Internkontroll Sätoftaskolan åk 4-9 och grundsärskola åk 7-9

Transkript

1 1 Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Sätoftaskolan åk 4-9 och grundsärskola åk 7-9 Ansvarig för internkontrollen Martin Persson

2 Innehåll Bakgrund... 3 Metod... 4 Värdegrundsuppdraget... 4 Sammanfattning och slutsatser... 5 Kunskapsuppdraget... 5 Betygsresultat SALSA-värden Sammanfattning och slutsatser... 8 Rektorn och personalen... 8 Sammanfattning och slutsatser... 8 Sammanfattning förbättringsområdena... 8

3 Internkontroll Sätoftaskolan åk 4-9 och grundsärskola 7-9 Bakgrund Barn- och utbildningssektorn har under år 2011 prioriterat arbetet med de nya nationella styrdokumenten bl.a. i ett projekt kallat Skola Projektet har haft som mål att samtliga medarbetare inom sektorn ska bli väl förtrogna med uppdraget från de nya nationella styrdokumenten så att dessa kan utgöra grund för planering, genomförande och uppföljning och utvärdering av verksamheten. Arbetet inom sektorn kommer i fortsättningen att fokusera på att bedöma och värdera de resultat och den kvalitet verksamheterna åstadkommer med utgångspunkt från det nationella uppdraget. Låga resultat och bristande kvalitet kommer att leda till förbättringsinsatser. I enlighet med detta har BUN på sitt sammanträde tagit beslut om ett kvalitetoch utvecklingsprogram för sektorn. Programmet lyfter fram fyra prioriterade målområden för sektorns skol- och förskoleenheter. Ökad måluppfyllelse i grundskolan avseende kunskapsuppdraget Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass, fritidshem och de studerande i vuxenutbildningen ska känna sig trygga i sina verksamheter Studie- och arbetsro i samtliga verksamheter Ökat fokus på lärande i förskolan Kvalitet- och utvecklingsprogrammet är en plan för sektorns systematiska kvalitetsarbete. Systematiken gäller såväl huvudmannanivå som skol- och förskoleenheter. Varje huvudman och förskola och skola ska kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen 1. Som en viktig del i barn- och utbildningssektorns uppföljning och utvärderingsarbete ingår internkontrollen. Syftet med internkontrollen är att BUN:s politiker ska följa upp hur verksamheten utvecklas mot de nationella målen och de av BUN prioriterade målområdena. Ett annat syfte är att åstadkomma en styrning av skolans förbättringsarbete från huvudmannanivån. En del av internkontrollen utgörs av granskningsbesök i skolor och förskolor av politiker från BUN tillsammans med sektorsledningen. I kvalitet- och utvecklingsprogrammet beskrivs internkontrollen som ett ledningsverktyg med väsentlig betydelse för både den politiska ledningen och sektorsledningen. Granskningsbesöken omfattar arbetet och resultaten med kunskaps- och värdegrundsuppdraget med fokus på de prioriterade målområdena. Denna rapport omfattar internkontrollen på skolenhet Sätoftaskolan grundskola åk 4 9 och grundsärskola 7 9. Antalet elever i åk 4 9 grundskolan är 275 och antalet elever i grundsärskolan är 10. Budgeten för skolan var 16,4 mnkr år 2011 och bokslutet hamnade på ett överskott på kr. Ansvarig rektor för skolenheten är Anna Sjöbeck. 1 4 kap 3-4 skollagen

