Detaljplan Kinnasten

Transkript

1 UV VÄST RAPPORT 2006:12 ARKEOLOGISK UTREDNING Detaljplan Kinnasten Västergötland, Kinna socken, Kinnasten 1:102 m.fl. Christina Rosén

2

3 UV VÄST RAPPORT 2006:12 ARKEOLOGISK UTREDNING Detaljplan Kinnasten Västergötland, Kinna socken, Kinnasten 1:102 m.fl. Christina Rosén

4 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst Kvarnbygatan Mölndal Växel: Fax: e-post: e-post: Bildredigering Lena Troedson Layout Lena Troedson Omslagsbilder Framsida: Gisela Ängeby övervakar schaktningen. Foto: C. Rosén. Baksida: Utredningsområdets södra del med Viskan; i bakgrunden Kinna kyrka. Foto: C. Rosén. Tryck/Utskrift Intellecta Docusys, Västra Frölunda, 2006 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L1999/ Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2006:12 ISSN

5 Innehåll Sammanfattning av resultaten 7 Bakgrund 7 Beskrivning av ärendet 7 Målsättning 7 Landskapshistorisk översikt 7 Fornlämningsbild 14 Utredningens genomförande 16 Metod 16 Dokumentation 16 Resultat 16 Område 1 16 Ödehemmanet Pruered 16 Utvärdering och förslag till åtgärder 19 Referenser 20 Administrativa uppgifter 21 Figurförteckning 22

6 Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad.

7 RAÄ UV Väst har genomfört en särskild utredning inom detaljplaneområdet Kinnasten i Kinna socken. På en platå invid Pruhultsvägen påträffades ett mindre område med en härd och två mörkfärgningar. Sydvästra delen av detaljplaneområdet ligger inom inägomarken till ödegården Pruered. I de sökschakt som drogs här påträffades dock inga lämningar. Sammanfattning av resultaten RAÄ UV Väst har under perioden maj 2006 genomfört en särskild utredning inom detaljplaneområdet Kinnasten i Kinna socken, Marks kommun. På en platå invid Pruhultsvägen påträffades ett mindre område med en härd och två mörkfärgningar (område 1). Enstaka mörkfärgningar av oklar karaktär påträffades också i några andra sökschakt. Inga föremålsfynd gjordes. Sydvästra delen av detaljplaneområdet ligger inom inägomarken till ödegården Pruered. I de sökschakt som drogs här påträffades dock inga lämningar. Bakgrund Beskrivning av ärendet I Marks kommun pågår en detaljplaneprocess inom fastigheten Kinnasten 1:102 m.fl. Man avser bl.a. att bygga fotbollsplaner, bostäder och parkeringsplatser inom området. Fornlämningsbilden och områdets topografi antyder att det skulle kunna finnas okända fornlämningar inom detaljplaneområdet. Av denna anledning beslutade Länsstyrelsen att en särskild utredning skulle göras. Målsättning Utredningen har haft som mål att undersöka huruvida det inom detaljplaneområdet finns okända fornlämningar. Resultaten från utredningen skall ligga till grund för Länsstyrelsens fortsatta handläggning av ärendet. Landskapshistorisk översikt Landskapet kring detaljplaneområdet präglas av närheten till Viskan. Själva planområdet består av åkermark som sluttar ned mot ån. I sluttningarna finns avsatser, som skulle kunna vara lämpliga lägen för förhistoriska boplatser. Norr om planområdet stiger terrängen kraftigt och här finns flera idag skogbevuxna bergspartier. Söder om planområdet vidtar Kinna samhälle, högt beläget ovanför Viskan. Norra delen av planområdet avgränsas i huvudsak av Pruhultsvägen, den södra delen av ån. I det historiska kartmaterialet är huvuddelen av området utmark. På en karta över utmarken till Assberg, med flera gårdar i Örby och Kinna socknar från 1777, finns en hage i kartans sydöstra hörn med texten Ödeshemmanet Pruereds förra inägor. Detta parti sammanfaller med detaljplaneområdets sydvästra del. I övrigt betecknas området som Kinna bys beteshagar. Ödehemmanet Pruered diskuteras vidare nedan. Detaljplan Kinnasten 7

