MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

Transkript

1 MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr Miljöarkeologisk analys av prover från projekt Rv. 36 Skyggestein-Skjelbredstrand, Skien kommune, Telemark, Norge. ID29972, Teknisk rapport Sofi Östman, Samuel Eriksson, Johan Linderholm & Jan-Erik Wallin INSTITUTIONEN FÖR IDÉ OCH SAMHÄLLSSTUDIER

2

3 Miljöarkeologisk analys av prover från projekt Rv. 36 Skyggestein-Skjelbredstrand, Skien kommune, Telemark, Norge. ID29972, Teknisk rapport. Sofi Östman 1, Samuel Eriksson 1, Johan Linderholm 1 & Jan-Erik Wallin 2 1 Miljöarkeologiska laboratoriet i Umeå 2 Pollenlaboratoriet i Umeå AB Enligt ingånget ramavtal med Kulturhistorisk museum, Universitetet i Oslo Projektnummer: Saksnummer: 2014/907 Beställningsnummer: E Provinformation Analysen gäller: 43 floterade makrofossilprover, 3 pollenprover, 156 markkemiska prover Beställda analyser: makrofossilanalys av floterade prover inkl. screening, Koordinater: EUref89/UTM sone 32N, N: , Ø: Bakgrund Det makrofossila provmaterialet är insamlat och floterat av personal vid Oslo Universitet/Kulturhistorisk Museum. Proverna för den markkemiska fysikaliska analysen samlades dels in i ett rutnät över husgrunden A4000, samt ur de undersökta anläggningarna inom samma yta. Proverna härrör från fyra anläggningstyper med specifika frågeställningar, beskrivet i större detalj nedan. Prover för mikromorfologi är vid skrivandet av denna rapport under analys och resultaten kommer att implementeras tillsammans med dessa framöver. Kontaktperson har varit Zanette T. Glørstad. 1) Husgrund med konstruktions- och aktivitetslager, stolphål, möjligt smideområde, sannolikt flera faser. Mål med analys: Funktionsindelning djur/människa/aktiviteter/faser, material för 14 C, lagerbildningsprocesser samt bruk av lokal flora och fauna. 2) Gravhög A3000: Inre kärnröse på konstigt anlagd platå. Starkt skadad av plundringsgrop. Fynd av brända ben och keramik. Rester av ursprunglig markyta under högen, samt ett lager av torv över högen vilken blivit övertäckt av utkast från plundringsgropen. Mål med analys: Information om växter i närområdet, evt. odling, vid gravens 1

4 anläggande, under uppbyggningen, efter gravsättning; Tidsperspektiv för konstruering av konstig platå, själva gravhögen, tillkomst av torvlager over högen. Avstånd i tid till plundring. Förståelse av processerna vid byggandet av högen. 3) Gravhög A2000: Inre kärnröse över kremationsbål, tjockt kollager med brända ben och gravgåvor. Plundringsgropen har gjorts utanför kremationen. Mål med analys: Finna ett växtmaterial kopplat till gravbålet samt övrigt organiskt material kopplat till gravsättning. 4) Stensättning A8000: Rektangulär stensättning med ett 5-15 cm lager inom ett område med mycket kol och ben. Mål med analys: Finna växter kopplade till anläggningen. Provhantering Makrofossil Materialet har samlats in och tvättats på plats av personal vid Oslo universitet/kulturhistorisk museum. Proverna är torkade och floterade vid ankomst. Materialet genomsöks samt artbestäms under stereolupp med hjälp av referenslitteratur (Cappers, Bekker, & Jans, 2006) och laboratoriets referenssamling. Enbart förkolnat material tillvaratags och analyseras arkeobotaniskt. Fullständig makrofossilanalys utförs av Sofi Östman. Markkemisk-fysikalisk analys Innan analys torkas prover i 30 C, varefter det homogeniseras genom mortling och sållning genom ett 1,25 mm såll. Vid provförbehandlingen tillvaratas eventuella fynd och kol och järnutfällningar noteras vid förekomst. Analysen är utförd av Samuel Eriksson. Proven analyserades med avseende på 5 markkemiska/ fysikaliska parametrar. De 5 parametrarna är: 1. Fosfatanalys, Cit-P enligt Arrhenius och Miljöarkeologiska laboratoriets citronsyrametod. Fosfathalten anges som ppm P (mg*kg -1 ) torrvikt extraherad med citronsyra (2 %). 2. Fosfatanalys efter oxidativ förbränning, Cit-POI (fosfatgrader, Po). Fosfathalten anges som ppm P (mg*kg -1 ) torrvikt, extraherad med citronsyra (2 %) efter förbränning av provet vid 550 C (Engelmark och Linderholm, 1996). 3. Organisk halt, LOI (Loss on ignition, %) bestämd genom förbränning av provet vid 550 C i 3 timmar. Halten anges i procent av torrt prov. 4. Magnetisk susceptibilitet, MS (SI) är analyserad med ett Bartington system, (MS3 och MS2B mätcell). Susceptibiliteten anges som χlf 10-8 m 3 kg -1 masspecifik susceptibilitet, per 10 g jord (Dearing 1994, Thomson och Oldfield, 1986). Med MS menas magnetiserbarheten hos ett material, dvs. i vilken omfattning ett jordprov förstärker ett pålagt magnetiskt fält. 5. Magnetisk susceptibilitet efter oxidativ förbränning vid 550 C, MS550 (SI) är analyserad med ett Bartington system, (MS3 och MS2B mätcell) och anges som χlf 10-8 m 3 kg -1 masspecifik susceptibilitet, per 10 g jord (Dearing 1994, Thomson och Oldfield, 1986). 2