4 Internkontrollen genomfördes tisdagen den 31 jan 2012 av tjänstemännen; barn- och utbildningschef Martin Persson och verksamhetsutvecklare IT/kvalitet Jan Gayen. Från den politiska sidan deltog BUN:s ordförande Björn Andreasson, 2:e vice ordförande Maria Boström-Lambrén och ledamot i BUN Stefan Liljenberg. Rapporten har kvalitetsgranskats av samtliga deltagare på internkontrollen och av skolans rektor. Metod Granskningsbesöken sker genom dokumentationsstudier, intervjuer med elever, personal och rektor. Rapport skrivs och krav på förbättringar ställs. Återkoppling sker till rektor och till all personal på enheten. De dokument som internkontrollen tog del av på Sätoftaskolan åk 4 9 var skolans trygghetsplan som består av plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan, resultatredovisning i form av betyg, nationella ämnesprov i åk 9 och åk 3 och DLS åk 5. I skolans dokumentation ingick också skriftliga omdömen, IUP och åtgärdsprogram (anonymiserade), skolans ledstjärnor, organisationsplan, rektors vidaredelegation, ämnesutvärderingar, skolbiblioteksplan, pedagogiska planeringar och processkartläggningar kring utvecklingssamtalen och kring arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Analys av de data och de slutsatser som framkommer i denna rapport ska inte ses som en given och objektiv bild av Sätoftaskolan åk 4 9: s och grundsärskolans verksamhet. Skolans verklighet är allt för komplex för att det ska vara möjligt att få en sådan bild med de begränsade data som insamlades under internkontrollen. Värdegrundsuppdraget Vid elevintervjuerna framgår att eleverna trivs på skolan. Det känns bra att komma till skolan säger en elev. En elev som bytt skola säger att alla är justa mot varandra. En lärare som varit på skolan länge säger att personalen alltid stått nära eleverna, skolans elever är allas ansvar. Grundsärskolans elever är väl integrerade på skolan. De yngre eleverna är inte rädda för de äldre. Ibland kan det förekomma bråk bland de yngre eleverna, men de vuxna lägger sig i och stoppar bråken säger en elev. En i personalen säger att en del elever lever vind för våg och att de är svåra att få till lektionerna. Vid skolk meddelar skolan direkt vårdnadshavarna. Det har förekommit droger på skolan under hösten Samtliga intervjugrupper är överens om att utanförskap, kränkningar och mobbning förekommer, men att skolan är bra på att fånga upp det och ta tag i problemen på ett tidigt stadium. Skolan har en trygghetsplan som innehåller både en plan mot kränkande behandling och en likabehandlingsplan. Grunden för planerna är en enkät som genomförts av samtliga elever på Sätoftaskolan i oktober Enkätfrågorna har hämtats från Skolverkets undersökning Attityder till skolan. Trygghetsplanen innehåller också en fysisk kartläggning där eleverna har fått ange var de känner sig nöjda eller oroliga för att leka. Åk 4-6 eleverna upplever högstadiet, korridoren utanför klassrummen, omklädningsrummen, samt korridoren utanför matsalen som otrygga platser. Åk 7-9 eleverna upplevde mopedparkeringen, bakom skolan, bussfickorna samt omklädningsrummen och korridoren utanför matsalen som otrygga platser. Trygghetsplanen redovisar sedan insatser för att förebygga elevernas upplevelse av otrygghet på ovanstående platser. Trygghetsplanen innehåller också, helt i enlighet med lagstiftningen, en handlingsplan vid upptäckten av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

