Internkontroll Tjörnarps skola grundskola åk F-6 grundsärskola 1-6

Transkript

1 Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Tjörnarps skola grundskola åk F-6 grundsärskola 1-6 Ansvarig för internkontrollen Martin Persson

2 Innehåll Bakgrund... 3 Metod... 4 Data om skolan... 4 Värdegrunden... 5 Kunskap och lärande... 6 Kvalitetsarbetet... 7 Skolledningen... 8 Styrkor, Tjörnarps skola... 9 Sammanfattning förbättringsområdena, Tjörnarps skola... 9 Sammanfattning förbättringsområdena, huvudmannen

3 Bakgrund Barn- och utbildningssektorn har under år 2011 prioriterat arbetet med de nya nationella styrdokumenten bl.a. i ett projekt kallat Skola Projektet har haft som mål att samtliga medarbetare inom sektorn ska bli väl förtrogna med uppdraget från de nya nationella styrdokumenten så att dessa kan utgöra grund för planering, genomförande och uppföljning och utvärdering av verksamheten. Arbetet inom sektorn kommer i fortsättningen att fokusera på att bedöma och värdera de resultat och den kvalitet verksamheterna åstadkommer med utgångspunkt från det nationella uppdraget. Låga resultat och bristande kvalitet kommer att leda till förbättringsinsatser. I enlighet med detta har BUN på sitt sammanträde tagit beslut om ett kvalitet- och utvecklingsprogram för sektorn. Programmet lyfter fram fyra prioriterade målområden för sektorns skol- och förskoleenheter. Ökad måluppfyllelse i grundskolan avseende kunskapsuppdraget Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass, fritidshem och de studerande i vuxenutbildningen ska känna sig trygga i sina verksamheter Studie- och arbetsro i samtliga verksamheter Ökat fokus på lärande i förskolan Kvalitet- och utvecklingsprogrammet är en plan för sektorns systematiska kvalitetsarbete. Systematiken gäller såväl huvudmannanivå som skol- och förskoleenheter. Varje huvudman och förskola och skola ska kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen 1. Som en viktig del i barn- och utbildningssektorns uppföljning och utvärderingsarbete ingår internkontrollen. Syftet med internkontrollen är att BUN:s politiker ska följa upp hur verksamheten utvecklas mot de nationella målen och de av BUN prioriterade målområdena. Ett annat syfte är att åstadkomma en styrning av skolans förbättringsarbete från huvudmannanivån. En del av internkontrollen utgörs av granskningsbesök i skolor och förskolor av politiker från BUN tillsammans med sektorsledningen. I kvalitet- och utvecklingsprogrammet beskrivs internkontrollen som ett ledningsverktyg med väsentlig betydelse för både den politiska ledningen och sektorsledningen. Granskningsbesöken omfattar arbetet och resultaten med kunskaps- och värdegrundsuppdraget med fokus på de prioriterade målområdena. Denna rapport omfattar internkontrollen för skolenhet Tjörnarps skola som är en F 6 grundskola med 74 elever och en grundsärskola åk 1-6 med 6 elever. På skolan finns också ett fritidshem med två avdelningar. Ansvarig rektor för skolenheten är Inger Wessman. Internkontrollen genomfördes måndagen den 23 april 2012 av tjänstemännen barn- och utbildningschef Martin Persson och verksamhetsutvecklare IT/kvalitet Jan Gayen. Från den politiska sidan deltog, förste vice ordförande i BUN Brita Edholm samt ledamöterna Susanne Asserfors och Stefan Liljenberg. Rapporten har kvalitetsgranskats av samtliga deltagare i internkontrollens granskningsbesök och av skolans rektor. 1 4 kap 3-4 skollagen 3

