UV VÄST RAPPORT 2002:21 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Solbergs bytomt. Dalsland, Högsäter socken, Solberg 1:87. Marianne Lönn

Transkript

1 UV VÄST RAPPORT 2002:21 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Solbergs bytomt Dalsland, Högsäter socken, Solberg 1:87 Marianne Lönn

2

3 UV VÄST RAPPORT 2002:21 ARKEOLOGISK FÖ RUNDERSÖKNING Solbergs bytomt Dalsland, Högsäter socken, Solberg 1:87 Marianne Lönn Solbergs bytomt 3

4 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst Box , Kungsbacka Besöksadress: Nygatan 11 Växel: Fax: e-post: e-post: Bildredigering Lena Troedson Layout Lena Troedson Omslagsbild Del av bykullen och dammen. Foto: Viktor Svedberg Tryck/Utskrift Elanders Digitaltryck, Göteborg, 2002 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L1999/ Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2002:21 ISSN UV Väst Rapport 2002:21. Arkeologisk förundersökning

5 Innehåll Bakgrund 7 Topografi och fornlämningsmiljö 7 Undersökningen 7 Resultat 9 Referenser 11 Administrativa uppgifter 12 Bilaga. Lista över schakt 13 Figurförteckning 14 Solbergs bytomt 5

6 NORGE V Ä RMLAND DALSLAND Högsäter BOHUSLÄ N V Ä STERGÖ TLAND GÖTEBORG HALLAND Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad. 6 UV Väst Rapport 2002:21. Arkeologisk förundersökning

7 Bakgrund Förundersökningen på Solbergs bytomt föranleddes av en utbyggnad av intilliggande industri. Beställare var Betong-Produkter i Högsäter AB som avser att exploatera mark i den västra kanten av Solbergs gamla bytomt. Undersökningen utfördes av Riksantikvarieämbetet, UV Väst och kostnaden betalades av Betong-Produkter i Högsäter AB. Topografi och fornlämningsmiljö Byn Solberg ligger på den västra sidan i Valboåns dalgång och är tidigast omtalad 1541 (jordebok). Namnet ska enligt Ortnamnen i Älvsborgs län, Valbo härad, betyda solbelyst höjd. Just namnet Solberg har även diskuterats ur en kultisk aspekt, men något sådant är givetvis svårt att bevisa. Bytomten ligger på en höjdrygg med åkermark och industrimark omkring sig och bortom detta finns berg och skog åt alla håll. Från bykullen har man en god utsikt över landskapet. I närområdet finns en lokal med åtta skålgropar (RAÄ 91), gravfält (RAÄ 1, vid Högsäters kyrka), en boplats (RAÄ 238, mörka fläckar, kol, sot, bränd lera) och en borttagen hög (RAÄ 38). Den senare har kallats Kungagraven och var tolv meter i diameter och 1,5 meter hög. Den är undersökt av Riksantikvarieämbetet (Nelson & Särlvik 1975). Det mest markanta landskapselementet på bykullen är en damm, som ligger mitt på kullen och är en mittpunkt för bebyggelsen. Dammen används idag som branddamm. I övrigt är kullen gräs-, busk- och trädbevuxen. Växtligheten är tydligt kulturpåverkad, bl.a. finns många syrenbuskar och ett träd vid dammen är hamlat. Undersökningen Efter en rekognosering av platsen påbörjades schaktgrävning på östra sidan av bytomten samt inmätning av synliga husgrunder. Även en del fotografering gjordes. Totalt drogs schakt över hela bytomten i syfte att dels identifiera bebyggelsen från storskiftes- och laga skifteskartor, dels att söka efter äldre bebyggelselämningar (se Lista över schakt, bilaga 1 och Schaktplan fig. 3. På grund av datahaveri har vi varit tvungna att delvis rekonstruera schaktplanen.) Marken är starkt påverkad av all byggnation, bl.a. har man planat ut vissa områden inför husbyggen. I schakten kommer den ursprungliga, ojämna och bergiga topografin fram. Bykullen är full av husgrunder från relativt sen tid. Det går att identifiera grunder från 1700-, och 1900-tal, vilka finns på storskiftes- och laga skifteskartor samt även på den ekonomiska kartan från 1930-tal (fig. 4 och 5). Trots de många grunderna har mycket lite fynd framkommit, bara några få keramik- eller porslinsskärvor (bl.a. fajans i olika mönster och former), tegel, skifferplattor, järnfragment och järnspikar. I övrigt finns bränd lera, kol och skörbränd sten. Inga fynd äldre än 1700-tal har identifierats. Fynden har inte tagits tillvara. Inga hus står idag kvar på platsen. Kvarvarande hus brändes ner när bytomten övergavs någon gång under senare delen av 1900-talet. Dammen på bykullens mitt är dominerande och en naturlig mittpunkt för bebyggelsen. Solbergs bytomt 7

