DÄRFÖR ÄLSKAR VI FIXAR-TV. Få ställs till svars för dödsolyckor. Chef slog ner lärling på jobbet Byggare söker man i tv-såpa Erik byggde sin egen ubåt

Transkript

1 NUMMER 14/4 OKTOBER 2007 / Få ställs till svars för dödsolyckor DÄRFÖR ÄLSKAR VI FIXAR-TV Chef slog ner lärling på jobbet Byggare söker man i tv-såpa Erik byggde sin egen ubåt Serierna fortsätter nu bygger Roomservice om hos Bert Karlsson Tomas 8 tips för att klara smärta

2 NR ÅRGÅNG 59 4 OKTOBER 2007 Kenneth Petterson chefredaktör, ansvarig utgivare k.p@byggnadsarbetaren.se Jenny Berggren allmänreporter, nyhetsansvarig j.b@byggnadsarbetaren.se Katarina Connheim allmänreporter k.c@byggnadsarbetaren.se Nina Christensen allmänreporter webbansvarig n.c@byggnadsarbetaren.se Ingemar Dahlkvist arbetsrätt, löner i.d@byggnadsarbetaren.se Margite Fransson arbetsmiljö, hälsa m.f@byggnadsarbetaren.se Cenneth Niklasson allmänreporter c.n@byggnadsarbetaren.se Anki Sydegård reportageansvarig a.s@byggnadsarbetaren.se Magnus Bergström allmänreporter m.b@byggnadsarbetaren.se Omslagsfoto: Mikael Ljungström Korrektur: Michelle Bergman TS-kontrollerad upplaga 2006: Postadress: Stockholm Besöksadress: Hagag. 2, 4 tr, Sthlm Adressändring, medlem i Byggnads: Kontakta din lokala avdelning Prenumeration: edb, telefon E-post: prenumeration@edb. com Pris, helår: 297 kr Annons: Swartling & Wranding Media, telefon Repro: Grafit Tryck: Sörmlands grafiska, Quebecor DÄRFÖR BYGGER KINESER I SVERIGE SID DEBATT SID 7 Naivt tro att chefen skulle ge extra lön Vi ska värna våra kollektivavtal annars är vi rökta på sikt, skriver Peter H. GREJER & GREPP SID 38 Klistra takpapp med värme Våderna smälts samman med ny maskin. BYGGFOLK SID 42 Erik byggde sin egen ubåt SKADOR TOMAS HAR LÄRT SIG LEVA MED SMÄRTAN Kronisk smärta kan inte botas, men man kan lära sig handskas med den. Det vet snickaren Tomas Ljungström som haft ont i flera år efter en arbetsolycka. Han gick en kurs och lärde sig avslappning men det finns också andra metoder. SID SÅ LÄGGS ETT KLASSISKT VASSTAK SID LÄRLING FIXAR ATT JOBBA NÄRA CHEFEN SID FIXARPROGRAM TV-SNICKARE HETA I HÖST SID Jan, Michael och Daniel dog på jobbet. BROTT & STRAFF FÅ DÖMS FÖR DÖDSOLYCKOR SID Platschef slog ner lärling BYGGNYTT/ Rörläggarlärlingen Per-Ola Strand blev nerslagen på sin arbetsplats sedan han flera gånger klagat på arbetsmiljön på bygget. SID 30 BYGGFOLK SID Kärleken ledde David till vegoköket Han kom till Sverige för att renovera Täby centrum, fann kärleken och blev kvar. Nu jobbar engelsmannen David Cottrell som kock på en vegetarisk restaurang. 6 KÄRLEK & 6 BETONG SID 8 Pumpmaskinist söker man i tv Mattias Särnholm, Roomservice. RECEPT SID 42 SISTA ORDET SID 46 BILDKRYSSET SID 47 NR 14 OKTOBER 2007 BYGGNADSARBETAREN 5

3 6 KÄRLEK 6 BETONG TILL VEM? Pumpmaskinist SUSANNE SJÖSTRÖM, 28 ÅR, från Enköping. VARFÖR? Hon ÄR MED I TV3:S PROGRAM ENSAM MAMMA SÖKER, för att hitta kärleken. ENSAMMA MAMMAN: FLÖRTIG GLIDARE GÅR FETBORT! 1 Varför är du med och söker kärleken i tv? Det hände lite av en slump. Jag visste inte vad jag sökte till. Det var min syster som fyllde i ansökan på nätet. Jag såg att hon skrev supermorsa och så något mer och så skickade hon iväg. Sedan blev jag kontaktad av tv. 2 Hade byggnadsarbetare förtur bland de dejtande? Jag väljer hellre någon som är praktiskt lagd, som jag. Men sedan är det ju personligheten som avgör. 3 Vad säger barnen om att ni är med i tv? De tycker mest att det är roligt. 4 Beskriv drömmannen! Någon som Ernst Kirchsteiger från Sommartorpet. Han är mild, snygg, manlig, praktisk, lugn och pedagogisk. Jag behöver någon som lugnar ner mig. 5 Och vem ska inte göra sig besvär? Flörtig glidare går fetbort. 6 Borde man inte matcha er i Ensam mamma söker med Bonde söker fru? Det kunde i sluta i katastrof. Det är nog för mycket fart i oss ensamma mammor för att vi ska gå omkring i lugn och ro på landet. Susanne Sjöström och henns tre barn: Ariel, Celine och Benjamin, letar efter en lämplig man och pappa i TV 3:s program Ensam mamma söker. SUSANNES ÄKTENSKAPSVITS När vi gifte oss, Åke, då tyckte jag att du var en så modig man. Ja, det tyckte alla mina vänner också. VIASAT 1 Hur hamnade du i betongbranschen? Jag hade kört betongbil tidigare, så jag sökte när det behövdes en pumpskötare. Jag brukar säga att betongarbetare är sådana som inte lekt färdigt i sandlådan. Själv lekte jag med Barbie som barn. 2 Hur var det när du började? Det var som om folk hade sett ett ufo. De kunde stå i klungor och titta. Jag måste verkligen visa att jag klarade jobbet. 3 Hur är det nu? Värre. Ibland när folk frågar om det är jag som är med i tv svarar jag nej. 4 Varför är kvinnor bättre på bygget? Vi är mer noggranna och försiktigare med grejerna. Låter det konstigt från maskinen stänger vi av och kollar. Killar trycker på gasen. 5 Gillar du betong? Jag älskar betong och har massor med idéer om betonggrejer jag ska gjuta hemma. Och så älskar jag sten överhuvudtaget. Min morfar som var galen i sten lastade bilen full på väg från Gotland. Resten av familjen fick ta färjan. 6 Men du använder trä också? Det är inte en passion på samma sätt. Men killarna i programmet fick hjälpa mig att snickra altan. MARGITE FRANSSON 8 BYGGNADSARBETAREN NR 14 OKTOBER 2007

