i Tölö socken, Halland, genomförde Riksantikvarieämbetet UV Väst en arkeologisk undersökning. På fastigheten (fig. 3) finns en sedan 1920-talet registrerad stenåldersboplats (RAÄ 123), som förundersöktes under våren 2002 (Hylén 2003). Denna blev år 2003 föremål för en särskild undersökning. Bakgrund Fornlämnings- och naturmiljö samt en närmare beskrivning av bakgrunden till den nu företagna arkeologiska undersökningen, finns utförligt skildrat i förundersökningsrapporten (Hylén 2003), varför en upprepning därav synes överflödig. Arbetsmetodik och dokumentation Arbetet utfördes huvudsakligen med hjälp av grävmaskin varvid en yta på ca 500 kvadratmeter öppnades upp. Mörkfärgningar märktes ut och mättes in med hjälp av totalstation. All dokumentation företogs med hjälp av Riksantikvarieämbetetes digitala fältdokumentationssystem Intrasis. Anläggningar Som framgår av anläggningstabellen nedan, visade sig flera av anläggningarna vara av mer recent natur. Exempelvis var ett par av dem gropar där man deponerat sprängsten i relativt modern tid. Tabell 1. Anläggningar Anr Anl.typ 100 Härd 127 Utgår 144 Grop 198 Grop 280 Utgår 304 Utgår 319 Utgår 329 Grop 358 Grop 410 Stolphål RAÄ Tölö 123:1 ett hett spår som svalnat 7

8 Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 61 Göteborg, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr / UV Väst Rapport 2006:27. Arkeologisk undersökning

9 0 500 m Fig. 3. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 6B 6f, med undersökningsområdet markerat. Skala 1: Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /2137. RAÄ Tölö 123:1 ett hett spår som svalnat 9

10 Tabell 1. Anläggningar Anr Anl.typ 436 Nedgrävning 464 Grop 486 Utgår 503 Utgår 520 Utgår 537 Utgår 546 Utgår 555 Utgår 568 Grop 607 Grop 624 Kokgrop De anläggningar som var av förhistorisk natur, visade sig vara påträffade och delvis undersökta redan i samband med förundersökningen. De centrala anläggningarna, varifrån ett makrofossilprov har analyserats, utgörs av A144 och A198. Dessa motsvarar A530 och A588 i förundersökningen. Fig. 4. Översikt över det aktuella området med läget för RAÄ 123 och undersökt yta markerade. Ljusgrå ytor är fornlämningar. Utdrag ur Kungsbacka kommuns digitala primärkarta. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr / UV Väst Rapport 2006:27. Arkeologisk undersökning

11 Fynd De få tillvaratagna fynden härrör i huvudsak från anläggningar. Merparten är slagen flinta. Ett fragment av förhistorisk keramik togs tillvara. Tabell 2. Fyndtabell Fnr Material Sakord Vikt i g Antal Fragm. Anm. Ark. obj. Fyndenh. 1 Flinta Avslag/avfall Flinta Spån 7 1 D Flinta Avslag 15 1 F Flinta Avslag Keramik Kõrl 56 2 F 1 fragment med förkolnade matskorpor Flinta Avslag 19 5 F Flinta Avslag/avfall Bränd lera 2 3 F Flinta Avslag/avfall 3 2 F Fig. 5. Anläggningsplan i skala 1:250. RAÄ Tölö 123:1 ett hett spår som svalnat 11

12 Prover I samband med förundersökningen togs ett flertal prover för såväl makrofossilanalys som för 14 C-datering. 14 C-dateringarna publicerades i förundersökningsrapporten. Makrofossilproverna som togs vid förundersökningen, genomgick en arkeobotanisk analys i samband med slutundersökningen och redovisas i bilaga 1. Notera att numreringen i fråga om samtliga prover i bilagan, hänför sig till anläggnings- och provnummer i förundersökningen. Utöver den arkeobotaniska analysen, gjordes inga fler analyser i anslutning till slutundersökningen. De 14 C-dateringar som gjordes i samband med förundersökningen, får anses som tillräckliga. Sammanfattning Vid slutundersökningen år 2003 kunde bara konstateras att det som var av intresse, redan hade undersökts i samband med den arkeologiska förundersökningen. Inga fler förhistoriska anläggningar påträffades, och fyndmaterialet var ytterst sparsamt. Referenser Hylén, H Ett hett spår. UV Väst Rapport 2003:1. Riksantikvarieämbetet. 12 UV Väst Rapport 2006:27. Arkeologisk undersökning

13 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Projektnummer: Intrasisprojekt: V2003:008. Undersökningstid: 5 7 maj Projektgrupp: Bengt Westergaard och Markus Keinänen. Underkonsulter: Karin Viklund vid MAL (Miljöarkeologiska Laboratoriet). Exploateringsyta: 530 m 2. Undersökt yta: 530 m 2. Läge: Ekonomiska kartan, blad 6B 6f, x y Koordinatsystem: Kungsbacka kommunala nät. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x y Digital dokumentation: förvaras på UV Väst. Fynd: Fynd med Fnr 1 9. RAÄ Tölö 123:1 ett hett spår som svalnat 13

