Barn och unga med sexuell beteendeproblematik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barn och unga med sexuell beteendeproblematik"

Transkript

1 Barn och unga med sexuell beteendeproblematik Föredrag Trondheim Nov

2 Presentation Michael Larsson, leg psykolog, leg psykoterapeut (fam terapeut), specialist i klinisk psykologi., Linköping Tele: Mail: 2

3 Föredragspunkter 1. Att fara illa Historiskt-biologiskt/socialt perspektiv Olika begrepp Neuropsykologi 2. Vem är den unge som begår sexuella övergrepp? Behandlingsutredning 2. Behandling 3. Fallbeskrivning Behandling av Syskonövergrepp 3

4 Genetisk optimering Människan förfäder har funnits i 5-10 miljoner år. Homo Sapiens Sapiens i år. Levt i grupper, ca individer. Hjärnans stora formbarhet är grunden för vår överlevnad. Vår hjärna är vår bästa vän (och vår värsta ovän) milj år år år 4

5 Grundläggande mänskliga behov Good Lives model Tony Ward Det man söker för sin egen skull 1. Liv (Life): Fysiska behov, ett hälsosamt liv och en god kroppslig funktion 2. Kunskap (Knowledge): Önskan om ökad information och förståelse om sig själv/omvärld 3. Utmärkthet (Excellence) i arbete/lek: Behov av att känna att man är riktigt bra på något arbete/sysselsättning 4. Agent (Agency): Önskan om autonomi, att kunna fatta sina egna beslut och mål 5. Inre frid (Inner Peace): Känslomässig reglering och jämvikt, frånvaro av stress 6. Relaterande (Relatedness): att vara nära andra (vänner, barn, partner) 7. Samhället (Community): Önskan om att vara ansluten/tillhöra sociala grupper 8. Andlighet (Spirituality): En önskan om mening och mål i livet 9. Lycka (Happiness): Ett tillstånd av varande som reflekterar en upplevelse av tillfredställelse i livet 10. Kreativitet (Creativity): Att komma på nytt, förbättra och förändra, uppfinna 5

6 Att ta hand om avkomman I våra moderna samhällen är vi långt från flocken, vårt evolutionära optimum Föräldrar har ensamma hela ansvaret för barnen Kommer du ihåg senast du såg/hörde några andras barn fara illa? Vad gjorde du (och jag)? Samhällets modell; 1. Anmälan ska göras av någon i omgivningen 2. Socialförvaltningen ska kunna agera 3. BUP/annan behandlare ska kunna behandla 6

7 Hur många barn far illa idag i Sverige? Idag i Sverige finns ett statistisk tomrum = Socialförvaltningarna/Börnevärnen rapporterar inte skäl till sina insatser! År fall misstänkt fysisk misshandel eller sexuella övergrepp mot barn under 15 år polisanmäldes (BRÅ) Av 4339 stycken 18 åringar i Sverige rapporterar 58% av flickorna och 15% av pojkarna att de blivit utsatt för sexuella övergrepp: 13,5% / 5,5% av flickor/pojkar =utsatta för penetrativ SÖ 44,8% / 13,0% av flickor/pojkar = utsatta för kontakt SÖ 6,5%/ 4,2% av flickor/pojkar = utsatta för ej kontakt SÖ Pribe Svedin Försummelse 48% Fysisk misshandel 27% Sexuella övergrepp 17% Psykisk misshandel 18% Data: Engelska Child protection register år

8 Försummelse Att som barn inte bli tillräckligt omhändertagen och stimulerad: Mat och kläder. => Överlevnad. Motoriskt/sensoriskt. => Fin och grovmotorik. Känslomässigt. => Empati, anknytning. Kognitivt. => Intellekt, abstrakt tänkande 8

9 Psykisk misshandel Def: ett upprepat mönster av föräldrabeteende eller upprepade händelser som förmedlar till barnen att det är: värdelöst, misslyckat oälskat, oönskad betyder bara något om den kan anpassa sig till andras behov, den starkare har rätt upplevelse av ständig fara Brassard & Hardy Den svårast formen att komma åt 9

10 Fysisk misshandel Fysisk misshandel kan vara att den vuxne slår barnet med eller utan tillhygge, nyper, sparkar, knuffar, kastar, skakar, luggar, river eller biter barnet, trampar eller stampar på barnet eller tvingar in saker i barnets mun. Fysisk misshandel är också att förgifta, bränna, skålla, riva, försöka dränka eller kväva barnet. Barnmisshandelskommittén (2001) 10

11 Sexuella övergrepp Sexuellt övergrepp definieras som indragandet av beroende och utvecklingsmässigt omogna barn i sexuella handlingar som de inte riktigt förstår, som de omöjligt kan ge samtycke till eller som är ett brott mot de sociala normerna för rollrelationer inom familjen. Schechter och Roberge (1976) 11

12 Trauma En extremt påfrestande händelse/situation som inte kan undflys eller hanteras av individens tillgängliga resurser. van der Kolk m.fl (1996) Två grunduppsättningar av djupt inrotade kroppsliga och kognitiva reaktioner som triggas igång av extrem stress. Fight and flight och/eller Freeze and surrender beteenden Bruce Perry Trauma kostar energi Homeostas = Jämvikt i en föränderlig värld Om stor förändring = stressreaktion Om dramatisk stress, brott i jämvikt = trauma Om trauma, total hjärnreaktion = obalans => ny jämvikt med hjälp av kompensatoriska reaktioner som tar mer energi 12