4 Metod Granskningsbesöken sker genom dokumentationsstudier, intervjuer med elever, personal och rektorn. Rapport skrivs och krav på förbättringar ställs. Återkoppling sker till rektorn och till all personal på enheten. De dokument som internkontrollen tagit del av från Tjörnarps skola är rektors ledningsdeklaration, områdets 2 lokala ledningsorganisation, minnesanteckningar från ledningsgruppen, skolans ordningsregler, dokument som redovisar områdets utvecklingsarbete, skolans trygghetsplan som innehåller plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan, kvalitetsredovisning 2010/11, fritidshemsplanen/ vägen till framgång och årsklocka för det systematiska kvalitetsarbetet. Resultat redovisas i form av nationella prov åk 3, åtgärdsprogram, IUP (=individuella utvecklingsplaner), olika tester i svenska och matematik, trivselenkät till elever, föräldraenkät. Intervjuerna under internkontrollen hölls med två elevgrupper, en med 5 och en med 6 elever. Intervjuerna med personalen bestod också av två grupper, en med 4 och en med 6 personal. Samtliga personalkategorier på skolan var representerade; förskollärare, fritidspedagoger, lärare i grundskolan och i grundsärskolan. Intervjuerna med skolledningen bestod av rektorn och skolans skolutvecklare. Data om skolan Tjörnarps skola är en liten skola med 62 elever i grundskolan åk 1-6. Det finns också en förskoleklass med 12 elever och grundsärskola med 6 elever. På skolan finns vidare ett fritidshem med två avdelningar med 57 inskrivna barn i åldern 6 13 år. På grund av skolans storlek går det inte att organisera verksamheten i åldershomogena grupper. Åk 6 är den enda klass som är åldershomogen, även om de också har vissa ämnen tillsammans med åk 4 5. Tidigare hade skolan även åk 3 som en åldershomogen grupp. Rektorn har under vårterminen 2012 beslutat om en särskild undervisningsgrupp för 4 elever. De övriga eleverna i åk 3 bildar nu en gemensam klass tillsammans med åk 1 2. Skolans organisation i Tjörnarp Åk 6 Åk 5-4 Åk 1-3 SU-grupp 12 elever 24 elever 22 elever 4 elever Skolan har en hälsoprofil och ett kommunalt filialbibliotek integrerat i sina lokaler. 2 Tjörnarps skola ingår i rektorsområde 1 i BUN:s ledningsorganisation för år I rektorsområdet ingår också Lindvallaskolan. 4