8 Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 62 Svenljunga, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr / UV Väst Rapport 2006:12. Arkeologisk utredning

9 0 500 m Fig. 3. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 6C5c och 6C6c, med undersökningsområdet markerat. Skala 1: Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1238. Detaljplan Kinnasten 9

10 10 UV Väst Rapport 2006:12. Arkeologisk utredning

11 Fig. 4. Karta från Marks kommun över detaljplaneområdet. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1238. Detaljplan Kinnasten 11

12 Fig. 5. Delar av planområdet, sett mot öster. Foto: Christina Rosén. Fig. 6. Utsnitt ur en karta från 1777, där ödehemmanet Pruereds inägor är markerade. Detta område sammanfaller med detaljplaneområdets sydvästra del. Rektifierad mot dagens fastighetskarta. Karta LMV. 12 UV Väst Rapport 2006:12. Arkeologisk utredning

13 Fig. 7. Utsnitt ur karta över Kinnas utmark från Området består i huvudsak av beteshagar. Karta LMV. Fig. 8. Planområdet på den s.k. häradskartan från 1800-talets slut. Karta LMV. Detaljplan Kinnasten 13

14 På kartan över Kinnas utmark från år 1798 ligger hela detaljplaneområdet som utmark. Inga nämnvärda detaljer finns med i kartbilden. Man kan dock lägga märke till Kinnaström i kartans östra del, som ännu är ett oexploaterat fall i Viskan, och vägarna i söder och öster, vilka ännu idag finns kvar med i princip samma sträckning. Området odlas upp först under 1800-talet. På den så kallade häradskartan från 1890-talet är hela planområdet åker och en del bebyggelse har kommit till. Norr om åkermarken går en väg, motsvarigheten till dagens Pruhultsvägen. Vi ser också att man har börjat ta Kinnaström i anspråk för industriell verksamhet en fabrik har placerats här och norr om bron ligger en kvarn. Fornlämningsbild Inom planområdet ligger en fornlämning, RAÄ 62, som är fyndplatsen för en spetsnackig flintyxa. Yxan hittades dock i dumpmassor vid markarbeten och det är oklart varifrån den kommer mer exakt. Ytterligare en del flintfynd har gjorts i området, bl.a. av en tunnackig yxa ett par hundra meter norr om utredningsområdet (RAÄ 28). I övrigt finns det flera olika slags fornlämningar i utredningsområdets närhet. På de högre liggande partierna norr om Viskan finns förhistoriska gravar i form av rösen och stensättningar. Även boplatser har påträffats några hundra meter norr om planområdet med inslag från flera förhistoriska perioder (RAÄ 48 50). Sammantaget kan man se att området norr om Viskan varit bebott och utnyttjat under hela den förhistoriska perioden, åtminstone från yngre stenålder och framåt. Röjningsrösen och en fångstgrop vittnar om fortsatt användning in i historisk tid. Som vi såg ovan har området under nyare tid dock i huvudsak varit utmark med skog och beteshagar. Omedelbart söder om Viskan är fornlämningarna färre och det är först ned mot Häggån, söder om Kinna samhälle, som sådana uppträder igen. Då är det främst fråga om förhistoriska boplatser som påträffats i samband med exploatering av industrimark och utbyggnad av väg 41 (t.ex. RAÄ 45 och 64). 14 UV Väst Rapport 2006:12. Arkeologisk utredning

15 0 500 m Fig. 9. Utdrag ur fornminnesregistret FMIS. Numren motsvarar de RAÄ-nummer som nämns i texten. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1238. Detaljplan Kinnasten 15