14 Bilaga. Arkeobotanisk och markkemisk analys Prover från objekt C, A530, Tölö 5:3, Tölö socken, Kungsbacka, Halland Karin Viklund Proverna kommer från olika lager i en grop, A 530, i ett område med flera fornlämningstyper från olika tider. Även ett sk referensprov har undersökts, exakt hur detta tagits är i skrivande stund oklart. Det sistnämnda gav i fråga om arkeobotanik endast något litet träkolsfragment. Nästan lika innehållslöst i det avseendet var provet från lager 2 medan de två nedre proverna från gropen gav en del sädeskorn och andra småfrön, varav några från åkerogräs (våtarv). Provbehandling För att ta fram växtmakrofossil men även kunna registrera fynd av ben/lera etc, har proverna vattensållats med sållstorlekar på 2 och 0,5 mm. Därefter har materialet undersökts i stereolupp och bestämts. Vid sidan av detta har markkemisk undersökning gjorts, på en liten portion jord, ca 0,5 dl (tabell 1). MS-värdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benägenhet att magnetiseras, något som ökar med kulturpåverkan, med bränning och med höga halter järn. För att utröna om bränning skett, (t ex en husbrand), upphettas provet till 550. Ett MS-värde som då inte ökar ordentligt visar att jorden varit utsatt för bränning tidigare. Glödförlustmätning (GF/LOI) visar den organiska halten i provet. PO står för oorganiskt bunden fosfat och Ptot för organiskt bunden. P-kvoten visar på förhållandet mellan dem bägge. Höga siffror för P-kvoten anses indikera stark nedsmutsning med organiskt material. Innehåll, arkeobotanisk analys A530, L2: bränd lera, enstaka träkol A530, L3: 1 sädeskornsfragment, Cerealia indet. obestämbart, 6 våtarv, Stellaria media, 3 obest. fröfragment, enstaka träkol A530, L 4: 1 korn, Hordeum sp, 1 skalkorn, Hordeum vulgare, 1 sädeskornsfragment närmare best omöjlig, 2 små benfragment, bränd lera, en del träkol A530 (referensprov) :mycket få och små träkolsfragment När det gäller markkemin kan man göra en gruppering på tre, utifrån de uppmätta värdena: 1. Referensprovet utmärker sig genom låga värden för MS vilket visar på svag eldpåverkan (jfr mängden träkol), låga fosfathalter och låg andel organiskt material (LOI), dvs ringa kulturpåverkan. 2. Lager 3 och 4 liknar varandra i att där uppmättes ganska låga MS-värden som dock ökar efter bränning, inte särskilt hög fosfathalt men relativt hög andel organiskt bunden fosfat. 3. Det översta lagret i gropen, L2, avviker genom sina genomgående betydligt högre värden för MS och liten ökning av MS efter bränning. Fosfatvärdena är också höga. 14 UV Väst Rapport 2006:27. Arkeologisk undersökning

15 Tabell 1. Markkemisk analys Prov/markkemiresultat MS MS550 LOI(%) P Ptot Pkvot A530, L , ,6 A530, L , ,3 A530, L , ,9 Ref. prov , ,5 Tolkning och sammanfattning För lager 3 och 4 skulle det kunna röra sig om en primär fyllning av kulturpåverkat material, med frön och enstaka ben, dvs material som hör ihop med gropens funktion. Åkerogräs och sädeskorn tyder på en anknytning till matlagning. Sädesslaget korn och särskilt skalkornet gör att det är mest troligt att aktiviteten/anläggningen hör hemma i en tidsperiod senare än äldre bronsålder. Ovanpå denna fyllning finns lager 2 som är av lite annan karaktär, med mycket tydligare kulturpåverkan och som varit utsatt för eldpåverkan. Detta kunde vara en sekundär fyllning -med tanke också på förekomsten av bränd lera i provet kanske taket i en kupolugn eller liknande? En alternativ tolkning, baserad främst på den gradient nedöver i gropen som man kan se i markkemin, är att det rör sig om en homogen fyllning av kulturpåverkad jord som tunnas ut mot botten. Denna tolkning får dock inget stöd i arkeobotaniken och de stora skillnaderna i markkemivärdena indikerar snarare en heterogen lagerbildning. Där referensprovet togs finns ingen eller ringa spår av människors aktiviteter. RAÄ Tölö 123:1 ett hett spår som svalnat 15

16 Figurförteckning Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 61 Göteborg, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Fig. 3. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 6B 6f, med undersökningsområdet markerat. Skala 1: Fig. 4. Översikt över det aktuella området med läget för RAÄ 123 markerat och undersökt yta markerade. Utdrag ur Kungsbacka kommuns digitala primärkarta. Ljusgrå ytor är fornlämningar Fig. 5. Anläggningsplan. Skala 1: Tabellförteckning Tabell 1. Anläggningar... 7 Tabell 2. Fyndtabell UV Väst Rapport 2006:27. Arkeologisk undersökning

17

18 Vid en slutundersökning år 2003 av fornlämning RAÄ Tölö 123:1 norr om Kungsbacka i Halland konstaterade UV, Riksantikvarieämbetets avdelning för arkeologiska undersökningar, att de spår av stenåldersboplatsen som var av intresse redan hade undersökts i samband med en arkeologisk förundersökning år Inga fler förhistoriska anläggningar påträffades, och fyndmaterialet var ytterst sparsamt. ISSN