MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

Transkript

1 MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr Miljöarkeologisk analys av botten av en brunn inom projekt Ørland kampflybase. Tillägg till rapport Sofi Östman & Jan-Erik Wallin INSTITUTIONEN FÖR IDÉ OCH SAMHÄLLSSTUDIER

2

3 Miljöarkeologisk analys av botten av en brunn inom projekt Ørland kampflybase. Tillägg till rapport Sofi Östman, Miljöarkeologiska laboratoriet, Umeå universitet, Umeå Jan-Erik Wallin, Pollenlaboratoriet AB, Umeå Bakgrund Ett prov taget från botten av brunn F-ID338508/K-ID inom projekt Ørland kampflybase har analyserats för pollen, makrofossil samt utplock för 14 C. Vid undersökning av anläggningen påträffades i botten en packad kaka av strån och organiskt material som plockades in för analys. I anslutning till denna togs ett mindre prov för pollen och makrofossil. Uppdragsgivare är NTNU Trondheim och kontaktperson har varit Ulf Fransson. Provbehandling Makrofossil Materialet är uppdelat i två prover, ett litet bulkprov samt ett från den packade kakan. Från kakan plockades försiktigt en tredjedel ut för analys och utplock av daterbart material (se bilder nedan). Båda proverna har försiktigt sköljts av i vatten med ett 0,25 mm såll. Materialet genomsöktes samt artbestämdes under stereolupp med hjälp av referenslitteratur för fröer (Cappers, Bekker, & Jans, 2006) och laboratoriets referenssamling. Både förkolnat och oförkolnat material tillvaratags och analyseras arkeobotaniskt. Övrigt makrofossilt material såsom träkol, ben och snäckor plockas ut och presenteras tillsammans med det botaniska materialet. Norska namn på släkten och arter är efter Norsk og Svensk Flora (Lid & Lid, 2005) och Virtuella floran (Anderberg & Anderberg, u.d.). Fullständig makrofossilanalys av Sofi Östman med hjälp av Roger Engelmark för stråmaterialet. Pollen Proverna är insamlad av utgrävningspersonal, i samband med den ordinarie utgrävningen. Proverna behandlades enligt standardmetoden för pollenanrikning beskriven i t.ex. Moore et al. (1991). Återstoden, det koncentrerade pollenmaterialet, färgades med saffraninfärgad glycerin. Vid identifiering av pollentyperna användes bestämningsnycklar av Beug (1961) och Moore et al. (1991). Vid pollenanalys av jordprover finns en viss risk för att vissa växtarter med tjockskaliga pollenkorn får en överrepresentation i analysen (t. ex korgblommiga växter). Att pollenkornen har ett tjockt skal minskar risken för nedbrytning jämfört med tunnskaliga pollenkorn. Pollenanalys av Jan-Erik Wallin. Utplock 14 C En kvist från det packade stråmaterialet valdes ut och preparerades. Med fint rakblad delades biten upp i tre sektioner, lades på objektglas och analyserades i mikroskop (5-500x). Materialet artbestämdes sedan med hjälp av referenslitteratur (Schweingruber, 1990) och databasen Inside Wood. Det daterbara materialet vägdes och skickades till uppdragsgivaren. 1