5 Värdegrunden Dokumenten från skolan visar att det pågår ett aktivt värdegrundsarbete med fokus på uppföljning och utvärdering av elevernas trivsel och trygghet. Skolan har fyra instrument för uppföljning och utvärdering. Trivselenkäter görs minst en gång per läsår, månadsenkät görs med möjligheter för elever att begära ett samtal med en vuxen, sociogram görs inför klasskonferenserna varje termin och en riskanalys görs vartannat år. I riskanalysen får samtliga elever på skolan träffa en vuxen för att titta på bilder från skolområdet och svara på frågor såsom, var det är risk för bråk? Var skolans bästa bra ställen finns? Riskanalysen är mycket tidskrävande men ger en bild över hur eleverna upplever skolmiljön och om vad som bör förbättras och hur det ska gå till. Riskanalysen ger en grund för de insatser av främjande och förebyggande karaktär som redovisas i skolans trygghetsplan 3 och som skolan sedan ska genomföra i syfte att stärka arbetet med trygghet och trivsel. Intervjuerna med eleverna ger olika bilder av resultaten av värdegrundsarbetet. En elev säger det är kul att komma till skolan, jag är nöjd. En annan elev säger jag har många vänner och lärarna är bra. En äldre elev fastslår det är en bra och mysig skola och alla känner varandra. En annan, mörkare, bild framträder också i elevintervjuerna det är lite jobbigt att gå till skolan, det var bråk på skolgården på morgonen, det är mycket konflikter, puttningar och hårda ord på rasterna, en eller två stycken i vår klass blir retade. En elev berättar ingående om regelrätt mobbning, hans berättelse innehåller fysiskt våld och en tydlig rädsla att något ska hända honom på rasterna. Deltagarna på internkontrollen blir också vittne till två händelser med inslag av handgripligheter mellan elever. Lärarna säger att skolans profil, hälsofrämjande skola, skapar en vi-känsla som medför trygghet och arbetsro. Personalen är också medveten om att alla elever inte är trygga på skolan, en del elever punktmarkeras på rasterna. Rektorn säger också att tryggheten kan bli bättre och att mycket av problemen är kopplade till en viss grupp elever. Rektorn har gjort en stor organisationsförändring under vårterminen 2012 i syfte att åstadkomma bättre studie- och arbetsro och förebygga olika typer av kränkningar. Tidigare åk 3 har delats in i två grupper, en grupp som har gått samman med åk 1 2 och bildar nu åk 1 3. Den andra delen av åk 3 har bildat en särskild undervisningsgrupp med fyra elever. Rektor äger beslutet över skolans inre organisation. Beslutet om att inrätta en särskild undervisningsgrupp kan tas mot vårdnadshavarnas vilja. I det här fallet var de flesta vårdnadshavare positiva till beslutet. Enligt rektorn och personalen har åtgärden, en särskild undervisningsgrupp på skolan, fått effekt. Arbetsron har enligt dem förbättrats. En elev säger de har blivit bättre på lektionerna, men på rasterna är det inte någon skillnad. För elevernas delaktighet finns elevråd, klassråd och kostråd. Elevrådsrepresentanter säger att de har fått bort klottret på skolan och att de har fixat nya basketkorgar, men att de inte är uppsatta. Elevrådsrepresentanterna säger också att de vuxna lyssnar på dem och att rektorn ibland är med på elevrådsmötena. Ordningsreglerna känner eleverna till och de tycker att de är bra. Men de är osäkra på om de har varit delaktiga i att ta fram dem. Sammanfattning och slutsatser Det pågår ett aktivt värdegrundsarbete på skolan med fokus på uppföljning och utvärdering av resultaten av arbetet. Internkontrollens bedömning är att personalens värdegrundsarbete och den 3 Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan 5

