Stenåldersboplats bland kolonilotter

Transkript

1 UV VÄST RAPPORT 2001:25 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Stenåldersboplats bland kolonilotter Halland, Tölö socken, Fors 1:3, RAÄ 165 Ewa Ryberg

2

3 UV VÄST RAPPORT 2001:25 ARKEOLOGISK FÖ RUNDERSÖ KNING Stenåldersboplats bland kolonilotter Halland, Tölö socken, Fors 1:3, RAÄ 165 Ewa Ryberg Stenåldersboplats bland kolonilotter 3

4 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst Box , Kungsbacka Besöksadress: Nygatan 11 Växel: Fax: e-post: e-post: Bildredigering Anders Andersson Layout Lena Troedson Tryck/Utskrift Elanders Digitaltryck, Göteborg, 2001 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L1999/ Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2001:25 ISSN Stenåldersboplats bland kolonilotter

5 Innehåll Inledning 7 Syfte 7 Fornlämningsmiljö 7 Undersökningen 7 Metod 7 Genomförande 8 Anläggningar och fynd 10 Ytinventering 11 Djupschakt 11 Resultat 11 Referenser 12 Administrativa uppgifter 13 Figurförteckning 14 Tabellförteckning 14 Stenåldersboplats bland kolonilotter 5

6 NORGE V Ä RMLAND DALSLAND BOHUSLÄ N V Ä STERGÖ TLAND GÖTEBORG Tölö HALLAND Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad. 6 Stenåldersboplats bland kolonilotter

7 Inledning Inför en av Kungsbacka kommun planerad byggnation av ny skola i Forsgläntan, Fors 1:3 i Kungsbacka centralort och inom RAÄ 165 Tölö socken, har Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Väst utfört en förundersökning av den berörda fornlämningen. Inom fornlämningsområdet, som är registrerat som en boplats, har tidigare 1 skrapa, flintkärnor, spån och avslag påträffats (Gbg. Inv. nr 69; GAM inv. nr ). Boplatsens omfattning och ålder är dock oklar. Fornlämningen är belägen inom ett koloniområde med små odlingslotter. Koloniområdet är del av ett något större planområde vilkens nivåer ligger på 8 16 m.ö.h. Mot öster avgränsar ett större bergsområde som flackar ut nordost. Marken sluttar ner mot Gamla Forsvägen och Söderåleden. Syfte Syftet med förundersökningen var att se omfattningen och bevarandegraden av boplatslämningarna samt att försöka avgränsa utbredningen på dessa. Dessutom skulle ett djupschakt tas upp i området för att få grepp om lagerföljd. Fornlämningsmiljö Fornlämningen är belägen i östra utkanten av Kungsbacka på östsidan av Söderåns dalgång. Alldeles öster om börjar Forsbergens mer höglänta terräng. Inom närområdet finns ytterligare fynd- och (stenålders)boplatser registrerade såsom RAÄ 3, 143, 150 och 164, alla inom Tölö socken. Genom sin placering i landskapet kan boplatsen Tölö 165 haft ett strandnära läge vid en högre havsnivå. Området på fornlämningskartan som anger den ungefärliga utbredningen av RAÄ 165 har sin utsträckning endast inom delar av kolonilottsområdet. Undersökningen Metod Undersökningsytan, som utgjorde ett ca m 2 stort område, bestod av odlingslotter av vilka ett antal fortfarande odlades. Lotternas ägare hade av kommunen fått tillåtelse att fortsätta odlingen tills att skörden blivit bärgad. Detta innebar att de ytor som var tillgängliga vid förundersökningen delvis fanns insprängda mellan odlade lotter. Schaktningen fick anpassas utifrån dessa förutsättningar. Inom undersökningsområdet drogs 20 stycken schakt av varierande längd på sammanlagt ca 520 m och till en bredd av 1,6 m. Schakten var relativt jämnt spridda över ytan. För att undersöka om det fanns fynd i matjorden skalades denna av i tunna skikt ner till alven. Ett djupschakt öppnades i områdets sydvästra del. De ytor som odlades och som var utan växtskikt inventerades översiktligt. De av kommunen erhållna höjd- och koordinatpunkterna var ej användbara utan att för mycket arbetstid skulle läggas på detta moment. Inmätningen av schakten skedde därför manuellt med utgångspunkt från kartan över Stenåldersboplats bland kolonilotter 7