5 Pollenanalys För separat rapport se Bilaga 3 Resultat Makrofossilanalys För artlista, se bilaga 1. För översikt över provtagning av anläggningar se figur 1. Figur 1a. Makrofossilprover insamlade inom husgrunden A4000 3

6 För makrofossilanalysen är enbart det växtmakrofossila materialet och ett fåtal brända ben utplockat. När benmängden är noterbart stor har inga ben plockats ut på grund av tidsbrist. Proverna kommer att återsändas för eventuell framtida osteologisk analys. Husgrund 40 prover är analyserade från långhuset. En del av proverna kommer från stolphål, andra från nedgrävningar och en del från smidesgropen samt från härden. Sammansättningen av det växtmakrofossila materialet består till största delen av cerealier och åkerogräs/ruderatväxter. Sädeskornen var till viss del svårt fragmenterade vilket i en del av proverna ger stora mängder cerealiafragment. Den dominerande arten är skalkorn med några inslag av naket korn. Ett möjligt råg och ett möjligt vete kunde också identifieras men bevaringen var inte tillräckligt god för att se de typiska karaktärer som kunnat ge en säker bestämning. Även havre finns representerat men det är osäkert huruvida det rör sig om ogräshavre eller odlad havre. De övriga växterna består av ogräs och ruderatväxter som är vanligt förekommande i denna typ av miljö med åkerogräs som växer i anslutning till åkermark och kommer in på boplatsområdena tillsammans med skörden. En del av ruderatväxterna trivs bra i områden med mänsklig aktivitet, de gynnas av nedsmutsade ytor och påträffas i diken, längs vägkanter och andra aktivitetsytor. De ängs- och våtmarksväxter som dyker upp i materialet förekommer i så små mängder att några indikationer på betesmark eller införsel av ängsväxter in i byggnaden är svåra att se. En del av de analyserade anläggningarna var tomma på material medan andra dominerade kraftigt i innehåll. Framförallt prov 17_042_014/PJ27020, 17_042_012,/PJ27582, och 17_042_0011/PJ27626 som finnes i den norra mittendelen av huset. Den södra delen av huset, dvs samtliga prover nedanför 17_042_003/PJ23396 representeras av anläggningar med ett mycket magrare material än i den norra delen. Det kommer fram några enstaka sädeskorn och ogräsfröer men inget av stolphålen ger ett material som utmärker sig. I den nordöstra delen av huset finnes en större koncentration av enbär. Flera anläggningar innehåller enstaka enbärskärnor men ett prov sticker ut och innehåller 16 kärnor samt fyra hela bär, 17_042_029/PJ I andra delar av huset påträffas spår av enbär inte alls. 4

7 Figur 1b. Summan av antalet fröobservationer inom respektive anläggning. 5

8 Gravhög A2000 Två prover från brandlagret inom gravhögen är analyserade. Ett prov kommer från själva brandlagret (17_042_041, PJ27915) medan det andra utgörs av innehållet i ett organiskt kar/behållare(17_042_042, PJ27914). 17_042_041, PJ27915 Provvolymen på det framfloterade materialet mättes upp till 1900 ml. Mängden träkol var mycket stor och dominerade. På grund av provvolym har ca hälften av provet genomsökts. I brandlagret kom det fram fyra enbärskärnor och två skalbitar från hasselnöt. Ett material som både kan vara spår av aktiviteter i och med gravsättning och komma från omgivande miljö. Den ringa mängd som finns bevarad talar för det senare men bevaring och intensitet i eld kan mycket väl vara en orsak till att ett rikare organiskt material ej är bevarat. I övrigt utgjordes det förkolnade materialet av kvistar och blad av lingonris samt märkbara mängder blomställningar och knoppar, något som kan avspegla markvegetation från bålplatsen. 17_042_042, PJ27914 Provvolymen från karet var ganska liten med bara 25 ml och materialet var oerhört magert. Inget växtmakrofossil påträffades. En större mängd brända ben kunde däremot noteras men plockades ej ut. Stensättning A8000 Ett prov är analyserat från ett kollager inom stensättningen 17_042_043/PJ Provet utgörs helt av träkol och uppnår en volym på 300 ml. En hel del brända ben noterades men plockades ej ut. Det växtmakrofossila materialet utgörs av fyra enbärskärnor och två skalbitar av hasselnöt. Likt brandlagret från gravhög A2000 är det möjligt att växtmakrofossilen är spår av något som deponerats i och med gravsättning men det är också möjligt att det är spår av omgivande miljö och vegetation. 6

