Körsångskulturen i Sverige

Transkript

1 Körsångskulturen i Sverige Ett tvärvetenskapligt symposium om aktuella forskningsperspektiv i samarbete mellan Körcentrum Syd och Linnéuniversitetet, i Växjö den 13 november Program, abstracts och karta.

2 Program 13 november 2015 Linnéuniversitetet, sal Dewey (F-huset, campus Växjö) Lena Ekman Frisk hälsar välkommen Ursula Geisler: Körforskning i ett internationellt perspektiv Boel Lindberg: Körsång inom 1800-talets musikaliska sällskap - grogrund för den svenska körkulturen? Sverker Jullander: Körforskning - några uppslag Kaffe Vivavox Pia Bygdéus: Handling och aktivitet i körledarpraktiken Sverker Zadig: Körsångares syn på sin roll som musikalisk ledare eller följare i körstämman Ingrid Risberg: Två musikpedagogiska studier om musikklasser med fokus på körsång Karin Johansson: Körledares röster: Praktik och körforskning i interaktion Diskussion Middag på Rosegarden

3 Om detta symposium Att människor sjunger gemensamt i olika stämmor eller unisont kan dokumenteras långt tillbaka i tiden i både sakrala och sekulära sammanhang världen över. Föreställningar om och definitioner av vad kör är har förändrats över tid och rum. Körsångskulturen i Sverige är inte statisk utan ett dynamiskt fält som av olika anledningar spelar roll för många människors vardag. Trots detta är forskning om olika körfenomen mera sällsynt. Symposiet Körsångskulturen i Sverige skall vara en mötes- och diskussionsplats som vill synliggöra och kritiskt utmana körforskningens olika fokus. Det bygger på Karin Johanssons (Musikhögskolan i Malmö) och Ursula Geislers (Linnéuniversitetet och Körcentrum Syd) mångåriga internationellt inriktade Choir in Focus -nätverksarbete och ämnar förena både ett konstnärligt-pedagogiskt (praktiskt) och ett kulturvetenskapligt (historiskt) perspektiv.

4 Abstracts Körforskning i ett internationellt perspektiv Ursula Geisler Körrelaterad forskning pågår inom olika vetenskapsdiscipliner världen över och beteckningen körforskning har tillkommit som ett slags paraplybegrepp för forskning om väldigt olika körfenomen. Mångfalden av forskningsresultaten gör det svårt att tydligt avgränsa forskningsfältet och att sätta fingret på diskursens innehåll, utveckling och status. I min körforskningsbibliografi som förtecknar omkring 5000 körrelaterade publikationer mellan åren kartlägger och belyser jag denna mångfald bland annat med syftet att positionera körforskningen i Sverige inom detta internationella forskningsfält. Även om infallsvinklar varierar kan vissa huvuddrag urskiljas med fokus på körakustiska, körmusikaliska, körhistoriska, körpraktiska och körpedagogiska frågor. Samtidigt håller ämnesgränser på att försvinna och det finns ett pågående behov av att fylla begreppet körforskning med relevant innehåll. Ursula Geisler är musikforskare och sedan 2015 docent i musikvetenskap vid Linnéuniversitetet i Växjö samt körforskningskoordinator på Körcentrum Syd vid Lunds universitet. Hon disputerade 2001 på Humboldt Universität i Berlin med en avhandling om sång och nationell gemenskap i moderniseringsprocessen i ett svenskt-tyskt perspektiv. Hon har varit verksam som forskare och lärare på Lunds universitet Tillsammans med Karin Johansson initierade hon 2009 det internationella körforskningsnätverket Choir in Focus som har lett till flera publikationer inom körforskningsfältet bl a Choir in Focus 2010 (Bo Ejeby, 2010), Choir in Focus 2011 (Bo Ejeby, 2011), Choral Research Bibliography (Körcentrum Syd, 2012) och Choral Singing. Histories and Practices (Cambridge Scholars Publishing, 2014) initierade hon en tvärvetenskaplig Advanced Study Group på Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet om Artistic Vocal and Choral Orders (AVaCO). Hon är ledamot av Kungliga Musikaliska Akademiens publikationsnämnd.