13 PostTraumatiskt Stress Disorder PTSD Personen upplevt, bevittnat eller konfronterades med en eller flera traumatiska händelser som innebar död, allvarlig skada eller hot om detta, eller hot mot egen eller andras fysiska integritet Personen reagerat med intensiv rädsla, hjälplöshet eller skräck, obs för barn kan det ta sig uttryck i desorganiserat eller agiterat beteende Utmärkande symtom (som varat mer än en månad och orsakar signifikant lidande eller försämrad funktion (ex skola, socialt, arbete)): 1. Återupplevande av traumat, ett eller flera av symtomen under 1; minnesbilder (flashbacks), tankar eller perceptioner för små barn kan det yttra sig som återkommande lekar återkommande mardrömmar, för barn kan det vara allmänna hemska drömmar. handlingar eller känslor som om den traumatiska händelsen inträffar på nytt. Små barn ev återupprepar handlingen intensivt psykiskt obehag/fysiologiska reaktioner inför inre eller yttre signaler som liknar någon aspekt av den traumatiska händelser 2. Undvikande av stimuli, tre eller fler av symtomen under 2; aktivt undvikande av tankar, känslor eller samtal som påminner om traumat aktivt undvikande av aktiviteter, platser eller personer som framkallar minnen av traumat oförmåga att minnas någon viktig del av händelsen klart minskat intresse för eller delaktighet i viktiga aktiviteter känsla av likgiltighet eller främlingskap inför andra människor begränsade affekter känsla av att sakna framtid 3. Symtom på ihållande överspändhet, två eller flera av symtomen under 3 svårt att somna eller orolig sömn irritabilitet eller vredesutbrott koncentrationssvårigheter överdriven vaksamhet lättskrämdhet 13 DSM-IV-TR

14 Dessutom finns andra vanliga symtom som lätt glöms bort Kognitiva symtom okonstruktiva sätt att tänka ( jag fattar inte ) förvrängda eller felaktiga tankar ( mitt fel ) Relationella symtom svårigheter att vara med jämnåriga dåliga sociala färdigheter (inkl våld och sex. beteenden) låg tillit till andra Affektiva symtom mer känslor av; ledsenhet, ångest, rädsla, ilska dålig förmåga att tolerera och hantera negativa affekter oförmåga att trösta sig själv Familjeproblem okonstruktiv kommunikation i familjen störning i familjefunktioner/relationer beroende på våld/övergrepp (placeringar i familjehem/hvb/fängelse) 14

15 Dissociation Def: Dissociation är en psykofysiologisk process som ändrar tankar, känslor och handlingar så att för en period integreras inte viss information med annan som det normalt logiskt görs annars. Putnam

16 Dissociativa symtom tom i huvudet, ut-spacad vet inte om jag tänkte det eller gjorde det på riktigt hör röster i huvudet jag kan få fysisk smärta att försvinna det känns som väggar i huvudet jag kommer inte ihåg hur jag kom hit jag hittar saker jag gjort men jag kommer inte ihåg att jag gjort det min kropp verkar inte tillhöra mig 16

17 Att fara illa som barn - summering Ofta kombinationer av försummelse, misshandel och SÖ En relation och process inte en enstaka händelse Misshandelsinteraktionen genomsyrar relationen Påverkas av risk och skyddsfaktorer Ca 2/3 av alla utsatta barn får typiska symtom 17

18 Principantagande Ju mindre optimal jordmån desto sämre tillväxt. Ju värre bilkrasch desto större risk för personskador. Ju fler ej tillgodosedda grundläggande behov desto mer kompensatoriska lösningar både i hjärnan och i beteenden. Men - att fara illa är ingen sjukdom utan erfarenheter! 18

19 Försummelse och övergrepp. Ett utvecklingsneurologiskt perspektiv Försummelse och övergrepp på barn har djupgående konsekvenser för hur hjärnan organiseras och därmed även hjärnas och personens funktionsnivå. Hjärnans förmåga att hantera impulser förändras = förhållandet mellan de lägre, mer primitiva delar av hjärnan (hjärnstammen och mitthjärnan) och den modulerande aktiviteten av de högre, mer komplex delarna (limbiska och hjärnbarken) blir annorlunda 19

20 20

21 Hjärnas organisation lägre och högre hierarkiska system Abstrakt tänkande Självbild Social tillhörighet Anknytningsmönster Sexuellt beteende Känslomässiga reaktioner Upphetsning Hunger/övermättnad Sömn Blodtryck Hjärtfrekvens Kroppstemperatur 21

22 Försummelse = Minskad kapacitet att hantera affekter pga minskad hjärnbark Minskad förmåga hos hjärnan att reglera affekter och kanalisera aggression Minskad förmåga för empati o anknytning Mindre utvecklad hjärnbark och limbiskt system Större risk för utageranden Lägre IQ 22

23 Trauma = Minskad kapacitet att hantera affekter, översensibiliserad hjärnstam/mitthjärna Överutveckling av hjärnstammens och mitthjärnans funktioner. Ett extremt aktivt och reaktivt stressreaktionssystem. Ökad risk för utageranden. 23

24 Föreställningsvärld OBS Huvuddelen av de som blivit försummande och traumatiserade blir inte våldsbenägna men risken ökar Ex på modellinlärning: den starkare har rätt att utnyttja den svagare det går inte att lita på någon världen är ond, det gäller att slå först Våra grundföreställningar är det som huvudsakliga bidrar till våldsbenägenhet. En tonåring har sett/utfört tusentals mord på TV/dator. Realitetsanpassning? En tonåring har sett hundratals samlag på TV/dator? Realitetsanpassning? 24

25 Den destruktiva kombinationen av livserfarenheter Föreställningsvärld Mindre utvecklad hjärnbark Störd anknytning minskad empati Aggressiv impulsiv ångestfylld Hypersensibel hjärnstam och mitthjärna + droger? + sexuell fixering? + tonårshjärna? 25