9 Markkemisk fysikalisk analys Lokal beggrund utgörs av dioritisk-granitisk gneis samt migmatit (NGU berggrundskarta). Lösmassor torde utgöras av främst glacifluvier omgivet av moräner samt marina sediment. Lokal jordmånsbildning har angivits som podsol. Dessa faktorer bör vägas in i de tolkningar som kan göras av analyserade data. Sammanlagt analyserades 157 prover med avseende på 5 parametrar. Karteringen av husgrunden A400 omfattade 127 prover (figur 2), varav 30 prover från de undersökta anläggningarna. Analysresultaten presenteras i form av frekvensdiagram där kvantitativa resultat av karteringen samt över anläggningsproverna i återfinns i figur 3 respektive figur 4. Rumslig variation i data återges i figurerna 5-11 med interpolerade punktdata. Figur 2. Provpunkter för markkarteringen över A

10 I figur 3a och b redovisas frekvensfördelningar för de analyserade parametrarna för karteringsrespektive anläggningsprover. Fosfathalten är tydligt log-normalfördelad vilket tillsammans med de kvantitativa halterna svarar mot vad man kan förvänta hos generella boplatsnivåer. Organiska halten är hög för större delen av proverna. Detta finns troligast sin förklaring i äldre markanvändning och då främst bruk som betesmark. MS data har hög bakgrundsnivå och längre österut återfinns områden med bland annat bergarten larvikit som kan komma betydelse för detta. Men även här är data log-normafördelade och kulturinslag är tydliga. Figur 3a. Analysresultat för karteringen av husgrunden A

11 Figur 3b visar på samma sätt data från analyserade anläggningar. Kvantitativa nivåer är för främst fosfathalter högre men flertalet prover tillfaller högre nivåerna för respektive parameter. Även toppvärden är högre i denna grupp. Samtligt parametrar uppvisar en spretig fördelning men det sammanhänger med de olika anläggningarna högst olika funktion. Figur 3b. Analysresultat för prover insamlade från anläggningar. 9

12 I figur 4 visas variation i Pkvot avsatt mot glödförlust. Det finns prover som har en för låg Pkvot (dvs under ett) men detta är kopplat till lokal bergart och ingående järnmineral som vid upphettning låser fosfatmolekyler till svårlösligare komplex. För övrigt finns inslag av höga Pkvoter som troligen visar på relikta brunjordar/ betesmarker (förekomst av enbär pekar entydigt på ett betat landskap, se arkeobotanisektionen ovan och pollenanalyserna visar dominans av björk/hassel vilket båda sammantaget stärker detta resonemang). Det är svårare att diskutera gödslingsinslag i materialet då bakgrundsprover saknas till husmaterialet. Figur 4. Pkvoten avsatt mot glödförlusten för samtliga prover (anläggningsprover gråmarkerade). Ett extremvärde (LOI 30 %) är exkluderat från grafen. I figur 5 redovisas rumslig variation i CitP. Halterna är höga till mycket höga i den östra/nordöstra delen av provtaget område och förhållandet är det omvända längs västra/sydvästra delen. Inom huskroppen är området kring (men inte nära) smidesgroparna klart avvikande tillsammans med ett mindre område i södra delen av huset. Differensen mellan östra och västra delen kan finna sin förklaring i att den höjdskillnad (ca 1 m och som mest 2 m) som återfinns inom huset har givit upphov till delvis olika bevaringsförhållanden av underlagsnära marklager. 10