5 Körsång inom 1800-talets musikaliska sällskap grogrund för den svenska körkulturen? Boel Lindberg Den förhärskande uppfattningen att svensk körkultur under 1800-talet dominerades av manskörssång kan utmanas. I min forskning om uppkomsten och utvecklingen av musikaliska sällskap/föreningar i svenska landsortsstäder framträder bilden av ett musikliv där profan körsång i blandade vokalensembler är förhållandevis framträdande. I mitt inlägg behandlas den körsång som uppstod i de tidigast bildade musiksällskapen i orter som Åbo, Norrköping, Gävle, Visby och Karlstad. Dessa sällskap, som rekryterade sina medlemmar från samhällets högsta skikt, hade svårt att överleva 1830-talet. Om de överlevde var det inte sällan körsjungande medlemmar som höll uppe verksamheten. Från 1850-talet bildas nya musikaliska sällskap både i städer som tidigare haft ett sällskap och i andra städer som Härnösand, Ystad och Växjö m.fl. orter. Drivande i denna utveckling är professionella musiker som utbildats vid Kungliga musikaliska akademiens utbildningsanstalt. Inte sällan lyckas de först bilda en blandad kör och därefter en orkester som kan ackompanjera framförandet av större körverk. Nyetableringen är väl dokumenterad i svaren på de enkäter som KMA skickade ut till en lång rad städer. De visar att blandad körsång vid det här laget var väl etablerad över i stort sett hela riket inom musikföreningar som hämtade sina medlemmar från ett bredare skikt av befolkningen än vad de tidiga sällskapen gjort. Boel Lindberg (f. 1941) är professor em. i musikvetenskap vid Linnéuniversitet i Växjö. Hennes forskning berör bl.a. svensk musikhistoria under 1900-talet, medeltida ballader och nu senast uppkomst och utveckling av musikaliska sällskap i Sverige från slutet av 1700-talet och fram till nutid. Hon har publicerat flera böcker och tidskriftsartiklar, senast antologierna Från Sigfridsmässa till The Ark: musiken i Växjö (2010; med Magnus Gustafsson som medredaktör) och Gamla visor, ballader och rap: från muntlig förmedling till publicering på nätet (2013). Hennes körforskningsintressen omfattar bl.a. manskörssång (avsnitt i avhandlingen Mellan provins och

6 parnass. John Fernström i svenskt musikliv, Lund 1997) och körsång och folkbildning i artiklarna Körsång och folkbildning i Lund , i Den sjungande staden, Lund 2013 samt Bildning och sång Lunds allmänna sångförening 90 år, i Gamla Lund Nytt, Lund Se vidare Körforskning några uppslag Sverker Jullander I brist på egen körforskning att redovisa kommer jag att lägga fram några idéer för möjlig framtida körforskning, med dels samtida/kulturella, dels historiska perspektiv. Avslutningsvis berör jag även problematiken kring kör och konstnärlig forskning. 1. Professionalitet och kör Som en körkonstituerande faktor har angetts en sammanslutning av icke-professionella (Ahlquist, 2006). Här reser sig flera frågor. Varför anses bristen på professionalitet vara konstitutiv för en kör till skillnad från en orkester? Och vad innebär uttrycket i detta sammanhang definieras professionalitet utifrån konstnärlig kvalitet eller ekonomisk ersättning? Skiljer sig synen på professionalitet i körsammanhang mellan olika länder? 2. Vad ska kören heta och varför? En genomgång av Sveriges Körförbunds medlemsregister visar på stor brokighet när det gäller körernas namngivning. Vad signalerar en körs namn beträffande musikalisk ambitionsnivå, repertoarinriktning och medlemssammansättning? Vilka överväganden görs, och av vem, när en nybildad kör får sitt namn, och när en kör byter namn? 3. Organisationssträvanden i svenskt körliv i historiskt perspektiv Den svenska körsångskulturen är ett fenomen med rötter i tidigt tal. Men på ett organisatoriskt plan sker stora ting i mitten av 1920-talet, särskilt beträffande de blandade körerna. Exempelvis bildas både Sveriges körförbund och Sveriges kyrkosångsförbund Varför just då? Vilka syften, drivkrafter, tendenser i tiden låg bakom bildandet av riksorganisationerna?