26 Behovsstyrt beteende Barnets grundläggande mänskliga behov av - ex.v. uppskattning, tillhörighet, anknytning, trygghet, begriplighet, meningsfullhet Barnets behov mött i tillräcklig utstäckning Barnets behov inte mött Barnet söker ett alternativt sätt att få behovet mött Lämpligt alternativ Att hitta sätt att tillfredställa behoven accepterade av vuxna/jämnåriga Olämpligt alternativ Att tillfredställa sina behov med ex.v. aggressiva, sexualiserade beteenden, ej accepterade av samhället Positiva resultat Behoven tillfredställda, positiv intraktion, positiv förstärkning, stärkt anknytning, meningsfullhet Negativa resultat Behoven otillfredställda, frustrerad intraktion, negativ anknytning, negativ självbild, ökad stress, ökad risk för nya olämpliga alternativ 26

27 Sexuella beteendeproblem def är tvångsmässigt är utvecklingsmässigt atypiska tvång, våld eller manipulation ojämlik relation stör barnets utveckling ger känslomässig stress hos barnet. Chaffin m fl 2007 Sexuellt aggressiva barn har dessutom Hemlighetshållande, mångfaldigt och Upptrappning Gil & Johnsson

28 Vem är den unge med som begår sexuella övergrepp? En oerhört heterogen grupp människor. Olika subgrupper. Elefantens snabel Man har väldigt ofta levt ett liv med många stressorer (ex Ingas forskning). Störningar i den unges nära relationer, vanligt att en förälder är död, i fängelset/kriminell, övergrepp och försummelser Vanligt med neuropsykologiska störningar (=Impulsivitet och uppmärksamhetsproblem, särskoleinskrivna) Ju fler stressorer desto större risk för att man begår sexuella övergrepp (ex Bentomvim och Watson). 28

29 Själv blivit utsatt för misshandel Själv blivit utsatt för psykologisk misshandel Olika erfarenheter (Inga Tidefors) Begått SÖ mot syskon (21 st) Begått SÖ mot icke syskon (24 st) Sign m grupp 67% 46% 0,16 90% 63% 0,03 Skilsmässa i familjen 76% 63% 0,32 Föräldrars drogmissbruk Själv blivit utsatt för SÖ av familjemedlem Hade innan SÖ bott i familjehem Otrygga anknytningsmönster 38% 13% 0,05 38% 17% 0,10 57% 25% 0,03 100% (?) 100%(?) 1,00 29

30 Faktorer som gör att SÖ utsatta pojkar själva begår övergrepp. Blivit fysiskt misshandlade. Bevittnat familjevåld. Upplevt längre separationer från båda föräldrarna. Ett generellt mönster av försummelse, destruktivt föräldraskap. Mobbing i skolan Uppenbart avvisande från föräldrarna. Blivit sexuellt utnyttjad av en kvinnlig förövare. (Bentovim & Watson 2001) 30

31 Vad vi vet idag om Unga som agerar ut sexuellt Enligt anonym undersökning av 4339 st 18 åringar i Sverige (Svedin, Pribe) svarar ca 1% av flickorna och 5% av pojkarna att de genomfört penetrativ sex mot den andres vilja. (Liknande siffror från studie i Holland) Relation offer-förövare (pen SÖ) flicka pojke Familj 7,4% 5,7% Vän/bekant 64,1% 56,6% Okänd 28,5% 37,7% Tidigare trodde vi; 90% familj/bekanta; Ca 30-50% av alla som begår sexuella övergrepp är under 18 år. Den farligaste åldern är år. 31

32 Relation mellan offer och förövare Inga Tidefors forskning Relation med offer Biologisk familj 1:a offret (45) 2:a offret (20) Styvsyskon Vän, granne, annan släkting Okänd :e offret (9) 32

33 PAUS 33

34 Föredragspunkter 1. Att fara illa Historiskt-biologiskt/socialt perspektiv Olika begrepp Neuropsykologi 2. Vem är den unge som begår sexuella övergrepp? Pause -- Are Behandlingsutredning 2. Behandling 3. Fallbeskrivning Behandling av Syskonövergrepp 34

35 Hjälper strukturerad behandling av unga som begått SÖ? Worling och Curwen Jämförelse 58 st behandl gr 90 st utredningsgr. Återfallsrisk (mätt i nya åtal) efter ḿ 6,5 år Behandl gr = 5.17% Utredning gr = 18,9% 35

36 Vad hjälper i behandlingen sammanställning av Metastudier Att skapa ett gott samarbetsklimat med den unge. Han/hon ska känna att vi vill honom/henne gott Att alla viktiga vuxna runt den unge samarbetar och har gemensamma ramar Ordentliga insatser för föräldrar/motsvarande Fokuserade insatser kring sexualitet och sexuella övergrepp, inte vänta på klienten/lekterapi Letourneau m fl, Carpentier m fl, 36

37 2 olika syften med Behandlingen Att hjälpa den unge att ta ansvar för vad den gjort. Hur kan den unge minska den utsattes lidande, att gottgöra och ta ansvar Arbeta med Tillitsbrist i familjen, släkten, skolan, omgivningen Att hjälpa den unges familj att förhålla sig till den nya situationen Att minska framtida risk för återfall i SBP 11,9% risk för återfall, metastudie Reitzel & Carbonell 37

38 Nederlagen ska upp i ljuset, inte grävas ner, för det är i nederlagen man blir människa. Den som aldrig förstår sina nederlag, han bär ingenting in i framtiden. Aksel Sandemose 38

