Återföreningsarbete vid syskonövergrepp

Transkript

1 Återföreningsarbete vid syskonövergrepp leg psykoterapeut och BUP Traumaenhet Hanna Thermaenius, leg psykolog och

2 BUP Traumaenhet - uppdrag Länsövergripande specialenhet inom BUP Stockholm för barn med komplexa traumarelaterade barnpsykiatriska symptom Fördjupade bedömningar Individuella behandlingar Gruppbehandlingar Insatser för barn/unga som agerar sexuellt Konsultation och riskbedömning Övergreppsspecifik behandling Barnahusteamet (Barnahus Stockholm, Barnahus Huddinge/Botkyrka & Barnahus Norrort) - Samverkan och konsultation - Krisstöd Kunskapscentrum för barn & trauma Konsultation och utbildning Metodutveckling Hanna Thermaenius, leg psykolog och

3 Förekomst studie Linköping och Lunds universitet Representativt urval av närmare 6000 gymnasieelever om erfarenheter av sexuella övergrepp och sexuell exploatering under uppväxten (Svedin C G, Priebe G, Wadsby M, Johnson L & Fredlund C 2015). Var femte elev, d v s 21 % har varit utsatta för sexuella övergrepp. En fjärdedel av eleverna, d v s 25 % hade någon gång skickat en nakenbild eller film. 0,9 % har någon gång sålt sexuella tjänster. 2,2 % har någon gång skadad sig själva genom sex. Hanna Thermaenius, leg psykolog

4 Vad är sexuella övergrepp? Kan man kalla det där ett övergrepp? Hur mycket ska vi bry oss om det? Vad är OK och inte OK? Enligt vem? Olagligt?* Skadligt?* Normer & regler Åsikter * uppgifter vården måste anmäla till socialtjänsten enligt SoL kap.14 1 Hanna Weyler Müller, leg

5 BARN OCH UNGA SOM AGERAR SEXUELLT Barn och ungdomar förgriper sig sexuellt av olika anledningar: Sexuell upptagenhet Ångest- och stressreducering Social oförmåga Testa sin sexualitet Bristande empati och förståelse Begynnande sexuell avvikelse

6 Riskbedömning - ERASOR Risk för framtida sexualbrott för ungdomar med historia av tidigare begångna sexuella övergrepp Semi-strukturerat beslutsstöd 25 olika variabler inom områdena Sexuellt intresse, Sexuella övergrepp, Psykosocialt fungerande, Familj och Behandling. Skattad risk: Låg, Måttlig, Hög (Worling, 2012)

7 Oroande faktorer för återfallsrisk Utsatt ett barn/avvikande sexuella intressen Attityder/kognitiva förvrängningar som stödjer sexuella övergrepp Flera offer Fortsätter trots konsekvenser/straff Social isolering/saknar nära relationer Avvisad av föräldrar

8 Övergreppsspecifika kognitiva förvrängningar Jag kommer inte att göra det igen Hon ville att det skulle hända, hon sa inte nej Ingen kommer att veta, han säger inget Det kommer inte att skada henne Jag har ingen annan att göra det med Det är inte så illa som våldtäkt Det skadade inte mig Han hade ju stånd och var också med på det

9 Varför blir det extra sårbart i syskonrelationer? De flesta barn växer upp med syskon. Tiden som de tillbringar tillsammans under sina första år i livet är ofta större än den tid de tillbringar med sina föräldrar. Deras förhållande varar ofta under en livstid, längre än de flesta äktenskap och föräldra-barn relationer.

10 Definition och prevalens Varierande definitioner i forskning. Vi inkluderar även psykologiska syskon Unga som begår sexuella övergrepp för första gången, utsätter ofta någon från den egna familjen Ca 30-50% som begår sexuella övergrepp är under 18 år Farligaste åldern år Kjellgren C 2009

11 Syskonövergrepp Stor andel dysfunktionella familjer Större förekomst av omsorgssvikt och våld i familjen Ofta allvarligare övergrepp Båda syskonens behandlingsbehov måste ses över men fysiskt och psykologiskt skydd är initialt i fokus Utsatta barnets behov tenderar förminskas Komplexa behandlingsupplägg och processer som kräver samverkan (Tidefors, Arvidsson, Ingevaldson & Larsson, 2010)

12 Familjedynamik vid syskonövergrepp Unga som begår syskonövergrepp har ofta fått ta för mycket ansvar för yngre syskon. Unga som begår syskonövergrepp har ofta upplevt emotionell omsorgssvikt och /eller försummelse. En drivkraft bakom övergreppen kan vara att ge och ta emot tröst och välbefinnande (ersättning för sund fysisk närhet).