13 Figur 5. Analysresultat för CitP i karteringsprover, A

14 Rumslig variation i magnetisk susceptibilitet (figur 6) visar en liknande bild som fosfatvariationen. Högsta responsen finns kring smidesgropar och i sydöstra delen. Området med förhållandevis låg MS i huskroppens mittre västra del, sammanfaller med lägre Z-värden än omgivningen vilket är värt att notera. I figur 7 kan man överblicka den rumsliga variationen i glödförlust (organisk halt). Denna varierar över huskroppen och de högre nivåerna i glödförlust korrelerar med lägre Z-värden (se även figur 12 som jämförelse), igen en indikation på variation i underlag och bevaringsförhållanden. Som tidigare nämnts är variationen kvantitativt stor. Variation i Pkvot (figur 8) över huskroppen responderar rumsligt på samma sätt som glödförlusten. Det är väldigt tydligt hur denna följer topografin. Ingen tydlig stallning eller dylikt kan därmed iakttas, men någon sådan behöver inte ha förekommit. Figurer 9-11 är repetition av ovan figurer med den skillnad att analyserade anläggningars respons ligger som punkter vars storlek svarar mot koncentration. Detta görs eftersom anläggningen som sådan är en lokal sedimentfälla som om den inte representerar primär aktivitet i vilket fall inkorporerar omkringliggande sediment och reflekterar på så sätt aktiviteterna i närområdet. Prover från smidesgroparna är få (3) och dessa visar på lägre respons än det stora flertalet prover. Men som exempel så har A25927 en glödförlust på ca 30% vilket betyder att mängden träkol är mycket stor och att detta medför lägre MS värden. Samtidigt har stolphål A25678 högst MS värde av de analyserade anläggningarna och ligger i gränszonen till ytan med högst MS. Avståndet till de närmast liggande smidesgroparna uppgår till ca 2-3 m så sannolikt har processmaterial med tid kommit att inkorporeras i stolpfyllningen. 12

15 Figur 6. Analysresultat för MS i karteringsprover, A

16 Figur 7. Analysresultat för organisk halt i karteringsprover, A

17 Figur 8. Analysresultat för Pkvot i karteringsprover, A

18 Figur 9. Analysresultat för CitP i markkarterings- och anläggningsprover. 16

19 Figur 10. Analysresultat för MS i markkarterings- och anläggningsprover. 17

20 Figur 11. Analysresultat för organisk halt i markkarteringsprover samt Pkvot i anläggningsprover. 18

21 Figur 12. Höjdmodell baserad på markprovernas höjd. 19

22 Pollenanalys. För separat rapport se Bilaga 3 Sammanfattning Denna undersökning visar på allmän järnåldersboplats påverkan i det analyserade materialet. Denna boplatspåverkan har pågått i ett öppet betat landskap och efterlämnat en näringsberikad brunjord. Det odlade materialet utgörs framförallt av korn, representerat av både naket korn och skalkorn. Andra sädesslag dyker också upp, ett möjligt råg, ett möjligt vete samt en del havre. Vid jämförelse med pollenanalysen som visar enbart pollen av korn är det därför mycket troligt att de övriga grödorna är av ogrästyp. Den rumsliga variation inom huskroppen både sett ur de markkemiska resultaten samt makrofossilfynden kan vi konstatera att det inte finns någon enkel tolkning för hur huset varit funktionsindelat eller hur de aktiviteter inom som pågått inom huskonstruktionen då materialet till del in representerar samma faser. Men den variation som finns behöver förklaras och varför så pass intensiv fosfatackumulation skett i nordöstra delen är en fråga man bör driva vidare. Samma gäller även arbetsområdet kring smidesgroparna där det säkert går att analysera vidare hur arbetet kring dessa organiserats rumsligt. Till den rumsliga markkarteringen hade det varit mycket bra att ha prov från ca fem punkter i omgivningarna till boplatsområdet som kontroll/jämförprover till den undersökta ytan inom A4000. När man rör sig i den mest påtagliga delen av ett kulturpåverkat område är det viktigt med bra bakgrundsprover att relatera data till så det är lättare att bedöma denna påverkans omfattning. 20

