MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

Transkript

1 MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr Miljöarkeologiska analyser av provmaterial från Brodtkorbneset, Pasvik, Finnmark Fylke, Norge Philip Jerand & Radoslaw Grabowski INSTITUTIONEN FÖR IDÉ- OCH SAMHÄLLSSTUDIER

2 1 INLEDNING Bakgrund MATERIAL OCH METOD Markkemisk provtagningsstrategi och provbearbetning Provtagningsstrategi och provbearbetning för makrofossilprover Markkemiska analysmetoder Sintrad jord Alternativa analysmetoder RESULTAT Markkemisk analys Makrofossilanalys Sintrad jord resultat från alternativa metoder DISKUSSION Markkemiska tolkningar Arkeobotaniska tolkningar Slutord LITTERATUR FIGURER OCH TABELLER BILAGOR...25

3 1 Inledning 1.1 Bakgrund Den här rapporten behandlar material från två utgrävningar på Brodtkorbneset, Pasviksdalen i Finnmarks Fylke, som genomfördes i augusti 2008 och augusti 2009 respektive. Vid bägge tillfällen togs prover för makrofossil- och markkemiska analyser. Undersökningarna i Brodtkorbneset, Pasvik, är en del i det internationella projektet Home, Hearth and Household in the Circumpolar North (Hedman & Olsen 2009). Den föreliggande rapporten är en sammanfattning av de miljöarkeologiska analyser som genomfördes under bägge grävsäsongerna. Materialet från 2008 års grävning insamlades primärt av Karin Viklund, Roger Engelmark och Radoslaw Grabowski från Miljöarkeologiska Laboratoriet (MAL) i Umeå. Provmaterialet från denna säsong analyserades markkemiskt och arkeobotaniskt av Stefan Bakke och Aksel Haavik (2008) under handledning av Karin Viklund och Johan Linderholm. Alla resultat från 2008 års provtagning är inhämtade från MAL Rapport (Bakke & Haavik 2008). Materialet från 2009 års grävsäsong insamlades i fält av Radoslaw Grabowski från Miljöarkeologiska Laboratoriet samt Stefan Bakke. Analyserna genomfördes av Philip Jerand som också har författat den större delen av denna rapport. Identifikationen av botaniskt material ifrån 2009 års säsong gjordes av Karin Viklund, Philip Jerand och Radoslaw Grabowski. Den provtagna lokalen består av sju linjärt organiserade härdar, belägna i en öst-västlig riktning. Härdarna befinner sig på en sandig terrass mellan Brodtkorbnesets udde i öst och moränsluttningar i väst. Landskapet karaktäriseras av lavar, mossa, ljung och tallskog. Tre av härdarna vid den linjärt organiserade boplatsen undersöktes 2008 tillsammans med ytterligare en härd som ligger cirka 225 meter söder om de förstnämnda härdarna. De resterande fyra härdarna undersöktes 2009 (Hedman & Olsen 2009). De miljöarkeologiska metoder som har använts är; makrofossilanalys, magnetisk susceptibilitet (MS+MS550), organisk halt (LOI) samt fosfatanalys. 1

4 2 Material och metod 2.1 Markkemisk provtagningsstrategi och provbearbetning Alla prover insamlades med en jordsond med 3,5 cm diameter. Vid undersökningen 2008 insamlades prover i ett bälte över anläggningarna samt ur tre av härdarna, prover togs även från en härd ca 225 söder om provtagningsbältet (härd 13:1). De resterande härdarna undersöktes Samtidigt utökades även ytkarteringen då prover insamlades över en större area med längre distans mellan varje provpunkt (se figur 1). Proverna blev oftast tagna ur B- horisonten med ett fåtal undantag. Anledningen till detta är ansamlingen av geofysisk data i denna jordhorisont. Längst ner i profilen finns den opåverkade mineraljorden, C-horisonten. Längst upp finns A-horisonten, också kallad för urlakningshorisonten, med det menas att ämnen och mineraler i markytan transporteras nedåt i jordprofilen och ansamlas i B- horisonten. I podsoler är den vanligaste orsaken till denna transport nederbörd (Clark 1990). Markkemiska analyser genomfördes även på makrofossilproverna genom att ett sub-sample togs ut ur varje prov. Sammanlagt har 214 jordprover och 40 makrofossilprover från 2008 års undersökning behandlats och 234 jordprover och 34 makrofossilprover från Alla prover homogeniserades och sållades genom ett 1,25 mm såll som förberedelse för vidare analys. 2.2 Provtagningsstrategi och provbearbetning för makrofossilprover Prover för makrofossilanalys blev tagna ur- och direkt utanför härdarna. Härdarna H3, H5, H6 och 13:1 grävdes ut 2008 medan härdarna H1, H2, H4 och H7 grävdes ut Vid 2008 års undersökning insamlades 43- och år makrofossilprover. Proverna varierade från 0,2 till 2 l i volym. Alla prover vattensållades genom såll med 2 mm- och 0,5 mm maskvidd. Vissa problem uppstod då en del prover var tagna ur väldigt sintrad jord. I sju prover från H3, fyra prover från H4, fyra prover från H5 och fyra prover från H7, var jorden så hård och sammanfogad att den omöjligt gick att separera utan att förstöra eventuella makrofossila fynd. 2.3 Markkemiska analysmetoder Jordprover från markprofilerna analyserades med avseende på fyra markkemiska/ fysikaliska parametrar. De fyra parametrarna är: 1. Fosfatanalys, cit-p (fosfatgrader, P o ) enligt Arrhenius och Miljöarkeologiska laboratoriets citronsyrametod. Fosfathalten anges som mg P 2 O 5 /100 g torr jord extraherad med citronsyra (2 %) (Arrhenius 1934, Engelmark & Linderholm 1996). 2. Organisk halt, LOI (Loss on ignition, %) bestämd genom förbränning av provet vid 550 C i 3 timmar. Halten anges i procent av torrt prov. 3. Magnetisk susceptibilitet, MS (SI) bestämd på en Bartington MS2 med en MS2B mätcell. Susceptibiliteten anges per 10 g jord (Thomson och Oldfield, 1986). Med MS menas magnetiserbarheten hos ett material, dvs. i vilken omfattning ett jordprov förstärker ett pålagt magnetiskt fält. 4. Magnetisk susceptibilitet efter oxidativ förbränning vid 550 C, MS550 (SI) bestämd på en Bartington MS2 med en MS2B mätcell. Susceptibiliteten anges per 10 g jord (Thomson och Oldfield, 1986). 2