8 odlingslotterna. Efter undersökningen har schakten digitaliserats och lagts in på det, av Kungsbacka kommun, erhållna utdraget av plankartan. Genomförande De 20 schakten drogs antingen i nordväst-sydostlig riktning eller i nordostsydvästlig riktning beroende på de olika kolonilotternas tillgänglighet. I de flesta av de högst belägna schakten, S1 S7, S9 S10 och S15, framkom flintor och/eller anläggningar. De övriga schakten var fyndtomma. Mörkfärgningar var antingen av naturlig art eller av yngre karaktär. Ett antal dräneringar korsade också området i olika riktningar. Klippeberget Lille lund ka Tölö Signeskulla Fors Raä 165 stra Villastaden Hålabäck Fors Forsbergen Rolfsån ekolla Kärret Hammerö Båratorp Vassbacka Fig. 2. Utsnitt av GSD-Ekonomiska kartan, blad 6B 5f och 6B 6f, med fornlämningar och förundersökningsområdet markerat. Skala 1: Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Stenåldersboplats bland kolonilotter

9 Matjordslagret varierade mellan 15 och 25 cm i tjocklek. I den högst liggande delen i öster, där matjorden var tunnast, bestod alven i huvudsak av stenig, grusig sand (morän). I övrigt utgjordes materialet i schakten av stenig grusig mo eller, framför allt i de låglänta delarna, av mjäla. Sammanlagt registrerades 10 anläggningar. Några var dock tveksamma. Fig. 3. Karta över odlingslotterna vid Fors. De lotter som odlades är markerade liksom även läget för de 20 schakten. Skala 1: Stenåldersboplats bland kolonilotter 9

10 Anläggningar och fynd De registrerade anläggningarna och det genomgångna fyndmaterialet, som i huvudsak utgjordes av flinta, redovisas enligt tabell 1 och 2. Anläggningarna utgjordes av framförallt ospecificerade gropar av varierande storlek. Några kan också ha varit hål för stolpar. Något samlat intryck Schakt Anr Typ Beskrivning S1 A1 Stolphål? 0,35 0,25 m stor och 0,09 m djup. Fyllningen bestod av mörk humös grusig sand, sten och enstaka kolfragment. Profilen (mot SO) var snett skålformad. Anläggningen låg i stenig grusig morän. S1 A2 Stolphål? 0,35 m i diameter och 0,03 m djup. Fyllningen bestod av Mörk humös grusig sand. Profilen (mot SV) var plan. Anläggningen låg i stenig grusig morän. S1 A3 Stolphål? 0,3 0,25 m stor och 0,07 m djup. Fyllningen bestod av mörk kraftigt humös sand med enstaka kolfragment. Profilen (mot SO) var skålformad. Anläggningen låg i stenig grusig morän. Tveksam. S1 A4 Stolphål? 0, m stor och 0,09 m djup. Fyllningen bestod av mörk humös grusig sand. Profilen (mot SO) var svagt snett skålformad. Anläggningen låg i stenig grusig morän. Tveksam. S1 A5 Grop? 0,74 0,5 m stor och 0,17 m djup. Fyllningen bestod av humös stenig grusig sand. Profilen (mot SV) var skålformad. Anläggningen låg i stenig grusig morän. S1 A6 Grop? 0,8 0,55 m stor och 0,18 m djup. Fyllningen bestod av humös svagt grusig sand. Profilen (mot SV) var skålformad. Anläggningen låg i mjäla. Tveksam. S3 A7 Grop? 1,0 0,8 m synlig storlek (kan vara längre) och 0,12 m djup. Fyllningen bestod av humös svagt grusig sand. Profilen (mot S) var skålformad. Anläggningen låg i mjäla. S4 A8 Grop? 0,9 0,65 m stor och 0,21 m djup. Fyllningen bestod av humös svagt grusig sand. Profilen (mot N) var skålformad. Anläggningen låg i stenig grusig mo. Tveksam S5 A9 Grop? 1,0 0,5 m synlig storlek (kan vara större) djup okänd. Fyllningen bestod av humös grusig sand. Anläggningen låg i stenig grusig mo. S6 A10 Grop? 0,54 0,48 m stor och 0,16 m djup. Fyllningen bestod av humös grusig sand. Profilen (mot S) var skålformad. Anläggningen låg i stenig grusig mo. Tabell 1. De registrerade anläggningarna från förundersökningen på Tölö 165. Schakt Anr Fynd S1 A3 Splitter S1 A5 1 avslag, 3 övr. slagen, 1 spån S1, N del. 3 avslag, 3 övr. slagen S1, mitten 1 spån S1, S del. 1 kärna, 4 avslag, 8 övr. slagen S2 2 övr. slagen, finmagrat keramikfragment (rödgods?) S3 A7 2 avslag S4 2 avslag, 3 övr. slagen S5 A9 4 avslag, 1 spån (retuscherat), 1 splitter S6 A10 3 avslag S6 1 avslag, 2 övr. slagen S15 1 avslag, 1 övr. slagen Tabell 2. Det genomgångna fyndmaterialet från förundersökningen på Tölö Stenåldersboplats bland kolonilotter