39 Behandling så mycket mer än Terapi Behandling = allt det som händer för att hjälpa den unge leva ett gott liv utifrån dennes förutsättningar Skola Familj Vänner Övriga insatser Samordning Terapi = det som händer i terapirummet med terapeuten => terapeuten beroende av det övriga sammanhanget för att lyckas med sin del 39

40 Att skapa ett möjligt behandlingssammanhang för den unge 1. Ge den unge respekt, medkänsla och hopp 2. Ge den unges föräldrar respekt, medkänsla och hopp samt förstå deras otroligt utsatta situation 3. Skapa ramar => skydda mot nya övergrepp under utrednings- och behandlingstiden 4. Utred, i en behandlingsutredning, styrkor och svagheter hos den unge och dennes familj 5. Kom överens (på riktigt) om en behandlingsplan (utifrån behandlingsutredningen), låt alla skriva under och se till att alla följer den (inkl professionella) 40

41 BUP-VASA:s familjestress vid syskonövergrepp Barnet som utsatts Barnet som begått övergrepp Mamman och pappan Syskon och familje- systemet Föräldra-parets relation Avslöjandekris Symtom och konsekvenser av att vara utsatt Extra sviktande familjesystem Att vara syskon till förövare Extra behov av föräldrars skydd, stöd och bekräftelse Extra svårt dechiffrera manipulationen Avslöjandekris Fokus på beteendet och minimera risk Fokus på bakgrund Extra sviktande familj med utsatt lillasyskon Extra behov av föräldrars stöd att bete sig säkert och ta ansvar Dubbel avslöjandekris Att vara förälder till utsatt barn Egen kris som d:o Att vara förälder till barn som begår övergrepp Egen kris som d:o Båda processerna samtidigt och länge Dubbel avslöjandekris Förstå och hantera att ha utsatt syskon - egen kris Förstå och hantera att ha syskon som begår övergrepp - egen kris Sviktande och ev. dysfunktionellt familjesystem Erfarenhet visar att relationen påfrestas oerhört Tvivel på familjen som god eller på sin make/-a, och därmed på relationens värde Vanligt med turvis växling av oförenliga reaktioner eller fastlåsta roller som offer- resp. förövarförälder 41

42 Övergripande arbetsmodell 4. Arbeta med övergreppsproblematik 3. Skapa förutsättningar för att arbeta med Övergrepp 5. Nyorientering 2. Gemensamt överenskommen behandlingsplanering 1. Individuell behandlingsutredning 42

43 Behandlingsutredning - Riskbedömning/ behandlingsutredning Riskbedömning Socialtjänsten/Barnevärnet Risk för nya övergrepp? I Sverige så kan man köpa in en riskbedömning Vem får träffa vem? Placering? Behandlingsutredning BUP, ca 5 träffar - 1,5 tim Vad har hänt? Är det övergrepp? Finns behov för och möjlighet till förändringsarbete? Samla information för att erbjuda adekvat behandling och möjliggöra utvärdering Ge förslag på insatser som möjliggör och främjar en behandlingsprocess 43

44 Förberedelser 1. Informationsinsamlande innan 1:a möte Polisförhörsprotokoll BUP-journaler + sociala utredningar Annan information av intresse, ex v. medicinjournal 2. Förberedande möte med närmast berörda. För att skapa konsensus om syften med utredningen samt ha gemensamma frågeställningar BUP-utredare Biologiska föräldrar (om det inte finns uppenbara skäl till att inte kalla ) Socialförvaltning Familjehem/behandlingshem Ev. annan remitterande BUP-klinik 44

45 Förhållningssätt i utredning och behandling Den unge kunde inte bättre än SÖ för att tillfredställa sina grundläggande behov. Målsättningen (att tillfredställa sina grundbehov) med de sexuella övergreppen var allmänmänskliga => problemet för den unge var att hans/hennes sättet att tillfredställa behoven inte var socialt OK. Erbjudandet till den unge är att tillsammans med behandlaren (och viktiga andra) hitta sätt att hitta socialt acceptabla sätt att tillfredställa sina grundbehov 45

46 Vad vill vi veta i en Behandlingsutredning 1 Livshistoria Boende; flyttningar, med vem har man bott, vad har hänt under uppväxten, vilken kultur/subkultur, familjeföreställningar Skola; vilka skolor, relation med andra elever och lärare, prestation, funktionsnivå intellektuellt Psykologisk utvecklingshistoria i stort; viktiga händelser i livet, bilden av sig själv, interaktion med föräldrar/motsvarande 46

47 Vad vill vi veta i en Behandlingsutredning 2 Personligt förhållningssätt Viktiga attityder, föreställningar, målsättningar och drivkrafter (inkl grundbehov ) Strategier/automatprogram/beteendemönster speciellt vid stress Kommunikationsfärdigheter; berätta en neutral och en traumatisk händelse! Relationsfärdigheter; gentemot föräldrar, vänner, syskon Känslor; benämnande och hanterande Sanningsbegreppet; varför ska man berätta som det var? Hur har den unge gjort tidigare? Tankar och kognitiva förvrängningar; Det inre tjattret, tankar och vad man gör med dem? 47

48 Vad vill vi veta i en Behandlingsutredning 3 Sexualitet Tidigare sexuella erfarenheter, syn på sex, könsrollstänkande Egen utsatthet och traumatiska händelser? De sexuella övergreppens funktion/-er (vilka grundbehov fanns? ) Tillvägagångssätt vid övergrepp ( morot och/eller piska? ) Skillnader mellan ett schysst beteende och ett övergreppsbeteende? Risker och skyddsnivå för att slippa begå nya övergrepp (ERASOR) 48