4 TO L LE S SKADOR Nu har Tomas kraft över till familjen och kan till exempel hjälpa till med döttrarnas hästar. TOMAS TIPS OM DU HAR ONT I KROPPEN BEGÄR REMISS TILL EN SMÄRTKLINIK. Om du har haft ont länge: stå på dig, annars blir smärtan kronisk. PRIORITERA DEN EGNA KROPPEN före andra saker, om du vill bli bättre. Om du fått individuellt träningsprogram av 10 BYGGNADSARBETAREN NR 14 OKTOBER 2007 sjukgymnast, håll det vid liv. FÅ HJÄLP AV EXPERTER FÖR ATT SLAPPNA AV. Lär dig slappna av på rätt sätt, i de muskler där det gör ont. TA NÅGRA MINUTER MED AVSLAPPNING. Avbryt jobbet och slappna av, det har du rätt till. BERÄTTA FÖR ALLA ARBETSKAMRATER att du har värk. Berätta att du är tvungen att göra avslappningsövningar då och då. Berätta även för familj och barn att du måste prioritera hälsan före annat. FUSKA INTE MED KLÄDSELN. Om man blir kall och stel, är ute i stark blåst, då påverkas musklerna. KRÄV HJÄLP MEDEL av din arbetsgivare. Ett måste Din kroppsställning är viktig både när du sover och när du är vaken. COLOURBOX

5 MAS ÄRDE SIG VA MED MÄRTAN Snickaren Tomas Ljungström, 40 år, skadade nacken vid en byggolycka och var sjukskriven i två år. Men en kurs lärde honom att träna rätt, slappna av och klara av smärtan. Nu är han tillbaka på jobbet igen. TEXT NINA CHRISTENSEN FOTO PÄR TRANÉ Kursen blev en vändpunkt för mig. Jag fick lära mig vad smärta är för något, hur kroppens nervsystem fungerar, hur min egen kropp fungerar i olika situationer, och hur man gör för att slappna av. Nu vet jag vad jag ska göra när smärtan kommer, säger Tomas. Problemen började för 13 år sedan när han fick en whiplashskada efter en olycka på ett bygge. Han föll 5,5 meter ner från ett tak och landade på sidan. Halsen fick en rejäl knäck, muskelfästet i axlar och höft slogs sönder och han bröt tre revben. Efter några månaders sjukskrivning och ett antal sjukgymnastbehandlingar var han tillbaka på bygget igen, men var ändå inte helt bra. Han försökte förtränga smärtan i nacken, men samtidigt tilltog värken för varje år som gick. Efter åtta år gav Tomas upp. Det gick inte att jobba som snickare längre, det var för smärtsamt. Han sov dåligt, började känna sig nedstämd, inget var roligt längre. Jag hade så ont att jag gav upp och slutade bry mig om mig själv och mitt liv. Det Det mest skrämmande var nog att jag övergav familjen. gick ut över familjen. Det mest skrämmande var nog att jag övergav familjen. Jag var inte aktiv med barnen längre, säger han och blicken söker sig långt bort. Vi sitter i köket hemma hos Tomas. Han bor på landet utanför Ljusdal i Hälsingland. I hagen går familjens hästar och betar, det är en fridfull miljö. Tomas är ledig från snickarjobbet i Norge och tillbringar just nu en hel vecka tillsammans med familjen. Han trivs med livet och kontrasten är stor mellan den harmoni han utstrålar i dag, och det liv han levde innan han fick professionell hjälp. Då låg jag mest i sängen och var otrevlig och fräste åt Kristina och barnen. Jag klarade inte av att jobba. Jag gjorde ingenting. I två år var jag sjukskriven. om du blir sämre av vissa arbetsställningar. Begränsa tiden med detta arbete. TÄNK STÄNDIGT PÅ DIN HÅLLNING. Bilkörning, tvtittande, felaktig sovställning kan förvärra smärtan. Sjukgymnasten kan tipsa om kuddar och andra hjälpmedel. Bilkörning kan förvärra smärtan. COLOURBOX Vändpunkten kom när hans fru ställde ett ultimatum. Hon stod inte ut med hans grinighet och passivitet och krävde att han skulle uppsöka en läkare. Läkaren skickade en remiss till Landstingets rehabiliteringscentrum i Sandviken. I totalt fyra dagar utreddes han, sedan fick han besked om att han skulle få genomgå deras rehabiliteringsprogram, som bland annat innehöll en fyraveckorskurs, på heltid. Det viktigaste jag lärde mig, var en metod för att slappna av i nacke och axlar. Jag fick också lära mig olika andningsmetoder. Nu är jag uppmärksam på kroppen och känner efter var spänningen sitter. Jag gör avslappningsövningar så fort det behövs. Jag kan till och med stå i en kö i affären och gå igenom kroppen, säger han. FLER METODER SOM LINDRAR SMÄRTA NR 14 OKTOBER 2007 BYGGNADSARBETAREN 11

6 SKADOR Susanne Bergquist är enhetschef på rehabiliteringscentrumet. Hon leder verksamheten där en rad olika specialister finns tillgängliga för smärtpatienten: läkare, idrottsledare, kuratorer, psykologer, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. I utbildningen ingår avslappningsövningar, självkännedomsövningar, fysisk träning och teoretiska lektioner. Rehabiliteringen fortsätter efter kursen med särskilda uppföljningsdagar. Vi jobbar inte med att dämpa smärtan, eftersom personer med långvarig smärta oftast inte kan bli av med den. I stället söker vi långsiktiga lösningar. Vårt mål är att förse individerna med kunskaper som gör det möjligt för dem att få kontroll över smärtan, säger Susanne. Hon menar att tillfällig lindring kan vara bra för stunden, men att det på lång sikt inte är en bra lösning med passiva behandlingar för dem som har kronisk värk. Till skillnad från akut smärta, När jag lägger parkett, kan jag ibland lägga mig raklång ner på golvet och köra avslappning. kräver långvariga tillstånd en mer omfattande hjälp till självhjälp. Starka mediciner riskerar att skapa läkemedelsberoende, massage och andra behandlingar kan kännas bra kortsiktigt, men på lång sikt är det bättre att lära sig hur man gör för att inte bli spänd. Tillfälliga behandlingar är också kostsamma och skapar beroende, menar Susanne Bergquist. Vad ska man göra när massören är på semester? Vågar man åka utomlands, finns det massörer där? Tomas har fortfarande ont. Den smärta som från början kom från whiplashskadan, har utvecklats till ett kroniskt smärtsyndrom. En del dagar värker det i axlarna, en del dagar i nacken och en del dagar har han en huvudvärk. Det onda flyttar sig runt. Om jag jobbar mycket ovanför huvudet, då får jag problem med nacken. Jag måste hela tiden tänka på hur jag arbetar för att må bra. Det är viktigt att inte stressa, att tänka på hållningen och andningen, och lägga ribban lite lägre än min förmåga, då går smärtan tillfälligt tillbaka, säger Tomas. Han berättar om sina knep för att må bra på jobbet. När jag lägger parkett, kan jag ibland lägga mig raklång ner på golvet och köra avslappning några minuter. I början undrade arbetskamraterna vad jag höll på med, men nu känner de mig, säger han och skrattar. 12 BYGGNADSARBETAREN NR 14 OKTOBER 2007