23 Bilagor Bilaga 1. Artlista makrofossil Odlade växter Ogräs och ruderatväxter Ängs- och våtmarksväxter Samlat, övriga växter cf. Avena sp. Avena sp. Cerealia fragment Cerealia Hordeum vulgare Hordeum vulgare Var. Vulgare Hordeum vulgare cf. nudum cf. Secale cereale cf. Triticum sp. Chenopodium album Fallopia convulvulus Galeopsis sp. Galium spurium Persicaria lapathifolia Spergula arvensis Stellaria media Stellaria graminea Plantago lanceolata Poaceae Ranunculus acris/repens Rumex acetosella cf. Rumex sp. cf. Viola sp. Carex tri Corylus avellana Juniperus communis Juniperus communis Rubus saxatilis Rubus fruticosus Picea abies Setaria sp. Indet Möjligt havre Havre Sädeskorn fragment Sädeskorn Korn/Bygg Skalkorn/Agnekledd bygg Möjligt naket korn/mulig naken bygg Möjlig råg/mulig rug Möjligt vete/mulig kveite Svinmålla/Meldestokk Åkerbinda/Vindeslirekne Dån/Då Småsnärjmåra/Småklengjemaure Pilört/Raudt hønsegras Åkerspärgel/Linbendel Våtarv/Vassarve Grässtjärnblomma/Grasstjerneblom Svartkämpar/Smalkjempe Gresfamiljen Smörblomma/Revsmörblomma/Soleie/Krypsoleie Bergsyra/Småsyre Möjlig skräppa/mulig syra Möjlig viol/mulig viol Starr/Star Hasselnötskal Enbärskärnor Enbär, hela bär Stenbär/Tågbaer Björnbär/Bjönnbaer Granbarr Hirs/hirse Kottefjäll MAL nr P.nr Anl.nr Anl. Typ 17_042_001 PJ24757 A4000 Lag i S-sjakt 17_042_002 PJ24761 A21448 Stolpehull 17_042_003 PJ23396 A22961 Stolpehull 1 17_042_004 PJ25385 A24597 Nedgravning 1 17_042_005 PJ25390 A24653 Nedgravning _042_006 PJ25389 A24660 Stolpehull _042_007 PJ28311 A24970 Stolpehull _042_008 PJ28317 A24985 Stolpehull 1 17_042_009 PJ28361 A24997 Stolpehull _042_010 PJ28301 A25107 Stolpehull _042_011 PJ27626 A25678 Stolpehull _042_012 PJ27582 A25690 Stolpehull _042_013 PJ27583 A25700 Stolpehull _042_014 PJ27020 A25756 Stolpehull _042_015 PJ A25911 Smiegrop 17_042_016 PJ27831 A25927 Smiegrop 17_042_017 PJ28255 A25945 Smiegrop 17_042_018 PJ27593 A25977 Stolpehull 17_042_019 PJ27610 A26008 Stolpehull _042_020 PJ28257 A26069 Smiegrop 1 17_042_021 PJ28229 A26246 Stolpehull _042_022 PJ27843 A26277 Smiegrop _042_023 PJ28228 A26288 Stolpehull _042_024 PJ28243 A26399 Stolpehull 17_042_025 PJ28248 A26409 Stolpehull _042_026 PJ28382 A26416 Stolpehull _042_027 PJ27844 A26433 Stolpehull _042_028 PJ27848 A26441 Stolpehull _042_029 PJ28237 A26450 Stolpehull _042_030 PJ27595 A26548 Nedgravning _042_031 PJ27603 A26570 Stolpehull _042_032 PJ28312 A26579 Stolpehull 17_042_033 PJ28368 A26633 Stolpehull 1 17_042_034 PJ28367 A26645 Stolpehull _042_035 PJ28329 A26745 Ildsted 17_042_036 PJ28387 A26868 Stolpehull _042_037 PJ28345 A27040 Stolpehull _042_038 PJ28333 A27182 Ildsted _042_039 PJ28334 A28006 Nedgravning 17_042_040 PJ28310 A28106 Stolpehull 17_042_041 PJ27915 A26766 Gravhaug A _042_042 PJ27914 A27902 Gravhaug A _042_043 PJ28220 A28127 Steinsetting A

24 Bilaga 2. Kemidata. MALNo FieldNo FeatureNo Northing Easting Layer MSlf MS550lf CitP CitPOI PQuota LOI 17_0041_001 PJ24832 A , , ,9 6,8 17_0041_002 PJ24833 A , , ,39 5,3 17_0041_003 PJ24834 A , , ,27 5,7 17_0041_004 PJ24835 A , , ,69 6,3 17_0041_005 PJ24836 A , , ,66 4,1 17_0041_006 PJ24837 A , , ,27 7,2 17_0041_007 PJ24838 A , , ,24 5,6 17_0041_008 PJ24839 A , , ,22 5,6 17_0041_009 PJ24840 A , , ,85 7,1 17_0041_010 PJ24841 A , , , _0041_011 PJ24842 A , , ,82 6,5 17_0041_012 PJ24843 A , , , _0041_013 PJ24844 A , , ,08 6,2 17_0041_014 PJ24845 A , , ,13 6,6 17_0041_015 PJ24846 A , , ,97 6,9 17_0041_016 PJ24847 A , , ,79 5,2 17_0041_017 PJ24848 A , , ,52 7,7 17_0041_018 PJ24849 A , , ,51 6,1 17_0041_019 PJ24850 A , , ,35 7,1 17_0041_020 PJ24851 A , , ,34 9,7 17_0041_021 PJ24852 A , , ,36 9,6 17_0041_022 PJ24853 A , , ,17 8,6 17_0041_023 PJ24854 A , , , _0041_024 PJ24855 A , , ,45 5,2 17_0041_025 PJ24856 A , , ,67 7,8 17_0041_026 PJ24857 A , , ,75 8,3 17_0041_027 PJ24858 A , , ,82 10,7 17_0041_028 PJ24859 A , , ,62 8,6 17_0041_029 PJ24860 A , , ,06 9,2 17_0041_030 PJ24861 A , , ,84 5,6 17_0041_031 PJ24862 A , , ,07 6,9 17_0041_032 PJ24863 A , , ,34 5,8 17_0041_033 PJ24864 A , , , _0041_034 PJ24865 A , , ,75 7,8 17_0041_035 PJ24866 A , , ,95 6,7 17_0041_036 PJ24867 A , , ,12 5,9 17_0041_037 PJ24868 A , , ,23 6,5 17_0041_038 PJ24869 A , , , _0041_039 PJ24870 A , , ,06 6,1 17_0041_040 PJ24871 A , , ,54 5,3 17_0041_041 PJ24872 A , , ,16 6,1 17_0041_042 PJ24873 A , , ,61 7,3 17_0041_043 PJ24874 A , , ,25 8,9 17_0041_044 PJ24875 A , , ,28 7,5 17_0041_045 PJ24876 A , , ,96 4,2 17_0041_046 PJ24877 A , , ,08 7,6 17_0041_047 PJ24878 A , , ,38 6,3 17_0041_048 PJ24879 A , , ,14 6,1 17_0041_049 PJ24880 A , , ,47 6,8 17_0041_050 PJ24881 A , , ,03 8,2 17_0041_051 PJ24882 A , , ,56 6,5 17_0041_052 PJ24883 A , , ,76 6,4 17_0041_053 PJ24884 A , , ,91 7,8 17_0041_054 PJ24885 A , , ,95 4,7 17_0041_055 PJ24886 A , , ,04 7,9 17_0041_056 PJ24887 A , , ,03 6,8 17_0041_057 PJ24888 A , , ,01 6,9 17_0041_058 PJ24889 A , , ,51 4,7 17_0041_059 PJ24890 A , , ,64 5,7 17_0041_060 PJ24891 A , , ,9 4,7