13 Insatser vid syskonövergrepp kräver samverkan Socialtjänst Vid avslöjande ta ställning till skyddsbehov Kartläggande samtal med varje familjemedlem separat Remittera till BUP eller annan aktör för riskbedömning av återfall i övergrepp respektive bedömning av traumasymptom hos utsatt syskon Samverkan med aktuella parter runt respektive syskon och föräldrar för kris- och stödinsatser Uppföljning av riskbedömning och insatser Barn- och ungdomspsykiatri (BUP) Vid avslöjande suicidriskbedömning och krisstöd Eventuell bedömning av neuropsykiatrisk problematik - hög förekomst Eventuell bedömning av samspelsproblem och eventuella traumahändelser och traumasymptom - hög förekomst Bedömning av traumahändelser och traumasymptom hos utsatt syskon

14 Syskonövergrepp - hur prioritera? Vems behov går först? Behandlingsordning 1. Det utsatta barnet 2. Barnet som utsätter 3. Föräldrar, syskon, familjen 1. Skyddplanering (återfallsförebyggandearbete) 2. Individuella behandlingar 3. Öppenhet i familjen 4. Familjens fortlevnad

15 Det sexuellt utsatta syskonet Kan vara traumatiserat av de sexuella övergreppen och/eller av systemets respons på avslöjandet Kan uppleva både lättnad och jobbiga känslor som skuld och saknad när syskonet som begått övergrepp flyttas från hemmet Kan uppleva påtryckningar att uppvisa mer eller mindre traumasymtom beroende på föräldrarnas och systemets respons Vad de egentligen känner och vad de säger om händelserna och familjesituationen stämmer inte alltid överens

16 Syskonet som begått sexuella övergrepp Kan neka till / minimera / förvränga övergreppen och / eller känna en enorm skam och skuld Kan uppleva press att förneka / minimera övergreppen för att "hålla ihop familjen Kan uppleva lättnad och förlust/skam om det flyttas från hemmet, beroende på familjedynamiken och systemets respons

17 Föräldrareaktioner Föräldrars inställning, mående och förmåga att vara ett stöd för sina respektive barn varierar Vanliga reaktioner och bemötande: hypervigilans, distansering, förnekande Parrelationsproblem Familjekollaps Gemensamma teman: Ansvar, Pålitlighet, Skuld, Att triggas, vilket kan leda till abdikerat/ bristande föräldraskap

18 Föräldrainterventioner vid syskonövergrepp Ge psykoedukation om sexuella övergrepp generellt och syskonövergrepp specifikt Adressera vanliga tankar, känslor och reaktioner hos föräldrar samt barn efter sexuella övergrepp Prata om vägar till sund sexualitet hos ungdomar Jobba med föräldrafärdigheter (framförallt hur stötta sitt barn, reglera nedstämdhet och hantera ilska) Se kontinuerligt över risk och skydd för att förebygga och förhindra framtida övergrepp

19 Komponenter i övergreppsspecifik behandling vid syskonövergrepp FLÖDESSCHEMA (inspiration BUP Elefanten, SAFE-T 2013, TFCBT) STABILISERING FÖRBEREDELSE ANSVARSTAGANDE NYORIENTERING Vårdplan - Motivation - Mål Psykoedukation om sexuella övergrepp Föräldrafärdigheter Trygghet och säkerhet kroppsregler Avslappning/avspänning Känslor och reglering Relationer Sociala färdigheter Inventering av styrkor Beteenden impulskontroll Om samtycke Sexualkunskap (trygg och otrygg) Traumabearbetning Ok och inte ok sex Tändningsmönster Sexuell övergreppskedja Kognitiva förvrängningar Acceptans Ansvar -konsekvenser - mål Gemensamma brevmöten med förälder och utsatt syskon Framtida sexualitet och tändningsmönster Öka trygghet och framtidsplanering Stopplan -återfallsprevention Kognitiva interventioner Kognitiv bearbetning Skriva brev Utvärdering av mål

20 Fallbeskrivning Kalle och Pelle Familjen Påfrestningsfaktorer (bakgrund och egna svårigheter) Avslöjande Det utsatta syskonet Syskonet som begått övergrepp

21 Återföreningsarbete efter syskonövergrepp

22 Återförening - hjälpsamma faktorer Hopp och tilltro till att någon slags återförening är möjlig Återförening i olika steg Behandling under samma tak ifall det är möjligt Hela familjen stödjande och involverad Samsyn och samverkan mellan socialtjänst och barnpsykiatri KOLLABORATION KOMMUNIKATION KOORDINATION

23 Återföreningsarbete vid syskonövergrepp Fysisk och känslomässig säkerhet och trygghet hos det barn som blivit utsatt för sexuella övergrepp Timing och intensitet särskilt med hänsyn till olika behandlingsprocesser och framgång Den som utsatt får hjälp att ta ansvar för eget beteende Kartlägg krav- och påverkansfaktorer Kartlägg förekomst av familjevåld och/eller övergreppserfarenheter Gradvis syskonkontakt SÄKERHETSPLANERING HELA TIDEN

24 Gradvis ökad syskonkontakt - förslag på struktur Brev (alternativt inspelning) mellan barnen med terapeutstöd I individuell terapisession ansvar, förlåtelse I induviduell terapisession säkerhetsplanering Gemensamma terapisessioner Utanför hemmet - övervakat besöksumgänge I hemmet - tidsbegränsat besök Besök - sova över? Återvända hem? Varje ärende kräver individuellt anpassad struktur som behöver utvärderas löpande över lång tid.

25 Vid frågor, hör av er!