7 Så här bra har jag inte mått sedan jag blev skadad, säger Tomas Ljungström som fick professionell hjälp på en smärtklinik. SÅ KAN DIN SMÄRTA LINDRAS: BREDA, SAMORDNADE REHABILITERINGSPROGRAM Smärtkliniker där flera yrkeskategorier, som sjukgymnaster, läkare och psykologer, jobbar med patienten. Behandlingen innefattar vitt skilda åtgärder: psykologiska insatser (till exempel kroppskännedom) fysisk träning, sjukgymnastik. Studier visar att sådana program oftare leder till att smärtan minskar på lång sikt, jämfört med vid punktinsatser. KOGNITIV BETEENDETERAPI Genom övningar i kroppskännedom, fysisk träning, pedagogiska övningar, föreläsningar, är målet att öka kunskaperna och förmågan att hantera de svårigheter som är relaterade till sjukdomen och ge patienten en ökad känsla av kontroll i tillvaron. RYGGMÄRGSSTIMULERING Ryggmärgsstimulatorer som opereras in under huden, har använts sedan 1960-talet och minskar smärtan hos patienter med exempelvis diskbråck och ländryggssmärta. TRANSKUTAN ELEKTRISK NERVSTIMULERING (TENS) Patienten placerar elektroder på huden, på det område där han eller hon har ont. Den elektriska stimuleringen är bra för att lindra bland annat knäledssmärtor. FYSISK TRÄNING Professionellt ledd träning för att förbättra styrka, rörlighet, uthållighet och stabilisering har positiva effekter vid många olika slags långvariga smärttillstånd. Viktigt att träna rätt. COLOURBOX AVSPÄNNING Teorin bakom avslappning är att minskad muskelspänning leder till mindre smärta. Avspänning kan utföras under ledning av terapeut eller hemma enligt instruktioner. Biofeedback används ibland, vilket innebär att man mäter spänningstillståndet i muskulaturen, för att göra patienten medveten om sina spänningstillstånd. AKUPUNKTUR Västerländsk akupunktur används för smärtlindring och har Akupunktur kan hjälpa. bevisad effekt vid till exempel långvarig ländryggssmärta, smärta från nacke och skuldror, whiplash, samt vid besvär med tennisarmbåge. Biverkningarna är lätta och övergående i form av illamående och förstärkt smärta. ÖVRIGA METODER Många personer som lider av långvarig smärta som den moderna COLOURBOX PRÖVA DIG FRAM sjukvården inte kan bota, provar alternativa behandlingar. Några exempel: omslag med brännässla, hypnos, meditation, healing. Antalet studier är för få för att man ska kunna dra säkra slutsatser om effekten. Det enda patienten kan göra är att prova sig fram. Källa: Metoder för behandling av långvarig smärta (SBU-rapport). DET ONDA RISKERAR BLI KRONISKT Den som inte får rätt behandling efter en olycka riskerar att få kronisk smärta. Ny medicinsk forskning visar att monotont belastande arbete och skador som inte läker, kan utvecklas till långvariga smärttillstånd. Förra året inträffade totalt byggolyckor i Sverige. Samma år anmäldes arbetssjukdomar varav belastningsskador var den vanligaste arbetssjukdomen. Bakom siffrorna finns människor som riskerar långvarig smärta om de inte behandlas snabbt och professionellt, eller om de tvingas tillbaka till arbetslivet med otillräcklig rehabilitering innan skadan är helt läkt. När en skada är svårbehandlad, eller om smärtan inte går över inom en rimlig tid, uppstår en ökad känslighet för smärtimpulser. Det får till följd att endast lätt belastning av vissa muskler, upplevs som smärta. Bakom detta ligger permanenta förändringar, både i nervbanor som förmedlar smärta, och i andra vävnader. Den ökade känsligheten uppstår i ryggmärg och hjärna. Följden av den ökade känsligheten blir att det område i kroppen där smärtan känns, växer och blir större och större ju längre tiden går, även om den ursprungliga skadan läkt för länge sedan. Därför är det viktigt med bra smärtlindring och rätt rehabilitering vid akut smärta. Annars aktiveras allt större delar av hjärnan, och smärtsystemet börjar leva sitt eget liv. Smärtan kan uppstå, förstärkas och försvagas till synes utan anledning. Detta kroniska tillstånd är mycket svårbehandlat och många tvingas leva med värk i kroppen livet ut. Källa: Läkartidningen, Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket. NR 14 OKTOBER 2007 BYGGNADSARBETAREN 13

8 JULI 2003 : 1 DÖD PÅ SSAB UTREDNING NEDLAGD AUGUSTI 2003 : 1 DÖD PÅ SVINESUNDSBRON UTREDNING PÅGÅR SEPTEMBER 2005 : I HELSINGBORG UTREDNING NEDL Oskar Stanko med en bild på sig själv, pappan och en arbetskamrat på bygget av Svinesundsbron. Jan Stanko står längst till höger. FOTO: INGEMAR DAHLKVIST FOTO: PRESSENS BILD 14 BYGGNADSARBETAREN NR 14 OKTOBER 2007

9 FÅ STÄLLS TILL SVARS FÖR DÖDS- OLYCKOR Två av tre dödsolyckor i byggbranschen leder aldrig till åtal. Det visar Byggnadsarbetarens genomgång av tre års olyckor. Risken är att olyckorna ökar, om rättsväsendet försummar arbetsmiljöbrotten. TEXT JENNY BERGGREN OCH MARGITE FRANSSON 2 DÖDA AGD Dödsolyckorna på byggen har ökat i år. Det är arbetsgivarnas ansvar att se till att utvecklingen vänder. Men Byggnadsarbetarens genomgång visar att rättsväsendets utredningar tar lång tid och att få arbetsgivare ställs till svars efter dödsolyckor. Vi har följt upp de 31 dödsolyckor som inträffade på byggen under åren Av dem har 20 blivit nedlagda av polis och åklagare utan åtal. Spontant låter det som att det är många nedlagda förundersökningar, säger överåklagaren Sven-Erik Alhem som är expert på arbetsmiljöbrott. I de fall som är nedlagda har åklagare och polis bedömt att det saknas bevis för att någon har begått ett brott. Men hos såväl fack som myndigheter och anhöriga finns tvivel på att alla arbetsmiljöbrott utreds tillräckligt grundligt. Enskilda fall har väckt stark debatt. Ett exempel är den slovakiske ugnsmuraren Robert Radvan, 26 år, som omkom 2003 efter att ha fallit ner i en 700 grader het koksugn. Arbetsmiljöverkets utredning visade att det fanns Det ska inte få förekomma slarv som leder till att folk dör i arbetslivet. stora brister i arbetsmiljön. Ändå lade åklagaren ned förundersökningen knappt två år senare. Arbetsmiljöverket begärde, utan resultat, att ärendet skulle tas upp igen. Metallklubben vid SSAB startade i protest en budkavle som överlämnades till justitieministern. 21-årige Daniel Nilsson och 61-årige Björn Brandi omkom 2005 då 40 ton betong rasade över dem på deras arbetsplats i Helsingborg. Byggnads ville få utredningen öppnad igen efter att åklagaren hade lagt ner förundersökningen kort efter olyckan. Facket ansåg att de inblandade företagen begått en lång rad allvarliga fel, men utredningen öppnades inte. I ytterligare ett tiotal fall har Arbetsmiljöverket bedömt att brott kan ha varit begångna. Sådana ärenden skickar de vidare till åklagare. Men i de allra flesta fallen har åklagarna alltså valt att ANHÖRIGA KRITISKA MOT POLIS OCH ÅKLAGARE NR 14 OKTOBER 2007 BYGGNADSARBETAREN 15