25 17_0041_061 PJ24892 A , , ,03 5,7 17_0041_062 PJ24893 A , , ,33 10,9 17_0041_063 PJ24894 A , , ,68 7,2 17_0041_064 PJ24895 A , , ,76 8,8 17_0041_065 PJ24896 A , , ,27 6,6 17_0041_066 PJ24897 A , , ,32 8,9 17_0041_067 PJ24899 A , ,09 PJ24898? ,22 3,2 17_0041_068 PJ24900 A , , ,68 6,5 17_0041_069 PJ24901 A4000 Två ,36 5,9 koordinatangivelser 17_0041_070 PJ24902 A , , ,65 8,2 17_0041_071 PJ24903 A , , ,84 7,6 17_0041_072 PJ24904 A , , ,62 5,9 17_0041_073 PJ24905 A , , ,8 11,3 17_0041_074 PJ24906 A , , ,8 12,6 17_0041_075 PJ24907 A , , ,96 9,1 17_0041_076 PJ24908 A , , ,04 6,5 17_0041_078 PJ24910 A , , ,02 7,5 17_0041_079 PJ24911 A , , , _0041_080 PJ24912 A , , ,17 7,9 17_0041_081 PJ24913 A , , , _0041_082 PJ24914 A4000 Inga ,4 8,3 koordinatangivelser 17_0041_083 PJ24915 A , , ,03 7,7 17_0041_084 PJ24916 A , , ,87 9,4 17_0041_085 PJ24917 A , , ,55 11,2 17_0041_086 PJ24918 A , , ,34 9,3 17_0041_087 PJ24919 A , , ,53 9,3 17_0041_088 PJ24920 A , , ,81 9,4 17_0041_089 PJ24921 A , , ,92 4,8 17_0041_090 PJ24922 A , , ,08 10,6 17_0041_091 PJ24923 A , , ,16 7,7 17_0041_092 PJ24924 A , , ,78 12,5 17_0041_093 PJ24925 A , , ,57 6,5 17_0041_094 PJ24926 A , , ,81 6,8 17_0041_095 PJ24927 A , , ,95 6,9 17_0041_096 PJ24928 A , , ,84 6,1 17_0041_097 PJ24929 A , , ,69 3,7 17_0041_098 PJ24930 A , , ,55 5,6 17_0041_099 PJ24931 A , , ,3 7 17_0041_100 PJ24932 A , , ,97 6,6 17_0041_101 PJ24933 A , , ,39 5,2 17_0041_102 PJ24934 A , , ,08 7,8 17_0041_103 PJ24935 A , , ,25 4,2 17_0041_104 PJ24936 A , , , _0041_105 PJ24937 A , , ,42 6,5 17_0041_106 PJ24938 A , , ,08 6,5 17_0041_107 PJ24939 A , , ,42 5,9 17_0041_108 PJ24940 A , , ,45 6,2 17_0041_109 PJ24941 A , , ,76 5,5 17_0041_110 PJ24942 A , , ,98 6,6 17_0041_111 PJ24943 A , , ,6 7 17_0041_112 PJ24944 A , , ,84 8,1 17_0041_113 PJ24945 A , , ,31 4,3 17_0041_114 PJ24946 A , , , _0041_115 PJ24947 A , , ,3 7,9 17_0041_116 PJ24948 A , , ,27 5,1 17_0041_117 PJ24949 A , , ,15 5,6 17_0041_118 PJ24950 A , , ,82 3,7 17_0041_119 PJ24951 A , , ,56 6,4 17_0041_120 PJ24952 A , , ,16 5,1 17_0041_121 PJ24953 A , , ,15 4,6 17_0041_122 PJ24954 A , , ,15 6