8 Solberg, undersökningsplatsen HÖGSÄTER 400 m Fig. 2. Utsnitt ur GSD-Ekonomiska kartan, blad 9B 1g, med Högsäter och platsen för undersökningen markerade. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1833. Man kan tänka sig att den är ett resultat av en källåder eftersom där inte finns någon synlig tillrinning, men väl en avrinningsränna. Möjligheten att träffa på äldre lämningar är mycket liten, men kan finnas i form av kvarblivna ytor mellan senare hus eller i bergsskrevor. I ett område på bykullens norra del finns enligt de historiska kartorna ett litet stycke ängsmark, där ingen känd bebyggelse ska ha legat. I ett schakt genom detta område (schakt 530) påträffades inom ett begränsat ett område ett lager med lera, bränd lera och kol. Där syntes också ett antal mindre mörkfärgningar, 8 UV Väst Rapport 2002:21. Arkeologisk förundersökning

9 Fig. 3. Schaktplan (delvis rekonstruerad) Brunn Damm Härd Föreslaget slutundersökningsområde 529 Bykullen Förundersökningsområde 50 m eventuellt käpphål, i alven. Liknande lager påträffades även på andra ställen på bykullen, men kunde då inte särkskiljas från känd bebyggelse. I schakt 530 bör det vara möjligt att återfinna rester av äldre bebyggelse. Väster om ovannämnda yta påträffades en härdgrop i ett schakt och en brunn i ett annat schakt. I samma område framkom också två huslämningar som kan identifieras på storskifteskartan respektive laga skifteskartan. Området där lerlagret och dessa andra anläggningar påträffades, d.v.s. bytomtens nordvästra del, ligger inom det planerade exploateringsområdet och bör därför undersökas vidare. Resultat Eftersom större delen av bykullen är s.a.s. sönderbyggd under sen tid, är det mycket svårt att identifiera äldre bebyggelser än de från 1700-tal och senare. De enda möjligheterna att komma åt något äldre är dels i det område i byns norra del där schakt 530 lades och där det fanns kulturlagerrester, dels i området väster därom där härdgropen påträffades. Båda dessa ytor bör därför vidareundersökas. Solbergs bytomt 9

10 Fig. 4. Storskifteskarta från 1783 samt samma karta lagd på 1930-talets ekonomiska karta över Solbergs by. Collage: Viktor Svedberg. Fig. 5. Laga skifteskarta från 1825 samt samma karta lagd över 1930-talets ekonomiska karta över Solbergs by. Collage: Viktor Svedberg. 10 UV Väst Rapport 2002:21. Arkeologisk förundersökning

11 Referenser Ortnamnen i Älvsborgs län, del XVIII, Valbo härad Utgivna av Kung. Ortnamnskommittén. Uppsala. Nelson, Karin & Särlvik, Ingegärd Arkeologisk undersökning Fornlämning 38, en hög. Solberg, Högsäters socken, Dalsland. Riksantikvarieämbetet Rapport 1975 B 29. Stockholm. Solbergs bytomt 11

12 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Projektnummer: Intrasisprojekt: V2002:019. Undersökningstid: april Projektgrupp: Viktor Svedberg och Marianne Lönn. Exploateringsyta: ca meter. Undersökt yta: 145 löpmeter. Läge: Ekonomiska kartan, blad 9B 1g, edition 2, jan. 1989, x y Koordinatsystem: 2,5 gon V. Höjdsystem: RH Digital dokumentation: förvaras på UV Väst. Fynd: Inga fynd tillvaratogs. 12 UV Väst Rapport 2002:21. Arkeologisk förundersökning