10 Maj 2004: Michael Röing fick en last ställningsplank över sig och dog fallet har lett till årtal. September 2005: Daniel Nilsson och en kollega förolyckas när ett valv rasar i Helsingborg. Maj 2004: Rosor till Norbert Glane som föll 25 meter på ett bygge utanför Stockholm och avled utredning nedlagd. (stora bilden) FOTO: MARGITE FRANSSON inte väcka åtal. Det gäller bland annat den 57-årige betongarbetaren Lars-Erik Lind- bloms död. Han förberedde 2004 ett kraftverksbygge utanför Lindesberg och föll i vattnet när den betongklack som han stod på brast. Troligen klämdes han ihjäl mellan betongfundamentet och traktorskopan. Tin Westermark, jurist på Arbetsmiljöverket i Göteborg, låter luttrad när hon pratar om rättsväsendets hantering av svåra olyckor. Vi är vana vid att de läggs ned, säger hon. Hon tror att arbetsmiljöbrotten är lågt prioriterade, bland annat för att det inte är några häftiga brott att utreda och för att det är lätt att sympatisera med arbetsgivarna, som ju inte har haft för avsikt att skada någon. Man har alldeles för stor förståelse för arbetsgivarna, framför allt i domstolarna, säger hon. Även andra jurister inom Arbetsmiljöverket är bitvis kritiska till hur polisen har utrett svåra olyckor. Och bland poliser och åklagare finns självkritik. En dödsolycka är värd alla utredningsinsatser, säger Sven-Erik Alhem. Dessa utredningar ska göras lika skyndsamt, få lika mycket resurser och gö- ras lika ambitiöst som en mordutredning. Dels av hänsyn till de anhöriga, men också för att det inte ska få förekomma slarv som leder till att folk dör i arbetslivet. Tin Westermark tycker att noggranna utredningar sänder ut en signal om att arbetsgivare inte får slarva med arbetsmiljön: FAKTA RÄTTSPROCESSER EFTER DÖDSOLYCKOR dödsolyckor har lett till 33 dödsfall. 20 nedlagda utredningar polis och åklagare har lagt ned utredningarna om 20 olyckor, som kostat totalt 22 personer livet 3 dödsolyckor är ännu under utredning, åklagarna har inte fattat beslut om de ska väcka åtal 3 åtal är väckta, men rättegångarna har ännu inte hållits 2 strafförelägganden, med dagsböter, för arbetsmiljöbrott 1 fällande tingsrätts- och hovrättsdom för arbetsmiljöbrott, dagsböter 1 fällande dom för vårdslöshet i trafik och vållande till annans död 1 friande dom för arbetsmiljöbrott Annars är risken att det blir en spridning av en slarvig kultur som gör att niskor skadas, säger mänhon. Även Erold Coleman, som utreder arbetsmiljöbrott hos polisen i Vänersborg, för liknande resonemang. Han tar upp en rad skäl till att de här utredningarna ändå ofta tar tid. Långa kedjor av entreprenörer och delegerat ansvar gör utredningarna snåriga. Vidare kan det vara svårt att bevisa att brottet, exempelvis saknat fallskydd, är orsaken till olyckan. Därtill kommer varierande arbetsbelastning, kompetens och intresse hos polisen. Själv har han fått sin tid helt vikt till miljö- och arbetsmiljöbrott och han tycker att det borde vara så överallt. Men det varierar mellan polisdistrikt runt om i landet huruvida någon är specialiserad. På samma sätt har det tidigare varierat om åklagarna har varit specialiserade. Men sedan årsskiftet ska alla arbetsmiljöbrott hamna hos särskilda miljö- och arbetsmiljöåklagare. Alla som Byggnadsarbetaren har talat med tycker att det är ett steg i rätt riktning. Jurister på Arbetsmiljöverket har redan märkt en positiv förändring. 16 BYGGNADSARBETAREN NR 14 OKTOBER 2007

11 Augusti 2003: Jolanta Stankos man Jan omkommer när han faller från en bropelare. Året efter träffar Byggnadsarbetaren henne och sönerna Oskar och Euzebiusz. FOTO: INGEMAR DAHLKVIST DEN SOM ÄR ANSVARIG BORDE FÅ SVARA FÖR DET Jan Stanko, 42 år, dog efter att ha fallit 32 meter vid bygget av den nya Svinesundsbron Det finns en risk att vi inte hinner väcka åtal innan brottet blir preskriberat. Vi har ett knappt år på oss, säger Barbro Jönsson, förundersökningsledare och chefsåklagare i Uddevalla. De senaste fyra åren har familjen Stanko fått bygga upp ett nytt liv utan fadern och familjeförsörjaren. Samtidigt har den rättsliga hanteringen gått mycket trögt i Sverige. Min man kommer aldrig tillbaka och jag måste försöka leva med det och bygga upp ett nytt liv. Å andra sidan tycker jag att den som är ansvarig för olyckan ska svara för det, säger Jolanta Stanko som tror att en dom skulle fungera som en varning för alla som är ansvariga för arbetsmiljö på arbetsplatserna. Att utredningen dragit ut på tiden förklarar Barbro Jönsson bland annat med att hon själv blev inkopplad på ärendet sent när flera av de inblandade hunnit återvända hem. Vidare måste många, krångliga, ansvarsfrågor redas ut. Men framför allt har utredningen gått på sparlåga hos polisen. Hon har fått byta utredare ett flertal gånger. Till slut sa hon ifrån. Nu har jag en mycket duktig utredningsman på polisen, säger hon. För att komma vidare måste utländsk polis hålla förhör med personer i Tyskland och Polen. Därför blir utredningen framöver beroende av att de utländska polismyndigheterna kan jobba snabbt. Det är väldigt bökigt när vi ska gå över gränserna. Man måste vara otroligt precis med vilka man vill ha tag på, varför och vad vi ska höra dem om, säger Barbro Jönsson. Att göra den här typen av utredningar är något vi måste lära oss, eftersom allt fler utländska arbetare kommer hit och arbetar. VI VILL INTE SÄTTA DIT NÅGON Daniel Nilsson var 21 år då han omkom på en byggarbetsplats i Helsingborg. Hans pappa Bengt Nilsson (bilden) tycker att det är frustrerande att förundersökningen har blivit nedlagd. Han är övertygad om att hans son hade varit i livet om han hade fått korrekta instruktioner om jobbet och inte fått vistas under ett nygjutet valv. Vi ser att allvarliga fel har begåtts, men att ingen ställs till ansvar. Vi är inte ute efter att sätta dit någon, men det känns otroligt frustrerande att vår son kan dö på arbetet utan att någon behöver ta ansvar för det, säger han. ANDRÉ DELOISTED VIKTIGT VETA ATT MICHAEL INTE GJORDE FEL En dödsolycka som nyligen har lett till åtal är den där 34-årige Michael Röing omkom Han hamnade under en last med ställningsplank. Men det viktigaste är för mig att jag har fått tillgång till förundersökningen så att jag har fått veta hur olyckan gick till. Jag har sett att Michael inte har gjort fel. Han har bara blivit drabbad, säger hans pappa Håkan Johanson. Nu åtalas två chefer och en arbetskamrat för arbetsmiljöbrott och företaget krävs på en miljon kronor i företagsbot. Efter viss tvekan har Håkan Johansson (bilden) bestämt sig för att gå på rättegången. RICKARD NILSSON NR 14 OKTOBER 2007 BYGGNADSARBETAREN 17