5 De fyra olika parametrarna ingår i ett system där de tillsammans eller enskilt förklarar olika händelser. Med MS kan man studera eldningsaktiviteter. Tillsammans med LOI och MS550 kan man t.ex studera intensiteten i eldningen och områdets ev. försumpning. Cit-P tillsammans med LOI och MS används för att studera bosättningsytor. CitP och LOI används traditionellt för att studera odlingsaktiviteter. Den första parametern genomfördes två gånger. De sintrade jordproverna uppvisade ovanligt låga fosfathalter, vilket antogs bero på citronsyrans oförmåga att lösa upp fosfaten i dessa prover. Citronsyran ersattes av saltsyra för att se huruvida resultaten ändrades. 2.4 Sintrad jord Alternativa analysmetoder På grund av problematiken med de sintrade jordproverna utfördes ett antal alternativa experiment, där huvudmålet var att få fram intakta ben ur sedimentet. Det prov som utsattes för experimenten var x338 som är taget centralt i H4. Sammanlagt utfördes fyra olika tester samt en mätning av ph-värde. Den första metoden innebar att en bit jord lades i en glasbägare fylld med 6 % natriumhydroxid (NaOH) som sedan upphettades nästintill kokpunkten för att sedan svalna över natten. Den andra metoden innefattade saltsyra (HCl). En bit jord placerades i en glasbägare med HCl och reagerade i 60 minuter. I metod tre användes en ultraljudsrengörare (Ultrasonic Cleaner). Den var av modellen som vanligen används vid rengöring av kirurgiska instrument. Apparaten fylldes med 2/3 vatten som värmdes upp till 60 C. Fem preparat blandades för provet att reagera i; 1. 7,45 g Kaliumklorid (KCl) + ½ l destillerat vatten (H 2 O) 2. 5 % NaOH 3. Destillerat H 2 O 4. Destillerat H 2 O + ättiksyra (CH 3 COOH) 5. Svag saltsyra (40 ml H 2 O + 40 ml HCl) En bit jord lades i en glasbägare fylld med ett av preparaten, bägaren sänktes sedan ner i ultraljudsrengöraren och behandlades under 10 minuter. Målet med metod fyra var att stabilisera jordens ph-värde på en relativt neutral nivå. Provet sänktes först ned i vatten, därefter adderades 5 ml ättiksyra i intervaller styrda av provets ph-värde. Tanken var att sänka ph-värdet till 3-4, för att sedan låta provets alkaliska element återbuffra ph-värdet till den önskvärda nivån. För att påskynda processen och samtidigt undvika potentiella skador, användes en magnetisk omrörare (Magnetic stirrer) för att blanda vattnet och ättiksyra på ett så milt sätt som möjligt. 3

6 3 Resultat Totalt behandlas 525 prover i den här rapporten, dessa prover kommer både från undersökningen som gjordes 2008 och den som gjordes Sammanlagt är det 448 markprover och 77 makrofossilprover. Från varje makrofossilprov togs ett subsample på ca 1/10 av provets volym. Resultat för prover tagna ur härdar presenteras i ordningen H1-13:1, data gällande resultaten från markproverna presenteras årsvis. 3.1 Markkemisk analys I bilaga 1 presenteras alla markkemiska resultat från de två undersökningarna. Figur 2 visar härdprovernas markkemiska statistik. Vid undersökningen 2008 togs det 214 markprover. Resultaten från fosfatanalysen visar att dessa markprover har ett medelvärde på 184P o med ett minimum värde på 46,1P o och ett maximum värde på 710,7P o. Standardavvikelsen för proverna är 99P o. MS värdena för dessa prover varierar mellan 10 och 242, medelvärdet är 55 och standardavvikelsen 43. MS550 har något högre värden, där det lägsta är 12 och det högsta 349. Medelvärdet är 74 och standardavvikelsen är 55. Medelvärdet för organisk halt i dessa prover är 4,1 % och standardavvikelsen är 1,3 %. Minimum värdet för organisk halt är 0,9 % medan maximum värdet är 11,2 %. Vid undersökningen 2009 togs det 234 markprover. Medelvärdet för fosfathalten på dessa prover är 122P o, minimum värdet är 39,3P o och maximum värdet är 405,7P o. Standardavvikelsen för provernas fosfathalt är 66P o. MS värdena är relativt lika de från 2008års undersökning, de har ett medelvärde på 60 och en standardavvikelse på 46. Minimum värdet för MS är 8 medan maximum värdet är 235. Värdena för MS550 är högre även i den här provserien, i enstaka fall betydligt högre, vilket man ser på maximum värdet som är 922 medan minimum värdet är 12. Medelvärdet är 124 vilket inte skiljer sig så stort mot MS värdet, standardavvikelsen är 113. Medelvärdet för organisk halt i dessa prover är 5,1 % och standardavvikelsen är 1,8 %. Minimum värdet är 1,9 % medan maximum värdet är 14,3 %. Av de 77 makrofossilprover som tagits, tillhör 43 undersökningen som ägde rum 2008 och 34 är från undersökningen Sju av anläggningarna på låg en rak linje, dessa kallas för H1, H2 etc. H1 är belägen längst åt öster och ordningen löper sedan västerut i stigande ordning. Anläggningen söder om de andra sju är således härd 13:1. H1 grävdes ut Figur 3 visar provtagningspunkterna inom. Sammanlagt togs sju prover ur anläggningen. Medelvärdet för fosfathalten i anläggningen är 183P o, standardavvikelsen är 96P o. Maximum värdet och minimum värdet är 276P o respektive 59P o. Maximum värdet för MS är 424 medan minimum är 141, medelvärdet är 284 och standardavvikelsen 113. Värdena för MS550 är betydligt lägre än för MS. Medelvärdet för MS550 är 130 och standardavvikelsen är 62, maximum värdet är 257 och minimum värdet är 66. Den organiska halten i anläggningen är relativt låg jämfört med de andra anläggningarna, maximum värdet är 10,5 % medan minimum värdet är 5,1 %, medelvärdet för anläggningen är 7,8 %. Standardavvikelsen är 2,5 %. H2 grävdes även den ut Figur 4 visar härdens. Tio prover togs ur anläggningen. Medelvärdet för fosfathalten i anläggningen är 254P o och standardavvikelsen är 199P o. Maximum värdet och minimum värdet är 532P o respektive 12P o. Medelvärdet för MS i anläggningen är 230 och standardavvikelsen 145. Maximum och minimum värdena är 498 4