6 systematik som finns i kvalitetsarbetet ger resultat i form av att många elever trivs och gillar sin skola. Rektorn använder sig aktivt av ansvar och befogenheter över skolans organisation i syfte att åstadkomma studie- och arbetsro. Det förekommer dock kränkningar och bråk i en omfattning som gör att vissa elever inte är trygga. Arbetet måste således utvecklas ytterligare så att samtliga elever blir trygga och får den studie- och arbetsro som krävs för att nå kunskapskraven. Kunskap och lärande Grundsärskolan Intervjuer med personalen i grundsärskolan visar att de anser att det är en styrka för verksamheten och eleverna att de är integrerade på en grundskola. Så ofta det går integreras särskolans elever i grundskolans verksamhet. Grundsärskolan, liksom grundskolan, använder Infomentor för elevernas IUP (=individuell utvecklingsplan) och upprättande av åtgärdsprogram. Den framåtsyftande planen dokumenteras dock på en egen blankett. Intervjuerna visar att personalen är väl förtrogna med grundsärskolans kunskapskrav och att de har höga förväntningar på att deras elever kan lyckas. De anser att även träningsskoleeleverna har förmågan att lära sig skriva och räkna. Samverkan och kontakter finns mellan lärarna i grundsärskolan på Tjörnarps skola och lärarna på grundsärskolan på Sätoftaskolan. Med de tidigare styrdokumenten gjorde lärarna ett arbete med att konkretisera kunskapsmålen och med de nya nationella styrdokumenten har en rad träffar ägt rum som haft fokus på förändringarna i läroplanen. Lärarna lyfte dock fram att övergången är en problematik och att det inte alltid är en samsyn mellan de olika personalkategorierna som bedriver verksamhet i grundsärskolan i Höör. Förskoleklassen Intervjuerna med personal i förskoleklassen visar på en hög medvetenhet om uppdraget och ett tydligt fokus på lärandet. Hälften av eleverna kan läsa på en god nivå och verksamheten dokumenteras efter Skolverkets material Språket lyfter. En elev i förskoleklassen säger jag lär mig läsa och skriva, alfabetet kan jag. Fritidshemmet Fritidspedagogerna arbetar 60 % i fritidshemmet och 40 % i grundskolan. Fritidspedagogerna har ansvar för undervisning i bild och idrott, deras examen ger behörighet till dessa ämnen. Fritidspedagogerna menar att kommunens fritidshemsplan, vägen till framgång har satt fokus på fritidshemmets uppdrag och att planen med de prioriterade målområden ger en bra struktur och fungerar som ett verktyg för en kontinuerlig uppföljning och utvärdering av verksamheten. Rektor säger att det fungerar väl med resultatuppföljningarna från fritidshemmets verksamhet. Personalen i fritidshemmen anser att barnantalet i gruppen är för hög i relation till personalresurserna, vi skulle behöva en personal till för att upprätthålla kvaliteten. Personalen har 1,5 timmes planeringstid i veckan och från kl arbetar fritidspedagogerna endast med verksamheten i fritidshemmen. Fritidshemmet på Tjörnarps skola har en hög andel barn i åldern år inskrivna. Grundskolan Enligt skolledningen är arbetet med implementeringen av de nya styrdokumenten i gång på ett bra sätt. Planering av undervisningen läggs upp efter de nya kunskapskraven. Rektorn anser dock att kunskapsresultaten och likvärdigheten i undervisningen kan förbättras. Lärarna säger att de behöver mer tid för att sätta sig in i styrdokumenten. De anser att det är bra att allt blir samlat i Infomentor. En av lärarna säger att vi diskuterar varje gång vi startar upp ett nytt 6

7 arbetsområde om vilka kunskapskrav och förmågor som vi med detta innehåll ska lära eleverna. Lärarna menar också att de är för få för att det ska bli bra kvalitet på de pedagogiska diskussionerna på konferenstid. Vid samtalet med lärarna framgår enligt dem att kunskapsresultaten i vissa ämnen förbättrats, exempelvis matematik. Men det framgår också att vissa elever presterar i nivå med vad de kan. En del elever har helt enkelt inte förmågorna att prestera mer anser lärarna. Den problematik som beskrivs under rubriken värdegrunden påverkar också arbetet med elevernas lärande säger de. De flesta av eleverna vet inte vad en IUP är. En av de äldre eleverna säger att de är en plan för vad jag ska utveckla En annan elev säger att målen är tydliga. De åtgärdsprogram som skickats in har en tydlig struktur och fokus på vad skolan ska göra för att skapa förutsättningar för att eleverna ska nå kunskapskraven. Sammanfattning och slutsatser Grundsärskolans verksamhet har mycket god kvalitet och ett starkt fokus på de nya styrdokumenten och på elevernas lärande och utveckling. Huvudmannen bör uppmärksamma att lärarna på kommunens båda grundsärskolor ska utveckla en gemensam syn på uppdraget och att övergången från åk 6 till åk 7 blir smidig för eleverna. Verksamheten i förskoleklass och fritidshem är av god kvalitet på Tjörnarps skola. Den höga andelen äldre elever som är inskrivna på fritidshemmet får betraktas som ett kriterium för att verksamheten håller hög kvalitet. Implementeringen av den nya läroplanen i grundskolan är ojämn vilket framgår av intervjuer med skolledning och personal. Det finns också förväntningar om elevernas prestationsnivå som troligen påverkar arbetet. Forskning har visat att förväntningar hos personal på vad eleverna kan åstadkomma har stor påverkan på elevernas kunskapsutveckling. Den oro, konflikter och kränkningar som förekommer, och som beskrivits under rubriken värdegrunden, påverkar säkerligen också arbetet med elevernas kunskapsutveckling. Tjörnarps skola ska nu ytterligare fokusera och prioritera kunskapsuppdraget så att styrdokumenten blir levande i arbetet med planering, genomförande och uppföljning och utvärdering av undervisningen. Syftet med IUP bör tydliggöras för eleverna. Kvalitetsarbetet Det framgår tydligt av ledningsgruppens mötesanteckningar att de av huvudmannen prioriterade målen och processerna har diskuterats och arbetats med i ledningsgruppen och på skolans konferenser. Det gäller implementeringen av de nationella styrdokumenten, IUP och det systematiska kvalitetsarbetet. Enligt rektorn ligger skolans fokus på det systematiska kvalitetsarbetet. Under läsåret har skolan arbetat med att ta fram en årsklocka för det systematiska kvalitetsarbetet. Diskussioner förs om kunskapsmålen, mest i matematik och svenska. Projektledningen för skola 2011 har varit ett stöd i arbetet med bedömning och formulering av de skriftliga omdömena. Ledningsgruppen på skolan har även arbetat med Skolinspektionens bedömningspunkter inför tillsynen i höst. Sammanfattning och slutsatser I BUN:s kvalitet- och utvecklingsprogram står följande varje skola ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Det systematiska kvalitetsarbetet innebär att man följer en viss ordning, ett visst system, för att förbättra kvaliteten och måluppfyllelsen. Det innefattar 7