12 BARA FEM PERSONER HAR DÖMTS Endast fyra dödsolyckor har lett till fällande domar. Fyra personer har dömts till böter, en till villkorlig dom. Kommunalrådet Stig Andersson (s) i Finspång vill ha sitt ärende prövat i Högsta domstolen. Både tingsrätten och hovrätten har dömt honom och en kommunal tjänsteman till dagsböter för arbetsmiljöbrott. De hade ansvaret för arbetsmiljön då 57-årige Roland Bengtsson miste livet den 9 maj Han jobbade med att riva en barack vid en skola när den ena väggen blåste ned och klämde ihjäl honom. Rivjobbet var en del av ett kommunalt, arbetslivsinriktat rehabiliteringsprogram. Kommunen, ytterst kommunstyrelsens ordförande Stig Andersson, har FAKTA ARBETSMILJÖBROTT: därför ansetts vara ansvarig. Stig Andersson och tjänstemannen är de enda som har dömts av domstol för arbetsmiljöbrott till följd av döds olyckorna som skedde mellan 2003 och En dödsolycka har lett till fällande dom för vårdslöshet i trafik och vållande till annans död. Jörgen Jansen, 55 år, omkom efter att en långtradare kört på den asfaltsvält som han satt i. Olyckan hände på E6:an norr om Kungälv. Långtradarchauffören fick villkorlig dom med samhällstjänst. Ytterligare två personer har dömts till böter. Men de har inte gått igenom rättegångar eftersom de valt att göra överenskommelser, så kallade strafförelägganden, med åklagarna. Domarna gäller att arbetsmiljöplaner har När ett brott har orsakat en dödsolycka riskerar ansvariga personer att åtalas, men också företaget kan dömas till företagsbot på upp till tio miljoner kronor. Sedan förra året finns utökade möjligheter att kräva företagsbot och det ska göras i normalfallet, för att främst företagen och inte enskilda ska stå till svars. Detta gäller om brottet har skett av oaktsamhet och inte har ett straffvärde som kan ge fängelse. Befattningshavare i företag kan vid allvarliga brott åtalas för vållande till annans död. Då är preskriptionstiden fem år. När åtalet i stället gäller brott mot arbetsmiljölagens föreskrifter, exempelvis kravet på arbetsmiljöplan, är preskriptionstiden två år. September 2005: Vännerna lämnade sin tribut till Daniel Nilsson efter dödsolyckan i Helsingborg. FOTO: INGEMAR DAHLKVIST annonser hultafors annonser essve 18 BYGGNADSARBETAREN NR 14 OKTOBER 2007

13 DÄRFÖR SATSAR KIN Seng Gang He är en av 40 miljoner kinesiska byggnadsarbetare. Nu är han i Sverige och Kalmar för att bygga mässhall. 60 år gammal är han på sitt första utlandsjobb, genom ett av många kinesiska företag som satsar utomlands. TEXT: MARGITE FRANSSON FOTO: MATS SAMUELSSON A tt Seng Gang He och hans arbetskamrater murar i Kalmar är ytterst ett resultat av att den kinesiska staten är i snabb ekonomisk omvandling. Gradvis började landet införa ekonomiska reformer och tillåta privatisering från Nu har mycket hänt på några få år gick Kina med i världshandelsorganisationen, WTO. Landet har öppnat sin marknad för utländska företag som vill etablera sig. Sedan några år har också kinesiska företag uppmuntrats att söka sig utomlands. Avsikten är att marknadsföra kinesiska varor, få inkomster, samt skaffa hem kunskap och teknik. Seng Gang Hes jobb i Kalmar är en del i en satsning på att öppna en marknad för kinesiska varor i Europa. Den före detta chokladfabriken, där han murar, ska bli en mässhall där kinesiska grossister visar upp sina varor. Han berättar att utlandsjobben är populära bland kinesiska byggnadsarbetare. Många ville ha de här jobben och anmälde sig, säger han. En orsak till intresset är möjligheten att komma utomlands, en annan chansen att tjäna mer. I Kina tjänar en byggnadsarbetare cirka kronor i månaden. Seng Gang He är i Sverige i en andra omgång, för att göra jobb åt företaget Fanerdun. Han kommer, liksom företaget, från provinsen Zhejiang i östra Kina, en hel värld från Kalmar. - Här är naturen vacker och luften ren, säger han om Sverige. Seng Gang He Fast han och kollegerna saknar sina familjer som de ringer ofta. Bara de senaste fyra åren har ett sextiotal kinesiska företag etablerat sig i Sverige. Det berättar Sigvard Beck-Friis, ansvarig för etableringsservice på Invest in Sweden Agency, ISA, en myndighet under utrikesdepartementet. ISA försöker aktivt få kinesiska företag att komma till Sverige. De har kontor i Shanghai, som ligger i den region som Fanerdun kommer ifrån. De kinesiska företag som kommer hit är av varierande storlek och inriktning. Ett exempel är en miljardinvestering i bioteknik i Sveg. Även i Älvkarleby byggs ett kinesiskt center, Dragon Gate. Precis som i Kalmar har de med sig allt från Kina; från byggnadsarbetare till byggmaterial. Det vanligaste är annars att de kinesiska företagen hyr lokaler eller köper in sig i redan existerande. På bygget i Kalmar lägger Seng Gang He och två kolleger tegelsten till tegelsten. Teglet har kommit löst i stora containrar från Kina och ligger i högar på arbetsplatsen. I dag arbetar ett hundratal kinesiska arbetare här och fler, uppskattningsvis dubbelt så många, kommer. Planerna är stora. Mässhallsbygget, med ett grossistcentrum för kinesiska produkter, ska bli kärnan i byggherren Fanerduns etablering. Sedan tillkommer hotell och bostadsområden med mera. Ett erbjudande har gått ut till framtida utställare om bostäder både i Kina och Kalmar. Vi räknar med att i ett första steg ha plats för utställare, berättar Peter Fust, vd för svenska Fanerdun. Bolaget ingår i Fanerdun Group, som affärsmannen Jinxing Luo står bakom. Kinesiska företag som har etablerat sig i Sverige brukar ange flera anledningar. Här finns bra transporter, klara och enkla regler, liten korruption och bra affärsmiljö. Flygmässigt är det också enkelt att ta sig hit från Asien. För vissa av företagen är det första gången de arbetar utomlands, vilket har lett till kulturkrockar. Bland annat på Fanerdun och Dragon Gate har det varit problem med löner och arbetsmiljö. 20 BYGGNADSARBETAREN NR 14 OKTOBER 2007