7 och 46. Varje prov i anläggningen har betydligt lägre MS550 värde än MS. Medelvärdet för MS550 är 116 och standardavvikelsen är 95. Maximum värdet är 289 medan minimum värdet är 19. Medelvärdet för organisk halt är 15,8 %, standardavvikelsen är 7,3 %. Maximum och minimum värde för den organiska halten är 30,5 % respektive 6,8 %. H3 grävdes ut Figur 5 visar härdens. Nio prover togs ur anläggningen. Medelvärdet för fosfathalten i anläggningen är 78P o och standardavvikelsen är 16P o. Maximum och minimum värde är 104P o respektive 46P o. Medelvärdet för MS och MS550 är 380 och 460, standardavvikelsen är 155 för MS och 186 för MS550. För MS är maximum värdet 629 medan minimum värdet är 127, för MS550 är det 709 respektive 125. Den organiska halten i anläggningen har ett medelvärde på 9,7 % och en standardavvikelse på 3,7 %. Maximum och minimum värdena ligger på 16,4 % respektive 6 %. H4 grävdes ut Figur 6 visar punkterna för provtagning inom. Tio prover togs ur härden. Fosfathalten i anläggningen har ett medelvärde på 422P o. Standardavvikelsen ligger på 340P o. Anläggningen har ett maximum och minimum värde på 873P o respektive 64P o. Medelvärdet för MS och MS550 är 290 och 138, standardavvikelsen är 117 för MS och 48 för MS550. För MS är maximum värdet 486 medan minimum värdet är 144, för MS550 är 206 det respektive 57. Medelvärdet för organisk halt är 14 % och anläggningen har en standardavvikelse på 7,2 % LOI. Maximum värdet är 24,9 % medan minimum värdet är 5,9 %. H5 grävdes ut Figur 7 visar anläggningens. Från anläggningen togs 13 prover. Medelvärdet för fosfathalten i anläggningen är 142P o och standardavvikelsen är 116P o. Maximum och minimum värdet för fosfathalten är 423P o respektive 43P o. Medelvärdet för MS är 266 och för MS550 är det 356. Standardavvikelsen är 237 för MS och 282 för MS550. Maximum och minimum värde för MS är 844 respektive 30 och för MS550 är de 1001 respektive 27. Den organiska halten i anläggningen har ett medelvärde på 11,4 % och en standardavvikelse på 9,4 %. Maximum värdet är 40,5 % medan minimum värdet är 2,6 %. H6 grävdes även den ut Anläggningens provtagningspunkter går att se i figur 8. Ur anläggning 11_6 togs det åtta prover. Medelvärdet i fosfathalt för dessa prover är 324P o med en standardavvikelse på 297P o. Maximum värdet är 810P o medan minimum värdet är 41P o. MS och MS550 har medelvärden på 153 respektive 275. De har maximum värden på 256 och 408 och minimum värden på 82 och 121. Medelvärdet för den organiska halten i dessa åtta prover är 21,9 %, de har en standardavvikelse på 11,9 %. Provet med högst LOI har ett värde på 38,4 % medan det med lägst värde ligger på 7,83 %. H7 grävdes ut Dess provtagningspunkter visas i figur 9. Det togs sju prover från denna anläggning. Fosfathalten för proverna har ett medelvärde på 105P o, en standardavvikelse på 80P o, ett maximum värde på 284P o och ett minimum värde på 57P o. Medelvärde och standardavvikelse för MS är 346 och 218 medan de för MS550 är 170 och 88. Maximum värdet för MS är 704 medan minimum värdet är 26, för MS550 är dessa värden 316 och 19. Medelvärdet för den organiska halten i proverna är 12,3 %, de har en standardavvikelse på 10,2 %. Maximum värdet för LOI är 35 % medan minimum värdet är 5,4 %. Anläggning 13:1 grävdes ut Provtagningspunkterna från anläggningen visas i figur 10. Ur denna anläggning togs det tio prover. Medelvärde och standardavvikelse för fosfathalten i dessa prover är 194P o respektive 69P o. Maximum värdet är 294P o medan minimum värdet är 102P o. Medelvärdet och standardavvikelsen för MS är 401 och 261, maximum och minimum värdena är 1035 respektive 160. MS550 har ett medelvärde på 498 och en standardavvikelse på 385. Maximum värdet är 1461 medan minimum värdet är 156. Den organiska halten i dessa prover är relativt låg jämfört med de andra anläggningarna. Medelvärdet ligger på 6 % 5

8 och har en standardavvikelse på 5,7 %. Maximum värdet är 16,2 % medan minimum värdet är 1,34 %. Målet med experimentet att byta ut citronsyra mot saltsyra var att se om en starkare syra kunde lösa upp det hårt bundna fosfatet i de sintrade proverna. Detta genomfördes då resultaten från citronsyrametoden ansågs opålitliga. Saltsyrametoden påvisade betydligt högre fosfathalter i proverna än vad som uppgavs av metoden som innefattade citronsyra. Resultaten presenteras i tabell Makrofossilanalys Vid genomgången av makrofossilproverna 2008 konstaterades det att vissa prover inte kunde undersökas. Anledningen till detta har dokumenterats som att jorden bestod av hårda klumpar. Samma problem förekom 2009, prover hade tagits från sintrade härdfyllningar vilket gjorde jorden så hård och tätt sammanfogad att den omöjligt gick att separera med de vanligen använda metoder. Vid undersökningen 2008 fanns det 11 prover av den här typen, sju prover från H3 och fyra från H5. Åtta prover av den här typen påträffades 2009, fyra från H4 och fyra från H7. Resultaten från makrofossilanalyserna går att finna i bilaga 2. Fröer och benmaterial är vad som har tillvaratagits. Mängden kol i varje prov har noterats och graderats efter en 6-gradig, subjektivt bedömd, skala, där 0 är ingenting och 5 väldigt mycket. I de prover där frö av kråkbär (Empetrum sp) påträffats har antalet noterats. Kråkbärfrön växer i bär, där ett bär består av sju frön. På grund av detta har det nedtecknats om det är ett helt bär, ett halvt bär eller enskilda frön som har påträffats. En klassificering har gjorts där ett helt bär innebär 6-7 frön och ett halvt bär 3-5 frön. Enskilda frön klassas således de som hittats ensamma eller i par. I H1 hittades ett frö av gräs (Poaceae sp) och två av kråkbär (Empetrum sp). Proverna var x41, x44 och x45, alla tre tagna från södra delen av härden. Sammanlagt hittades 10 brända benbitar, storleken på dessa varierade mellan 1-4 mm. I jämförelse med de andra härdarna innehöll dessa prover mycket kol. Enligt skalan som presenteras ovan har H1 ett medelvärde på 4. Ingen skörbränd sten hittades i dessa prover. H2 hade ett medelvärde på 2,1 enligt träkolskalan. Sammanlagt hittades 223 benbitar som varierade mellan 1-15 mm i storlek. Cirka en meter norr om härdens stenläggning ligger provpunkt x178. Det provet innehöll mer än 90 % av alla frön som hittats. Totalt i prov x178 hittades 269 enskilda kråkbärfrön, 9 hela bär och 21 halvor. Tre prover innehöll skörbränd sten. Från H3 kunde bara två prover analyseras. Ett av dem innehöll lite kol och ben samt att jorden i sig var väldigt grå, vilket möjligtvis kan vara aska. I det andra provet påträffades väldigt små ben, brända och obrända. Sex prover från H4 kunde analyseras, de resterande fyra innehöll sintrad jord som gjorde makrofossilanalysering omöjlig. Härden hade 2,2 i medelvärde på träkolskalan. Fem prover innehöll skörbränd sten. Sammanlagt i de sex proverna påträffades 354 benbitar med en storlek mellan 1-13 mm. H5 hade ett medelvärde på 3,8 enligt kolskalan. Ett frö av starr (Carex sp) hittades, även ben påträffades, huvudsakligen i prov 31, 61 och 71. En liten bit metall hittades i prov 61. 6