16 Utredningens genomförande Metod Eftersom i stort sett hela planområdet består av åkermark så genomfördes utredningen i fält som en sökschaktsgrävning. Marken låg som vall och ytplockning av eventuella fynd i matjorden var inte möjlig. Schakten grävdes drygt 1 meter breda och var av varierande längd, anpassad till terrängen och alvens beskaffenhet Den impedimentsmark som ingår i området genomsöktes, främst för att undersöka förekomsten av eventuella förhistoriska gravar. Innan fältarbetet sattes igång gjordes också en kontroll av det historiska kartmaterial och annat arkivmaterial som berör området. Dokumentation Samtliga schakt och påträffade anläggningar mättes in med GPS. Informationen har sedan bearbetats vidare i det digitala informationssystemet Intrasis. Resultat Huvuddelen av planområdet innehöll inga fornlämningar. På ett mindre område, kallat område 1, påträffades enstaka lämningar. Dessutom ligger delar av inägomarken till ödehemmanet Pruered inom planområdet. Område 1 På en platå med ett par impediment påträffades i ett av sökschakten en härd och två stolphålsliknande anläggningar. Härden var ca 60 cm i diameter och bestod av ett lager med sot och kol, några centimeter tjockt. De två andra anläggningarna var cm i diameter och ca 10 cm djupa. Från härden togs ett kolprov, som dock ännu inte daterats. Ödehemmanet Pruered På flera av de äldre kartorna finns ett avgränsat område, ungefär motsvarande detaljplaneområdets västligaste del, som kallas för Ödeshemmanets Pruereds förra inägor. Ännu på häradskartan från 1800-talets slut är detta område urskiljbart som en egen enhet (se fig. 8 ovan). År 1786 specialkarteras Pruered (fig. 12). I beskrivningen till kartan berättas att hemmanet tidigare varit på ½ mantal och att det nu används som beteshage. Några spår av själva gården kan inte ses på kartan och förmodligen hade den varit öde relativt länge innan kartan gjordes. I jordeboken från 1565 nämns gården för första gången, det vill säga den finns inte med i de äldsta jordeböckerna (Ortnamnen i Älvsborgs län). Det kan vara fråga om en gård som nyuppodlats just under 1500-talet, då Gustav Vasa stimulerade till nyodling, men det kan också vara fråga om en medeltida gård som lagts ned under talens krisperiod för att sedan återupptas under 1500-talet. När den slutligen lades ned är dock oklart. 16 UV Väst Rapport 2006:12. Arkeologisk utredning

17 0 100 m Fig. 10. Plan över område 1. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1238. Detaljplan Kinnasten 17

18 Fig. 11. Område 1 sett mot väster. Anläggningarna påträffades i det bortre schaktet. Foto: C. Rosén. Fig. 12. Karta över ödehemmanet Pruered Karta LMV. 18 UV Väst Rapport 2006:12. Arkeologisk utredning

19 Det är mycket möjligt att det är fråga just om en medeltida gård. I Sjuhäradsbygden finns en lång rad exempel på gårdar som lagts ned under den så kallade senmedeltida agrarkrisen, men som är synliga i det historiska kartmaterialet under och 1700-talen. I många fall är spåren efter dem ännu synliga i landskapet (Connelid & Rosén 2005). På den del av Pruereds mark som ingår i detaljplaneområdet påträffades inga lämningar. Däremot kunde vi vid en översiktlig besiktning av övriga delar av området se spår av bl.a. övergiven åkermark i form av terrasskanter. Några bebyggelselämningar kunde inte iakttas, men man kan inte utesluta att sådana skulle kunna hittas vid en noggrannare inventering. Utvärdering och förslag till åtgärder Topografin och fornlämningsbilden kring detaljplaneområdet gav anledning att tro att flera nya fornlämningar, framför allt förhistoriska boplatser, skulle hittas vid utredningen. Lämningarna var dock få och det är möjligt att boplatserna skall sökas i något högre terränglägen, kanske på de nivåer där dagens bebyggelse är belägen. Andra undersökningar i Sjuhäradsbygden, där man särskilt letat efter förhistoriska boplatser, har givit liknande resultat (t.ex. Connelid & Rosén 2004). Inom de delar av planområdet där bebyggelse och andra markingrepp planeras påträffades inga fornlämningar. Under förutsättning att området med anläggningar (område 1) kommer att ligga som naturmark, som angivits i förslaget till detaljplan, gör RAÄ UV Väst bedömningen att det inte är motiverat med några fortsatta arkeologiska insatser. Inom de gamla inägorna till ödegården Pruered finns möjlighet att påträffa rester efter gården, dess odlingsmark och andra aktiviteter. I den händelse området skall exploateras, finns det anledning till fortsatta undersökningar här. Ödegårdar från senmedeltid och tidigmodern tid börjar utkristallisera sig som en fornlämningskategori som är mycket karaktäristisk för Sjuhäradsbygden och som det finns all anledning att uppmärksamma i exploateringssammanhang. Lämningarna efter dessa gårdar är ofta primärt synliga i form av fossil åkermark med röjningsrösen och kraftiga terrasskanter, men bebyggelselämningar kan också förekomma såväl ovan som under jord (Rosén m.fl. 2004). Den del av Pruereds inägor som kan tänkas innehålla lämningar ligger dock utanför det nu aktuella detaljplaneområdet och några vidare insatser här är inte motiverade i detta sammanhang. Detaljplan Kinnasten 19