49 1:a Mötet med den unge samt föräldrar/motsvarande Tydliggör för den unge varför han/hon är här och vad det är tänkt att han ska göra. Tydliggör för de inblandade att utredningen ska mynna ut i ett skriftligt åtgärdsförslag, ingen given sekretess. Tydliggör att den/de första gångerna kommer vi inte att prata om hans sexualitet om han inte själv vill. Det spar vi till de senare gångerna, då vi lärt känna varandra lite bättre. Påbörjar utredning med att göra livslinjen, vilka styrkor har jag samt vem vill/kan hjälpa mig separat för den unge och hans föräldrar. Avsluta med att diskutera uppgiften tillsammans med alla 49

50 Livslinje 0-6 år: Allmänt 0 år Trauma/försummelse 0 år Sexuella erfarenheter/händelser 0 år

51 Vilka styrkor ha jag? Exempel Try my best Honest Loyal Face up to things Want to do well in my future Talk about difficult things Reliable Admit when I m wrong Notice others feelings Use my imagination Help others Ask for help Från Bobbie Print, G-MAP 51

52 Datainsamling Fylla i formulär (om lämpligt - hemuppgift). CBCL (allmänna beteenden och problemområden) TSCC (traumasymtom) ASAP 1-8 (medveten självbild) APQ (föräldra-barn relation) Speciella frågeställningar Träffa den unge för att göra diverse test utifrån preliminära frågeställningar (ex begåvningstest, personlighetstest, projektiva test, speciellt frågeställningar (utifrån egen verktygslåda ). ASAP sex - frågeformulär Föräldraintervju Ta en detaljerad anamnes om den unges uppväxtmiljö och familjedynamik (APQ) 52

53 Andra viktiga frågeställningar Gammalt liv Trassel och förvirring Nytt liv Har du ändrat på saker i ditt liv tidigare? Hur gick det till? Har du kämpat emot att andra vill att du ändrar på dig? Hur? Att tydliggöra vems ansvar det är att förändra saker, tydliggöra behandlarens roll som tränare Psykoedukation: Förändringens ABCD (Det finns ett problem, jag kan påverka det, jag gör ett åtagande att förändra, jag ser till att fullfölja beslutet) 53

54 Sexuell anamnes Börja prata om vanlig sexualitet Vad tänker den unge om sex? Varför finns sex? Är det skillnad mellan flickors och pojkars sexualitet? Att bli attraherad och tänd vad är det?, Vad tänder du på? Sexuella fantasier? Vem onanerar? Hur är det med dig? Den dolda sexualiteten? Saker vi inte vill att andra ska veta om oss. Ex Sthlm:s politiker som hade gruppsex med prostituerade och Bill Clintons älskarinna. Sexuella erfarenheter - påståenden! Skriv ner på livslinjen Livslinjen sexlivslinjen. Vad har den unge för minnen av sex? Av egen utsatthet? 54

55 Forts sexuell anamnes Om egen utsatthet och traumatiska händelser? Vad hände? (i detalj) Hur upplevde den unge det? Känslor, relation, berätta för andra? På vilka sätt var detta ett övergreppsbeteende? De övergrepp som den unge själv gjort Vad hände? Viktigt att höra allas upplevelser, din också Vad tänker den unge om det som hände? Hur kände han före (ex ensam, kåt, längtan) Hur gjorde han för att lyckas gå över gränserna sina egna och den andras? Tillvägagångssätt vid övergrepp ( gulerot eller piska ) Hur tänker den unge om den utsatte? Risker och skyddsnivå för att slippa begå nya övergrepp 55

56 Behandlingsutredning - avslutning Utredarna (ev två) går igenom testresultaten tillsammans med den unge för att klara ut eventuella oklarheter. Sammanställning av utredningsdata till ett skriftligt dokument. Inkluderande behandlingsrekommendation Eventuellt inkluderande tänkta uppnådda förändringar för att man ska avsluta behandling. Utredningssammanställning diskuteras med berörda på ett nätverksmöte. 56

57 Behandling generellt Individualiserad behandlingplanering; de unga är och deras viktiga vuxna är så olika => ingen one-size fit all behandling Skapa ett konstruktivt behandlingsklimat; uppmuntra och var respektfull, gång på gång sätt ramar, tydliggör vad som krävs för att lyckas med behandlingen. alla viktiga i systemet behövs Ha roligt ihop If you re not laughing you re not doing it right! Barbara Bonner (2005) 57

58 TF-KBT flödesschema Hela behandlingsprocessen = gradvis exponering ev Kris, Utredn Samtal 1 4 Samtal 5 8 Samtal 9 12 Psykoedukation Trauma berättelse & Föräldrafärdigheter kognitiv bearbetning Avslappning In-vivo exponering Känslor Kognitiva interventioner Gemensamma samtal Öka trygghet & framtidsplanering 58

59 Flödesschema - unga som begått SÖ Hela behandlingsprocessen = gradvis exponering ev Kris, Utredn Stabilisering Förberedelse Ansvarstagande Nyorientering Kontrakts- Skrivande Psykoedukation Mitt nya liv, A-bok Föräldrafärdigheter Trygghet/säkerhet Avslappning Känslor Kognitiva interventioner Relationer och beteenden, samtycke Berätta, sanning Sexualitet trygg o otrygg Ev egna Trauman berättelse & kognitiv bearbetning OK inte OK sex Beteende Vad är SÖ? Ärlighet om SÖ- kont. 4 steg till övergrepp Vad tänder jag på! Skriva dagbok om sex Gjorda SÖ, skriva brev Ev kognitiva förvrängn Gemensamma brevmöten, Fld ev offer Sexualitet och tändningsmönster Relaterande Öka trygghet & framtidsplanering 59