9 I H6 hittades en hel del brända och obrända ben, medelvärdet för mängden kol ligger på 2,6. I ett av proven fanns det ingen kol men alla ben som hittades var brända. I prov 54 påträffades en liten bit metall. Endast tre prover kunde analyseras av de sju som tagits från H7. Två av dessa innehöll skörbränd sten. Ett prov saknade helt kol, medan de andra två innehöll väldigt lite och graderades som 1 på träkolskalan. Sammanlagt för anläggningen hittades 129 ben med en storlek från 1-15 mm. Härd 13:1 hade ett medelvärde av 2,3 enligt kolskalan. En del ben påträffades, både brända och obrända. I två prover påträffades brända ben men inget kol. 3.3 Sintrad jord resultat från alternativa metoder Metod 1 gav inga märkvärda resultat, provet var fortfarande alldeles för hårt. Benmaterial gick ej att få fram. Metod 2 gav ingen större förändring av materialets sammansättning, dock litet mer än vad som uppvisades i metod 1. Metod 3 gav följande resultat: Blandning 1 separerade endast ytterst lite material. Blandning 2 separerade även den väldigt lite material. Blandning 3 gav ingen förändring. Blandning 4 separerade en del material, dock var större mängden av provet fortfarande relativt hårt. Preparatet lämnades att reagera ytterligare 2-3 dagar, dock utan större effekt. Blandning 5 separerade materialet betydligt mer än de andra blandningarna. Dock är det troligt att saltsyran även löste upp större mängden benmaterial. Tanken med metod 3 var att vibrationerna från ultraljudet skulle dela provet utan att förstöra benmaterialet, eftersom endast vibrationerna inte var starka nog att ge någon effekt tillsattes även de olika blandningarna för att förstärka reaktionen. Resultaten från ph-mätningen visade att jorden var väldigt basisk, med ett ph-värde runt 8. I teorin skulle man kunna dela jorden utan att disintegrera benmaterialet om man sänker ph-värdet till en lägre nivå med en relativt svag syra t.ex. ättiksyra. En starkare syra, t.ex. saltsyra sänker ph-värdet för snabbt och för kraftigt vilket troligen resulterar i förstörelsen av benmaterial. Resultaten ovan ledde till metod 4. Före additionen av ättiksyra låg ph-värdet på 8,8. Efter att 30 ml ättiksyra adderades sjönk ph-värdet till 3,3. Efter 1-2 timmar hade ph ökat till 4,3. Efter ytterligare 24 timmar hade ph värdet ökat till 4,8 där det stabiliserade sig. Endast lite material separerades och ingen återbuffring av ph förekom. Slutsatsen för dessa alternativa metoder är att den grundläggande intentionen; att få fram benmaterial intakt ur sedimentet, misslyckades. Det ovanligt höga ph-värdet beror på den mängd kalcium som har deponerats i härden genom förbränningen av ben, något som man i stor omfattning har bränt i åtminstone H4. Detta har lett till att svårlösliga föreningar av kisel, järn, kalcium och fosfat bildats. Dessa föreningar är stabila över tid även i sura podsoler (Goldberg & Macphail 2006:350). 7

10 4 Diskussion 4.1 Markkemiska tolkningar Tittar man på spridningsbilden över provernas fosfathalt (figur 11) kan man se en tydlig anknytning till härdarna. En koppling mellan aktivitetsområden och höga fosfathalter synes således högst sannolikt. Förhöjningar av fosfathalter tycks framför allt förekomma norr om anläggningarna. Målet med experimentet där citronsyra byttes ut mot saltsyra vid mätning av fosfathalt i vissa prover var att testa citronsyrans trovärdighet under de speciella förhållanden som förekom med de sintrade proverna. Resultaten går att se i tabell 1, som visar varje provs CitP-värde samt den totala mängden fosfat procentuell i varje prov, extraherad av saltsyra. Bevisligen var citronsyran inte kapabel att extrahera en konstant mängd fosfat ur varje prov, då vissa prover med lågt CitP-värde ibland hade en större mängd fosfat procentuellt, än proverna med höga CitP-värden. Som ett förklarande exempel tar vi proverna x219 och x338 båda från H4. Prov x219 har ett CitP-värde på 873 och en P% på 4,27 medan prov x338 har ett CitP-värde på 76 och en P% på 5,92. Skillnaden mellan dessa prover är inte enbart deras olika CitP-värden utan även det faktum att prov x338 är ett av de sintrade proverna. Trots det låga CitP-värdet har prov x338 en procentuell högre halt fosfat, extraherad av saltsyra, än prov x219. Slutsatsen blir således att bilden av fosfatspridningen för denna lokal inte blir helt sanningsenlig när det kommer till härdar med sintrad jord, åtminstone om man använder sig av citronsyra för att mäta fosfathalten. Om man med hjälp av markkemiska metoder vill titta närmre på varje enskild härds funktion och rumsliga upplägg rekommenderas en mer omfattande provtagning med betydligt fler prover tagna ur härden och dess närliggande yta. Fosfatdistributionen som citronsyraanalysen visar oss ger alltså en skev bild av de härdar med sintrad jord. De framställs som härdar med en låg aktivitetsgrad. De experiment som har genomförts antyder dock motsatsen. Det går att se på resultaten som diskuteras ovan, att de sintrade proverna innehåller minst lika mycket fosfat som de andra proverna tagna ur härdar. Förklaringen till förekomsten av sintrad jord i endast fyra av härdarna skulle kunna vara att en mer omfattande bränning av ben har förekommit i dessa. Problemet att stärka denna hypotes med hjälp av arkeobotanik ligger i det faktum att proverna innehåller just sintrad jord vilket gör den omöjlig att undersöka tills en funktionell extraktionsmetod finns att tillgå. Dock kan sannolikt det ovanligt höga ph-värdet i prov x338 ses som ett stödjande argument för denna hypotes, eftersom kalcium, en av de alkaliska jordartsmetallerna i det periodiska systemet, i stor mängd har deponerats i härden genom förbränningen av ben. Detta ger ett högt ph-värde samt genererar de kemiska föreningar som resulterar i sintringen av jorden (Goldberg & Macphail 2006:350). Någonting positivt går ändå att uttyda ur figur 11, en begränsning av aktivitetsområdet tycks finnas inom provtagningsytan. Det går att urskilja en tydlig koncentration av fosfatförhöjningar kring härdområdena, förhöjningar som inte tycks sträcka sig särskilt långt från härdarna. Ännu en markkemisk avvikelse som bör beaktas är det faktum att prover tagna ur härdområden i genomsnitt har ett MS värde dubbelt så högt som dess MS550 värde. Samma företeelse går att se i resultaten från de prover tagna utanför härdområdena, fast för dessa prover är företeelsen omvänd. De proverna har ett MS550 värde dubbelt så högt som MS värdet. Det naturliga är att MS550 värdet är högre än MS värdet, då järnföreningarna i jorden når sin maximala susceptibilitet vid förbränningen av provets organiska material. I de fall där susceptibiliteten inte förändras beror detta på att jorden redan nått sin maximala susceptibilitet, vilket troligen är fallet för härdarna i Brodtkorbneset. Det kan också bero på att tillräcklig mycket organiskt material inte närvarat vid förbränningen av provet, men som regel 8