8 planering, uppföljning, utvärdering, analys och bedömning samt olika former av förbättringsarbete och utvecklingsåtgärder. Vid tiden för internkontrollen finns det en tydlig systematik på Tjörnarps skola i arbetet med uppföljningar och utvärderingar av värdegrundsarbetet och för verksamheten i fritidshemmet och förskoleklassen. Resultaten av arbetet med kunskapsuppdraget i grundskolan finns det dock ingen samlad dokumentation av. Enligt rektorn följs kunskapsresultaten upp muntligen mellan lärarna på klasskonferenser. Den dokumentation som skolan har av kunskapsresultaten är resultaten på de nationella ämnesproven i åk 3, men det är för få elever för att några slutsatser av dessa resultat ska kunna dras. Resultat finns också på tester och diagnoser i matematik och svenska, men inte heller dessa resultat åtföljs av någon analys och bedömning på skolnivå. Tjörnarps skola bör framöver prioritera att få en samlad bild av skolans kunskapsresultat i samtliga ämnen, analysera och bedöma dessa. Med detta som utgångspunkt ska det sedan föras diskussioner bland personalen som leder fram till en utveckling av det pedagogiska arbetet och högre måluppfyllelse för eleverna. Skolledningen Skolledningen på Tjörnarps skola består av rektor Inger Wessman och en skolutvecklare. De elever vi intervjuade vet vem som är rektor och att de kan gå till rektorn om de har problem av något slag. Skolledningen bildar tillsammans med skolassistenten, skolans lilla ledningsgrupp. Skolan har också en stor ledningsgrupp tillsammans med Lindvallaskolan. I den stora ledningsgruppen ingår också arbetslagsledare, implementerare och hälsoutvecklare. Rollfördelningen mellan rektorn och skolutvecklaren fungerar bra enligt dem vi arbetar bra ihop och det yttersta ansvaret har rektorn. Personalen anser att rektorn är på skolan mindre och mindre tid, även skolutvecklaren är borta mer och mer anser de. För den dagliga ledningen går personalen till skolutvecklaren, men de anser att rollen är otydlig. Personalen uttrycker också missnöje med att skolutvecklarens roll inkräktar på elevers rätt till särskilt stöd. Rektorn har inte utnyttjat sin möjlighet i skollagen att uppdra åt en anställd som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter och fatta beslut som åligger rektorn 4. Rektorn anser att hon kan ringa och få stöd av huvudmannen, men saknar att det i det dagliga arbetet finns någon att diskutera frågor och problematik med. Rektorsgruppens formella och informella träffar fungerar väl enligt rektorn. Sammanfattning och slutsatser Rektorsfunktionen är tydlig på Tjörnarps skola. Eleverna vet vem som är rektor. Personalen vill ha mer rektorstid på skolan. Rollen som ledningsstöd i form av skolutvecklare är något oklar för personalen, även om det är tydligt att skolutvecklaren leder det dagliga arbetet på skolan. Möjligheter finns i nya skollagen att delegera ansvar och befogenheter från rektorn till en medarbetare på skolan. 4 2 kap. 10 skollagen 8