11 ger inte dessa mörkfärgningar utan snarare att det rör sig om spridda företeelser. Bland fynden märks särskilt kärnan och det retuscherade spånet. Kärnan är av typ F övrig kärna med två eller flera plattformar (Andersson 1978). Spånet har en påbörjad retuschering för en tånge i den proximala änden (slagbuleänden). Retuschen är slagen både från över- och undersidan. I den distala änden, den troliga spetsen, är spånet avbrutet i ett s.k. gångjärnsbrott. Ytinventering En del odlingslotter, vars matjordslager var utan sammanhängande växtskikt, hade i ytan spridda förekomster av slagen flinta. Djupschakt I det sydvästra hörnet drogs ett djupschakt. Matjordslagret var ca 15 cm tjockt och därunder kom ett mjäligt lager på cm vilket följdes av lera. I botten av det 2 m djupa schaktet bestod materialet närmast av blålera. Resultat Den samlade bilden av RAÄ 165 visar att det inom delar av det registrerade området finns spridda boplatsrester. Troligen ligger dessa rester i den västra utkanten av en boplats vars centrala boyta antagligen legat alldeles i den västra kanten av den något branta förhöjningen Forsberget, på en nivå av ca m ö.h. Flintmaterialet som bl.a. innehöll ett troligt förarbetet till en spånpilsspets samt en kärna av F-typ kan tillhöra en gropkeramisk kontext vilket skulle Fig. 4. Utdrag ur GSD-Ekonomiska kartan, blad 6B 5f och 6B 6f, med den troliga utbredningen av boplatsen. Skala ca 1:3000. Stenåldersboplats bland kolonilotter 11

12 innebära att boplatsen kan ha varit i bruk omkring 2000 f.kr. Strandlinjenivån vid denna tidpunkt och inom detta område har legat någonstans kring m ö.h. Utifrån UV Västs bedömning finns ingen motivering till att gå vidare med en slutundersökning eftersom endast spridda rester från boplatsen fanns inom den undersökta ytan. Referenser Andersson, Stina m.fl Sorteringsschema för flint. Fynd rapporter Rapporter över Göteborgs Musei undersökningar. 12 Stenåldersboplats bland kolonilotter

13 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Projektnummer: Intrasisprojekt: v2001:26. Undersökningstid: juni Projektgrupp: Ewa Ryberg och Jörgen Streiffert. Underkonsulter:. Exploateringsyta: m 2. Undersökt yta: 520 löpmeter. Läge: Ekonomiska kartan, blad 6B 5f/6B 6f, edition 2, Mar. 1990/edition 2, Apr. 1990, x y Koordinatsystem: Kungsbacka kommun. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x y Höjdsystem: RH 70. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm:. Digital dokumentation: förvaras på UV Väst. Fynd: fynden är ej tillvaratagna. Stenåldersboplats bland kolonilotter 13

14 Figurförteckning Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad Fig. 2. Utsnitt av GSD-Ekonomiska kartan, blad 6B 5f och 6B 6f, med fornlämningar och förundersökningsområdet markerat. Skala 1: Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Fig. 3. Karta över odlingslotterna vid Fors. De lotter som odlades är markerade liksom även läget för de 20 schakten. Skala 1: Fig. 4. Utdrag ur GSD-Ekonomiska kartan, blad 6B 5f och 6B 6f, med den troliga utbredningen av boplatsen. Skala 1: Tabellförteckning Tabell 1. De registrerade anläggningarna från förundersökningen på Tölö Tabell 2. Det genomgångna fyndmaterialet från förundersökningen på Tölö Stenåldersboplats bland kolonilotter

15 Med anledning av en planerad byggnation av ny skola i Forsgläntan i Kungsbacka, och inom RAÄ 165 Tölö socken, har Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst i Kungsbacka utfört en arkeologisk förundersökning. Uppdragsgivare var Kungsbacka kommun och tillstånd till undersökningen gavs av Länsstyrelsen Hallands län. RAÄ 165 utgör en registrerad boplats från vilken slagen flinta har insamlats. Inom exploateringsområdet drogs 20 st schakt av varierande längd med maskin. I det högst belägna området fanns slagen flinta i matjordslagret och ner mot alven. Det framkom också spridda mörkfärgningar inom samma område, varav en del tolkades som anläggningar. I övriga schakt fanns inga spår av lämningar. ISSN