11 innehåller marken tillräcklig mängd (Engelmark & Linderholm 2008). Magnetisk susceptibilitet är således ett bra tillvägagångssätt för att identifiera och lokalisera störda områden i marken. Det går att urskilja två anomalier i figur 12, en i östra delen av undersökningsområdet vilken kan förklaras av att den naturliga berggrunden är mer framträdande här än vid det övriga området. Den andra anomalin befinner sig mitt bland härdarna och beror på den mänskliga aktivitet som ägt rum i området. MS och fosfatanalyserna verkar således antyda en rimlig avgränsning av lokalens primära aktivitetsyta. 4.2 Arkeobotaniska tolkningar Vid jämförelser av makrofossilt material bör man kanske åsidosätta de prover med sintrad jord, då en väldigt stor mängd av materialet inte har gått att undersöka. Förekomsten av kråkbär i H1 och H2 är intressant samtidigt som man kan undra vad avsaknaden av kråkbär i de andra härdarna kan betyda. Då samer under lång tid har använt sig av kråkbär i matlagning (Viklund 2005:417ff) borde kanske kråkbär förekomma vid fler härdar. H2 är den härd där flest kråkbär (över 300 st) och ben hittades under de makrofossila analyserna, det kan tolkas som att det vid H2 förekommit matberedning i större utsträckning än vid de andra härdarna. Det kan också vara resultatet av en annorlunda tafonomi eller en mer lyckosam provtagning. Man kan inte säkert skilja kråkbär (Empetrum nigrum) från nordkråkbär (Empetrum hemaphroditum) utan fastställa kromosomtalet, därför presenteras fynden av kråkbär endast som Empetrum sp. Var kopplingen till kråka kommer från är osäkert, det kan ha en nedsättande innebörd, exempelvis att bären inte värderades lika högt som vissa andra bär. Čahppesmuorji heter bären på nordsamiska, vilket betyder svarta bär medan det traditionella lulesamiska namnet är tjuobmá och på tornedalsfinska benämns bären kaarnekka och harakan marja, vilket betyder korpbär (Svanberg 2005:131). Inom projektet Early in the North undersöktes flera lokaler i norra Finland. Vid makrofossilanalyser från dessa lokaler påträffades kråkbår, de flesta med dateringar till stenålder-järnålder. Under 1980-talet undersöktes inom projektet Säljägarkulturer i det bottniska området vid Umeå universitet ett antal makrofossilprover från fem olika västerbottniska kustlokaler. Fröfynden tolkades vara spår efter eldning med kråkbärsris, då det i de oftast ganska karga lokalerna rått brist på annat bränsle. Dessa slutsatser bör dock omprövas enligt Karin Viklund, som bedömer det mer sannolikt att de brända fröna kommer från kråkbär som kastats eller spillts vid härdarna i samband med förtäring än att hela och intakta bär skulle bevaras efter eldning med kråkbärsris (Viklund 2005:420). Genom tiderna har kråkbärsriset haft många användningsområden. Ingvar Svanberg tar i Etnobiologi i Sverige 2 upp en hel del av dessa. Bland annat skriver han att man i Vilhelmina länge ansett kråkbärsris vara det bästa till finkvastar och disktvagor och att man i västra Dalarna använde kråkriset till mattor i säterstugorna. Bären kan användas vid växtfärgning och ger då en mörkbrun eller rödfärg med alun. På 1700-talet tillverkade samer i Dalarna korgar färgade med kråkbär. Enligt skriftställaren Johan Fischerström färgade man i Halland ylle med riset från kråkbär, det gav en citrongul färg (Svanberg 2005:131). Även längre söderut, på Jylland, har man använt kråkbär mycket genom tiderna, man har bland annat tillverkat kvastar och skurborstar av riset (Brøndegaard 1979). Även i matlagning har bären använts, även om kråkbärsgröt var ansedd som en fattigmansrätt, var bären goda till att sätta kulör på gröt eller välling (Brøndegaard 1979). 9

12 Det noterades i Kvikkjokk år 1749, att samer blandade kråkbär med renmjölk som senare konserverades och förvarades under vintern (Svanberg 2005:131). När det kommer till just matlagning så har, enligt källorna, samerna använt sig av kråkbär i större utsträckning än andra nordbor (Viklund 2005:417). Man gjorde stark saft, med mycket bär och lite vatten och man kokade bären i renmjölk vilket kallas muorja-melke (Viklund 2005:417). Maten kunde förvaras i torkade magar eller blåsor, man kunde sedan frysa den och skära loss bitar och lägga i söt komjölk (Viklund 2005:417). Samerna nyttjade också vissa bär, som t.ex. kråkbär, stötta tillsammans med kokt, mosad fisk (Fjellström 2005). Det svarta bäret eller korpbäret, mer känt som kråkbäret, har haft och har säkert än i dag många användningsområden. Det är inte svårt att föreställa sig att man brukat kråkbär på något av dessa vis vid Brodtkorbneset, kanske flera, även om det mest troliga är i anknytning till matberedning. 4.3 Slutord De markkemiska analyserna visar på en möjlig, primär, akrivitetsyta i direkt anslutning till härdarna och deras närområde. Några tydliga funktioner utöver eldning går inte att urskilja med det metoder vi idag har i vårt förfogande, det är möjligt att några härdar har haft speciella användningsområden men det går endast att spekulera i. Varje härd har en egen liten historia att förtälja men även tillsammans skapar de en större berättelse om vad som har försiggått på platsen. Förhoppningsvis kan den information som har frambringats under detta arbete bidra till ytterligare, välnyanserade tolkningar av den undersökta lokalen. Att med de metoder och tillvägagångssätt som har använts kunna upptäcka en rumslig indelning av området direkt kring härdarna har inte varit möjligt. En viss antydan i förhöjda fosfatvärden går att uttyda norr om härdarna. Det skulle kunna vara spår av den manliga delen i bostaden, kallad för boassu, där slakt och tillagning av mat ägde rum (Hedman & Olsen 2009:17), en rimlig och inte alltför långsökt förklaring till de förhöjda fosfatvärdena. Dock är det endast med ett kreativt sinnelag dessa idéer kan uppstå, då den information vi besitter i dagsläget är långt ifrån att kunna påvisa en sådan klar tolkning. Även om det finns historiska källor som beskriver den rumsliga indelningen inom bostaden, går det inte att stärka sådana källor med de miljöarkeologiska resultat som frambringats under detta arbete. 10