7 4. Hymnarium för Svenska kyrkan ett grandiost men aldrig realiserat projekt Efter den epokgörande Musiken till Svenska mässan (1897) uppkom i tidigt 1900-tal idéer om ett komplement i form av ett officiellt, av kyrkomötet sanktionerat hymnarium för Svenska kyrkans körer låg ett mycket omfattande förslag färdigt, som emellertid inte ledde till något beslut. Planer på ett hymnarium togs upp på nytt under 1920-talet i den s k Koralnämnden men ledde inte till något resultat. Hymnariefrågan, med sina konstnärliga, musikestetiska, teologiska och ideologiska dimensioner, har ännu inte varit föremål för någon samlad forskningsinsats. 5. Konstnärlig körforskning? Den konstnärliga musikforskningen, främst i form av avhandlingsarbeten, domineras helt av tonsättare och vokal/instrumentalsolister. Ensembleperspektivet är i stort sett frånvarande, något som i högsta grad även gäller kör. Bland 40 sökande nyligen till en doktorandtjänst i musikalisk gestaltning fanns en orkesterdirigent men ingen kördirigent. Varför finns det inga forskande körledare? Är det tänkbart med en korist som konstnärlig forskare? Sverker Jullander utbildade sig till kyrkomusiker och orgelsolist (diplom) vid musikhögskolorna i Stockholm och Göteborg och fortsatte därefter med orgelstudier i Tyskland och Nederländerna disputerade han i musikvetenskap med konstnärlig-kreativ inriktning var han kyrkomusiker i Göteborg och Borås, från 1985 parallellt med undervisning i orgel vid Musikhögskolan i Göteborg. Han medverkade från starten 1995 i Göteborgs universitets orgelforskningscentrum Göteborg Organ Art Center, där han var forskningsledare var han forskarutbildningsledare vid Konstnärliga fakulteten, Göteborgs universitet. Sedan 2006 är han professor och ämnesföreträdare i musikalisk gestaltning vid Musikhögskolan i Piteå, Luleå tekniska universitet, där han för närvarande leder det Vetenskapsrådsstödda forskningsprojektet Tolkningsrum. Sverker Jullander har framträtt som orgelsolist i många europeiska länder, samt på CD och i radio. Som utövande musiker och musikforskare har han specialiserat sig på 1800-talets och det tidiga 1900-talets orgelmusik. Han är ledamot av Kungliga Musikaliska Akademiens forskningsnämnd.

8 Handling och aktivitet i körledarpraktiken Pia Bygdéus Syftet med detta forskningsprojekt är att undersöka körverksamhet med barn och unga genom att beskriva och analysera körledares handlingar och aktiviteter samt vilka tillvägagångssätt, hjälpmedel, resurser, tekniker och metoder som används. Fokus riktas mot att studera användandet och förståelsen av kulturella verktyg. För att uppnå detta syfte har jag formulerat nedanstående forskningsfrågor: Vilka arbetssätt använder körledarna? Vilka kulturella verktyg använder körledarna i sitt arbete? Hur används dessa verktyg i körledarpraktiken? I en longitudinell, kvalitativ studie har fyra körledare observerats. Det empiriska datamaterialet består av observationsanteckningar, reflektivt skrivande, individuella intervjuer, fokussamtal, videoinspelning och enskilda eftersamtal. Resultaten visar på körledarrollen som komplex. Körledarna visar på stor individuell variation i sina val av strategier för kommunikation. Dessa variationer har genererat fyra individuella körledarbilder. Analyserat ur ett sociokulturellt perspektiv pekar resultat på åtta kategorier av arbetssätt: a) lyssnande attityd; b) prövande av metoder; c) musikaliska rutiner; d) förebildande; e) koncentrerade uttryck; f ) reflektion i praktiken; g) historieberättande och h) målbilder. Kategorier har analyserats med utgångspunkt i handling och aktivitet på en kollektiv nivå. Ett stort utbud av kulturella verktyg används. Dessa blir tillgängliga i en social, situerad och kulturell praktik. Körledning i denna studie karakteriseras av perspektivväxlingar, att ta den andres perspektiv (I and Me), förhandling och omförhandling. Arbetet med körledning förstås genom 8 arbetssätt, 21 kulturella verktyg och förstås sammantaget som medierande verktyg i praktiken med utgångspunkt i Vygotskij s teori om mediering. Pia Bygdéus är frilansmusiker, pianist, dirigent, repetitör och pedagog. Hon är utbildad vid Högskolan för Scen och Musik i Göteborg. Sedan januari 2009 är hon knuten till forskaravdelningen vid Musikhögskolan i