9 Styrkor, Tjörnarps skola Aktivt och systematiskt värdegrundsarbete med en rad uppföljning och utvärderings verktyg Hög kvalitet i grundsärskolan med fokus på elevernas lärande Fritidshem och förskoleklass verksamhet av god kvalitet Många elever trivs Ledningsgruppen har fokus på de av huvudmannen prioriterade processerna Åtgärdsprogram med fokus på skolans insatser Sammanfattning förbättringsområdena, Tjörnarps skola Elever blir kränkta och en del elever uttrycker rädsla och bristande trivsel Värdegrundsarbetet ska utvecklas ytterligare i syfte att säkerställa att samtliga elever på skolan är trygga Förväntningar på vad eleverna kan åstadkomma bör synligöras och diskuteras bland personalen IUP arbetet är inte synligt för eleverna Styrdokumenten bör få större genomslag i planering, genomförande och uppföljning/utvärdering i grundskolans verksamhet Skolutvecklarens roll och ansvar behöver tydliggöras Det systematiska kvalitetsarbetet bör fokusera på att få en samlad bild av resultaten på skolan och med den som utgångspunkt vidta åtgärder och förbättringar i syfte att förbättra resultaten Sammanfattning förbättringsområdena, huvudmannen Förbättra samverkan och samsynen mellan kommunens särskoleenheter 9

10 Bilaga 1 Grundskolan - Resultat på ämnesprov årskurs 3 Vald period: 2011 Vald organisation: Höör Tjörnarps skola Vald huvudman: Samtliga huvudmän Totalt i urvalet Totalt riket Antal Andel Andel elever som nått som nått kravnivån kravnivån av samtl. av samtl. Ämne Delprov elever elever Matematik Mönster och linjal Matematik Massa och tid ,8 Matematik Taluppfattning ,4 Matematik Räkna i huvudet ,9 Matematik Matematiska problem Matematik Skriftliga räknemetoder ,6 Matematik Kommunikation och begrepp ,4 Svenska Muntlig uppgift ,9 Svenska Läsning skönlitterär text ,9 Svenska Läsning faktatext ,7 Svenska Elevens högläsning ,9 Svenska Skrivuppgift: berättande text ,6 Svenska Skrivuppgift: stavning och interpunktion ,9 Svenska Skrivuppgift: läsbarhet ,5 Svenska Skrivuppgift: beskrivande text ,1 Rapportbeskrivning och definitioner etc. Samtliga uppgifter avser elever i årskurs 3. OBS: I resultaten för ämnesproven i årskurs 3 ingår också elever som går i svenska utlandsskolor. Observera att om resultatuppgiften baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den. Då visas två prickar (..) istället för utfall. Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall. * Antal elever * Andel som nått kravnivån Antal elever som ingick i insamlingen för ämnesproven i årskurs 3. Andel elever som uppnått kravnivån av totalt antal elever i åk 3 som genomfört eller inte genomfört ämnesproven i åk 3. Totalt riket samt stapeln för riket för respektive kön visar resultat för alla skolor i riket, både kommunal och fristående huvudman ingår. 10