5 Skolan har också upprättat ordningsregler, men elevernas delaktighet i dem är inte i samma omfattning jämfört med elevernas delaktighet i trygghetsplanen. En elev säger att det var länge sedan man pratade om dem. Det framgår också av både intervjuer med elever, rektorn och personalen att samsynen på normer och värden inte är fullständig för åk 7 9 verksamheten. Eleverna upplever att det är olika regler beroende på vilken lärare som har ansvar för undervisningen. En elev säger att egentligen vet vi alla vad som gäller, men reglerna tillämpas olika och då upplever vi att det är olika regler. Ordningsreglerna bekräftar denna syn. Flera av reglernas tillämpning ska avgöras av undervisande lärare. Arbetsron kan också förbättras i åk 7 9 verksamheten. Det är sällan oreda men eleverna upplever det framförallt som stökigt när de har vikarier. De flesta elever kommer i tid, men en del elever kommer för sent och andra har inte med sig de läromedel och övrigt material som ska användas och tvingas då att gå och hämta detta, vilket kan försena lektionsstarten med min. Lektionsstarten och arbetsron varierar mellan olika lärare säger eleverna. Det framgår också av elevintervjuerna att om en elev har varit frånvarande p.g.a. sjukdom eller av andra skäl är det elevens eget ansvar att inhämta information hos klasskamraterna om vilka arbetsområden, läxor, planeringar som eleven missat. Sammanfattning och slutsatser Sätoftaskolan åk 4 9 och grundsärskolan 7 9 är en i huvudsak fungerande social gemenskap. Lärarna har nära relationer med eleverna och de flesta elever trivs på skolan. Det förekommer utanförskap, kränkningar och mobbning, men det som framkommit vid internkontrollen visar att skolans personal tar tag i de problem som uppstår. Skolans trygghetsplan, plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan, är redskap för styrning av skolans värdegrundsarbete. Eleverna har varit delaktiga i arbetet genom enkät och riskanalys. Elevernas delaktighet i skolans ordningsregler kan dock förbättras. Vidare kan samsynen på normer och värden i arbetet mellan personalen i åk 7 9 förbättras. Detsamma gäller arbetsron i åk 7 9, en del lektioner startar inte i tid och på andra är det inte tillfredsställande arbetsro. Kunskapsuppdraget Intervjuerna med lärargrupperna och med eleverna visar att Sätoftaskolan åk 4 9 har fokus på kunskaper och att eleverna ska lyckas. Rektorn, som varit på skolan tre terminer, säger att lärarna arbetar hårt med att få med alla elever. De åtgärdsprogram som upprättas har fokus på skolans insatser för att skapa förutsättningar för eleven att nå målen/kunskapskraven. Det framgår också att lärarna och specialpedagoger/speciallärare har ett nära samarbete. Rektorn säger att arbetslagen är väl fungerande. Det framgår också av intervjuerna med både elever och lärare att skolan har arbetat mycket med att tydliggöra målen för undervisningen. Eleverna säger att de får en planering med kunskapskraven och att lärarna går igenom dem och förklarar dem. Eleverna säger också att de får information om vad som krävs för olika betygssteg. Vi tycker att det är bra att veta vad som krävs säger en elev. En uppfattning som finns bland eleverna är också att lärarna väntar med de högre betygsstegen till senare årskurser. Några elever säger också att betygen används olika och att lärarna tolkar kunskapskraven på olika sätt. Andra elever säger att det på en del lektioner är dålig variation i arbetssätt och arbetsformer.

6 Betygsresultat Sätoftaskolan Elever med 92 (77) 91 (77) 81 (77) 80 (77) 81 (76) fullst. betyg Meritvärde 233 (211) 218 (209) 215 (210) 212 (209) 213 (207) Behörighet Nya beh.regler 98 (89) 95 (89) 89 (89) 92 (89) Resultaten som mäter kunskaper och färdigheter på skolnivå, behörighet till gymnasieskolan, elever med fullständigt slutbetyg och meritvärdet, har under de sista 5 åren förbättrats avsevärt på Sätoftaskolan har skolan ett meritvärde på 233 och en andel elever med fullständigt slutbetyg på 92 % vilket är mycket bra resultat sett utifrån ett nationellt perspektiv. SALSA-värden Sätoftaskolan Andelen elever som uppnått Meritvärde SALSA värden målen Internkontrollens studie av Sätoftaskolans kunskapsresultat med hjälp av SALSA visar att år 2011 var ett extremt bra år avseende kunskapsresultaten. Skolan presterade då mycket över det förväntade med hänsyn tagen till bakgrundsfaktorerna. SALSA är en statistisk modell som jämför skolors betygsresultat. Det betyder att skolornas resultat räknas fram genom att de faktiska betygsresultaten sätts i relation till ett antal bakgrundsfaktorer. Det är föräldrarnas utbildningsnivå, andel elever födda i Sverige med utländsk bakgrund, andelen elever födda utomlands och fördelningen pojkar/flickor som utgör bakgrundsfaktorerna. Störst betydelse för resultaten i modellen har föräldrars utbildningsnivå. Skolverket, som har byggt upp SALSA, anser inte att SALSA värden ska användas som rangordning mellan skolor utan som ett av flera mått som ger en bild av en skolas resultat och kvalitet. Om skolan får ett 0 värde så betyder det att skolan presterar på en förväntad nivå, ett positivt värde är över förväntan och ett minusvärde under förväntan. Sätoftaskolans meritvärde i SALSA för år 2011 är 22 över förväntat värde och för elever med fullständigt slutbetyg är SALSA värdet 12 över det förväntade. Precis som de faktiska betygsresultaten har SALSA värdena förbättras för Sätoftaskolan över tid. Resultaten på de nationella ämnesproven i åk 3 3, nuvarande åk 4, under förra läsåret visar dock på anmärkningsvärda brister. Det var fler elever som missade ett eller flera delprov än 2 Uppgifterna i parentes avser riksgenomsnittet för samtliga skolor i landet, oavsett huvudman. Siffrorna är avrundade till heltal. 3 Åk 3 ingår inte i skolenheten som granskas av internkontrollen. Resultaten redovisas eftersom det har varit föräldrakritik mot skolans insatser i nuvarande klass 4. Resultatredovisningen ska ses som en bakgrundsfaktor till arbetet med klass 4.