13 5 Litteratur Arrhenius, O. (1934). Fosfathalten i skånska jordar. Sveriges Geologiska Undersökningar. Ser C, no 383. Årsbok 28, no3. Bakke, S. & Haavik, A. (2008). Miljøarkeologiske analyser av en samisk boplass i Pasvik. Miljöarkeologiska Laboratoriet i Umeå, Rapport nr Umeå. Brøndegaard, V.J. (1979). Folk og Flora. Dansk etnobotanik 2. Rosenkilde og Bagger. Tønder. Carpelan, C. & Lavento, M. (1996). Soil phosphorus survey at subrecent Saami winter village sites near Inari, Finnish Lapland A preliminary report. I: Proceedings from the 6 th Nordic Conference on the Application of Scientific Methods in Archaeology, Esbjerg 1993, sid Clark, A. (1990). Seeing beneath the soil. London. Crowther, J. (1997) Soil phosphate surveys: critical approaches to sampling, analysis and interpretation. Archaeological Prospection, 4, Engelmark, R. & Linderholm, J. (1996). Prehistoric land management and cultivation. A soil chemical study. In: Mejdahl, V. & Siemen, P. (ed.) Proceedings from the 6th Nordic Conference on the Application of Scientific Methods in Archaeology, Esbjerg Arkæologiske Rapporter nr. 1, 1996: Esbjerg Museum. Engelmark, R. & Linderholm, J. (2008). Öresundsförbindelsen och arkeologin. Miljöarkeologi inom öresundsförbindelsen. Människa och landskap en komplicerad dynamik. Malmöfynd 15. Malmö: Malmö kulturmiljö. Fjellström, C. (2005) Människan och floran. Etnobiologi i Sverige 2. Stockholm. Goldberg, P. & Macphail, R. (2006). Practical and theoretical geoarchaeology. Oxford. Hedman, S-D. (2003). Boplatser och offerplatser Ekonomisk strategi och boplatsmönster bland skogssamer AD. Studia Archaeologica Universitatis Umensis 17. Umeå. Hedman, S-D. & Olsen, B. (2009). Transition and Order: a study of Sámi rectangular hearths in Pasvik, Artic Norway. Fennoscandia archaeological XXVI. Tromsö. Karlsson, N. (2006). Bosättning och resursutnyttjande Miljöarkeologiska studier av boplatser med härdar från perioden e.kr inom skogssamiskt område. Studia Archaeologica Universitatis Umensis 21. Umeå. Keeley, H. & Macphail, R. (1981). A soil handbook for archaeologists. London. Svanberg, I. (2005). Människan och floran. Etnobiologi i Sverige 2. Stockholm. Thomson, R. & Oldfield, F. (1986). Environmental Magnetism. London. Troedsson, T. & Nyqvist, N. (1973). Marklära och markvård. Stockholm. Viklund, K. (2005). en lång historia festskrift till Evert Baudou på 80-årsdagen. Kråkbär och gravad sik Västerbottens mångkulturella förflutna i miljöarkeologisk belysning. Robertsfors. 11

14 6 Figurer och tabeller Figur 1. Provtagningspunkter från 2008 och Figur 2. Markkemisk statistik från härdprover Figur 3. Provpunkter H Figur 4. Provpunkter H Figur 5. Provpunkter H Figur 6. Provpunkter H Figur 7. Provpunkter H Figur 8. Provpunkter H Figur 9. Provpunkter H Figur 10. Provpunkter 13: Figur 11. Fosfatdistribution vid lokalen i Brodtkorbneset Figur 12. MS-distribution vid lokalen i Brodtkorbneset Figur 13. Fotografi av förkolnat Kråkbär (Empetrum sp).24 Tabell 1. Fosfatanalys. Metodjämförelse, CitP mot HCl Figur 1. Provtagningspunkter från 2008 och

15 H1 H2 H3 H4 H5 H6 H7 13_1 Antal MS medel max min STD MS550 medel max min STD CitP medel max min STD LOI medel 7,8 15,8 9, ,4 21,9 12,3 6 max 10,5 30,5 16,4 24,9 40,5 38, ,2 min 5,1 6,8 6 5,9 2,7 7,8 5,4 1,3 STD 2,5 7,4 3,7 7,2 9,4 11,9 10,2 5,8 Figur 2. Markkemisk statistik från härdprover. 13

16 Figur 3. Provpunkter H1. 14

17 Figur 4. Provpunkter H2. 15

18 Figur 5. Provpunkter H3. 16

19 Figur 6. Provpunkter H4. 17

20 Figur 7. Provpunkter H5. 18

21 Figur 8. Provpunkter H6. 19

22 Figur 9. Provpunkter H7. 20

23 Figur 10. Provpunkter 13:1. 21

24 Figur 11. Fosfatdistribution vid lokalen i Brodtkorbneset. Figur 12. MS-distribution vid lokalen i Brodtkorbneset. 22

25 Figur 13. Fotografi av förkolnat Kråkbär (Empetrum sp). Foto: Philip Jerand 23

26 MALNr FältNr AnläggningsNr P % CitP 09_0030_242 x87 H2 0, _0030_252 x236 H2 4, _0030_267 x237 H2 4, _0030_250 x218 H4 3, _0030_251 x219 H4 4, _0030_254 x323 H4 4, _0030_255 x325 H4 4, _0030_257 x337 H4 5, _0030_258 x338 H4 5, _0030_259 x382 H7 2, _0030_260 x384 H7 3, _0030_261 x396 H7 6, _0030_262 x397 H7 4, _0030_263 x398 H7 5, _0030_264 x399 H7 4, _0030_265 x400 H7 3,86 57 Tabell 1. Fosfatanalys. Metodjämförelse, CitP mot HCl. 24