9 Malmö, Lunds universitet avlade hon fil. lic. examen i musikpedagogik och under 2015 disputerar hon i musikpedagogik med körledning som fokus. Parallellt med att frilansa ägnar hon sig sedan 2002 åt undervisning i musik och forskning i musikpedagogik vid Linnéuniversitetet respektive Lunds universitet (Musikhögskolan i Malmö). Hon har under många år varit aktiv storbandspianist med utgångspunkt i Småland och då turnerat och spelat med flera av landets storbandssolister. Under 2014 instuderade och dirigerade hon en nyskriven kammaropera Miraklet i Mare Baltikum av R. Jönsson och var pianosolist i MASS av S. Dobrogosz (för kör, stråkorkester och piano). Hösten 2015 sjösattes Smålands körfestival för första gången, där hon haft ett konstnärligt ansvar. Körsångares syn på sin roll som musikalisk ledare eller följare i körstämman Sverker Zadig I körstämmor finns det sångare som agerar som formella eller informella musikaliska ledare. Detta har visats i tidigare studier, både i intervjuer med kördirigenter och i objektiva inspelningar av enskilda körsångare. Tre olika ensembler har här studerats med fokus på körsångarna själva, tenorstämman i en kyrkokör, en damkör samt sångarna i en professionell vokalensemble. Med Stimulated recall som metod vid gruppintervjuer, har körsångarna fått reagera och samtala över tidigare inspelat körsångstillfälle. Inspelningarna genomfördes under repetitioner respektive konserter. Resultaten visade sångares olika grader av medvetenhet om sina egna positioner såsom antingen musikaliska ledare eller följare. Någon sångare som faktiskt agerade musikalisk ledare visade sig inte vara medveten om denna sin roll, de flesta hade tydliga uppfattningar om vilka i ensemblerna som agerade som musikaliska ledare, även de som själva hade eller tog denna roll. Rollen som följare kan också övergå till att leda. Att uppmärksamma förekomsten av musikaliskt ledarskap i körer, och göra såväl ledare som följare medvetna om sina roller kan förbättra körarbetet. Dessa resultat kan hjälpa och vägleda kördirigenter och körsångare i sitt arbete att utveckla körer såväl i precision, artikulation som klang, aspekter som kan styras av musikaliska ledare.