7 de som nådde målen på samtliga delprov i svenska och matematik. Nuvarande klass 4 har under hösten haft stora problem med arbetsro och med de brister som eleverna har haft i sina förkunskaper. Föräldrarna har varit kritiska till skolans insatser och flera av dem har bytt skola för sina barn. Rektorn och lärarna har nu lagt upp en plan för undervisningen i klass 4 som handlar om struktur och rutiner, kommunikation med vårdnadshavarna och förstärkt specialpedagogisk kompetens. Rektorn upplever vid internkontrollen att situationen i klassen har förbättrats och att eleverna är tryggare. Rektorn kommer att fortsätta att följa utvecklingen i klassen noggrant med målet att samtliga elever ska nå kunskapskraven. Relationen mellan slutbetyg och nationella ämnesprov i åk 9 svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska Sätofta Sv Ma Eng ,7 77,6 20, ,3 6, ,2 32,8 9,7 80,6 9,7 6,5 84,3 9, ,6 69,6 26,8 8,9 80,4 10,7 6,9 87,9 5, ,6 94,5 1,8 3, ,4 5,5 94,5 De nationella ämnesproven är ett hjälpmedel för läraren vid bedömningen av om eleverna har nått nationellt uppställda mål/kunskapskrav. Resultaten är tänkta att analyseras och användas i jämförande syfte vid diskussionen av nivån på den egna och lärarlagets bedömning och betygsättning. Avsikten är att proven ska bidra till så enhetliga bedömningsgrunder som möjligt över landet. Rektor har en viktig uppgift att svara för att diskussioner om bedömningen utifrån resultaten på de nationella ämnesproven kommer till stånd mellan lärarna så att en ökad likvärdighet nås. Ovanstående statistik visar att det sker ett trendbrott i relationen mellan ämnesprov och slutbetyg i ämnena svenska och matematik på Sätoftaskolan år I svenska, som tidigare haft en god balans, får en stor andel elever bättre betyg än provbetyget från 2009 och framåt. För ämnet matematik blir det en betydligt bättre balans än tidigare. 80 % av eleverna får samma betyg som för provbetyget år 2009 och 2010 och lika många elever får bättre betyg som sämre i matematik. För år 2011 är det 85 % av eleverna som får samma betyg som för provbetyget och resten får bättre. Men på riksnivå är det ännu större skillnader i matematik, en mycket större andel elever får bättre slutbetyg än provbetyget. Detta föranleder en fortsatt diskussion i BUN där korrelationen nationella prov och slutbetyg kommer att analyseras. I lärarintervjuerna framgår att de nationella ämnesproven i svenska från och med 2009 har blivit svårare samt att provtiden för eleverna har minskat. Varje lärare har enskilt rättat sina resp. ämnesprov. Rektorn har inför 2012 bestämt att de nationella ämnesproven ska bearbetas gemensamt så att bedömningarna blir likvärdiga och rättvisa. Betygssättning är myndighetsutövning från lärarens sida. Huvudmannens ansvar är att ha ett system som arbetar mot likvärdiga bedömningar. Gemensamma diskussioner om bedömning och betygssättning mellan lärarna är ett system som arbetar för en likvärdig bedömning. 4 Vänstra kolumnen är elever som fått lägre betyg än provbetyget, mittkolumnen är elever med lika betyg som provbetyget och högra kolumnen är de elever som fått högre betyg än provbetyget