4 Resultat Makrofossilanalys För resultat, se tabell 1. För bilder på materialet, se Bild 1-4 Materialet i de båda proverna från brunnen utgjordes till stor del av strån från vad som mest troligt är en blandning säv/tåg/fryle. Stråna ser ut att ha dragits upp i knippen och sedan deponerats i brunnen/gropen. De bevarade delarna av stråna är de nedre delarna av plantan och det var en utmaning att försöka artbestämma dessa då bevaringen trots allt är god men inte tillräckligt för att det ska gå att med säkerhet göra en artbestämning inom tidsramen för uppdraget. Frömaterialet utgörs mestadels av växter som hittas åt i ruderat åker- och ängsmark samt en del fukt- och våtmarksväxter. Inga cerealier eller tecken på odling av grödor kunde finnas bland de växtmakrofossila lämningarna, trots att de återfinns i pollenmaterialet (se resultaten nedan). De enda odlingsspår som finns är de frön och frökapslar av lin som hittas, något som indikerar att det funnits sådana aktiviteter i brunnens närområde. Tankar för en till linrötningsgropar och om detta möjligtvis kan vara en sådan, men mängden linfröer är så pass liten och stråmaterialet är så blandat att det inte är troligt att det rör sig om den typen av anläggning. I övrigt kom det fram dåligt bevarade insektsdelar i form av täckvingar, ben och mellankroppsdelar. Maskägg och kvalster gick också att finna. Blad från sphagnum och mossor förekom samt en del träbitar, kvistar, bark och näver samt tio mindre kolbitar. Pollen Provet innehöll rikligt med pollen, speciellt pollen från växter som indikerar odling, såsom pollen från sädesslag och åkerogräs. Andelen pollen från träd var mycket lågt. Åker Andelen pollen som indikerar att åker förekom på lokalen är mycket högt. Höga andelar av åkerogräsen gråbo och spärgel förekommer i provet. Andelen pollen från sädesslag är högt, speciellt andelen pollen från sädesslaget korn. Pollen från vete och råg förekommer. Korn torde ha odlats på lokalen. Trädvegetation Att andelen pollen från träd i det analyserade provet är mycket lågt, är ovanligt. Träden producerar stora mängder med pollen, som sedan effektivt sprids med vinden. Av någon orsak har pollenkorn från träd inte hamnat i provet. Orsaken är okänd. 2

5 Utplock 14 C För datering valdes en kvist som kunde bestämmas till Björk/Betula sp. En bit av kvisten torkades noggrant i torkrum innan det sedan packades och sändes till uppdragsgivaren. Vikten på provet uppmättes till 70 mg. Referenser (2018/07). Hämtat från InsideWood. Anderberg, A.-L., & Anderberg, A. (u.d.). Den virtuella floran. Hämtat från (2018/07) Beug, H.J. (1961) Leifaden der Pollenbestimmung fur Mitteleuropa und angrenzende Gebiete. Lief pp. Stuttgart. Cappers, R. T., Bekker, R. M., & Jans, E. J. (2006). Digitale Zadenatlas van Nederland - Digital seed atlas of the Netherlands. Groningen: Barkhuis publishing & Groningen University Library. Lid, J., & Lid, D. T. (2005). Norsk og Svensk Flora. (R. Elven, Red.) Oslo: Det Norske Samlaget. Moore, P.D., Webb, J.A. & Collinson, M.E. (1991) Pollen analysis. Oxford. Schweingruber, F. (1990). Anatomie europäischer Hölzer: ein Atlas zur Bestimmung europäischr Baum-, Strauch-, und Zwergstrauchhölzer.. Verlag P. Haupt. Wheeler, E., Gasson, P., & Baas, P. (1989). IAWA List of Microscopic Features for Hardwood Identification. IAWA Journal / International Association of Wood Anatomists, 10,

6 Bilagor Tabell 1. Provinformation makrofossil Linum usitatissimum lin Linum usitatissimum frökapsel av lin Chenopodium album svinmålla/meldestokk Galeopsis sp dån/då Persicaria lapathifolia pilört/raudt hønsegras Ranunculus repens/acris smörblommor/soleie Ranunculus repens/acris brända smörblommor/solei Spergula arvensis åkerspärgel/linbendel Stellaria media våtarv/vassarve Urtica urensetternässla/smånesle Viola arvensis åkerviol/åkerstemorsblom Viola arvensis frökapsel av åkerviol Carex di starr/star Filipendula ulmaria älggräs/mjødurt Juncus spp. tåg/siv Asteraceae Cerastium sp. arvar/arve Luzula sp. fryle/frytle Poaceae gräs/gras Potentilla sp. fingerörter/mure Analyserad volym Odlat Åker, äng- och ruderatväxter Våt/fuktig mark Övriga växter Bulkprov 18_0013_0001: ml Kaka i botten 18_0013_0001: ml 4