14 HÅRT OCH FARLIGT BYGGLIV I KINA Kinas 40 miljoner byggnadsarbetare har ofta problem med att få ut sina löner. Kränkningar av fackliga rättigheter är över huvud taget vanliga i landet. Kina är en enpartistat. Det är världens till ytan tredje största land och den folkrikaste nationen med 1,3 miljarder invånare. Bara byggnadsarbetarkåren beräknas till 40 miljoner personer, det kan jämföras med cirka i Sverige. 32 miljoner av dem pendlar inom landet för att få jobb. Det är en enorm tillväxt i Kinas städer och det sker stora folkomflyttningar. För många handlar det i första hand om att tjäna pengar till familjen. Mest högtryck i byggandet är det just nu i Peking, inför OS Många bor vid arbetsplatserna och jobbar åtta till tolv timmar per dag och är lediga bara en dag i veckan. Enligt oberoende fackliga källor är det vanligt att ha problem med att få ut rätt lön och att få ut den i tid. I Kina är byggjobb det näst farligaste jobbet. Bara gruvjobb är farligare. Det finns en statligt kontrollerad fackföreningsrörelse, ACFTU. Cirka 50 procent av byggnadsarbetarna är medlemmar i facket. Det officiella facket för byggnadsarbetare är the Chinese Seafarers and Construction Trade Union (CSCTU). Kränkningar av fackliga rättigheter är vanliga i Kina enligt en nyutkommen rapport från LO, TCO och Amnesty. Seng Gang He ska stanna sex månader i Sverige. Han saknar familjen men får i alla fall kinesisk mat på jobbet. A I SVERIGE Det har blivit konflikter på bygget i Kalmar om bland annat brister i fallskydden. De kinesiska arbetarna i Kalmar använder verktyg från hemlandet. FAKTA/ BYGGET I KALMAR Bakom handelscentrat i Kalmar står kinesiska Faner Dun Group AB, grundat Fanerdun Equipment är byggherre. Bygget drivs av Fanerdun koncernens byggbolag Xingxing, som i sin tur har underentreprenörer. NR 14 OKTOBER 2007 BYGGNADSARBETAREN 21

15 Jag är van att jobba med kunden hängande över axeln, säger Tony Eklöw Näckrosgrillens hamburgare är bättre än de man får på hamburgerkedjorna. Bra lön, kul jobb och trevliga kunder Lärlingen Tony gillar att jobba med chefen Knappt tre timmar i firmabilen, två timmar på knä på ett badrumsgolv, en halvtimme hos grossisten och två timmars lagning av läckande värmerör i en kursgård. Det är vanlig dag för rörlärlingen Tony Eklöw. En dag som kräver ett Super-meal. TEXT INGEMAR DAHLKVIST FOTO ANDERS LINDH Den ljust gula höstsolen lyckas inte riktigt värma Näckrosgrillens uteplats. Det krävs mer energi, typ en 150 grams kolgrillad hamburgare och en hel korg med pommes frites, grillens Supermeal. Tony Eklöw, 20-årig rörlärling från Bålsta, låter sig väl smaka. Lunchen äter han tillsammans med chefen, Carl Johan Calle Paulsson, 48 år. De gör ett kort stopp vid grillen på Råsundavägen i Solna, på väg hem till Bålsta från ett förmiddagsjobb i Ursvik utanför Sundbyberg. Journalisten Lubbe Nordström, han som gjorde radioreportage om lortsverige, utnämnde Bålsta till Sveriges tråkigaste plats, säger Calle. De är båda helt oförstående inför påhoppet. Bålsta, mellan Enköping och Stockholm, är hemma och de trivs. Det hör till undantagen att vi åker till Stockholm. Det är bara som på den här villan, när vi gör jobb åt den byggfirma vi samarbetar med. Vi har fullt upp hemma och det är skönt att slippa åkandet, säger Tony. Det är Calle och hans hustru Karin som är Ekolsunds Rör & Värme. Calle sköter det praktiska och Karin administrationen, än så länge från villan i Bålsta. Men vi ska bygga ett kontor nu, säger Calle, som haft fullt upp sedan 1991 då han blev av med jobbet på Bromma Rör och startade eget. Det enda problemet han har är att inte lova för mycket. Lovar man att komma och sen inte kan hålla det så blir ju folk besvikna. Tony Eklöw är den senaste i en rad lärlingar hos Calle. De flesta har slutat efter lärlingstiden, sökt sig till stora firmor och ackordsjobb i Stockholm. Men Tony tänker stanna. 22 BYGGNADSARBETAREN NR 14 OKTOBER 2007

16 Calle Paulsson tömmer värmerören på Aronsbers konferenshotell. En konformad koppling för byte av rörtjocklek Vad behöver vi på nästa jobb? På väg till Bålsta Det ringer ofta på mobilen. När jag blir fullbetald tjänar jag tillräckligt bra här. Och jag trivs med den här typen av jobb, man träffar folk och får lösa problem. Slutar jag så blir det nog när jag startar eget, säger han. Det är en rätt typisk dag på Ekolsunds Rör & Värme. Klockan åtta möts lärlingen och chefen på firmans förråd. De lägger material och verktyg i firmabilen och åker en timme. I Ursvik väntar våtrum i en villa som vattenskadats av ett läckande expansionskärl. Tony tillbringar förmiddagen på knä på ett nygjutet badrumsgolv. Calle pratar i mobilen och kopplar vattenrör genom ett hål som snickarna tagit upp i en källarvägg. När de är klara i Ursvik tar de en sväng förbi grossisten före hamburgerlunchen. Eftermiddagen tillbringar de på en kursgård i Bålsta. Värmerören i grupprum elva läcker på den röda heltäckningsmattan. Egentligen borde man byta ut alla kopplingarna i systemet. De som installerade har lött med tenn. Det är förbjudet, FAKTA EKOLSUNDS RÖR & VÄRME Vad gör de? Rörservice- och reparationsjobb. Var? Framför allt i Bålsta, norr om Stockholm. Vilka gör jobbet? Firmans ägare och en anställd lärling som blir fullbetald om knappt ett år. Hur mycket tjänar de? Lärlingen Tony Eklöw får 100 kronor per timme i lön. SMÅFÖRETAG I RÖRBRANSCHEN: VVS Företagen har medlemsföretag. 624 av dem har färre än tio anställda. Byggnads har hängavtal, som med Tony Eklöws arbetsgivare, med 963 rörföretag. det klarar inte värmen så nu blir det läcka efter läcka, förklarar Calle medan Tony tömmer en rostfri storköksform som de samlat vattnet i när de kapat rören vid radiatorn i grupprum elva. Fastighetsskötaren känner de båda vvs-montörerna väl och han passar på att prata bort en stund. Calle konstaterar att det här är ett av många jobb på löpande räkning nu för tiden. Det märks att det finns mycket pengar. De trivs ihop, Calle och Tony. Samarbetet flyter på, de löser problem gemensamt. Tony ifrågasätter ibland utan att brista i respekt för Calles yrkeserfarenhet. Men lönen då, hur gör de när de förhandlar? Det gör vi inte. Karin ringer till Byggnads och frågar hur mycket Tony ska ha i lön och så får han det, säger Calle. Det är klart att det skulle kunna vara jobbigt att arbeta så nära chefen. Men inte här. Det handlar nog mycket om personkemi, säger Tony. NR 14 OKTOBER 2007 BYGGNADSARBETAREN 23