60 TF- KBT - ramar Individuella samtal för barn ca 45 min/gång Individuella samtal för föräldrar motsvarande ca 45 min/gång Ca 90 min aktiv tid med barn & föräldrar per gång Ofta samma behandlare för barn och föräldrar Gemensamma samtal= flexibelt; 1. Första gången ca 5 min 2. I slutet av behandlingen ca 60 min (+ 15 min enskilt med barn respektive föräldrar) 60

61 Flödesschema - unga som begått SÖ Hela behandlingsprocessen = gradvis exponering ev Kris, Utredn Stabilisering Förberedelse Ansvarstagande Nyorientering Kontrakts- Skrivande Psykoedukation Mitt nya liv, A-bok Föräldrafärdigheter Trygghet/säkerhet Avslappning Känslor Kognitiva interventioner Relationer och beteenden, samtycke Berätta, sanning Sexualitet trygg o otrygg Ev egna Trauman berättelse & kognitiv bearbetning OK inte OK sex Beteende Vad är SÖ? Ärlighet om SÖ- kont. 4 steg till övergrepp Vad tänder jag på! Skriva dagbok om sex Gjorda SÖ, skriva brev Ev kognitiva förvrängn Gemensamma brevmöten, Fld ev offer Sexualitet och tändningsmönster Relaterande Öka trygghet & framtidsplanering 61

62 Behandling 1 Skriv kontrakt för att hålla ramarna, underskrift Syftet med behandlingen är att hitta nya mer accepterade vägar till de grundbehov (goods) som övergreppen uttryckte. Ställer den unge upp på det? Ett eget åtagande? Mitt nya Liv Arbetsbok skapa en målbild av hur det ska bli Övningar att skriva ned det gamla, (ta med det som upplevs som OK och skriv det nya (teman ex familj, mig själv, utbildning, vänner, sexuella relationer) Vilka relationella målsättningar har den unge? Om lämpligt; Ge behandlar målsättning: Du kan bli en man som andra litar på och ser upp till, som kan ta ansvar för vad han gör, vill du bli det? 62

63 Stabilisering Känslor Känna den unge sig säker och trygg. Hur hjälps vi åt för att alla ska känna sig trygga? Vilka känslor kan du beskriva skriva på papper Vilka känslor är svåra att stå ut med Magandning, Mindfullness för att hantera på nytt sätt. Hemläxor Kognitiva triangeln För att förstå hur tankar, känslor, kroppsförnimmelser och beteenden hänger ihop 63

64 Kalles bok Mitt nya liv - Arbetsbok 64

65 Motivationsstegen (O Reilly, Morrison & Carr) 0. Jag förnekar att jag har ett problem. 1. Jag erkänner att jag har någon form av ansvar för problemet. 2. Jag har en del obehag av mitt problem och min del i det. 3. Jag kämpar med tanken att jag måste förändra mig. 4. Jag tror att jag måste förändras. 5. Jag kan se att jag kan vara del av lösning på problemet. 6. Jag kan göra valet att vara del i lösningen till mina problem 7. Jag kan se mina första steg till förändring. 8. Jag har tagit mina första steg till förändring. 9. Jag har tagit många steg för att förändra mitt beteende. 10. Jag har tagit steg för att försäkra mig om att bibehålla de förändringar som jag har gjort. 65

66 Föräldrafärdigheter Ta upp vikten av att vara en modell för barnet ex hur hantera känslor och ta hand om sig själv Ta upp att forskning och klinisk erfarenhet visar att föräldrar kan genom att förändra sitt beteende förändra barnets beteende Gå igenom och observera föräldra - barn interaktionen Hjälp föräldern (om)fokusera på att se barnets styrkor och att berömma barnet Beröm 66

67 Beröm Föräldern tränar på att aktivt berömma barnet - Beröm ett specifikt beteende - Ge beröm direkt efter önskat beteende - Var konsekvent - Undvik beröm med förbehåll ( bra att du gick ut med skräpet utan att jag sa till, varför gör du inte det varje gång? ) - Ge beröm med mer intensitet och frekvens än när du ger negativ kritik - Fånga stunden: Catch your child being good - Var generös med generellt beröm ex jag är stolt över att vara din förälder, jag älskar dig 67

68 Behandling - Affekter - Skam Bra ingång -- Om jag vill att andra ska se upp till mig behöver jag lära mig att hantera känslor. (Om mycket skam/självkritik enligt utredn.) De allra flesta unga som begår övergrepp har vuxit upp med vuxna som inte kunnat ge dem den trygghet och värme de behövde, många har blivit väldigt kritiserade därför är det vanligt med automatiska reaktioner av självkritik och avståndstagande mot andra Det är inte ditt fel, men det är du som måste göra något åt det Skam, vanligt ha tankar om sig själv som oförlåtligt fel, inte värd att leva, jag är ett monster. Behandlarens modellinlärning och att lära sig medkänsla med sig själv Gilbert, Compassionate Mind Training 68

69 Kognitiva triangeln TRIGGER KÄNSLA KROPP TANKE BETEENDE KONSEKVENS 69

70 Avslappning - medveten närvaro KÄNSLA FÖRNUFT INRE VISHET 70

71 Avslappning 2 - medveten närvaro Här och nu ej på traumat eller oro inför framtiden Ökar medvetenheten om vilka - Känslor, tankar och kroppsliga reaktioner som uppkommer Uppmärksamhetsförmågan - Put your mind where you want it to be Tolerans för starka känslor - Surfa på vågen Stabiliseringsövningar - Mentalt och fysiskt 71