13 Bilaga. Lista över schakt Schaktnr Omfång Lagerföljd Kommentar ,5 m Grästorv; grus och sprängsten Sprängsten kommer ifrån berg i schaktet. Antagligen har ytan sprängts och jämnats ut för husbygge ,5 m Grästorv; sten och mylla 0,6 m; sand 0,35 m; ljus sand ,5 m Grästorv; påförd lera, 0,15 m; stenblandad lera 0,2 m; sand och berg ,5 m Grästorv 0,1 m; mylla, lera och sten 0,2 m; sand 0,3 m; sand ,5 m Grästorv 0,1 m; matjord 0,45 m; packad lera och bränd lera 0,2 m; mörkare lager med lera (fläckvis hårt packad), kol, tegel, bränd lera, stenblock 0,35 m, sand, grus, sten. Totalt schaktdjup 1,4 m ,5 m Grästorv; i norr blandat lager med fyllnadsjord, lera och tegel; 1,5 m åt söder stenläggning; bränd packad lera och kol; längre åt söder fanns berg. Totalt djup 0,8 m ,5 m Grästorv och matjord 0,25 m; i östra sidan 1,5 m finns ett lager med packad lera och röd, bränd lera. Resten av schaktet fylld med sprängd och bränd sten. I botten berg ,5 m Grästorv; matjord; berg. Totalt schaktdjup 0,55 m ,5 m Grästorv 0,15 m; berg. Småsten i skrevor ,5 m Grästorv, matjord 0,45 m; sand ,5 m Grästorv och matjord 0,25 m; lera ,5 m Från öst 0 3 m: grästorv, matjord samt något sten och grus 0,6 m; sand. 3 5 m: grästorv; matjord med något grus 0,3 m; sand. 5 8 m: yta med lera, bränd lera och kol; sand Här finns flera bebyggelselager, men på grund av avsaknaden av daterande fynd är de inte möjliga att bestämma I det västliga området (5 8 m) fanns även svaga, grå mörkfärgningar samt eventuella käpphål. Detta område tolkas som ett kulturlager och detta fortsätter åt båda sidor utanför schaktet. Schakt 530 ligger i en f.d. äng utan känd bebyggelse ,5 m Grästorv 0,1 m; matjord 0,2 m; sand, grus och sten Vid 1 m från schaktets östra kant ligger en stenkant (sida av huslämning), mellan 1 2 m finns flata, lagda stenar och mellan 2 3,5 m berg. Mellan 10 och 11 meter påträffades en härd (0,6 0,6 m) med skörbränd sten och kol (nr 533). Härden ligger vid en sten eller bergskant ,5 m Grästorv 0,1 m; matjord 0,5 m; sand Vid 1 m från söder räknat finns huggna stenblock, vid 9 m påträffades en brunn ,5 m Grästorv och matjord 0,55 m, lera Mellan 1 och 2,5 m från södra schaktkanten finns berg, norr därom sten 0,25 0,35 m. Mellan 2,5 och 5,5, m finns en stenkant i schaktets östra sida, ev. huskant Solbergs bytomt 13

14 Figurförteckning Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad Fig. 2. Utsnitt ur GSD-Ekonomiska kartan, blad 9B 1g, med Högsäter och platsen för undersökningen markerade Fig. 3. Schaktplan (delvis rekonstruerad) Fig. 4. Storskifteskarta från 1783 samt samma karta lagd på 1930-talets ekonomiska karta över Solbergs by. Collage Viktor Svedberg Fig. 5. Laga skifteskarta från 1825 samt samma karta lagd över 1930-talets ekonomiska karta över Solbergs by. Collage Viktor Svedberg UV Väst Rapport 2002:21. Arkeologisk förundersökning

15 På grund av utbyggnad av en industri i Högsäter gjordes en förundersökning av Solbergs gamla bytomt. Denna ligger på en bergknalle omgiven av jordbruksmark och industrimark strax utanför Högsäter samhälle. Vid förundersökningen grävdes ett stort antal schakt med maskin, varvid man kunde konstatera att det fanns rester av och 1800-talsbebyggelse över hela bykullen. Fynden var få och bara sentida. Inom ett område i nordvästra delen av bykullen påträffades dock en troligtvis äldre härd samt rester av ett äldre kulturlager. ISSN