17 Snickeri för soffpotatisar Heminredningsprogram fortsätter locka tv-tittare Vi bygger allt oftare om hemma, för att få hem som visar vilka vi vill vara. Och intresset för tv-program med fixartips håller i sig. I höst kan du slå på femman och se Bert Karlssons kök byggas om i Roomservice. TEXT MAGNUS BERGSTRÖM FOTO MIKAEL LJUNGSTRÖM R oomservicegänget är hemma hos Bert Karlsson i Skara och bygger om hans kök från tidigt 1980-tal. Programmet är inne på sin tolfte säsong och är ett av Kanal 5:s populäraste program. Enligt programledarna finns det bara fördelar med Roomservice jämfört med andra hemmafixarprogram, men det viktigaste är nog att de i grunden är riktiga hantverkare. Jag har ju jobbat som snickare i över 20 år och den där guten är ju inte så pjåkig han heller, säger snickaren Mattias Särnholm och knuffar skämtsamt på sin programledarkollega. Enligt målaren Johnnie Krigström saknar konkurrenterna originella och naturliga programledare, som till exempel en sprallig kul gotlänning och en stor trög snickare. Mattias replikerar snabbt att han inte alls är trög utan bara lugn och stabil, till skillnad från en målare han känner Trots långa arbetspass och stressiga inspelningar tycker de fortfarande att det är kul. Tro det eller ej men jag vill fortsätta ett tag till. Vi kommer nog att hålla på tills vi har helskägg och kulmage, säger Johnnie och skrattar. Ja, eller så länge folk vill titta. Vi är ju inte så unga och snygga längre, fyller Mattias i. Att Roomservice skulle bli en sån långkörare som det är nu kunde de aldrig gissa. Efter de tio första programmen trodde de att det var slut och tackade varandra för en kul tid. Nu, efter över 130 tv-avsnitt, har de fortfarande lite svårt att förstå programmets framgång. Och även om ingen av dem förnekar att de trivs med att synas och höras upplever de sig inte som några kändisar. Jag känner mig inte alls som någon stjärna utan är nog samma spelevink som jag alltid varit. Och kanske är det ännu en fördel gentemot andra program, säger Johnnie. De tror att högkonjunkturen kan vara delaktig i intresset för hemmafixarprogram. När fler får pengar över väljer många att lägga dem på hemmet. Folk vill ha det fint hemma och är beredda på att lägga ut mycket pengar. Medierna är också medskyldiga förstås. När vi började fanns det kanske tre fyra tidningar om heminredning. I dag finns säkert hundra olika tidningar och tv-program som handlar om heminredning, säger Mattias. Johnnie håller med och menar att det blivit status att ha ett fint och trendigt hem. Många har börjat intressera sig för hantverk och heminredning på fritiden. Andra hemmafixarprogram har de inte så mycket att säga om. Ingen av dem tittar på tv särskilt mycket och om de gör det så vill de helst koppla bort jobbet. Mattias har dock råkat titta lite på Ernst och Sommartorpet ibland när han zappat Tystnad, tagning, bygg! Roomservicegänget fixar nytt kök hemma hos Bert Karlsson. Mattias Särnholm närmast på stora bilden. runt på tv:n. Något som Johnnie är oförstående till. Vad ska det vara bra för? Det är ju vi som är originalet och de andra kopierar oss. Om och när det inte längre finns något intresse för dem och andra hemmafixarprogram vill de inte spekulera i. Men de är övertygade om att det finns ett liv efter Roomservice. Kanske kommer de fortsätta med tv, som hantverkare eller något annat. De är dock överens om att de kommer att sakna Roomservice och alla de jobbat med. Men just nu är det 15 timmars arbetsdag som gäller för att spela in och bygga om Bert Karlssons kök. De kan bara hoppas att Bert blir nöjd med jobbet. 24 BYGGNADSARBETAREN NR 14 OKTOBER 2007

18 MYCKET TV-TID FÖR DEN SOM VILL LÄRA SIG BYGGA ÄNTLIGEN HEMMA (TV4) Programmet, som nästan blivit synonymt med begreppet hemmafixarprogram, är inne på sin 22 säsong. Programledaren Martin Timell fortsätter att ge pedagogiska tips. Programledare är även bland andra Jimmy Schönning och Lulu Carter. Säsongstart: 2 oktober. Martin Timell, Ernst Kirchsteiger och Mats Carlsson. FRÅN KOJA TILL SLOTT (TV3) Programmet liknar det amerikanska Extreme home makeover. Två bygglag ger sig på ett hus och vräker ut möbler och inredning. Inredningsarkitekter förvandlar sedan kojan till ett slott. Programledare är Jonny Ljungman, Lotta Holmlund, Cribba Holm, m.fl. Säsongstart: Osäkert, men fyra färdiginspelade program ska visas under hösten. BYGGLOV (TV4) Storslägga och finlir blandas i hemmafixarprogrammet som är koncentrerat runt snickarna TV4, SVT Willy Björkman och Mats Carlsson samt inredaren Mija Kinning. Enligt TV4 är syftet att underhålla och inspirera människor till att våga själva. Säsongstart: Oklart. SOMMARTORPET (SVT 1) Den karismatiske Ernst Kirchsteiger har lämnat Sommartorpet men det är inte slutet för den populära programserien. Nya inspelningar är planerade till våren. Säsongstart: Juni DÄRFÖR SER VI PÅ FIXARPROGRAMMEN NR 14 OKTOBER 2007 BYGGNADSARBETAREN 25