26 17_0041_123 PJ24955 A , , , _0041_124 PJ24956 A , , , _0041_125 PJ24957 A , , ,67 11,3 17_0041_126 PJ24958 A , , ,02 4,7 17_0041_127 PJ24959 A , , ,88 5,8 17_0041_128 PJ24761 A , , ,84 5,9 17_0041_129 PJ23396 A , , ,66 7,8 17_0041_130 PJ25385 A , , ,18 7,1 17_0041_131 PJ25389 A , ,52 26/ ,9 7 17_0041_132 PJ28311 A , , ,86 3,9 17_0041_133 PJ28317 A , , ,87 3,7 17_0041_134 PJ28361 A , , ,4 3,2 17_0041_135 PJ28301 A , , ,16 4,3 17_0041_136 PJ27626 A , , ,71 11,2 17_0041_137 PJ27020 A , , ,07 7,7 17_0041_138 PJ27831 A , , ,7 17_0041_139 PJ28255 A , , , _0041_140 PJ27593 A , , , _0041_141 PJ27610 A , , ,03 5,9 17_0041_142 PJ28257 A , , ,66 3,5 17_0041_143 PJ27843 A , , ,59 8,7 17_0041_144 PJ28228 A , , ,41 4,5 17_0041_145 PJ28243 A , , ,09 5,6 17_0041_146 PJ28382 A , , ,49 6,8 17_0041_147 PJ27848 A , , ,51 4,8 17_0041_148 PJ28237 A , , ,09 6,5 17_0041_149 PJ27603 A , , ,54 12,8 17_0041_150 PJ28312 A , , ,14 3,5 17_0041_151 PJ28368 A , , ,27 2,8 17_0041_152 PJ28329 A , , ,28 8,4 17_0041_153 PJ28387 A , , ,1 4,6 17_0041_154 PJ28345 A , , ,59 6,1 17_0041_155 PJ28333 A , , ,69 10,4 17_0041_156 PJ28334 A , , ,52 12,3 17_0041_157 PJ28310 A , , ,3 3,5

27 MAL pollenanalys RV 36, Solum/Prestegården 203/1 Skien. Telemark, Norge MAL 2017_042_44-46 Jan-Erik Wallin INLEDNING 3 prover har analyserats på polleninnehållet. METODER Pollenanalys Proverna är insamlade av utgrävningspersonal, i samband med den ordinarie utgrävningen. Proverna behandlades enligt standardmetoden för pollenanrikning beskriven i t.ex. Moore et al. (1991). Återstoden, det koncentrerade pollenmaterialet, färgades med saffraninfärgad glycerin. Vid identifiering av pollentyperna användes bestämningsnycklar av Beug (1961) och Moore et al. (1991). Vid pollenanalys av jordprover finns en viss risk för att vissa växtarter med tjockskaliga pollenkorn får en överrepresentation i analysen (t. ex korgblommiga växter). Att pollenkornen har ett tjockt skal minskar risken för nedbrytning jämfört med tunnskaliga pollenkorn. I denna undersökning finns inga tecken på att tjockskaliga pollenkorn förekommer i högre andelar. Jan-Erik Wallin Pollenlaboratoriet i Umeå AB Sågställarvägen 2A Umeå pollenlaboratoriet@ume.se