72 Flödesschema - unga som begått SÖ Hela behandlingsprocessen = gradvis exponering ev Kris, Utredn Stabilisering Förberedelse Ansvarstagande Nyorientering Kontrakts- Skrivande Psykoedukation Mitt nya liv, A-bok Föräldrafärdigheter Trygghet/säkerhet Avslappning Känslor Kognitiva interventioner Relationer och beteenden, samtycke Berätta, sanning Sexualitet trygg o otrygg Ev egna Trauman berättelse & kognitiv bearbetning OK inte OK sex Beteende Vad är SÖ? Ärlighet om SÖ- kont. 4 steg till övergrepp Vad tänder jag på! Skriva dagbok om sex Gjorda SÖ, skriva brev Ev kognitiva förvrängn Gemensamma brevmöten, Fld ev offer Sexualitet och tändningsmönster Relaterande Öka trygghet & framtidsplanering 72

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention

Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention Cecilia Kjellgren universitetslektor/institutionen för socialt arbete Linnéuniversitetet Unga som begår sexuella övergrepp Ungdomar 12-17

Läs mer

Barn och unga med sexualiserade beteendeproblem

Barn och unga med sexualiserade beteendeproblem Barn och unga med sexualiserade beteendeproblem Barn som våldtar barn Vårt ansvar som vuxna att stoppa i tid. Unga som begår sexuella övergrepp Ungdomar 3-20 år Flickor och pojkar Mot barn, jämnåriga,

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet Ungdomar som är sexuellt utsatta Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet 1 Förekomst sexuell utsatthet Incidens = antal upptäckta fall per år Polisanmälda

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012 Barn och unga som lever med våld v i hemmet Göteborg 2012 Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut, Professor i medicinsk psykologi Karlstads Universitet Våld i nära n relationer

Läs mer

Små barn och Trauma Stöd och behandling

Små barn och Trauma Stöd och behandling Små barn och Trauma Stöd och behandling Anna Norlén Leg Psykolog Leg Psykoterapeut Verksamhetschef Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Små barn, våld och övergrepp Små

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Välkommen till vårt självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

2011-11-24. Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma

2011-11-24. Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Resultat Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Karin Grip Psykologiska Institutionen Göteborgs

Läs mer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från

Läs mer

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll. Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.se BUP Traumaenhet, Stockholm Behandling & kunskapsspridning 1. Barn och unga

Läs mer

Ångestsyndrom-Anxiety

Ångestsyndrom-Anxiety Ångestsyndrom-Anxiety Resource Center i Umeå AB Socionom Leg Psykoterapeut Lärare och handledare i psykoterapi Mobil: +46 70 2138312 Emajl: kogterapi@gmail.com 1 ÅNGESTSTÖRNINGAR 1. PANIKATTCK 2. PANIKSYNDROM

Läs mer

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Hur kan man i skolan upptäcka ungdomar som utsatts för sexuella övergrepp? Stockholm 13 01 30

Hur kan man i skolan upptäcka ungdomar som utsatts för sexuella övergrepp? Stockholm 13 01 30 Hur kan man i skolan upptäcka ungdomar som utsatts för sexuella övergrepp? Stockholm 13 01 30 Bakgrund Innehåll Definition, förekomst, följder Fallbeskrivningar (fiktiva) Hur kan man upptäcka utsatta?

Läs mer

Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi

Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi Moa Mannheimer, enhetschef och leg. psykolog på BUP Grinden, deltar vid ISIS höstsymposium 2012 för att berätta om hur de arbetar med traumafokuserad kognitiv beteendeterapi

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1(5) mars 2011 De flesta av oss har en

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1 De flesta av oss har en tendens att

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan Stöd för barn som upplevt våld inom familjen Familjehörnan & Folkhälsan Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller

Läs mer

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson AVmedia dagen 20151027 Ses offline Milla Skoglund Stina Nilsson Varför "ses offline"? AVmedia utbildning Många kränkningar på nätet, Trygghets gruppen Lektion 1 Kontrakt Kontrakt Kontrakt SES OFFLINE?

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Östersund. Jag sitter med i Brukarrådet för Område Psykiatri

Läs mer

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet.

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Flyktingproblematik Anna-Karin Schuller Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Dimensioner av sorgen: Förlusten av det sociala nätverket. Förlusten

Läs mer

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia.

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia. Psykologi 1. Redogör för psykologins historia. Ordet psykologi betyder kortfattat läran om själen och från början var det Sokrates som ca 400 år f.kr började fundera över människan, livet, döden och allt

Läs mer

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd RÖDA KORSET Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd Leg. psykolog Izabella Klüft 9 december 2014 Röda Korsets Behandlingscenter

Läs mer

Barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN

Barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN Barn och trauma Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn och unga (0-25) Dagbehandlingsförskola (4-7)

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Ve m? 3 25 % av tjejerna i gymnasiet

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Till dig som är barn och lider av ångest

Till dig som är barn och lider av ångest Till dig som är barn och lider av ångest Det är väl inget svårt att vara modig när man inte är rädd Ur Mumintrollet av Tove Jansson Alla människor känner sig rädda ibland. Rädsla är en normal reaktion

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA Vad gör man om man sitter på en fin middag när ens barn plötsligt utbrister Min pappa har en jättestor snopp!. Journalisten och författaren Hillevi Wahl frågade sexualupplysare,

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning

Unga som har sex mot ersättning Unga som har sex mot ersättning Stockhoms stad, 2014 Linda Jonsson Socionom, Doktorand, Linköpings Universitet 2014-09-05 1 BUP Elefantens Onlineprojekt 2014-09-05 3 2014-09-05 4 Barn--------------------Sex