20 Referenser Connelid, P. & Rosén, C Fornlämningar vid vägen. Särskild utredning inför ombyggnad av väg 1877, Västergötland. Gullereds och Liareds socknar. UV Väst Rapport 2004:10. Connelid, P. & Rosén, C Öde gårdar och glömda åkrar medeltida landskap i Sjuhäradsbygden. Fässingen Ortnamnen i Älvsborgs län. På offentligt uppdrag utgivna av Kungl. Ortnamnskommittén. Del IX:1 Marks härad. Sthlm Rosén, C. m.fl Väg 1877 arkeologisk förundersökning mellan Häggarpet och Liared. Västergötland, Ulricehamns kommun, Gullereds och Liareds socknar. UV Väst Rapport 2004: UV Väst Rapport 2006:12. Arkeologisk utredning

21 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Riksantikvarieämbetets projektnummer: Intrasisprojekt: V2006:019 Undersökningstid: maj Projektgrupp: Christina Rosén (projektledare) och Gisela Ängeby. Exploateringsyta: ca 15 hektar. Undersökt yta: 723 löpmeter schakt; ca 15 ha inventering/extensivt. Läge: Fastighetskartan, blad 6C5c, 6C6c. Koordinatsystem: RT90, 2,5 gon V. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x y Höjdsystem: RH70. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisktopografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm:. Digital dokumentation: förvaras på UV Väst. Fynd: Inga fynd påträffades. Detaljplan Kinnasten 21

22 Figurförteckning Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 62 Svenljunga, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Fig. 3. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 6C5c och 6C6c, med undersökningsområdet markerat. Skala 1: Fig. 4. Karta från Marks kommun över detaljplaneområdet Fig. 5. Delar av planområdet, sett mot öster. Foto: C. Rosén Fig. 6. Utsnitt ur en karta från 1777, där ödehemmanet Pruereds inägor är markerade. Detta område sammanfaller med detaljplaneområdets sydvästra del. Rektifierad mot dagens fastighetskarta. Karta LMV Fig. 7. Utsnitt ur karta över Kinnas utmark från Området består i huvudsak av beteshagar. Karta LMV Fig. 8. Planområdet på den s.k. häradskartan från 1800-talets slut. Karta LMV Fig. 9. Utdrag ur fornminnesregistret FMIS. Numren motsvarar de RAÄ-nummer som nämns i texten Fig. 10. Plan över område Fig. 11. Område 1 sett mot väster. Anläggningarna påträffades i det bortre schaktet. Foto: C. Rosén Fig. 12. Karta över ödehemmanet Pruered Karta LMV UV Väst Rapport 2006:12. Arkeologisk utredning

23

24 Riksantikvarieämbetet UV Väst har genomfört en särskild utredning inom detaljplaneområdet Kinnasten i Kinna socken. På en platå invid Pruhultsvägen påträffades ett mindre område med en härd och två mörkfärgningar. Sydvästra delen av detaljplaneområdet ligger inom inägomarken till ödegården Pruered. I de sökschakt som drogs här påträffades dock inga lämningar. ISSN