27 7 Bilagor Bilaga 1 MALNr FältNr AnläggningsNr MS MS550 CitP LOI 09_0030_ ,6 09_0030_ ,1 09_0030_ ,5 09_0030_ ,4 09_0030_ _0030_ ,3 09_0030_ ,9 09_0030_ ,3 09_0030_ ,3 09_0030_ ,4 09_0030_ ,2 09_0030_ ,8 09_0030_ ,5 09_0030_ ,2 09_0030_ ,4 09_0030_ ,9 09_0030_ ,1 09_0030_ ,3 09_0030_ ,7 09_0030_ ,6 09_0030_ ,3 09_0030_ ,4 09_0030_ ,3 09_0030_ _0030_ ,8 09_0030_ ,1 09_0030_ ,4 09_0030_ ,4 09_0030_ ,3 09_0030_ ,9 09_0030_ _0030_ ,2 09_0030_ ,9 09_0030_ ,6 09_0030_ ,6 09_0030_ ,2 09_0030_ ,3 09_0030_ ,5 09_0030_ ,3 09_0030_ ,2 09_0030_ ,7 09_0030_ ,6 09_0030_ ,6 09_0030_ ,4 09_0030_ ,1 09_0030_ ,3 09_0030_ ,3 09_0030_ ,1 09_0030_ ,7 09_0030_ ,5 09_0030_ ,3 09_0030_ ,3 09_0030_ ,6 09_0030_ ,2 09_0030_ ,5 25

28 09_0030_ _0030_ ,7 09_0030_ ,3 09_0030_ ,1 09_0030_ _0030_ ,3 09_0030_ ,3 09_0030_ _0030_ _0030_ ,2 09_0030_ ,4 09_0030_ ,6 09_0030_ ,7 09_0030_ ,2 09_0030_ ,9 09_0030_ ,5 09_0030_ ,8 09_0030_ ,2 09_0030_ ,7 09_0030_ ,3 09_0030_ ,8 09_0030_ ,7 09_0030_ ,2 09_0030_ ,4 09_0030_ ,1 09_0030_ ,4 09_0030_ ,9 09_0030_ ,7 09_0030_ ,3 09_0030_ ,1 09_0030_ ,4 09_0030_ ,9 09_0030_ ,7 09_0030_ ,5 09_0030_ ,5 09_0030_ ,1 09_0030_ ,9 09_0030_ ,8 09_0030_ ,5 09_0030_ ,3 09_0030_ ,2 09_0030_ ,7 09_0030_ _0030_ ,6 09_0030_ ,1 09_0030_ ,6 09_0030_ ,6 09_0030_ ,3 09_0030_ ,4 09_0030_ ,1 09_0030_ ,1 09_0030_ ,3 09_0030_ ,7 09_0030_ ,2 09_0030_ ,8 09_0030_ ,3 09_0030_ ,6 09_0030_ ,3 09_0030_ ,3 09_0030_ ,7 09_0030_ ,8 26

29 09_0030_ ,3 09_0030_ ,3 09_0030_ ,5 09_0030_ ,5 09_0030_ ,6 09_0030_ ,8 09_0030_ ,5 09_0030_ ,3 09_0030_ _0030_ ,4 09_0030_ ,7 09_0030_ ,4 09_0030_ ,2 09_0030_ ,1 09_0030_ ,5 09_0030_ ,4 09_0030_ ,2 09_0030_ ,2 09_0030_ ,2 09_0030_ ,4 09_0030_ ,1 09_0030_ ,6 09_0030_ ,8 09_0030_ ,2 09_0030_ ,9 09_0030_ ,6 09_0030_ ,7 09_0030_ ,5 09_0030_ ,9 09_0030_ ,9 09_0030_ _0030_ ,1 09_0030_ ,4 09_0030_ ,4 09_0030_ ,7 09_0030_ ,1 09_0030_ ,5 09_0030_ ,7 09_0030_ ,9 09_0030_ ,1 09_0030_ ,9 09_0030_ ,3 09_0030_ ,5 09_0030_ ,1 09_0030_ ,9 09_0030_ ,4 09_0030_ ,4 09_0030_ ,6 09_0030_ ,3 09_0030_ ,2 09_0030_ ,8 09_0030_ ,7 09_0030_ _0030_ ,1 09_0030_ _0030_ ,5 09_0030_ ,1 09_0030_ ,9 09_0030_ ,2 09_0030_ ,6 09_0030_ ,9 27

30 09_0030_ ,4 09_0030_ ,6 09_0030_ ,6 09_0030_ ,2 09_0030_ ,2 09_0030_ ,4 09_0030_ ,1 09_0030_ ,1 09_0030_ ,1 09_0030_ ,2 09_0030_ ,1 09_0030_ ,6 09_0030_ ,2 09_0030_ ,4 09_0030_ ,9 09_0030_ ,2 09_0030_ ,7 09_0030_ ,7 09_0030_ ,1 09_0030_ ,8 09_0030_ ,5 09_0030_ ,9 09_0030_ ,1 09_0030_ ,7 09_0030_ ,5 09_0030_ ,5 09_0030_ ,6 09_0030_ ,8 09_0030_ ,3 09_0030_ _0030_ ,5 09_0030_ ,8 09_0030_ ,2 09_0030_ _0030_ ,5 09_0030_ ,6 09_0030_ ,6 09_0030_ ,6 09_0030_ _0030_ ,2 09_0030_ ,8 09_0030_ ,4 09_0030_ ,6 09_0030_ ,3 09_0030_ ,5 09_0030_ ,8 09_0030_ ,2 09_0030_ ,6 09_0030_ ,9 09_0030_ ,5 09_0030_ ,1 09_0030_ ,3 09_0030_ ,6 09_0030_ ,2 09_0030_ ,4 09_0030_ ,9 09_0030_ ,2 09_0030_235 x30 H ,5 09_0030_236 x41 H _0030_237 x42 H ,1 28