28 MAL pollenanalys Jan-Erik Wallin Pollenlaboratoriet i Umeå AB Sågställarvägen 2A Umeå pollenlaboratoriet@ume.se

29 MAL pollenanalys Foton och profilritning: Kulturhistorisk Museum, Oslo Pollenprover Mal A3000 Id A Lag 23 pp B Lag 22 pp G Lag 32 pp RESULTAT Tabell 1: Solum/Prestegården A3000 Förenklad tolkning av pollenanalysresultaten Prov nr./representerad vegetation Äng/Åker (dominerar) Trädvegetation Odling 2017_042_44 A Äng/Åker Al, björk och hassel Korn 2017_042_45 B Äng/Åker Al, björk och hassel Korn 2017_042_46 G Tall, gran, björk och hassel (skogsmark dominerar) Proverna 44 och 45 Ängsmark och åker Höga andelar av pollen från gräs och pollen från växter som växer på ängsmarker (nejlikväxter och korgblommiga växter) återfinns i proverna. Ett öppet beteslandskap dominerar på lokalen. Pollen från sädesslaget korn förekommer i proverna. Förekomsten av sädesslagspollen är hög (i procent andelar). Även pollen från spärgel och målla förekommer. Förekomst av pollen från dessa växter visar att åkrar torde ha funnits i närheten av provtagningsplatsen. Trädvegetation Trädvegetationen på lokalen bestod av al, björk och hassel. I prov 44 förekom inga pollen från gran medan i prov 45 hittades två granpollenkorn. Granens etablering i Telemarks-området är daterad till ca 500 AD. Åldern på de analyserade proverna torde vara klart äldre än 500 AD. Prov 46 Ängsmark och åker Låga andelar av pollen från gräs och pollen från växter som växer på ängsmarker (nejlikväxter och korgblommiga växter) återfinns i proverna. Pollen från sädesslaget korn förekommer i proverna. Förekomsten är Jan-Erik Wallin Pollenlaboratoriet i Umeå AB Sågställarvägen 2A Umeå pollenlaboratoriet@ume.se

30 MAL pollenanalys såpass lågt att åkrar inte förekommit i närheten av provtagningsplatsen, under den tidsperiod som provet representerar. Trädvegetation Trädvegetationen på lokalen bestod av tall, gran, björk och hassel. Förekomsten av granpollen är hög, vilket tyder på att granskog torde ha vuxit på lokalen. Granens etablering i Telemarks-området är daterad till ca 500 AD. Åldern på det analyserade provet torde vara klart yngre än 500 AD. Slutsats Proverna 44 och 45 beskriver ett odlingslandskap medan prov 46 beskriver ett skogslandskap Tabell 2: Pollennanalys Art/prov nummer MAL MAL MAL Andel pollen i procent (%) Exkl. sporer Al (Or) Björk Tall (Furu) Gran Lind Hassel/Pors Ljung (Lyng) Sälg/vide (Vier) 0.2 Risväxter (Blåbär) 0.2 Gräs (Gras) Korgblommiga växter(rörf.),(turf) Korgblommiga växter (Tungf.) (Tistel, Lövetann) Smörblommor (Soleie) Rosväxter (Mure) Målla (Meldestokk) Nejlikväxter (Smelle, tjärnblom) Spärgel (Bendel) Nässla (Nesle) 0.6 Humle/Hampa Syror (Syre) 0.4 Skallra (Engkall) 0.2 Summa störnings indikerande växter (exkl. gräs) % Korn (Bygg-typ) Vete/Havre typ (Hvete-typ) Råg (Rug) Summa odlade växter Starr (Storr) Sporer Lummer (Kråkefot) Ormbunkar (Telg) Antal räknade pollen Analys Jan-Erik Wallin Augusti 2017 Ved + Kol Ved Kol Jan-Erik Wallin Pollenlaboratoriet i Umeå AB Sågställarvägen 2A Umeå pollenlaboratoriet@ume.se

31 MAL pollenanalys Tabell 3: Vilken vegetation indikerar dom olika växt-arterna Lövskog Barrskog Ängsmark Åkermark Al (Or) Björk Tall (Furu) Gran Lind Hassel/Pors Ljung (Lyng) Sälg/vide (Vier) En (Einer) Gräs (Gras) Korgblommiga växter (rörf.), (Turf) Korgblommiga växter (Tungf.) (Tistel, Lövetann) Smörblommor (Soleie) Rosväxter (Mure) Gråbo (Burot) Målla (Meldestokk) Nejlikväxter (Smelle, tjärnblom) Spärgel (Bendel) Nässla (Nesle) Måra (Maure) Humle/Hampa Skallra (Engkall) Vicker (Vikke) Syror (Syre) Blåklocka (Klokke) Groblad Korn (Bygg-typ) Vete/Havre typ (Hvete-typ) Råg (Rug) Lin Starr (Storr) Älgört (Mjödurt) Kovall (Marimjelle) Käx (Kjeks) Sporer Lummer (Kråkefot) Ormbunkar (Telg) Dvärglummer (Dvergjamne) REFERENSER Beug, H.J. (1961) Leifaden der Pollenbestimmung fur Mitteleuropa und angrenzende Gebiete. Lief pp. Stuttgart. Moore, P.D., Webb, J.A. & Collinson, M.E. (1991) Pollen analysis. Oxford. Jan-Erik Wallin Pollenlaboratoriet i Umeå AB Sågställarvägen 2A Umeå pollenlaboratoriet@ume.se

32 MAL Miljöarkeologiska laboratoriet Umeå Universitet UMEÅ Jan-Erik Wallin Pollenlaboratoriet i Umeå AB Sågställarvägen 2A Umeå pollenlaboratoriet@ume.se