7 Tabell 2. Pollenanalys Art/prov nummer MAL % Al (Or) 0.3 Björk 0.4 Tall (Furu) 0.1 Gran Lind Hassel/Pors 0.1 Ljung (Lyng) 4.2 Sälg/vide (Vier) 0.1 Gräs (Gras) 28.0 Korgblommiga växter (rörf.), (Turf) 1.3 Korgblommiga växter (Tungf.) 0.5 (Tistel, Lövetann) Smörblommor (Soleie) 1.0 Rosväxter (Mure) 1.0 Gråbo (Burot) 44.8 Målla (Meldestokk) 0.1 Nejlikväxter (Smelle, tjärnblom) 2.3 Spärgel (Bendel) 5.6 Svartkämpar (Smalkjempe) 0.1 Ärtväxter, Vicker (Vikke) 1.3 Syror (Syre) 0.2 Groblad 0.2 Summa störnings indikerande 55.4 växter (exkl. gräs) % Korn (Bygg-typ) 4.0 Vete/Havre typ (Hvete-typ) 0.9 Råg (Rug) 0.8 Summa odlade växter 5.7 Käx (Kjeks) 0.4 Älgört (Mjödurt) 0.6 Kovall (Marimjelle) 1.3 Måra (Maure) 0.1 Starr (Storr) 0.2 Risväxter (ex blåbär) 0.1 Pollenanalys Antal räknade pollen Analys Jan-Erik Wallin April/Maj 2018 Pollenlaboratoriet i Umeå AB 931 KOL 5

8 Tabell 3. Vilken vegetation indikerar de olika växtarterna Lövskog Barrskog Ängsmark Åkermark Al (Or) Alnus Björk Betula Tall (Furu) Pinus Gran Picea Lind Tilia Ek (Eik) Quercus Alm Ulmus Ask Fraxinus Hassel/Pors Corylus-type Ljung (Lyng) Calluna Risväxter (ex Blåbär) Ericaceae Sälg/vide (Vier) Salix En (Einer) Juniperus Gräs (Gras) Poaceae Korgblommiga växter (rörf.), (Turf) Asteraceae undiff. Korgblommiga växter (Tungf.) (Tistel, Lövetann) Cichoriaceae Blåklint (ex Kornblom) Centaurea type Smörblommor (Soleie) Ranunculus type Rosväxter (Mure) Rosaceae undiff. Gråbo (Burot) Artemisia vulgaris Groblad Plantago media/major Syror (Syre) Rumex Målla (Meldestokk) Chenopodiaceae Nejlikväxter (Smelle, tjärnblom) Caryophyllaceae Mjölkör (Geitrams) Epilobium Spärgel (Bendel) Spergula Nässla (Nesle) Urtica Måra (Maure) Galium Humle/Hampa Humulus-type Skallra (Engkall) Rhinanthus Vicker (Vikke) Vicia cracca type Korn (Bygg-typ) Hordeum Vete/Havre typ (Hvete-typ) Triticum type Råg (Rug) Secale Starr (Storr) Cyperaceae Älgört (Mjödurt) Filipendula Kovall (Marimjelle) Melampyrum Käx (Kjeks) Apiaceae Sporer Lummer (Kråkefot) Lycopodium Ormbunkar (Telg) Polypodiaceae Dvärglummer (Dvergjamne) Selaginella 6

9 Bild 1-4. Preparering av kaka ifrån botten av brunn. Foton av Sofi Östman 7

10 8

11

12 MAL Miljöarkeologiska laboratoriet Umeå Universitet UMEÅ Jan-Erik Wallin Pollenlaboratoriet i Umeå AB Sågställarvägen 2A Umeå pollenlaboratoriet@ume.se