10 Sverker Zadig utbildade sig till musiklärare och gehörslärare, samt körpedagog vid Musikhögskolan i Malmö (MHM), har också en amerikansk Master of Music examen i Choral Conducting från Indiana University, Bloomington. Sverker har sedan 1978 varit verksam som musiklärare i Lund och vid Musikhögskolan i Malmö, och som körledare i Malmö- Lund-Helsingborg med många olika typer av ensembler, från barn- och ungdomskörer till mans- och damkör samt vokalensembler och företagskörer, till kammarkör och symfonisk kör. Sverker Zadig har en filosofie licentiatexamen i musikvetenskap med musikpedagogisk inriktning från Musikhögskolan i Örebro (2011) och är doktorand i musikpedagogik vid MHM. Sverker Zadig har en lektorstjänst i musik vid gymnasieskolan Spyken i Lund. Två musikpedagogiska studier om musikklasser med fokus på körsång Ingrid Risberg Musikklasser med fokus på körsång är en del av den svenska körtraditionen sedan starten i slutet av 1930-talet. I två musikpedagogiska undersökningar har elever i musikklass som beskriver sitt lärande om sång och musiklärares interaktion med körklasser studerats. Resultat från den första studien visar på betydelsen av elevers individuella musikkulturella inramning för musikaliskt lärande liksom elevers strävan efter kvalitet. Resultaten visar också samstämmighet mellan elevers beskrivningar av förutsättningar för lärande. Eleverna i studien lyfte fram möjligheten att få sjunga i ett bekvämt sångläge som mycket betydelsefullt. Ett övergripande mönster i resultaten var att elever uppmärksammar de kulturella verktyg som distribueras i undervisningen med stor variation. Resultat från den andra studien då två lärares körundervisning undersöktes, visade att musiklärarna i studien använde sig av ett likartat, övergripande mönster för interaktion. Studien belyser kulturella verktyg och musiklärares personliga design av körundervisning. Ett framträdande resultat var användning av puls i körundervisning vilket visade sig då data tran-

11 skriberades i ett partitur. Trots att musiklärarna stöttade elevers musikaliska lärande i kör genom personlig design av de olika momenten i undervisningen blev det klingande resultatet mycket likartat i de två klasser som deltog i studien. En slutsats är att den lokala musikkulturella situationen hade en större inverkan på elevers lärande än musiklärarnas personliga design av undervisningen. Ingrid Risberg är utbildad kyrkomusiker vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm och musiklärare med lärarexamen från Umeå universitet. Sedan 1989 har hon varit verksam som kyrkomusiker och från 2000 som musiklärare i musikklasser. Våren 2015 avslutade hon sin masterutbildning i musikpedagogik vid Kungl. Musikhögskolan och arbetar idag som musiklärare i Norrköpings Musikklasser. Körledares röster: Praktik och körforskning i interaktion Karin Johansson Utifrån min nyutkomna bok A cappella. 25 körledares röster (Bo Ejeby, 2015) ger jag exempel på möjliga framtida utvecklingsprojekt och forskningsfrågor, särskilt inom musikpedagogik och konstnärlig forskning. Dessa ansluter till resultaten av en explorativ intervjustudie med svenska körledare. De kan beskrivas på följande områden: (i) interaktionen mellan kör, körledare och publik, (ii) kör och hälsa, (iii) kör som uttrycksmedel, och (iv) tysta dimensioner av praktisk och professionell kunskap. Utifrån visioner kring, frågor om och problematisering av dagens körverksamhet diskuterar jag dessa i förhållande till utbildningar och musikliv. Karin Johansson utbildade sig till kyrkomusiker vid Musikhögskolan i Malmö (MHM) och har sedan 1985 varit verksam som kyrkomusiker, orgellärare och frilansande organist. Hon disputerade 2008 i musikpedagogik och är professor i konstnärlig forskning i musik vid MHM, där hon undervisar, handleder och bedriver forskningsprojekt kring improvisation, högre musikutbildning och körverksamhet. Hon är också under gästprofessor i musikpedagogik vid Linnéuniversitetet. Tillsammans med Ursula Geisler initierade hon 2009 det internationella körforskningsnätverket Choir in Focus.

12 Var ligger sal Dewey? Linnéuniversitetets campus i Växjö ligger i södra delen av Växjö, i stadsdelen Teleborg. Kommer du med bil följer du helt enkelt skyltningen mot universitetet. Kommer du med tåg eller buss tar du busslinje 3 från Resecentrum med riktning Universitetet (med avgångar var tionde minut). Sal Dewey hittar du sedan en trappa upp i hus F (Fakulteten för konst och humaniora).