8 En elev säger att undervisningen i språkval, svenska/engelska, mest handlar om att göra läxor. Språkvalet i svenska och engelska ska ha ett innehåll och en undervisning som utgår från dessa ämnens kursplan och kunskapskrav. Sammanfattning och slutsatser Kunskapsresultaten på Sätoftaskolan visar på en mycket positiv trend över tid. Både de faktiska kunskapsresultaten och SALSA värdena för år 2011 är mycket bra. Den stora skillnaden mellan slutbetygen i svenska och provbetygen gör att skolans prioritering av att säkerställa en likvärdig bedömning är nödvändig utifrån ett rättsäkerhets perspektiv. En del elevers syn att de inte går att nå de högre betygsstegen förrän under slutet av grundskolan och att lärarna gör olika bedömningar bör också tas med i de kommande bedömningsdiskussionerna. Skolan bör se över undervisning i språkval, svenska/engelska, så att den överensstämmer med syftet med detta språkval. Rektorn och personalen Intervjun med rektorn visar att hon har god kunskap om sitt uppdrag, skolans resultat och utvecklingsområden. Under hösten har personalen haft en onormalt hög arbetsbörda och stressnivåer högt över det normala. Orsakerna till detta är flera, nya styrdokument, nytt ITbaserat stöd, Infomentor, för IUP och skriftliga omdömen och ett IT stöd från kommunens sida som ej har fungerat tillfredsställande. De trånga lokalerna för verksamheten i åk 4 6, skolmatsalen och för skolans administration har också bidraget till stressen. Kritik har riktats mot både huvudmannen och rektorn från de fackliga organisationernas sida gentemot den höga arbetsbelastningen och stressen i arbetet. Huvudmannen har centralt vidtagit en del åtgärder för att på sikt förbättra personalens arbetsmiljö. Rektorn anser att hon får stöd av huvudmannen, men att stödet kan bli mer konkret i det vardagliga arbetet. Rektorn säger att det nu är viktigt att alla lärare känner sig säkra i användningen av Infomentor och att samtliga blir trygga med att skapa ett enhetligt språk i elevernas skriftliga omdömen och IUP. Det pågår även en diskussion på skolan när utvecklingssamtalen ska ligga i tid både med tanke på arbetsbelastningen och syftet med samtalen. Andra utvecklingsområden som rektorn pekar ut är ledningsorganisationen och att bygga upp en tydligare mötesstruktur. Rektorn vill också förbättra kommunikation och tydlighet gentemot personalen. I intervjuerna med personalen framgår att de vill ha en ökad tydlighet i kommunikation och beslutsfattande från rektorns sida. Sammanfattning och slutsatser Stressen och den höga arbetsbördan under hösten har inneburit en försämrad arbetsmiljö för personalen på skolan. Huvudmannen och rektorn har vidtagit vissa åtgärder som på sikt ska leda till förbättringar. Utvecklingsområden för skolan är kommunikation, tydlighet och förväntningar. Sammanfattning förbättringsområdena Samsynen på arbetet med normer och värden för personalen i åk 7-9 verksamheten ska förbättras. Även arbetsron under lektionerna i åk 7-9 ska förbättras. Skolan ska inte överlämna informationsansvaret till eleven vid frånvaro. Det är skolans uppgift att ge eleven information vid frånvaro.

9 Skolan ska säkerställa likvärdiga bedömningar i första hand för ämnesproven och slutbetygen i åk 9. Bedömningsdiskussioner bland lärarna bör prioriteras. Språkvalet i svenska och engelska ska innehålla undervisning med utgångspunkt i dessa ämnens kursplan. Kommunikation och tydlighet vad gäller planering och förväntningar avseende utvecklingssamtal, IUP, nationella ämnesprov och övriga arbetsuppgifter ska förbättras.