19 TITTAR DU PÅ HEMMAFIXARPROGRAM? Ellinor Thorsson, bergsprängare, 31 år, Falkenberg. Nej, de intresserar mig inte så mycket men kan vara lite småroliga att titta på ibland. Jag har mina egna idéer och om jag behöver tips så frågar jag någon av mina målar- eller snickarkompisar. ANDERS LINDH Hemmafixarprogrammen är inte bara till för att ge tips inför renovering och inredning. Vissa tror att de kan hjälpa människor att utveckla sina personligheter, eller bli någon de inte är. Ditt hem visar vem du vill vara Mer fritid och längre vistelser i hemmet. Det tror Lennart Weibull, professor i massmediekommunikation, är bidragande orsaker till intresset för hemmafixarprogrammen. Det handlar om samhälls- och kulturförändringar i mycket högre grad än att människor fått mer pengar i plånboken, säger han. Han menar att hemmet i dag, för många är ett minst lika viktigt medel att avspegla sin personlighet som valet av kläder. Vem man är, eller minst lika viktigt, vem man vill vara kan man visa genom designen och stilen på sin lägenhet eller sitt hus. Hemmafixarprogram, eller livsstilsprogram som han benämner dem, används av många för att få tips och idéer till hur man utvecklar både sitt hem och sin personlighet. Han är övertygad om att nyhetstidningar och livsstilsmagasin som skriver om och refererar till tv-programmen har bäddat för det stora intresse som finns i dag. Själv följer han inte något av de hemmafixarprogram som visas på tv. Jag är ändå så opraktisk så det skulle inte tjäna något till. Om jag ska ha något gjort så anlitar jag några av de duktiga lokala hantverkare som finns, säger han. Trendanalytikern Christina Cheng är inne på samma spår som Lennart Weibull. Hon I dag kan både fattig som rik utveckla sin personlighet genom hemmet. tror att hemmafixarprogram hjälper människor att utveckla sin personlighet och det finns det ett stort intresse för. Ett personligt och stylat hem är utvecklingen av gamla statusprylar som bilen och klockan. Ett bra exempel är Kina i dag. De är där vi var för ungefär 20 år sedan. Stora lyxiga bilar och dyra kläder är viktiga för människors sociala status, säger hon. Enligt Christina Cheng började marknaden för personliga livsstilsprylar under 1990-talet. Plötsligt kunde man köpa en dator eller mobiltelefon efter färg och form som tilltalade ens personlighet. Att designa och bygga om sitt hem är inte billigt och därför tror hon att högkonjunkturen spelar roll för det stora intresset för livsstilsprogram och tidningar. Men inte enbart. I dag kan både fattig som rik utveckla sin personlighet genom hemmet. Se bara på Ikea. Det är bara att gå in och köpa en färdig trendig image, säger hon och skrattar. Lars-Eric Sandwall, betongarbetare, 33 år, Huddinge, Stockholm. Ibland, men det är inte så att jag bokar mitt liv efter dem direkt. Har ingen favorit men vissa kan vara kul att se på som underhållning. De är nog mest till för att ge folk tips och uppslag om hur man kan göra, tror jag. Jörgen Andersson, hissmontör, 33 år, Uppsala. Ja, det händer. Framför allt gillar jag Willy i Bygglov. Han verkar kunnig och veta vad han håller på med. Däremot kan jag störa mig på Martin Timell. Det han gör ser inte särskilt proffsigt ut. Risken är att folk som försöker göra likadant förstör sina hem och blir skyldiga riktiga hantverkare en massa pengar. BAKGRUND USA FÖRST MED FIXAR-TV Alla hemmafixarprograms urmoder är amerikanska This Old House som sedan starten 1979 gått i 716 avsnitt. Serien, som visas på kanalen PBS, gick i början ut på att med en hantverkskunnig programledare visa hur man renoverar gamla hus på bästa sätt. Men programserien har utvecklats och handlar i dag också om inredning och design. Programmets webbplats är full med tips och man kan följa byggprojekt live via webbkameror. This Old House har under 2000-talet fått flera avknoppningar: En månadstidning, ett tv-program där läsare av tidningen får svar på frågor och ytterligare ett tv-program där man går in i detalj på olika moment i ett bygge. I dag är This Old House bara ett av cirka 50 hemmafixarprogram som visas i USA. Även i Storbritannien, Kanada och Australien finns många liknande program. Där, liksom här i Sverige, påminner de flesta om This Old House. 26 BYGGNADSARBETAREN NR 14 OKTOBER 2007

20 BYGGNYTT 4 OKTOBER 2007 Byggnads varnar för konkurs Att jag skulle ha hotat någon är ren lögn Lönetrassel/ Flera avdelningar i Byggnads varnar för att ta jobb på företag där Thony Johansson finns med i ledningen. Orsaken är en lång rad konkurshärvor där medlemmar i Byggnads haft stora lönekrav. Företaget Bostadsinvent Skandinavia AB, med kontor i Halmstad, hade 2006 och under första halvan av 2007 ett tiotal projekt i gång på olika håll i landet. Företaget byggde bland annat så kallade Lejonhus, estniska nyckelfärdiga hus, i Katrineholm och flerbostadshus i Varberg. Hallänningarna Bror Persson och Ola Axelsson företrädde Bostadsinvent. Som talesman för bolaget framträdde ofta en tredje hallänning, Thony Johansson. I juli 2007 gick Bostadsinvent i konkurs. Enligt konkursförvaltaren hade bolaget skulder som väsentligt överskrider de 11,5 miljoner kronor som redovisades i en preliminär bouppteckning strax efter konkursen. Bland fordringarna finns lönekrav på över en miljon kronor. Byggnads i Halmstad har nu fått in begäran om hjälp med lönekrav mot Tåba Fastighets AB, som utfört grundläggningsarbeten på den här tomten i Varberg. Enligt lokalpressen medförde schaktarbeten att en grannes garage sjönk ner mot schakten. LÖNER HÖLLS INNNE Under hösten 2006 var ett femtontal byggnadsarbetare i gång med att bygga Lejonhus på olika orter i Mellansverige. De var lovade mellan 125 och 145 kronor per timme i lön. Men redan från början hölls löner inne och ersättningar för resor och andra kostnader betalades inte ut. Det började med att de sade att den första månadslönen skulle vara innestående. I stället skulle vi få ett förskott, berättar en byggnadsarbetare. Han är en av flera som lämnade företaget före konkursen, på grund av strul med löner och andra ersättningar. Ingen av dem vill framträda med namn. Flera berättar att företrädare för företaget uppträtt hotfullt, till exempel med hot om stryk, i samband med diskussioner om lönekraven. De estniska killarna som var där löste problemet enklare. De tömde verktygscontainern och drog när de inte fick de 60 kronor per timme de var lovade, berättar en av byggnadsarbetarna. STATLIG LÖNEGARANTI Bostadsinvent är ett av de senaste exemplen på byggföretag som drivs av Thony Johansson, som under en period hette Hillerstéen i efternamn. Han har tidigare på olika sätt varit engagerad i företag med adresser i Stockholm, Spånga, Varberg och Halmstad. Han har samarbetat i olika konstellationer med Ola Axelsson, Bror Persson, Peter Larsson och/ eller Anders Djusberg i de flesta av de olika bolagen. Ombudsmännen Margit Bik och Tomas Sundqvist på Byggnads i Halmstad har genom åren samlat på sig en hög trave med dokumentation om olika byggverksamheter under 2000-talet där Johansson varit inblandad. När företag som Providum, SunBo, Svenska Grund, GMS i Spånga och OTR Holding har börjat strula med löner och ersättningar har byggnadsarbetare vänt sig till facket. I många fall har lönekraven kunnat regleras först efter konkurser och med hjälp av statlig lönegaranti. Det märkliga är att de kan fortsätta, i nya företag, säger Tomas Sundqvist. I september har han arbetat med ett nytt fall, två lönekrav på totalt kronor, mot Tåba Fastighets AB, ett bolag som drivs av Bror Persson som utfört grundarbeten på en tomt i Varberg. Projektet drivs nu av ett Göteborgsföretag. 28 BYGGNADSARBETAREN NR 14 OKTOBER 2007