31 09_0030_238 x43 H ,3 09_0030_239 x44 H ,2 09_0030_240 x45 H ,1 09_0030_241 x46 H ,2 09_0030_242 x87 H ,3 09_0030_243 x118 H ,4 09_0030_244 x119 H ,1 09_0030_245 x132 H ,2 09_0030_246 x178 H ,4 09_0030_247 x215 H ,9 09_0030_248 x216 H ,3 09_0030_249 x217 H ,9 09_0030_250 x218 H ,7 09_0030_251 x219 H ,2 09_0030_252 x236 H ,9 09_0030_253 x240 H ,8 09_0030_254 x323 H ,9 09_0030_255 x325 H _0030_256 x334 H ,5 09_0030_257 x337 H ,1 09_0030_258 x338 H ,1 09_0030_259 x382 H _0030_260 x384 H _0030_261 x396 H ,8 09_0030_262 x397 H ,4 09_0030_263 x398 H ,8 09_0030_264 x399 H _0030_265 x400 H ,8 09_0030_266 x133 H ,5 09_0030_267 x237 H ,8 09_0030_268 x241 H ,5 08_0021_001 P ,7 08_0021_002 P ,6 08_0021_003 P ,1 08_0021_004 P ,3 08_0021_005 P ,8 08_0021_006 P ,1 08_0021_007 P ,5 08_0021_008 P ,9 08_0021_009 P ,9 08_0021_010 P ,9 08_0021_011 P ,9 08_0021_012 P ,3 08_0021_013 P ,1 08_0021_014 P ,9 08_0021_015 P ,8 08_0021_016 P ,5 08_0021_017 P _0021_018 P ,7 08_0021_019 P ,9 08_0021_020 P ,1 08_0021_021 P ,1 08_0021_022 P ,7 08_0021_023 P ,6 08_0021_024 P ,2 08_0021_025 P ,8 08_0021_026 P ,9 29

32 08_0021_027 P ,1 08_0021_028 P ,2 08_0021_029 P ,4 08_0021_030 P ,2 08_0021_031 P ,2 08_0021_032 P ,3 08_0021_033 P ,2 08_0021_034 P ,9 08_0021_035 P ,3 08_0021_036 P ,1 08_0021_037 P ,4 08_0021_038 P ,6 08_0021_039 P ,2 08_0021_040 P ,5 08_0021_041 P ,5 08_0021_042 P ,3 08_0021_043 P ,7 08_0021_044 P ,2 08_0021_045 P ,2 08_0021_046 P ,3 08_0021_047 P _0021_048 P ,8 08_0021_049 P _0021_050 P ,8 08_0021_051 P ,1 08_0021_052 P ,4 08_0021_053 P ,8 08_0021_054 P ,9 08_0021_055 P ,9 08_0021_056 P ,4 08_0021_057 P ,5 08_0021_058 P ,8 08_0021_059 P ,9 08_0021_060 P ,6 08_0021_061 P ,4 08_0021_062 P ,8 08_0021_063 P ,8 08_0021_064 P ,9 08_0021_065 P ,3 08_0021_066 P ,6 08_0021_067 P ,1 08_0021_068 P ,5 08_0021_069 P ,6 08_0021_070 P ,7 08_0021_071 P ,3 08_0021_072 P ,7 08_0021_073 P ,8 08_0021_074 P ,8 08_0021_075 P ,8 08_0021_076 P ,9 08_0021_077 P ,2 08_0021_078 P ,3 08_0021_079 P ,8 08_0021_080 P ,1 08_0021_081 P ,9 08_0021_082 P ,7 08_0021_083 P _0021_084 P ,3 08_0021_085 P ,8 08_0021_086 P ,8 08_0021_087 P ,2 30

33 08_0021_088 P ,8 08_0021_089 P ,9 08_0021_090 P ,9 08_0021_091 P ,4 08_0021_092 P ,1 08_0021_093 P ,6 08_0021_094 P ,1 08_0021_095 P ,9 08_0021_096 P ,1 08_0021_097 P ,9 08_0021_098 P ,2 08_0021_099 P ,5 08_0021_100 P ,1 08_0021_101 P ,7 08_0021_102 P ,9 08_0021_103 P ,9 08_0021_104 P ,4 08_0021_105 P _0021_106 P ,2 08_0021_107 P ,4 08_0021_108 P ,7 08_0021_109 P ,9 08_0021_110 P ,6 08_0021_111 P ,9 08_0021_112 P ,1 08_0021_113 P ,5 08_0021_114 P ,8 08_0021_115 P ,2 08_0021_116 P ,5 08_0021_117 P ,9 08_0021_118 P ,7 08_0021_119 P ,5 08_0021_120 P ,7 08_0021_121 P ,7 08_0021_122 P ,9 08_0021_123 P _0021_124 P ,8 08_0021_125 P ,9 08_0021_126 P ,5 08_0021_127 P ,6 08_0021_128 P ,7 08_0021_129 P ,5 08_0021_130 P ,5 08_0021_131 P ,5 08_0021_132 P _0021_133 P ,3 08_0021_134 P ,5 08_0021_135 P ,4 08_0021_136 P ,8 08_0021_137 P ,1 08_0021_138 P ,6 08_0021_139 P ,8 08_0021_140 P ,9 08_0021_141 P _0021_142 P ,8 08_0021_143 P _0021_144 P ,1 08_0021_145 P _0021_146 P ,6 08_0021_147 P ,3 08_0021_148 P ,7 31

34 08_0021_149 P ,5 08_0021_150 P ,8 08_0021_151 P ,2 08_0021_152 P ,6 08_0021_153 P ,2 08_0021_154 P ,1 08_0021_155 P _0021_156 P ,3 08_0021_157 P ,1 08_0021_158 P ,3 08_0021_159 P ,4 08_0021_160 P ,1 08_0021_161 P ,7 08_0021_162 P ,7 08_0021_163 P ,3 08_0021_164 P ,6 08_0021_165 P ,3 08_0021_166 P ,4 08_0021_167 P ,5 08_0021_168 P ,6 08_0021_169 P ,6 08_0021_170 P ,8 08_0021_171 P _0021_172 P ,4 08_0021_173 P _0021_174 P ,6 08_0021_175 P175 H ,5 08_0021_176 P176 H ,1 08_0021_177 P177 H ,7 08_0021_178 P178 H ,6 08_0021_179 P179 H ,3 08_0021_180 P180 H _0021_181 P181 H ,7 08_0021_182 P182 H _0021_183 P183 H ,4 08_0021_184 P184 H ,2 08_0021_185 P185 H _0021_186 P186 H ,6 08_0021_187 P187 H ,2 08_0021_188 P188 H ,8 08_0021_189 P189 H ,5 08_0021_190 P190 H ,6 08_0021_191 P191 H ,5 08_0021_192 P192 H ,9 08_0021_193 P193 H ,1 08_0021_194 P194 H ,4 08_0021_195 P195 H ,3 08_0021_196 P196 H ,9 08_0021_197 P197 H ,3 08_0021_198 P198 H _0021_199 P199 H ,3 08_0021_200 P200 H _0021_201 P201 H ,5 08_0021_202 P202 H ,9 08_0021_203 P203 H ,9 08_0021_204 P204 H ,9 08_0021_205 P205 H ,8 08_0021_206 P206 H ,8 08_0021_207 P207 H ,7 08_0021_208 P208 H ,1 08_0021_209 P209 H ,4 32