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Att synliggöra barnen på kvinnojour. Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie

Att synliggöra barnen på kvinnojour. Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie Att synliggöra barnen på kvinnojour Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie Hur startade det? Kerstin Almqvists forskningsrapport Ansvarig för projektet Barn som bevittnat våld

Läs mer

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning pehr.granqvist@psychology.su.se Presenterat vid Intras 10-årsjubileum, Stockholm, 2015-09-21 DN Debatt 2015-06-08 Stoppa övergreppen mot funktionsnedsatta

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID

KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID BARNMISSHANDEL Emma Andersson, socionom, KIBB-behandlare och utbildare, Prisma familjecentrum, Kristianstad Johanna Thulin, socionom, doktorand socialt arbete Linnéuniversitetet

Läs mer

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning pehr.granqvist@psychology.su.se Presenterat vid Forum FUB: Aktuellt i FUB-världen, Luleå, 150508 Huvudpoänger att ta med sig hem Barn till mammor

Läs mer

KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID

KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID BARNMISSHANDEL Emma Andersson, socionom, familjebehandlare Prisma Kristianstad Johanna Thulin, socionom, doktorand socialt arbete Linnéuniversitetet 10000 9000 8000

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Barn som far illa ur ett barnperspektiv

Barn som far illa ur ett barnperspektiv Barn som far illa ur ett barnperspektiv Handledning för personal inom Hälso- och sjukvården och Folktandvården Foto: Ulrica Törning VKV - Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,

Läs mer

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion UPPLÄGG Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion Moment 2 (14.45-16): Föredrag - Anknytning och beteendeproblem hos barn till mödrar med IF: Betydelsen av mödrarnas lyhördhet

Läs mer

VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN

VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN HEM OM FILMEN VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN "Jag ville vara med i filmen för att jag vill visa, hjälpa och förändra läget kring barn och ungdomar

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

ÖVERSIKT SCHEMATERAPI

ÖVERSIKT SCHEMATERAPI ÖVERSIKT SCHEMATERAPI Poul Perris Leg Läkare, Leg Psykoterapeut & Handledare Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi www.cbti.se BAKGRUND TILL MODELLEN Vidareutveckling av kognitiv terapi vid behandling

Läs mer

Schematerapi som bedömningsinstrument. Karolin Lindberg Leg psykolog, leg psykoterapeut

Schematerapi som bedömningsinstrument. Karolin Lindberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Schematerapi som bedömningsinstrument Karolin Lindberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Agenda Kort om modellen och dess upplägg Modellen vid ätstörning en pilotstudie Resultat Patienterna Behandlarna

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Illustrationer av Hanna Stenman

Illustrationer av Hanna Stenman FAIR SEX Sex kan man ha med sig själv eller tillsammans med andra, med någon av samma kön eller annat kön, sällan, ofta eller aldrig och på en massa olika sätt till exempel hångel, oralsex, smeksex, analsex,

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB Att umgås med barn Denna folder är producerad av Luleå kommun. Vi har utgått ifrån och inspirerats av en folder från Skaraborgs läns landsting och omarbetat den till en nyare variant. Grafisk design &

Läs mer

en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel

en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel Denna handledning är tänkt som ett hjälpmedel för dig som förbereder visning av En fyrkantig himmel. Om filmen ska visas för ungdomar behöver man förbereda

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Psykologisk behandling för barn och ungdomar med sexuella beteendeproblem. Ane:e Birgersson och Johan Nordahl Off.Clinic

Psykologisk behandling för barn och ungdomar med sexuella beteendeproblem. Ane:e Birgersson och Johan Nordahl Off.Clinic Psykologisk behandling för barn och ungdomar med sexuella beteendeproblem Ane:e Birgersson och Johan Nordahl Off.Clinic Sexualitet Sexualiteten är en integrerad del av varje människas personlighet, och

Läs mer

Är kognitiv beteendeterapi något för dig?

Är kognitiv beteendeterapi något för dig? Målet med kognitiv psykoterapi är att lindra individens känslomässiga lidande via tankar, föreställningar, mentala bilder, principer eller kognitioner som kan resultera i plågsamma känslor och försämrad

Läs mer

Nu Centrerad Terapi. Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi

Nu Centrerad Terapi. Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi Nu Centrerad Terapi Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi Vadstena Gestaltdialog 2011 Vad är nucentrerad terapi (NCT)? NCT är en ny terapiform som integrerar det man ibland kallar den

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning eller har prostitutionsliknande erfarenheter

Unga som har sex mot ersättning eller har prostitutionsliknande erfarenheter Unga som har sex mot ersättning eller har prostitutionsliknande erfarenheter 1000 Möjligheter Startade som Järfälla Tjejjour 2005 2011 omvandlingen till 1000 Möjligheter klar och vi arbetar nu med alla,

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell Utdrag ur: Det pågår psykiskt och fysiskt våld mot mammor och barn i många hem. Våldet är ett allvarligt hot mot mammors och barns liv och välbefinnande. Den här skriften ger inblick i hur mammor och barn

Läs mer

Handlingsplan socialtjänstlagen. Förskolan/Skolan LÄR

Handlingsplan socialtjänstlagen. Förskolan/Skolan LÄR Handlingsplan socialtjänstlagen Förskolan/Skolan LÄR Läsåret 2010-2011 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 2 Vad säger lagen om anmälningsplikt? 3 Vad innebär detta i praktiken? 3 Anmälan

Läs mer

Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15. Social resursförvaltning

Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15. Social resursförvaltning Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15 Agenda 1. Presentation 2. Vår utgångspunkt 3. Projektet: Utvägs Boende för Män Boendet

Läs mer